Innovationsrådgivarutbildning 2012-2013 A Blue Paper Report Version: 1.0 Författare: Lena Holmberg
Sammanfattning Det finns flera tecken som tyder på att nyttiggörande av forskning får allt större betydelse: EU:s betoning av Kunskaptriangeln och Horizon 2020:s inriktning på globala utmaningar och innovation, den svenska regeringens inrättande av innovationskontoren och påbörjande av utdelning av medel till lärosätena baserat på någon form av innovationsexcellence, regionalt fokus på klusterutveckling med lärosätena som en viktig aktör, samt framväxt av nyttiggörandestrategier på lärosäten. Det finns också starka indikationer på en positiv relation mellan forskningsframgång och nyttiggörande. Arbetet med att stödja nyttiggörandet av forskning har pågått länge, under olika namn och former, där Innovationskontoren är ett relativt nytt tillskott. Kärt barn har många namn: nyttiggörande, innovation, kunskapsöverföring, samverkan, dissemination, technology transfer, exploitation, outreach, technology valorisation, translation, utilisation och så vidare. Alla med mycket gemensamt men med lite olika betydelse och de används med förkärlek i olika sammanhang av skilda aktörer. Innovationskontor Väst är genom sin partnerstruktur det största innovationskontoret i Sverige. Genom samarbetet mellan de åtta västsvenska lärosätena har en plattform för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling skapats för de 20- tal innovationsrådgivare som verkar där. En viktig del har varit den utbildning som genomförts under 2012-2013, här benämnd "IR University" som genomfördes i fyra omgångar. De första två tillfällena fokuserade grundläggande kunskaper om nyttiggörande och tjänster som efterfrågas av forskare idag: "Tech/Knowledge Transfer och Intellectual Assets Management", samt "Avtalsrätt" och "IP- frågor vid forskningssamverkan". De två andra behandlade områden som vi kan se behövs och troligen kommer att efterfrågas mer i framtiden: "Open Innovation som verktyg för forskare", "Hållbarhet och nyttiggörande", samt "Omvärldsanalys" och "Innovationsstrategiutveckling". I denna rapport presenteras inte bara utbildningen utan också de designkriterier som låg till grund för utformningen. Här återfinns också ett resonemang kring den akademiska innovationsrådgivningens professionaliseringsprocess vad gäller (a) uppgiften att nyttiggöra ur ett historiskt perspektiv, (b) professionella nätverk och lärmiljöer, (c) innovationsrådgivare och andra roller/yrken på innovationskontor, samt (d) innovationsrådgivarens uppgifter, kompetenser och egenskaper. Vad gäller de professionella nätverken så beskrivs följande "communities of practice": (a) Technology Transfer, (b) Entreprenörskap och affärsutveckling, (c) Innovation Management samt (d) Innovationsforskning. Mot slutet förs ett resonemang kring framtida utbildningsinsatser, både vad gäller innehåll och form. Rapporten är en del i arbetet med att ständigt förbättra verksamheten vid Innovationskontor Väst genom reflektion över och i praktiken. 1
Innehåll 1. Hur formas ett yrke?... 3 1.1. Uppgiften att nyttiggöra ur ett historiskt perspektiv... 6 1.2. Professionella nätverk och lärmiljöer... 13 1.2.1. Technology transfer... 15 1.2.2. Entreprenörskap och affärsutveckling... 20 1.2.3. Innovation Management... 22 1.2.4. Innovationsforskare... 30 1.3. Innovationsrådgivare och andra roller/yrken på innovationskontor... 34 1.4. Innovationsrådgivarens uppgifter, kompetenser och egenskaper... 38 2. Utbildningens utgångspunkter... 43 3. Genomförande... 44 3.1. Tillfälle 1: Tech/Knowledge Transfer och Intellectual Assets Management, 15-16 oktober 2012... 45 3.2. Tillfälle 2: Avtalsrätt och IP- frågor vid forskningssamverkan, 5-6 december 2012... 46 3.3. Tillfälle 3: Open Innovation som verktyg för forskare samt Hållbarhet och nyttiggörande, 19-20 mars 2013... 47 3.4. Tillfälle 4: Omvärldsanalys bättre bild av partners, konkurrenter och avnämare samt Innovationsstrategiutveckling, 14-15 maj 2013... 48 3.5. Utvärdering... 49 4. Framtiden... 50 4.1. Utbildningen i framtiden... 50 4.1.1. Vad ska innovationsrådgivarutbildningen fokusera?... 51 4.1.2. Hur och när ska utbildningen genomföras... 58 4.1.3. Vilka ska gå utbildningen?... 59 4.1.4. Vilka resurser finns att tillgå?... 61 4.2. Forskning om innovationsrådgivning inom akademin... 62 5. Efterord... 65 2
1. Hur formas ett yrke? "För att ett yrke ska kallas en profession ska det alltså handla om ett yrke som förutsätter en specialiserad, systematisk utbildning. Genomgång av vissa examina krävs för tillträde till professionen, examina som ger professionen dess roll i den samhälleliga arbetsdelningen. Professionerna tenderar att kräva tjänstemonopol såväl som frihet från kontroll av andra aktörer ett oberoende från både lekmän och staten. Eftersom professionerna är grundade på kompetens, professionell etik och har ett särskilt samhällsintresse, gör de anspråk på speciella materiella belöningar.... Professionsforskningen har också undersökt yrken som inte nått ända fram i sina försök att bli självständiga professioner ofta yrken med kvinnodominans som sjuksköterskor, lärarinnor och bibliotekarier. Dessa yrken har inom professionsforskningen ofta beskrivits som semiprofessioner." 1 Oavsett om man använder sig av teoribildning från Abbot eller Bourdieu, som enligt Carlhed 2 båda har sina meriter, så kan man konstatera att yrket eller rollen "innovationsrådgivare" inom akademin uppvisar en mängd klassiska tecken på en professionaliseringsprocess: Innovationsrådgivare kan ses som en mobiliserad grupp som har kännedom om varandra och som börjar skapa kollektiva röster och röra sig mot en någorlunda gemensam vision, vad Bourdieus kallar "kollektiv habitus". Här finns också styrkeförhållanden med andra yrkesgrupper bland annat på lärosätena som exempelvis forskningsrådgivare och högskolejurister. Olika former av legitimeringsprocesser pågår, både uppifrån genom inrättandet av innovationskontor och underifrån genom skapande av professionellt inriktade sammanslutningar. Kommunikation är en viktig del där centrala berättelser om levererat värde till samhället får en allt större betydelse, såväl lokalt som regionalt, nationellt och internationellt. Arbete pågår också med att skapa system för att mäta framgång och effektivitet i nyttiggörandet, bland annat i form av ett uppdrag till Vinnova från regeringen. Eventuellt speglar detta en utveckling mot styrning och kontroll. 1 Jacobsson, L. Från yrke till profession. Om professionsforskning, TAM- Arkiv, http://www.tam- arkiv.se/professionsforskning 2 Carlhed, C. (2011). Fält, habitus och kapital som kompletterande redskap i professionsforskning. Socialvetenskaplig tidskrift, Umeå: Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA). 283-300. 3
Figur 1. Början på resultat på sökning efter "innovationsrådgivare" på Google Images 130725. Generellt för professionaliseringsprocesser är enligt Bourdieu att utbildningsystemet är bärare av samhällets viktigaste socialiseringsmekanismer och har även en stängningsfunktion. Vad som innebär en profession och vad den omfattar är givetvis en social konstruktion med makt som central komponent. Enligt Wilensky 3 är det första steget för ett yrke mot att uppnå professionell status att göra det som måste göras. Det vill säga att det finns klart uttalade uppgifter utan att det för den skull behöver finnas ett specifikt yrke eller titel kopplat till det. Det andra steget är att det framförs krav, både från allmänheten och från de framtida professionella, att skolor ska etableras för att kunna utbilda yrkesgruppen i den tekniska grunden som behövs för att utföra yrket. Nästa steg är att bilda en professionell intresseförening där man bland annat debattera om yrket verkligen är en profession samt vad som ingår i arbetsuppgifterna. Därefter försöker medlemmarna vinna lagligt stöd för att skydda sitt arbetsområde och/eller yrkestiteln. I det femte och sista steget för bildandet av en profession kommer införlivandet av regler i en formell etisk kod att ske. Detta innefattar regler som eliminerar okvalificerade och oseriösa aktörer samt regler för att minska den interna konkurrensen bland de professionella. Vad gäller innovationsrådgivare så kanske inte Wilenskys alla steg har genomförts och inte heller i den stipulerade ordningen, men här finns definitivt en process med drivande aktörer som försöker definiera och utveckla yrket, där utbildning och annan kompetensutveckling har en viktig roll. Innovationskontor Väst är genom sin partnerstruktur det största innovationskontoret i Sverige. Genom samarbetet mellan de åtta västsvenska lärosätena har en plattform för 3 Wilensky, Harold L. 1964. "The Professionalization of Everyone?". American Journal of Sociology, (2):137-58. 4
erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling skapats för de 20- tal innovationsrådgivare som verkar där. Verksamheten vid Innovationskontor Väst är bred och där kommersialisering av forskningsresultat i form av start av nya bolag och licensiering endast utgör en del. Detta breda perspektiv är hämtat från Utbildningsdepartementets uppdrag till innovationskontoren 4 : I innovationskontorens uppgifter bör ingå att ge kvalificerat stöd i frågor om nyttiggörande av forskningsresultat bl.a. inom kommersialisering inklusive patentering och licensiering, kunskapsutbyte och principer för kontraktsforskning. Vidare bör innovationskontoren inspirera, informera och stimulera forskare m.fl. till innovationer. Gruppen innovationsrådgivare inom Innovationskontor Väst är mycket heterogen, bland annat med avseende på erfarenhet från innovationsverksamhet inom akademin och andra verksamheter, samt det breda uppdraget vad gäller nyttiggörande. I samband med en erfarenhetsträff framkom önskemål om att genomföra mer riktade kompetensutvecklingsinsatser inom ett antal områden som flera kände ett stort behov av att fördjupa sig inom. Vi beslöt därför att genomföra fyra utbildningstillfällen på prov under läsåret 2012-13. Denna utbildning presenteras nedan men först görs nedslag i några centrala skeenden och begrepp utifrån professionaliseringsprocessramverket som ett sätt att reflektera över praktiken i syfte att skapa bättre utgångsläge för framtida utveckling praktiken i Schöns anda 5 : (a) uppgiften att nyttiggöra ur ett historiskt perspektiv, (b) professionella nätverk och lärmiljöer, (c) innovationsrådgivare och andra roller/yrken på innovationskontor, samt (d) innovationsrådgivarens uppgifter, kompetenser och egenskaper. Efter presentationen av utbildningen och de designkriterier som ledde fram till dess utformning förs ett resonemang kring framtida utbildningsinsatser, både vad gäller innehåll och form. Denna kontextualisering kan också ses som ett sätt att beskriva de olika ramfaktorer som påverkat och påverkar utbildningens utformning 6. Jag gör inte anspråk på att ha gjort en uttömmande datainsamling eller analys, för det skulle kräva en större undersökningsinsats än jag har möjlighet till. Det ska också erkännas att jag har en forskningsbakgrund inom pedagogik och knowledge management samt tillämpar ett konstruktivistiskt perspektiv, vilket givetvis har påverkat mitt urval av teorier, modeller och data. 4 Regeringen (2008). Ett lyft för forskning och innovation, Prop 2008/09:50. 5 Schön, D. (1983) The Reflective Practitioner, How Professionals Think In Action, Basic Books. 6 Lundgren U.P. (1972). Frame factors and the teaching process. A contribution to curriculum theory on teaching. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 5
1.1. Uppgiften att nyttiggöra ur ett historiskt perspektiv 2009 gjorde jag en utvärdering av UniLinks 7 Nationella Projekt 2006-2009 8. I rapporten gjorde jag en summativ genomgång av samverkansuppgiftens utveckling, mycket inspirerad av rapporten "PROSAM: Professionalisering av omvärldssamverkan - En formativ utvärdering av projektet" 9. När jag i samband med denna rapports tillblivelse åter läste texten, fann jag att den fungerar bra även här: "I Högskolelagen från 1997 står att universitet och högskolor förutom forskning och undervisning även ska samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Denna förändring i inriktning kan ses som ett internationellt fenomen vad gäller det förändringstryck som lärosätena är utsatta för. In all parts of the world, universities are exposed to growing pressure to change. This is caused by the emergence of new relationship between the economic dynamics and the production of knowledge as well as by policy and administrative initiatives finding their rationale in interpretation of these changes. (Lundvall, 2002, s. 1) 10 Givetvis har universitet och högskolor samverkat med det omgivande samhället sedan de inrättades för många hundra år sedan (se Högskoleverket 2004 för en översikt över utvecklingen). Exempel på moderna former av samverkan är uppdragsutbildning och forskning, industridoktorander, information till allmänheten t.ex. genom vetenskapsfestivaler och öppna hus, gemensamma centrumbildningar, styrelsesammansättningar, praktikplatser, externa föreläsare och mycket annat (se Högskoleverket 2005 för många goda exempel 11 ). Vad som i detalj menas med samverkan har dock tolkats mycket olika, varför Högskoleverket 2004 gjorde en uppföljning (Högskoleverket, 2004 12 ). Man kunde då konstatera att det inte finns någon tredje uppgift utan att samverkan är integrerad med forskning och utbildning. Dessutom identifierade man tre mål med samverkan: demokratiutveckling, kunskapsutveckling och tillväxt, samt utveckling av utbildningen. Utredningen 7 www.unilink.se 8 Holmberg, L. (2009). Lärande samverkan. Lärande utvärdering av UniLinks Nationella Projekt 2006-2009. Dahméninstitutet. 9 Dartsch, K., Carlsson, G., & Sigrén, P. (2007). PROSAM: Professionalisering av omvärldssamverkan - En formativ utvärdering av projektet. Rapport från Västra Götalands Högskolor, NR: 5. http://bada.hb.se/bitstream/2320/2406/1/rapport_5_vgh.pdf 10 Lundvall, B.- Å. (2006). The University in the Learning Economy. DRUID Working Paper 02-06. Danish Research Unit for Industrial Dynamics. http://www.druid.dk/wp/pdf_files/02-06.pdf 081207 11 Högskoleverket (2005). Högskolan samverkar. Goda Exempel. Högskoleverkets rapportserie 2005:9 R. http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800083188/0509r.pdf 081209 12 Högskoleverket (2004). Högskolan samverkar. Högskoleverkets rapportserie 2004:38 R. http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800079623/0438r.pdf 081209 6
konstaterade då att de flesta lärosäten väljer att decentralisera sitt samverkansarbete och att det svagaste stödet finns för demokratiutveckling. I sin egen undersökning av samverkan som syftar till tillväxt konstaterade Riksrevisionen (2005 13 ) att det fanns en rad faktorer som hämmar utvecklingen av högskolornas tillväxtfrämjande samverkan. Exempel på detta var meriteringssystemet, den låga omfattningen av uppdragsutbildning och svårighet att kommersialisera resultat. De rekommenderade bland annat regeringen att bli mer tydlig i sin styrning och att lärosätena själva förbättrar de strategier och handlingsplaner som ska styra samverkansarbetet, liksom att stärka sitt arbete med de regionala tillväxtprogrammen. Givetvis önskar Riksrevisionen en bättre redovisning av samverkansarbetet, speciellt som detta sker endast vart fjärde år. A transformation in the functions of university, industry, and government is taking place as each institution can assume the role of the other. Under certain circumstances, the university can take the role of industry, helping to form new firms in incubator facilities. Government can take the role of industry, helping to support these new developments through funding programs and changes in the regulatory environment. Industry can take the role of the university in developing training and research, often at the same high level as universities. (Leydesdorff, & Etzkowitz, 2001 14 ). Vissa lärosäten agerade genom att tillsammans utforska möjligheter att utveckla samverkansarbetet. Genom projektet Professionalisering av omvärldssamverkan (PROSAM) avsåg exempelvis högskolorna i Borås, Skövde och Väst att tillsammans finna former för att organisera arbetet liksom för att genomföra själva samverkan. I utvärderingen av projektet (Dartsch, Carlsson & Sigrén, 2007) konstateras att det glapp som många uppfattar finns mellan den strategiska och operativa nivån vad gäller denna fråga inte beror på att den senare inte förstår vad den ska göra, utan snarare att samverkansaktiviteter är så integrerade och vanligt förekommande att de inte rubriceras som samverkan. De förslag som projektet kom fram till kom dock aldrig att realiseras i någon högre utsträckning eftersom högskolorna valde att omorganisera sig istället. Denna omorganisering av samverkansarbetet har fortsatt pendla mellan decentraliserad och integrerad respektive centraliserad med fokus på särskilda experter. 13 Riksrevisionen (2005). Tillväxt genom samverkan? Högskolan och det omgivande samhället. 2005:2. http://www.riksrevisionen.se/templates/opendocument.aspx?documentid=4781 081209 14 Leydesdorff, L. & Etzkowitz, H. (2001). The Transformation of University- industry- government Relations. Electronic Journal of Sociology 5 (4). http://www.sociology.org/content/vol005.004/th.html 081209 7
Samverkansarbetet har fortsatt vara av stort intresse från myndigheternas sida och 2008 publicerades ytterligare en uppföljning (Högskoleverket, 2008 15 ) som konstaterade följande: Lillasyster har vuxit upp. Lillasyster är inte längre den som springer ärenden åt storasyster forskning och storebror utbildning. Samverkansuppgiften har utvecklats i omfattning och framförallt till innehåll och betydelse för universitets och högskolors förmåga att verka som kunskapssamhällets motor. Forskningskommunikation för folkbildning och demokrati, innovationssystemen för näringslivets förnyelse och ökad ekonomisk tillväxt och studenternas växelverkan med arbetsmarknaden, de bidrar alla till att skapa den nya Högskolan där universitet och högskolor är närmare samhällsutvecklingen än någonsin. (ur Anders Flodströms förord i Högskoleverkets rapport, 2008) Enligt Högskoleverket (2008) så har samverkansarbetet utvecklats i alla tre dimensioner sedan undersökningen 2004. Man konstaterar att samverkan har blivit än mer av ett förhållningssätt, integrerat i forskning och utbildning. Dock menar man att det är än viktigare än tidigare att ha samverkan som en del av ledningsprocessen och att det finns ett behov av en ökad dialog mellan lärosäten och omvärld. Detta gäller även den omvärld som ligger utanför Sverige. Andra rekommendationer man ger är att lärosäten som liknar varandra bör öka erfarenhetsutbytet i organisationsfrågor samt att låta samma indikatorer användas i flera sammanhang. En viktig rekommendation är att varje lärosäte bör ha en gemensam strategi för sitt totala samverkansarbete, där ledningsprocessen och organisationen stödjer denna strategi. Men hur ser planerna ut framåt? I forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (Regeringen, 2008 16 ) föreslår regeringen att Högskolelagen (1992:1434) ska ändras så att det i högskolans samlade uppgift ska ingå att verka för att forskningsresultat som tillkommer vid högskolan kommer till nytta. I det resonemang som förs betonas kommersialisering även om andra aspekter tas upp. Samverkansuppgiften har hittills inte uttryckligen omfattat att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Även om uppgiften att verka för att forskningsresultat kommer till nytta kan ses som en naturlig del av den samverkans- och informationsuppgift som redan gäller, har det av många uppfattats som oklart om den ingår i uppgiften eller inte. (Regeringen, 2008, s 117) 15 Högskoleverket (2008). Högskolan samverkar vidare. Utvecklingen 2004 2007, Rapport 2008:10 R. Stockholm. http://www.hsv.se/download/18.3c1b9686119162e520380001506/0810r.pdf 081206 16 Regeringen (2008). Ett lyft för forskning och innovation. Forskningsproposition. 2008/09:50 http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/39/57/2f713bd9.pdf 081207 8
Att verka för att forskningsresultat kommer till nytta kan även innebära att informationen om forskningsresultat finner sin väg ut i samhället och den övriga forskarvärlden där den väcker intresse för vidareutveckling av liknande och bättre idéer inom samma eller annat område. Universitet och högskolor ska på olika sätt skapa goda förutsättningar för att forskningsresultat ska komma till nytta. Detta innebär dock inte att lärosätena själva måste vidta alla de åtgärder som kan behövas. (Regeringen, 2008, s 117)" Sedan ovanstående text skrevs 2009 har en viss förskjutning skett från att prata om samverkan till att istället fokusera nyttiggörande och innovation. Exempel på detta är regeringens inrättande av innovationskontor och Utbildningsdepartementets uppdrag till dem 17 : I innovationskontorens uppgifter bör ingå att ge kvalificerat stöd i frågor om nyttiggörande av forskningsresultat bl.a. inom kommersialisering inklusive patentering och licensiering, kunskapsutbyte och principer för kontraktsforskning. Vidare bör innovationskontoren inspirera, informera och stimulera forskare m.fl. till innovationer. I november 2009 antogs EU:s ministrar för högre utbildning slutsatser om hur den så kallade "kunskapstriangeln" (interaktion mellan utbildning, forskning och innovation) ska stärkas i Europa. Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz skickade därefter ett brev till landets universitets- och högskolerektorer där han informerar om ministerrådets slutsatser och uppmanar dem att intensifiera arbetet med att stärka utbildningens och forskningens innovationskraft. Universitet och högskolor ombads också rapportera in vilka insatser man redan idag gör. I samband med detta fick Vinnova ett uppdrag att ta fram ett förslag till metoder och uppföljningsverktyg för kunskapstriangelsamarbete, vilket man avrapporterade 2011. Enligt Vinnovas rapport 18 är kunskapstriangeln ett yngre och till sitt innehåll annor- lunda begrepp än samverkansuppgiften. Det har utvecklats till att främst avse samspelet mellan utbildning forskning och innovation där Konkurrenskraftsrådet avgränsade begreppet kunskapstriangel till att gälla vikten av att förbättra utbytet av investeringar inom högre utbildning, forskning och innovation genom systematiskt och fortlöpande interaktion. Utbildningsministerrådet lade också fast sju handlingslinjer, där tyngd- punkten ligger på universiteten och deras roll i förhållande till näringsliv och samhället i övrigt. 17 Regeringen (2008). Ett lyft för forskning och innovation. Forskningsproposition. 2008/09:50 http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/39/57/2f713bd9.pdf 18 Vinnova (2011). Kunskapstriangeln. http://www.vinnova.se/pagefiles/54610448/kunskapstriangeln_slutrapport110630.pdf 9
"På europeisk och nationell nivå understryks behovet av starkare interaktion mellan policyutveckling för (högre) utbildning, för forskning och för innovation. För lärosätena betonas vikten av reformer av pedagogik och innehåll i utbildningen, partnerskap med näringslivet, utveckling av en innovativ kultur, angelägenheten av att medlemsstaterna analyserar incitamenten för lärosätena att engagera sig i utveckling av kunskap som kan bidra till skapandet av nya varor och tjänster." (ibid) Som en följd av regeringens uppdrag till Vinnova har nya insatser genomförts vad gäller stöd till lärosätenas strategiska arbete med kunskapstriangeln och också hur nyttig- görande ska mätas. Ett av deras verksamhetsområden heter numera Kunskapstriangeln och beskrivs så här 19 : "För att universitet och högskolor, lärosätena, i högre grad ska bidra till näringslivets konkurrenskraft och samhällets utveckling är samverkan med det omgivande samhället viktig. Denna samverkan omfattar bland annat hur forskningsresultat kan kommersialiseras och nyttiggöras, personrörlighet och att forskare bidrar med kompetens i projekt gemensamma med näringslivet. VINNOVA har ett uppdrag från regeringen att i samråd med Vetenskapsrådet stödja lärosätenas strategiska arbete när det gäller denna samverkan. Detta uppdrag är kompletterat med ett uppdrag om att ta fram ett förslag till ett nytt resursfördelningssystem där VINNOVA, i samråd med VR, Formas och FAS, ska utforma metoder och kriterier för bedömning av kvalitet och relevans i samverkan." Vinnovas Nyckelaktörsprogram 20 kan sägas vara en förelöpare till detta insatsområde, där både Göteborgs universitet och Chalmers medverkar i det gemensamma GoINN- projektet. Programmet syftar till att "utveckla kompetens, metoder, processer och strukturer för att göra nyckelaktörer i det svenska innovationssystemet mer professionella i sina roller när det gäller samverkan mellan forskningsaktörer, företag och andra aktörer i det omgivande samhället samt nyttiggörande av kunskaper och kommersialisering av forskningsresultat". 19 http://www.vinnova.se/sv/var- verksamhet/kunskapstriangeln/ 20 www.vinnova.se/sv/var- verksamhet/kunskapstriangeln/nyckelaktorsprogrammet/ 10
Figur 2. Erfarenhetsutbyte inom Nyckelaktörprogrammet i Filipstad 2013. Foto: Lena Holmberg. Innovationskontoren nämns även i "Den nationella innovationsstrategin" 21 som publicerades hösten 2012 och där också de många olika sätten att nyttiggöra framhävs. "Resultaten från forskning vid universitet och högskolor utgör en viktig källa till innovation. I arbetet med att öka värdeskapandet med bas i denna forskning har fokus i Sverige länge varit att utveckla incitament och kompetens hos forskare att utifrån sina forskningsresultat starta och utveckla företag. Detta sätt att nyttiggöra forskningsresultat är en viktig, men dock mindre del av de sätt på vilka forskning kan bidra till innovation. I själva verket omsätts forskning vid universitetet och högskolor i nya lösningar på många olika sätt. Införandet av innovationskontor på många universitet och högskolor har bidragit till att bredda denna syn.... Arbetet med samverkan och nyttiggörande kan också handla om att verka för att forskningsbaserad kunskap ska vidareförädlas, avyttras eller kommersialiseras genom patent, licensiering och nystartade företag, liksom genom forskningsinstitut och rådgivningsorganisationer. Vidare handlar det om forskningssamverkan med befintliga större och mindre företag eller aktörer i andra delar av samhället." (s. 28) Så i termer av uppgift så finns här alltså nu ett uppdrag som (a) både är uttryckt från de styrandes sida i Sverige och inom EU, och som (b) faktiskt genomförs i allra högsta grad på lärosätena. Detta sker i mångt och mycket av forskare och lärare själva som en integrerad del av verksamheten. I tillägg så finns också en anslagsfinansiering för och 21 Regeringskansliet (2012). Den nationella innovationsstrategin. www.regeringen.se/sb/d/15700/a/201184 11
legitimering av en stödstruktur i form av inrättandet av innovationskontor. Regeringen har också gett Vinnova med flera i uppdrag att ta fram förslag till ett ramverk som ska göra det möjligt att göra en fördelning av resurser till lärosätena som "utgår ifrån en bedömning av kvalitet, prestation, relevans och nyttiggörande av forskningsresultat" 22. Även om utgångspunkten är en mycket liten omfattning av medel som ska fördelas på detta sätt (3%), så indikerar ändå beslutet och den internationella utvecklingen inom området att uppgiften och prestationen ökar i betydelse. Exempelvis är motsvarande siffra i Storbritannien 20% och där man diskuterar en höjning till 25%. Dock finns otydligheten vad gäller både begrepp och uppdrag fortfarande kvar i praktiken. Det händer ofta att någon talar om "tredje uppgiften" fast någon sådan inte står uttryckt i högskolelagen 23 : "2 Staten ska som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta." I juni 2013 presenterade Chalmers sin "Prioriterade verksamhetsutveckling 2014-2018" 24. I denna återfinns en indelning av verksamheten i tre huvudprocesser: att forska, att utbilda och att nyttiggöra, samt med hållbarhet som generell drivkraft. Verksamheten illustreras på följande sätt: 22 Regeringens proposition 2012/13:30. Forskning och innovation. http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/13/68/ab3950ad.pdf 23 Utbildningsdepartementet (1992). Högskolelagen 1992:1434. http://web2.hsv.se/publikationer/lagar_regler/hogskolelagen.shtml 24 Prioriterad verksamhetsutveckling 2014-2018. https://www.chalmers.se/insidan/sv/om- chalmers/rutiner- och- styrande 12
Figur 3. Illustration av Chalmers huvudprocesser och organisation. Nyttiggörandeprocessen är i sin tur uppdelad i kommunikation, samverkan och innovation utifrån en tolkning av Högskolelagen. Samtidigt pågår ett arbete med att beskriva nyttiggörandeprocessen och vilka aktörer som har i uppdrag att göra vad. Det är där vi står idag, hösten 2013. 1.2. Professionella nätverk och lärmiljöer Kärt barn har många namn: nyttiggörande, innovation, kunskapsöverföring, samverkan, dissemination, technology transfer, exploitation, outreach, technology valorisation, translation, utilisation och så vidare. Alla med mycket gemensamt men med lite olika betydelse och de används med förkärlek i olika sammanhang av skilda aktörer. Anders Flodström gör i sin rapport "Prestationsbaserad resursfördelning för universitet och högskolor 25 " exempelvis en tydlig åtskillnad mellan samverkan och påverkan, där det förra inte med automatik leder till det senare: "Samverkan är verktyget/processen och påverkan är resultatet. Samverkan kan ske genom forsknings- eller utbildningsuppdrag till universitet och högskolor. Uppdrag som har formuleras i dialog mellan användare och lärosätena. Resultatet av uppdraget är ofta av direkt betydelse för användarens verksamhet. Samverkan är också katalysatorn som transformerar forskning till innovationer och som i sin tur är grunden till ekonomisk, socio- ekonomisk och kulturell påverkan av samhället." (ibid, s. 95) 25 Flodström, A. (2011). Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor. Rapport på uppdrag av Utbildningsdepartementet. www.ksla.se/wp- content/uploads/2012/03/7356- Rapport- Prestationsbaserad- resurstilldelning- f%c3%b6r- universitet- och- h%c3%b6gskolor.pdf 13
Curt Karlsson konstaterar i sin rapport "Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar 26 " följande otydlighet bland begreppen samverkan, nyttiggörande och innovation: "En ofta använd bild för att illustrera bl.a. sambandet och interaktionen mellan högskolans tre huvuduppgifter är den s.k. kunskapstriangeln, i vilka två av hörnen upptas av forskningen resp. utbildningen. Något av de i föregående avsnitt angivna begreppen återfinns i regel som det tredje hörnet i den triangeln. Forskningen och utbildningen, dvs. de traditionellt akademiska huvudverksamheterna, är förhållandevis väl definierade aktiviteter, medan ett begrepp som samverkan med det omgivande samhället närmast ter sig som en process utan tydliggjort innehåll, en process som det enskilda lärosätet och dess omgivning kan fylla med allehanda verksamheter i sitt samspel. Nyttiggörande av forskningsresultat ter sig i förstone som en mer preciserad verksamhet. Regeringen använder dock inte sällan innovation som beteckning på aktiviteten i det tredje hörnet, oaktat att detta framstår som en icke obetydlig insnävning i förhållande till högskolelagens formulering om samverkan, information och nyttiggörande. Denna beteckning på kunskapstriangelns tredje hörn får emellertid ses mot bakgrund av EU:s beskrivning av triangeln, i vilken just innovationen lyfts fram. Men kunskapstriangeln som förklaringsmodell eller grund för reformer är tveksam och kan lätt leda tankarna fel." (ibid, s. 23) Det från regeringar, forskningsfinansiärer och lärosätesledningars uttryckta behovet har gett upphov till både offentliga insatser för att höja kvaliteten och legitimiteten i arbetet, liksom gräsrotsengagemang. Några olika sfärer kan därför urskiljas vad gäller vad Wenger kallar "communities of practice 27 " relevanta för innovationsrådgivare, som också delvis överlappar. Wenger definierar en "community of practice" på detta sätt 28 : "The domain: A community of practice is not merely a club of friends or a network of connections between people. It has an identity defined by a shared domain of interest. Membership therefore implies a commitment to the domain, and therefore a shared competence that distinguishes members from other people. (You could belong to the same network as someone and never know it.) The domain is not necessarily something recognized as "expertise" outside the community.... The community: In pursuing their interest in their domain, members engage in joint activities and discussions, help each other, and share information. They build relationships that enable them to learn from each other. A website in itself is not a community of 26 Karlsson, C. (2012). Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar slutbetänkande. SOU 2012:41. 27 Wenger, E. (1998). Communities of Practice. Learning, Meaning, and Identity. Cambridge University Press. 28 www.ewenger.com/theory/ 14
practice. Having the same job or the same title does not make for a community of practice unless members interact and learn together.... The practice: A community of practice is not merely a community of interest- - people who like certain kinds of movies, for instance. Members of a community of practice are practitioners. They develop a shared repertoire of resources: experiences, stories, tools, ways of addressing recurring problems in short a shared practice. This takes time and sustained interaction...." Utifrån detta ramverk, med en speciell betoning på stöd för kompetensutveckling, beskrivs nedan följande områden för "communities of practice": (a) Technology Transfer, (b) Entreprenörskap och affärsutveckling, (c) Innovation Management samt (d) Innovationsforskning. Inom varje område finns flera professionella nätverk relevanta ur ett innovationsrådgivarperspektiv och de är dessutom i ständig förändring. Återigen en brasklapp vad gäller att genomgången inte kan ses som uttömmande, då fältet är mycket brett och i ständig förändring. Tiden tillåter exempelvis inte aggregering av data, utan istället görs illustrativa nedslag för att ge en känsla för diskursen. 1.2.1. Technology transfer Technology Transfer har länge funnits som begrepp och verksamhet. Inom den akademiska världen har många en speciell enhet, ett Technology Transfer Office, som i första hand arbetar med att utifrån lärosätets forskning starta nya bolag och licensiera ut patent till bolag. Detta har bland annat gett upphov till organisationer som SNITTS, Swedish Network for Innovation and Technology Transfer Support 29. Det är medlems- organisationen för personer som arbetar med kunskaps- och tekniköverföring. Medlemmarna kommer från olika typer av verksamheter, inte bara akademin, och man definierar Technology Transfer efter National Science Foundations 30 förlaga som; "Utbyte eller delning av kunskap, färdigheter, processer eller teknologier mellan olika organisationer." SNITTS arbetar för att stärka yrkesrollen genom att skapa en plattform för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte: Good Practice med mallar och artiklar, presentationer från olika konferenser och kurser, diskussionsforum, kompetensdatabas med uppgifter om medlemmarnas kompetenser, Special Interest Groups som samlas till workshopar, samt möjlighet att kontakta kansliet för hjälp. 29 www.snitts.se 30 www.nsf.gov 15
Figur 4. SNITTS olika erbjudanden som de presenteras på www.snitts.se. I kompetensdatabasen finns möjlighet för varje medlem att kategorisera sig inom följande områden: generalist, juridik, ekonomi, naturvetenskap och teknik, kommunikation, HR, samhällsvetenskap, humaniora, marknadsföring och försäljning, förhandling, organisation, projektledning samt Techtransfer. Det senare är indelat i följande underkategorier: affärskunskap, coachning/rådgivning, patent och IP, spinn- off, organisation, licensiering, idéscouting, projektledning, riskfinansiering, medels- finansiering, lobbying/påverkan. Denna ontologi kan sägas spegla hur man ser på professionen. SNITTS arrangerar utbildningar i form av baskurser i Technology Transfer men också specialtillfällen i form av Master Classes. Exempel på specialkurser är licensiering, förhandling, kommunikation, från IP till affär och idésökning. En av länkarna på SNITTS webbplats leder till artikeln "Establishing a Technology Transfer Office 31 ". I denna finns beskriven kompetensprofilen hos den föreslagna ledaren för att sådant "uppstarts- TTO": "a director/licensing associate. In an ideal world, a person charged with setting- up a new office should have significant business experience (marketing, management, and business development), combined with a science or engineering education. Generally, neither scientists nor attorneys have the business acumen necessary to establish, organize, and manage a TTO. The director/ licensing associate should have excellent communication skills to effectively market innovations and to work successfully with both internal 31 Young, T. (2007). "Establishing a Technology Transfer Office" in Intellectual Property Management in Health and Agricultural Innovation: A Handbook of Best Practices A. Krattiger, R. T. Mahoney, L. Nelsen, J. A. Thomson, A. B. Bennett, K. Satyanarayana, G. D. Graff, C. Fernandez, and S. P. Kowalski, Eds. Oxford and Davis: MIHR and PIPRA, 2007. www.snitts.se/document/iphandbook- YoungEstablishingTTOs.pdf 16
constituents (researchers and administration) and external constituents (potential corporate licensees)." På senare tid har SNITTS inlett ett samarbete med "The Alliance of Technology Transfer Professionals 32 " (ATTP). Denna globala metaorganisation har ett utbildnings- och certifieringsprogram som leder fram till att bli en "Registered Technology Transfer Professional" (RTTP). "The transfer of discoveries and knowledge from academic research into the marketplace is recognized globally as paramount to building and sustaining a robust and innovative world economy. The professionals who work across continents to facilitate this transfer are as diverse as the cultures they represent. They must, however, have a common core skill set to manage the complex set of challenges that technology transfer presents." www.attp.info Det är något förvirrande med alla dessa medlemsorganisationer i olika nivåer. Både "Association of European Science & Technology Transfer Professionals 33 " (ASTP) och "Association of University Technology Managers 34 " (AUTM) är med i ATTP och har i sin tur medlemmar från olika länder. Här finns också specialorganisationer som exempelvis "Certified Licensing Professionals 35 " som också erbjuder certifiering. Samma förvirring finns även på hemmaplan då både SNITTS och Diplomerade Teknikmäklare 36 finansieras av Vinnova. De senare har ett fokus på att hjälpa företag att hitta teknikresurser inom andra verksamheter och består av rådgivare vid industriforskningsinstituten, ALMI- och IUC- bolagen, universiteten, högskolorna och ett antal privata konsultföretag. ASTP ger två grundläggande kurser: "Fundamentals of technology transfer" samt "Research and development collaboration": Fundamentals of technology transfer The fundamentals of technology transfer is designed for individuals who are relatively new to technology transfer. This includes professionals from public as well as private institutions, entrepreneurs and consultants who want to build on their early experiences and develop a strong foundation of knowledge to draw upon. You will learn from experienced technology transfer professionals and participants will be provided with valuable networking opportunities. This course will guide you through the basic processes of technology transfer from receiving an invention disclosure to pitching for investment and negotiating deals. Learning through a mixture of seminar- style, case studies and interactive analysis 32 www.attp.info 33 www.astp.net 34 www.autm.net 35 www.licensingcertification.org 36 www.teknikmaklare.se 17
formats while immersed in an international environment, you will learn essential frameworks and acquire the important skills needed to become a successful Technology Transfer Officer. Research and development collaboration This course is designed for those with 1 to 3 years of experience in the field of technology transfer long enough to have developed an appreciation of the more complex and troublesome contract negotiation issues but not too long to have figured out all the answers by trial and error. One major element of the course relates to the management of the expectations of the parties involved. Another very important issue is that of intellectual property which we think is the most problematic issue associated with collaborative work. During this training course, we will address all of these issues to help you become more confident in drafting, negotiating and managing international research collaborations. Man refererar till Wikipedias definition av "technology transfer 37 " där man blir rekommenderad att också läsa om relaterade ämnen: Angel investor Association of University Technology Managers Society for Technology Management (STEM) Bayh- Dole Act Business incubator Commercialization Diffusion of innovations Discovery (observation) Innovation Intellectual property Invention Licensing Executives Society International Open Innovation Patent Prior art Seed money Startup company Technology assessment Technology readiness level Technological revolution Value chain Venture capital På senaste ASTP- konferensen togs ämnen upp som Bootstrapping for effective commercialization; Successful techtransfer; Short term gain versus long term aim; Outsourcing TTO activities? Yes, No or a little bit?; How does the financial crisis influence our daily businesses in technology transfer?; Are we doing the right thing today and is it still the right thing for the next 10 years?; Interactive session: Dos and don ts in negotiations; The knowledge economy and IP challenges; What is the impact of a good TTO? What makes a TTO successful?; Building and managing relationships; Life science on the spot; samt Understanding your market, knowing your customers and working with VCs and non- traditional investors to accelerate PoC. 37 http://en.wikipedia.org/wiki/technology_transfer 18
AUTM vänder sig främst till personer i Nordamerika och formulerar sitt uppdrag och sin inriktning något annorlunda i relation till ASTP och har starkare IPR- fokus. Man vänder sig till "people involved in all aspects of protecting, licensing and managing academic intellectual property". Medlemmarna kommer inte bara från universitetsvärlden utan även från de organisationer som licensierar IP från forskningsverksamheter, inklusive sjukhus. Så här definierar AUTM "technology transfer": About Technology Transfer Technology transfer is the process of transferring scientific findings from one organization to another for the purpose of further development and commercialization. The process typically includes: Identifying new technologies Protecting technologies through patents and copyrights Forming development and commercialization strategies such as marketing and licensing to existing private sector companies or creating new startup companies based on the technology Academic and research institutions engage in technology transfer for a variety of reasons, such as: Recognition for discoveries made at the institution Compliance with federal regulations Attraction and retention of talented faculty Local economic development Attraction of corporate research support Licensing revenue to support further research and education AUTM har en mycket stor mängd kurser, både i form av elearning och vanliga kurser som antingen ges regelbundet eller utifrån efterfrågan. Dessa spänner över ämnen som Basic Patenting; Open source licensing; Commercializing a New Breed of IP: Mobile Applications; Compliance - From the Governments Perspective; Copyright Law and Software/Content Licensing, contracts; Cost- effective Strategies for Working with Patent Counsel; Databases: Smart Data Management; Introduction to Asian Intellectual Property; Politics of Technology Transfer; Social Media: Implement & Evaluate Social Media Strategy; Valuation of Inventions and Patents; What You Need to Know About Europe's New Patent System; Venture capital; Open Innovation och mycket annat. På deras konferens 2013 var programmet indelat i följande sessioner: Nuts and Bolts of Technology Transfer; Marketing Successful Practices; Academic Studies; Licensing Successful Practices; IP Trends and Successful Practices; Global Models; Advocacy and Internal Communications; Industry/Academic Partnerships samt Startups and Gap 19