HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Tid torsdag 18 juni 2015 09:00 Plats Kallade Oden, Emil Lindells v 15, Växjö Ordinarie ledamöter Charlotta Svanberg (S), ordförande Tryggve Svensson (V), vice ordförande Roland Gustbée (M), 2:e vice ordförande Michael Sjöö (S) Christina Bertilfelt (S) Magnus Carlberg (S) Ann-Charlotte Kakoulidou (S) Ricardo Salsamendi (S) Annelise Hed (MP) Ove Löfqvist (M) Thomas Ragnarsson (M) Britt-Louise Berndtsson (C) Eva Johnsson (KD) Rolf Andersson (FP) Maria Sitomaniemi (SD) Stefan Marusic (S) Ulla-Britt Storck (S) Ersättare Gert Andersson (S) Britt Bergström (V) Marianne Nilsson (M) Denice Sigvardsson (M) Marianne Eckerbom (C) Thomas Haraldsson (C) Övriga kallade Ingrid Sivermo, Sekreterare Per-Henrik Nilsson Dan Petersson Ingeborg Franzén Utskriftsdatum: 2015-06-08 1

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 1. Val av justerare och förslag till justeringsdatum Förslag till beslut Hälso-och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att jämte ordföranden justerar 2:e vice ordföranden Roland Gustbée protokollet 2015-06-x 2. Godkännande av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att fastställa dagordningen i enlighet med kallelse utsänd 2015-06-08 3. Informationsärende- Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Per-Henrik Nilsson Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Utskriftsdatum: 2015-06-08 2

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 4. Delårsrapport april 2015 15RK1009 Dan Petersson & Per-Henrik Nilsson Förslag till beslut Föreslås att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna Delårsrapport april 2015 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdens har trots besvärligt infektionsläge lyckats bedriva en god verksamhet med hög tillgänglighet tack vare våra engagerade och lojala medarbetare. Beläggningstrycket i slutenvård är dock fortsatt högt samtidigt som sjukfrånvaron inte går tillbaka till föregående års nivå. Det är fortsatt svårt att rekrytera tillräckligt med sjuksköterskor och läkare, vilket leder till dyra lösningar med hyrpersonal och övertid. Flera centrum har svårt att bemanna sommaren. Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter även om en viss försämring noteras för primärvård och operation/behandling. Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk öppenvård, barn- och ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar, nybesök audionommottagning samt ledtider inom bild och funktionsdiagnostik. Produktions- och kapacitetsplanering visar förbättringar på de enheter där arbetet pågår. Inom folktandvården finns oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård. Justerat resultat uppgår till -47 mnkr. Prognos för helåret revideras ned till -93 mnkr, exklusive intäkter för kömiljarden 2015. Beslutsunderlag Delårsrapport april 2015 Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Delårsrapport april 2015 v3 (2) 3 Utskriftsdatum: 2015-06-08

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 5. Produktions- och kapacitetsplanering 15RK1101 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionstyrelsen besluta att tillföra resurser till hälso- och sjukvårdsavdelningen samt IT-avdelningen motsvarande en verksamhetsutvecklare, en logistiker samt en analys/it funktion för att säkerställa att produktions- och kapacitetsplaneringen kan nå ett breddinförande under 2016 och vara slutfört i början på 2017. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2015-04-09 att Britt- Louise Berndtssons(C) tilläggsyrkande angående produktions- och kapacitetsplanering skulle utredas och redovisas vid ett senare sammanträde. För att uppnå en effektiv och kvalitetssäkrad produktion- och kapacitetsplanering måste samtliga funktioner vara samkörda enligt plan. Följande funktioner måste ingå; Verksamhetsutvecklare, logistiker, HR, ekonomi, analys/ IT, Kommunikation Förslag på åtgärder för att öka takten av införande av POK 1. Förstärkning av tjänsteutrymme avseende 1,0 verksamhetsutvecklare samt 1.0 logistiker. 1.0 Analys/ IT funktion 2. Tillskapa ett team med alla funktionerna som är avsedda att jobba med POK (analys/it, ekonomi, HR, kommunikation), teamet kan på ett mera effektivt sätt genomföra POK i samverkan med verksamheterna. Beslutsunderlag Produktions- och kapacitetsplanering Produktions- och kapacitetsplanering 4 Utskriftsdatum: 2015-06-08

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 6. Remissyttrande Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 15RK656 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs eget svar till Socialdepartementet. Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Utredningens utgångspunkt har varit individens perspektiv d.v.s. patientens behov av att få en trygg och säker utskrivning utan onödiga väntetider och där patientens behov av kontinuitet tillgodoses. Region Kronoberg delar helt bedömningen om att det krävs en förändring av arbetssättet mot ett mer proaktivt handlande med en fördjupad samverkan mellan den öppna landstingsfinansierade vården och kommunerna tidigt i processen. Region Kronoberg ställer sig bakom de i utredningen presenterade förslagen och understryker behovet av att genomföra föreslagna lagändringar. Betänkandet föreslår en förändring av betalningsansvarets inträde (tre kalenderdagar) samt att detta blir lika för vård inom såväl somatisk som psykiatrisk vård. Region Kronoberg delar även uppfattningen att jämställa psykiatri med den somatiska vården dvs. samma antal planeringsdagar. Informationsöverföring mellan huvudmännen är en viktig del i processen. Region Kronoberg ser inget hinder i detta då vi har sammanhållen journalföring och redan idag har väl utvecklade rutiner för detta som i stora delar liknar lagförslaget. Region Kronoberg anser att SIP som ska utgå från den landstingsfinansierade öppna vården ska gälla för de patienter som har behov av både HSL och SoL/LSS. De som både har behov av HSL och SoL/LSS har oftast ett större behov av samordning mellan huvudmännen. Här är SIP av stor vikt för att säkra patientsäkerheten och ge en trygghet att uppföljning blir av. Om patienten endast har behov av SoL/LSS insatser bör kommunerna tillsammans med patient och anhöriga upprätta en SIP på hemmaplan i direkt anslutning till hemgång alternativt på den slutna sjukhusvården om behoven är komplexa och behöver göras innan hemgång för att säkra patientsäkerheten. 6 Utskriftsdatum: 2015-06-08

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 Den öppna vården får en mer aktiv roll i patientens vård. Utmaningen i detta är att se till att den landstingsfinansierade öppna vården har de resurser som krävs för att kunna genomföra samordnad individuell planering på ett bra och tryggt sätt. Resurs/stimulansfördelningen behöver justeras så den klarar av detta åtagande. Ett hinder vid planering inför hemgång är att huvudmännen inte har samma syn på när en patient är utskrivningsklar. Kommunerna anser ofta att patienten inte är tillräckligt rehabiliterad för hemgång. En tydligare definition på vad utskrivningsklar står för behövs. Det är inte heller tydligt klarlagt när kommunerna ska ta hem efter det att ett utskrivningsmeddelande skickats. Behöver förtydligas ytterligare. Ett utvecklingsprogram för att stödja huvudmännen i sitt förändringsarbete ses av Region Kronoberg som positivt och absolut nödvändigt. Det kan avdramatisera mycket av den oro som huvudmännen kan uppleva som kulturkrockar, bromsklossar och planeringssystem som inte fungerar optimalt. Den samverkan vi har i Kronobergs län fungerar bra och vi ska försöka ta steget till nästan nivå genom att börja utreda om vi ska plocka bort betalningsansvaret helt mellan kommun, landstingsfinansierade öppna vården och den slutna akutsjukvården för att helt kunna fokusera på patienten bästa i planeringsprocessen för en trygg och effektiv utskrivning. Beslutsunderlag Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Remissyttrande-Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 7 Utskriftsdatum: 2015-06-08

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 7. Remissyttrande-För kvalitet med gemensamt ansvar, SOU 2015:17. Dnr S2015/1590/SF 15RK686 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs eget svar till Socialdepartementet Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Mars 2014 uppdrog regeringen särskild utredare inom Formas, Ingrid Peterson, att utreda och lämna förslag på hur socialförsäkringsutredningar framgent ska utföras samt vilken instans/myndighet som lämpligt ska åläggas att utföra dem utifrån ett lagstadgat ansvar. I första hand skulle utredaren utröna landstingens möjligheter att tillgodose försäkringsmedicinska utredningar. Vidare skulle utredningen ge svar på möjlighet till samarbete landsting emellan vid utförande av försäkringsmedicinska utredningar, ekonomisk kompensation för dylikt ansvar samt lösningar på eventuella tvister om ersättning. Region Kronoberg ställer sig positiv till att finna en långsiktig lösning för utförande av försäkringsmedicinska utredningar och möjligheten till samarbete landsting emellan. Ett samarbete kan på sikt utgöra en förutsättning för utförande av utredningar som annars skulle kunna bli svåra att hantera rent administrativt. Förutsättningen är dock skälig och adekvat ersättning för genomförda utredningar. Beslutsunderlag För kvalitet - med gemensamt ansvar SOU 2015:17 Dnr S2015/1590/SF För kvalitet - Med gemensamt ansvar, SOU 2015:17. Dnr S2015/1590/SF 8 Utskriftsdatum: 2015-06-08

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 8. Remissyttrande För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) 15RK734 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs svar till Socialdepartementet. Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Läkarutbildnings utredningen föreslår en rad nya förändringar i nuvarande läkarutbildning. Läkarutbildningen utökas med en termin att omfatta sex års studier. Examensbeviset utgör underlag för legitimation utan ytterligare krav på praktisk tjänstgöring. AT (allmäntjänstgöringen) efter nuvarande examen upphör att gälla Den nya examensbeskrivningen betonar i högre utsträckning vetenskaplig och professionell förankring och genomtänkt progression. Region Kronoberg delar betänkandets förslag om en sexårig läkarutbildning med ökat fokus på professionellt och vetenskapligt förhållningssätt. Det finns fortfarande ett behov av klinisk träning med uppnådda grundläggande kliniska färdigheter som krav och underlag för legitimation. Huruvida det är möjligt att införliva nödvändiga kliniska färdigheter, under utbildningens sex år, som motsvarar AT torde vara oklart. Region Kronoberg menar att läkarutbildningen inklusive ST-utbildningen borde hanterats samtidigt. Det finns skäl som talar för en konsekvensanalys innan man avskaffar AT-tjänstgöringen. Att AT har uppvisat en ojämn kvalitet, nationellt, innebär inte att ett avskaffande av AT skapar ett bättre system. För ett litet landsting/region är AT en mycket viktig rekryteringsingång som har ett stort värde för vår läkarförsörjning. 9 Utskriftsdatum: 2015-06-08

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 Beslutsunderlag Missiv - av betänkandet För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Läkarnas utbildning 10 Utskriftsdatum: 2015-06-08

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 9. Remissyttrande Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) 15RK743 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs eget svar till Socialdepartementet Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Denna promemoria innehåller förslag till kompletteringar av det svenska genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patient-rättigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (direktivet). Kompletteringarna föreslås med anledning av den kritik som den Europeiska kommissionen (kommissionen) har riktat mot Sverige. Kommissionen har framfört att det fortfarande saknas åtgärder i svensk författning för att införliva ett flertal artiklar i direktivet, eller under alla omständigheter har de inte anmälts till kommissionen. De ändringar som föreslås i promemorian är i korthet följande. I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) införs ett krav på att patienter som får vård enligt direktivets bestämmelser, ska få en specificerad faktura för vårdkostnaden. I lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i annat land inom Europeiska samarbetsområdet (EES) införs för-tydliganden av hur försäkringskassan ska göra sin prövning i ärenden med ansökan om förhandsbesked enligt lagen samt att beslutad ersättning ska betalas ut utan onödigt dröjsmål. I patientlagen (2014:821) införs en ändring med förtydligade krav på att patienter som får vård enligt direktivets bestämmelser ska få information om att hälsooch sjukvården och dess personal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), det register över verksamheter som anmälts enligt 2 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659), det s.k. vårdgivarregistret, om patientnämndernas verksamhet samt om rätten till patientskadeersättning. Samtliga författningsändringar föreslås träda i kraft den 1 mars 2016. 11 Utskriftsdatum: 2015-06-08

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 Beslutsunderlag Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) 12 Utskriftsdatum: 2015-06-08

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 10. Remissyttrande Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd SOU 2014:87, S2014/9003/FS 15RK479 Förslag till beslut Föreslås att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronoberg eget svar till Socialdepartementet Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Remissen behandlar läkemedel för djur, maskinell dosdispensering och läkemedel vid sällsynta tillstånd. Regionen har främst synpunkter i den del som berör maskinell dos. Beslutsunderlag Remissyttrande Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd SOU 2014:87, S2014/9003/FS Remissyttrande Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd SOU 2014:87, S2014/9003/FS 13 Utskriftsdatum: 2015-06-08

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 11. Remissyttrande Bidrag till glasögon för barn och unga (Ds 2015:xx) 15RK868 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs eget svar till Socialdepartementet Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. I denna promemoria ges förslag till ändring i hälso- och sjukvårds-lagen (1982:763) om att bidrag ska lämnas för glasögon eller kon-taktlinser till barn och unga. Förslaget syftar till att ge varje flicka eller pojke, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga, de bästa förutsättningarna för att utveckla sin potential och kunna delta på egna villkor såväl i skolan som på fritiden. I dag råder det stora skillnader i landstingens bidragsgivning för glasögon till barn och unga. Alla landsting ger bidrag till standard-glasögon eller kontaktlinser efter recept av ögonläkare till barn i åldern 0 7 år. Det är däremot bara ett fåtal landsting som ger bidrag för standardglasögon till barn och unga över 8 år och subventionsgraden varierar. För att ge barn bättre förutsättningar för att delta i skola och på fritiden, föreslås att barn och unga i åldern 8 19 år ska få bidrag för glasögon eller kontaktlinser. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Beslutsunderlag Bidrag till glasögon för barn och unga (Ds 2015:xx) Bidrag till glasögon för barn och unga (Ds 2015:xx) 14 Utskriftsdatum: 2015-06-08

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 12. Remissyttrande Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar Dnr S2014/6869/SF 15RK687 Förslag till beslut Föreslås att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs eget svar till Socialdepartementet Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen analyserat och beräknat vilka faktiska kostnader Landstingens har för de försäkringsmedicinska beställningar som Försäkringskassan gör samt de behandlingar som Landstingen genomför inom ramen för rehabiliteringsgarantin. De försäkringsmedicinska utredningarna är SLU, särskilt läkarutlåtande, TMU, teambaserad medicinsk utredning samt AFU, arbetsförmågeutredning som idag utförs av åtta Landsting som pilotprojekt. Behandlingarna är KBT/IPT, kognitiv beteendeterapi samt MMR 1 och 2, multimodal rehabilitering på Primär- och specialistnivå. De faktiska kostnaderna har beräknats i form av kostnad per timme, enhetskostnad, för respektive berörd yrkesgrupp och uppgifterna därom är hämtad från officiell statistik och från Landstingens egna uppskattningar. Region Kronoberg förordar att man utgår från fjärde kvartilen i lönestatistiken. Region Kronoberg vill att ersättning för administrativt handhavande utgår från en hel eller halvtidstjänst beroende på Landstingets/Regionens storlek samt att hänsyn tas till adekvat löneläge. Aktiviteterna inför, under och efter behandlingsinsatser behöver definieras tydligare och utifrån det kostnadsberäknas adekvat. 15 Utskriftsdatum: 2015-06-08

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 Beslutsunderlag Landstingets faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar Dnr S2014/6869/SF Landstingens faktiska kostnader för Försäkringskassans beställningar 16 Utskriftsdatum: 2015-06-08

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 13. Remissyttrande Utvidgning av anmälningsplikt för influensa A(H1N1) till att omfatta laboratorieanmälan av all laboratorieverifierad influensa. 15RK945 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är Region Kronobergs eget svar till Socialstyrelsen Sammanfattning Region Kronoberg har av Socialstyrelsen beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående remiss. Varje år lägger landsting och regioner ner stora resurser på vaccination av influensa till främst riskgrupper. För utvärdering behövs bra statistik över epidemiologin. I samband med pandemin infördes klinisk anmälningsplikt för influensa A(H1N1)pdm09. När detta virus nu mer liknar säsongsinfluensa behövs ej längre någon klinisk anmälan. I dagens system sker anmälan av influensa A(H1N1)pdm09 enligt smittskyddsförordningens förteckning över anmälningspliktiga sjukdomar medan övriga influensastammar anmäls enligt den s.k. frivilliga laboratorieanmälan. Förslaget innebär en utvidgad anmälningsplikt för influensa till att omfatta all laboratorieverifierad influensa. Region Kronoberg är positiva till förslagen som vi stödjer då det blir enklare med en anmälningsrutin samtidigt som vårt behov av uppföljning och utvärdering tillgodoses. Beslutsunderlag Utvidning av anmälningsplikt för influensa A(H1N1) till att omfatta laboratorieanmälan av all laboratorieverifierad influensa. Svar senast 2015-08-10 Utvidning av anmälningsplikt för influensa A(H1N1) till att omfatta laboratorieanmälan av all laboratorieverifierad influensa. Svar senast 2015-08-10. 17 Utskriftsdatum: 2015-06-08

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 14. Regelverk för medborgares tillgång till journal via nätet 15RK582 Förslag till beslut Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden rekommenderar regionstyrelsen besluta att Regelverk för medborgares tillgång till sin journal via nätet ska gälla vid införandet av journal via nätet i Region Kronoberg att regelverket följs upp och omprövas senast efter 1år. Sammanfattning Region Kronoberg har i budget för 2015 angett att förberedelsearbete ska göras för att kunna erbjuda medborgarna tillgång till journal via nätet 2016. Det finns ett nationellt fastställt regelverk för hur detta ska ske. Detta regelverk innehåller några alternativ som är valbara för vårdgivaren. En arbetsgrupp från verksamheten med även fackliga företrädare har arbetat med ett förslag till tillämpningsregler för Region Kronoberg inför driftstart januari 2016. Föreliggande förslag är en kompromiss mellan olika åsikter och arbetsgruppen är inte enig. Beslutsunderlag Regelverk för journal via nätet(21360) Regelverk för journal via nätet Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation 1.1 Yttrande från Kronobergs Läns Läkarförening Vårdförbundets synpunkter på de valbara reglerna vid införande av journal på nätet i Region Kronoberg1 18 Utskriftsdatum: 2015-06-08

Kallelse Utskriftsdatum: 2015-06-08 15. Kurser och konferenser 16. Övriga beslutsärenden 17. Övriga informationsärenden 18. Anmälningsärenden Sammanfattning Överenskommelse mellan staten och SKL om tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015. Om du skadas i vården. 19 Utskriftsdatum: 2015-06-08

4 Delårsrapport april 2015 15RK1009 20

DELÅRSRAPPORT APRIL 2015 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 22

Vårt uppdrag Vår vision Ett gott liv i ett livskraftigt län Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att tillhandahålla en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Vårt mål Ett kvalitetsstyrt landsting Vår värdegrund Respekt för människan Långsiktiga mål 2017 har kronobergarna en god hälsa och trivs i ett livskraftigt Kronoberg har medborgarna ett fortsatt stort förtroende för vår hälso- och sjukvård väljer kronobergarna i första hand vård i Kronoberg är patienter och närstående mer delaktiga i vården har vi en hög patientsäkerhet har vi en sammanhållen vård i rätt tid placerar sig vår hälso- och sjukvård bland de främsta i nationella och internationella kvalitetsjämförelser är vi en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll har vi lätt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens har vi en hållbar ekonomi i balans Långsiktiga strategier Invånare: Stärka en god och jämlik hälsa, ett gott bemötande och delaktighet i vården. Bedriva patientsäker vård med hög kvalitet Medarbetare: Skapa ett gott arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i utvecklingen. Utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare Verksamhetsutveckling: Utveckla system för ledning och styrning. Effektivisera våra processer och vår verksamhetsplanering. Ekonomi: Långsiktigt planera och investera för framtiden. Effektivt utnyttja våra resurser. Invånare Respekt för människan Vi ser varje individs behov och de som möter oss känner förtroende och trygghet. Medarbetare Vi möter varandra med omtanke och respekt. Vi uppskattar varandras insats och har ett öppet klimat. 2 23 Verksamhetsutveckling Vi lär oss hela tiden och arbetar tillsammans för att utveckla bästa möjliga vård. Ekonomi Vi tar ansvar för att använda våra resurser där de kommer kronobergarna bäst tillgodo.

Hälso- och sjukvårdsövergripande Perspektiv Invånare Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Vårt nuläge God tillgänglighet i flertalet verksamheter. Stort förtroende för vår hälsooch sjukvård. God hälsa i befolkningen men under årets första månader en ovanligt svår influensa. Förbättringspotential när det gäller delaktighet och patientsäkerhet Hög kunskap och kompetens hos våra medarbetare Rekryteringsbehov av vissa yrkeskategorier fr a sjuksköterskor och läkare. Behov av att utveckla våra mål och skapa delaktighet Ökad frånvaro och belastning Goda resultat för flertalet parametrar i öppna jämförelser. Förbättringspotential när det gäller samordning Stora framtida investeringar Justerat resultat -47 mnkr Behov av starkare koppling mellan ekonomistyrning och verksamhets-/kvalitetsmål Våra viktigaste mål 2015 Utvecklat förebyggande hälsoarbete Förbättrad medborgarservice via e-tjänster Minskad risk för vårdskador Delaktiga patienter Säkrad kompetensförsörjning Delaktiga medarbetare Tydlig chefsroll och kontinuerlig chefsutveckling Förbättrad tillgänglighet Effektiva vårdprocesser Relevant vårddokumentation Ekonomi i balans Aktiviteter Tillgänglighet Planera och påbörja utbildning och införande av produktions och kapacitetsplanering Förebyggande hälsoarbete Införa sjukdomsförebyggande metoder Vara en aktiv aktör i det länsgemensamma folkhälsoarbetet Medborgarservice Förbereda införandet av e- journal Utveckla och informera om e- hälsotjänster Delaktiga patienter/ Patientsäkerhet Analys och åtgärder genom infektionsverktyget Prova verktyg för ökad patientmedverkan Utveckla säkerhetskulturen Kompetensförsörjning Utveckla rekryteringsprocessen Omfördela arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier Delaktiga medarbetare Tydliggöra målen i dialog med medarbetarna Koppla lönekriterier till verksamhetsplanen Chefsutveckling Genomföra kontinuerlig ledarskapsutveckling Skapa bättre förutsättningar för chefer att utveckla verksamheten Landstingsanpassa ledarskapsutbildningar Produktions- och kapacitetsplanering Planera och påbörja utbildning och införande av produktions och kapacitetsplanering Effektiva vårdprocesser Införa struktur för patientprocesser och riktlinjer för processtyrning Ta fram processknutna medicinska kvalitets- och medicinska data och ledtider Genomlysning av akutprocessen Vårddokumentation Utveckla strukturerad vårddokumentation Ekonomi i balans Åtgärdsplan för att nå resultat enligt överenskommelse (-70 mnkr) Införa verktyget KPP (kostnad per patient) Utveckla ekonomistyrningsmodell som är verksamhetsanpassad och styr mot processernas kvalitet och effektivitet Utveckla uppföljning genom processrelaterade styrtal 3 24

Styrtal December 2014 Nuläge Mål 2015 Långsiktigt mål 2017 Invånare Ohälsotal (Nya sjukpenningtalet) Plats 8 i Sverige (9,3 dagar) Plats 8 i Sverige (9,6 dagar mar 2015) Plats 3 Plats 1 Självskattad hälsa vuxna befolkningen 73 % - 75 % 78 % Förtroende för vår hälso- och sjukvård primärvård Förtroende för vår hälso- och sjukvård sjukhus 71 % 70 % (feb 2015) 76 % (feb 2015) 72 % 75 % Fritt vårdsökande 6 461 6 280 Minska 10 % (jmf 2014) Minska 10 % (jmf 2014) Antal utomlänsbesök-/vårdtillfällen inom somatisk korttidsvård 12 736 12 836 Telefontillgänglighet 0 dagar 95 % 94,7 % (jan-apr 15) 99 % 99 % Läkarbesök inom primärvård 7 dagar 91 % 89,8 % (jan-apr 15) 95 % 97 % Läkarbesök inom planerad specialiserad vård 60 dagar 70 % 78 % 85 % 90 % Behandling inom planerad specialiserad vård 60 dagar 80 % 80 % 85 % 90 % Andel avslutade besök inom 4 timmar akutmottagningarna 81 % 75 % 85 % 90 % Tillgång till journal via nätet Påbörjat Arbete pågår Införandet påbörjas Infört Vårdkonto i E-tjänster på 1177 17 % 18,8 % (mar) 20 % 40 % Vårdrelaterade infektioner Validering pågår (verktyget) Ej färdigt mätinstrument Minska 10 % (jmf 2014) Minska 25 % (jmf 2014) Vakanser 114 132 35 vakanta tjänster Fåtal tillfälliga vakanser Andel specialistsjuksköterskor 41 % 41 % 43 % 45 % Delaktighet enligt medarbetarenkät 73,2 (2013) 73,2 (2013) 75 80 Antal ST-tjänster 123 126 123 123 Sjukfrånvaro (Region Kronoberg1) 4,41 % 6,0 % 4,2 % 4,1 % Målkvalitet enligt medarbetarenkät 56,1 (2013) - 60 70 Genomgångna och implementerade patientprocesser 1 1-2 3 10 Andel av klinikernas verksamhetsplaner som baseras på en produktions- och kapacitetsplanering 0% - 20 % 80 % Öppna jämförelser totalindex medicinska indikatorer, tillgänglighet, patienterfarenhet Plats 6 i Sverige - Plats 2 Plats 2-76 mnkr Justerat resultat -47 mnkr Prognos -93 mnkr -70 mnkr (justerat för vårdval hud) Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Resultat 4 25 +-0

Sammanfattning av perioden Årets första fyra månader har präglats av ett stort tryck i verksamheterna till följd av en ovanligt kraftig säsongsinfluensa. Beläggningen i slutenvård har varit ansträngd samtidigt som medarbetarna har varit sjuka vilket resulterat i mer övertid. Det är fortsatt svårt att rekrytera tillräckligt många sjuksköterskor och läkare vilket leder till dyra lösningar med hyrpersonal, resursenhetsutnyttjande och övertid. Användning av hyrläkare ökade under 2014 inom samtliga centrum och fortsätter att öka 2015 framför allt inom primärvård som en konsekvens av pensionsavgångar. Frånvaron bland sjuksköterskor ökar motsvarande 32 tjänster. Samtidigt ökar belastningen på den somatiska korttidsvården motsvarande 21 vårdplatser eller 28 tjänster. Under våren har det uppstått en brist på narkossjuksköterskor på fr a CLV vilket tvingat fram dyra lösningar samt stängning av operationssalar. Fortsatt fokus på att bemanna sommaren, där flera centrum har stora svårigheter. Under perioden har ytterligare satsningar gjorts för att öka attraktiviteten för befintlig personal att arbeta under semesterperioden. Påbörjat arbete med statens uppdrag att införa sk. standardiserade vårdförlopp för cancer har inletts. Region Kronobergs handlingsplan har blivit godkänd. Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter även om en viss försämring noteras för primärvård och operation/behandling. Hyrläkarberoendet kvarstår. Störst utmaning är ortopedisk och kirurgisk öppenvård, barn- och ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar, nybesök audionommottagning samt ledtider inom bild och funktionsdiagnostik. Beträffande ortopedi och kirurgi har det skett en stabilisering under mars april. Ledtiderna inom bild- och funktionsdiagnostik ökar dels pga. ett ökat remissinflöde samtidigt som bristen på röntgensjuksköterskor gör det svårt att möta efterfrågan. Folktandvården har oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård. Produktionsstatistiken visar nu en generell ökning inom primärvård och somatisk korttidsvård med undantag av sjukvårdande behandling/besök annan vårdgivare. Akuta besök och vårdagar ökar med ca 10 % jämfört samma period 2014. Rättspsykiatri redovisar en ökad vårddygnsproduktion och ligger nu över plan vilket innebär ett beräknat nollresultat 2015 trots minskad ersättningsnivå i regionvårdsprislistan 2015. Justerat resultat uppgår till -47 mnkr. Resultatförsämringen förklaras framför allt av fortsatt höga kostnader för hyrpersonal, sjukfrånvaro och övertid. Läkemedelskostnaderna ökar markant i april samtidigt som resultatet belastas av enstaka mycket dyra vårdtillfällen inom köpt högspecialiserad vård. Prognosen revideras ner till -93 mnkr exklusive kömiljarden 2015. Förslag till åtgärder motsvarande 13 mnkr 2015 och 28 mnkr 2016 lämnas. Hälso- och sjukvårdsledningen föreslår ett långsiktigt förbättringsarbete framför kortsiktighet med befarade negativa konsekvenser. 5 26

1. Invånare Tillgänglighet Nuläge Tillgängligheten är god i flertalet verksamheter. Störst utmaningen består i att förbättra väntetiderna för ortopedisk och dermatologisk öppenvård till läkare samt väntetiden för barnoch ungdomspsykiatrins fördjupade utredningar och audionommottagningen. Folktandvården har oönskade väntetider för kariessanering för barn i narkos samt viss specialisttandvård. Nedan redogörs för de olika verksamhetsområdenas väntetidssituation. Primärvården vårdcentraler Primärvården redovisar fortsatt god telefontillgänglighet även om det skett en viss försämring under årets första tertial. Minskningen kan bl a förklaras med influensaperiod vilket medför ett högt tryck i TeleQ, samtal för rådgivning och egenvård tar längre tid och hög sjukfrånvaro bland personalen. Det har också varit en hel del tekniska problem i TeleQ systemet som leder till merarbete för sjuksköterskorna och längre svarstider. Andel patienter som efter ett bedömt behov fått ett besök inom 7 dagar har minskat något under året jämfört med 2014. Den största minskningen med fyra procentenheter ser vi under april månad jämfört med mars. En förklaring är resursbrist och svårigheter med att rekrytera läkare. Vanligen får dock patienter bedömning och råd samma dag. Andelen patienter som efter ett bedömt behov fått ett besök inom 7 dagar är 87 % vilket ska jämföras med 91 % för helår 2014. Variationen mellan vårdcentralerna i snittutfallet jan-april ligger mellan 81 och 98 %. Motsvarande för april månad ligger mellan 77 och 97 %. Diagram över andel läkarbesök inom 7 dagar, mål 95 %: 6 27

Rehab och Habiliteringen Andel patienter med ledtid från remiss till klar NPF-utredning inom 6 månader har ytterligare förbättrats. Tillgängligheten till slutenvårdsplatser på rehabiliteringskliniken är god och det är endast till smärtrehabs mottagning som det finns patienter som väntat längre än 60 dagar. Habiliteringen har förbättrat resultat avseende andelen patienter med ledtid från remiss till klar NP-utredning inom 6 månader. Det ökade antalet asylsökande flyktingar i vårt län ställer stora krav på vårdcentralerna med att genomföra hälsoundersökningar, men det innebär även stora behov av akuta besök. Det har ibland varit svårt att få fram tolkar framförallt på Tigrinja vilket har påverkat möjligheterna att genomföra hälsoundersökningar. Som ett led i arbetet med att säkerställa god vård till migranter har en nätverksträff för asyl- och flyktingsjuksköterskor i hela primärvården hållits. Ambulanstillgänglighet Ambulanstillgängligheten förbättras ytterligare. Man når fastställda mål på 60 % prio 1 inom 10 minuter. Även andelen som nås inom 15 respektive 20 minuter uppfyller fastställda mål på 73 respektive 84 %. Fortsatt ökning av antalet ambulansuppdrag, drygt 600 fler än motsvarande period 2014. Prio1 ökar med 321 och prio 2 med 345. Samarbetet mellan ambulanssjukvården och länets räddningstjänster utvecklas och under årets första tre månaderna var belastningen relativt hög med 78 IVPA-uppdrag. Akutvårdsgarantin För akutvårdsgarantin - akutbesök med en total vistelsetid på akutmottagningen på max 4 timmar - redovisas en försämring för framförallt CLV, men även för LL jämfört med samma period 2014. En markant ökning av besöken liksom en besvärlig vårdplatssituation påverkar tiderna. 7 28

Somatisk elektiv vård läkarbesök Tillgängligheten till läkarbesök är i stort oförändrad och för planerad mottagning väntar 4 235 patienter vid april månads utgång. Inom vårdgarantin har 90 % (91 % i mars) av patienterna väntat mindre än 90 dagar medan motsvarande siffra för kömiljarden är att 78 % (76 % i mars) av patienterna väntat mindre än 60 dagar. Av de 513 (675 i mars) patienter som väntat längre än 90 dagar hade 69 patientvald väntan och 18 medicinsk orsakad väntan. Nedan framgår tillgängligheten per centrum. Kirurgicentrums låga andel förklaras av mottagningarna för ortopedi och hud men dessa båda specialiteter redovisar förbättrade väntetider i april. Nybesök till läkare Andel väntande inom Centrum 90 dagar 60 dagar Barn och kvinnocentrum 99 % 86 % Kirurgicentrum 85 % 71 % Medicincentrum 98 % 91 % Totalt 90 % 78 % Somatisk elektiv vård operation/åtgärd Väntetiderna till planerad operation/åtgärd försämras något och vid utgången av april väntade 2 527 patienter. Inom vårdgarantin har 95 % (96 % i mars) av patienterna väntat mindre än 90 dagar, medan kömiljardens motsvarande siffra inom 60 dagar är 80 % (85 % i mars). Av de 217 (198 i mars) patienter som väntat längre än 90 dagar har 34 patientvald väntan och 50 medicinsk orsakad väntan. 8 29

Av nedanstående sammanställning framgår att samtliga centrum redovisar generellt god tillgänglighet för operation/åtgärd. Minskningen av antalet väntande inom 60 dagar hänförs dels till MEC/ögonkliniken och gråstarroperationer, dels till KIC/ÖNH-kliniken. Operation/åtgärd Centrum Barn och kvinnocentrum Kirurgicentrum Medicincentrum Totalt Andel väntande inom 90 dagar 60 dagar 100 % 89 % 93 % 78 % 99 % 83 % 95 % 80 % Medicinsk service Väntetider för oprioriterade CT-undersökningar är har ökat med 2 veckor till 13 veckor sedan årsskiftet, att jämföras med målet på 7 veckor. Även MR-undersökningar i Växjö har en motsvarande ökning med 4 veckor till 15 veckor och där målet är 10 veckor. Den försämrade väntetiden förklaras till stor del av en ökning av inkomna remisser ökade med +10% jämfört med samma period 2014. Vuxenpsykiatri Inom vuxenpsykiatrins planerade specialistvård har 95 % av patienterna väntat mindre än vårdgarantins 90 dagar, medan kömiljardens motsvarande siffra inom 60 dagar är 87 %. Barn- och ungdomspsykiatri Inom barn och ungdomspsykiatrin redovisas fortsatt goda resultat för väntetiderna till mottagning och behandling, medan antalet väntande till fördjupad utredning fortsätter öka. Den 30 april väntar 43 patienter på nybesök. Av dessa har 8 väntat längre än 30 dagar och där 4 avser patientvald väntan. Till behandling väntar 18 patienter och där 6 har väntat längre än 30 dagar, varav 3 avser patientvald väntan. På grund av avsaknad av psykologer och läkare har måluppfyllelse inte kunnat nås för fördjupad utredning och vi ser en ökning med 70 väntande patienter sedan årsskiftet. Antalet väntande är nu 118 patienter och av dessa har 96 väntat längre än 30 dagar, varav 4 avser patientvald väntan och 1 medicinsk orsakad väntan. 9 30

Ett systematiskt förbättringsarbete är påbörjat tillsammans med SKL. Merparten medarbetare är involverade och mål och syfte är väl förankrat på kliniken. Diagram: Antal väntande vid BUP Tandvård Tandvården visar en generell god tillgänglighet. Folktandvården på Klostergatan har nu öppnat upp för nya patienter, även om det inte är möjligt att få tid för undersökning förrän i slutet av sommaren. Inom specialisttandvården blir två specialister färdiga under våren - en käkkirurg och en pedodontist och väntetiderna förväntas därför minska i slutet av året. Med en kraftigt ökad invandring har också behovet av narkostandvård för små barn ökat väsentligt. Narkostiderna har fördelat om så att pedodontin prioriterats. Aktiviteter 2015 Under 2015 intensifieras arbetet med kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling med hjälp av Produktions- och Kapacitetsplanering (se perspektiven Medarbetare och Verksamhetsutveckling). o Pågår enligt nedan. Förebyggande hälsoarbete Hälsan i Kronoberg blir allt bättre, däremot ökar skillnaderna i hälsa stadigt mellan olika grupper i befolkningen. De elva nationella målområden som fastställts för folkhälsoarbetet sammanfattar på ett tydligt sätt bredden i arbetet. Folkhälsan påverkas av många olika faktorer i samhället, allt från delaktighet och inflytande till miljö och levnadsvanor. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kräver därför ett brett angreppssätt och ett arbete utifrån flera olika perspektiv på en och samma gång. Sedan regionbildningen är numera folkhälsouppdraget uppdelat mellan hälso- och sjukvården och regional utveckling. För Hälso- och sjukvården gäller nedanstående: Aktiviteter 2015 Det ska tas fram en långsiktig strategi för att vidareutveckla det hälsofrämjande arbetet i regionen. o Arbete pågår med att, utifrån det hälsofrämjande arbetet som pågått sedan 2010, ta fram förslag till en långsiktig strategi presentation och beslut i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp hösten 2015. I den långsiktiga planen kommer, förutom Socialstyrelsen riktlinjearbete också, bl a den fortsatta dokumentationen av levnadsvanor och utvecklingen av hälsoekonomiarbetet att ingå. Fortsatt implementering ska ske av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder med fokus på goda levnadsvanor inom områdena rökning, alkohol, goda matvanor, fysisk aktivitet och välbefinnande. För 2015 fokus på tobaksbruk och barnfetma. 10 31

o Implementeringsprojektet avseende riktlinjerna avslutades 2014. En särskild rapport avseende projektet kommer att redovisas i förslaget till långsiktig strategi. Följande aktiviteter pågår Utveckla långsiktig strategi för tobaksarbetet i Region Kronoberg. Arbete pågår med, att utifrån det redan pågående tobaksförebyggande arbetet, ta fram förslag till handlingsplan för perioden 2015-2017 för presentation och beslut i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp hösten 2015. Utvecklingsarbete gällande övervikt och fetma med fokus barn och unga. Arbete pågår med att ta fram förslag till projektplan för arbetet för presentation och beslut i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp hösten 2015. Tanken är att förslag till handlingsplan ska presenteras och beslutas i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp våren 2016. I patientprocessarbetet ska primär- och sekundärprevention vara en del i arbetet t ex inom cancerprocesserna och hjärt-kärlsjukdom. o Arbete pågår med att på ett tydligt sätt lyfta in det redan pågående hälsofrämjande arbetet avseende levnadsvanor i det processarbete som pågår och är särskilt prioriterat. E-tjänster/delaktiga patienter Nuläge Patientrörligheten ökar, med patienter som rör sig mellan vårdcentraler och mellan regioner. Det kommer ställa högre krav på informationsutbyte och tillgänglighet av information. Patienterna är mer pålästa och engagerade. Vården måste bli mer tillgänglig när patientens ställning stärks. Det innebär att vårdprocesserna får större betydelse på bekostnad av vårdorganisationerna. Aktiviteter 2015 Förberedelser pågår för införandet av e-journal som kommer att ge medborgarnas möjligheter att bli mer delaktiga i sin vård. Vidare pågår arbetet för att öka medborgarnas nyttjande av e- hälsotjänster enligt handlingsplaner-hälsotjänster. Patienterna har idag fått möjlighet att boka poliklinisk operation ortopedmottagning (CLV) och mottagningsbesök (LL) galla och hallux valgus. Hittills har dock få patienter utnyttjat tjänsten. SMS-påminnelser testas också från mottagning. Hud-kliniken är en föregångare att använda e-tjänster och bokning av tid för behandlingsavdelningen sker via MVK. Arbetet pågår även inom andra centrum på ett bra sätt. Vårdskador Nuläge Vårdskador med olika allvarlighetsgrad drabbar cirka 10 procent av patienter i sluten vård och en stor del av dessa är vårdrelaterade infektioner (VRI) varav många är undvikbara. Olika mätningar visar att mellan 10 och 20 procent av patienter i sluten vård drabbas av VRI. Förebyggande arbete innefattar följsamhet till hygienrutiner, minskad användning av urinvägskatetrar och arbete med verksamhetens säkerhetskultur. Aktiviteter 2015 Perioden har innehållit en rad händelseanalyser av vilka en del har lett till Lex Maria anmälan. Perioden har präglats av uppstart av arbetet med att mer systematiskt arbeta med vårdrelaterade infektioner. En styrgrupp har bildats. Vi har sett över arbetsgrupper som arbetar med frågorna 11 32

inom regionen. Gruppstruktur redovisas i verksamhetsplan för 2015 2017. Medlemmar till grupperna har utsetts och möten börjar planeras. Den 17 april var det en chefsdag för Hälso- och sjukvården där patientsäkerhetsnätverket deltog. Vi var även involverade i planering och genomförande. Arbetet med vårdrelaterade infektioner kommer att fortsätta under 2015 och framåt. Patientsäkerhetsnätverket har haft möten en gång per månad. Målsättningen är att medlemmarna i nätverket ska vara en resurs på centrumnivå men att vi i större utsträckning ska ha ett samarbete över centrumgränserna. Två av dessa områden är VRI och BHK. Under perioden har det varit punktprevalensmätningar med avseende PHR, VRI och trycksår. Resultaten för BHK och trycksår har publicerats och tyvärr ser vi ingen förbättring av resultaten. Aktiviteter via nätverket ska förbättra resultaten med avseende BHK. Resultaten för VRI har inte förbättrats. Beträffande denna mätning har vi invändningar beträffande metodologi. Vi kommer att i fortsättningen använda oss av data från infektionsverktyget också för att kunna presentera data med tätare tidsintervall. Markörbaserad journalgranskning fortsätter enligt tidigare plan. Under året kommer granskning av barn- och psykiatriverkamhet att bli möjlig. Vi har också under perioden arbetat med att skriva handlingsplan och aktivitetstavla. Detta arbete fortsätter och kommer att medföra att vi i framtiden kommer att kunna redovisa andra typer av data till verksamhetsuppföljningarna. 12 33

2. Medarbetare Kompetensförsörjning Året har hittills präglats av personalbrist inom vissa yrkeskategorier samt planering inför kommande sommar. Bristen på sjuksköterskor inom hela vårdsektorn präglar även våra enheter såväl inom psykiatrin som på CLV och LL. Under perioden har olika satsningar gjorts för att såväl på kort som på lång sikt öka attraktiviteten för att arbeta hos oss. Inför sommaren har verksamheten möjlighet att dubblera semesterförmånen vilket gjort att vi fått erfaren personal att under semesterperioden i högre utsträckning än förra året vara på plats i verksamheten under semesterperioden och ta ut delar av semestern under hösten istället. Vi arbetar fortsatt med att kompetensutveckla undersköterskor till SSK i Ljungby och att erbjuda anställda sjuksköterskor att studera vidare till specialistsjuksköterska med studielön. Vi har påbörjat satsning att ge våra sjuksköterskor en fördjupad yrkesintroduktion för att på så sätt göra övergången från studier till arbetsliv bättre för såväl våra nya medarbetare som vår verksamhet. Att rekrytera ST-läkare från våra egna AT-läkare är prioriterat. Vi är en utbildningsorganisation vilket präglar de samarbeten vi har med utbildningsanordnare och de höga mål som finns gällande VFU/praktik. Närvarotid och frånvarotid 1 Jan-april 2015 inkl. HSU, HSJ Jan-april 2015* Jan-april 2014 2 423 731 2 355 914 2 322 948 2 245 046 2 183 280 2 154 821 02 Timlön 66 019 65 762 63 414 02B Kurs och konf 33 410 31 746 30 918 03 Övertid 22 146 22 066 20 010 9 979 9 934 9 435 14 206 12 659 12 883 A Närvarotid 01 Arbetad tid (månavl) 04 Fyllnadstid 06 Närvaro (ej arb prod) 09 Facklig ledighet 2 875 2 854 3 415 30 049 27 614 28 052 725 440 684 989 627 876 171 937 168 623 142 090 02A Studieled 47 348 21 337 28 294 03 Tillfällig fp 21 110 20 735 16 203 04 Tjänstledighet 133 762 132 185 116 609 05 Semester 132 822 129 164 121 912 09 Jour/beredskap (läk) C Frånvarotid 01 Sjukfrånvaro 06 Kompledig 07 Föräldraledighet 08 Partiell föräldraledighet 10 Övrig frånvaro 12 Ledig m lön 6 juni Totalsumma 47 814 46 721 46 798 119 916 116 042 113 646 49 446 48 898 41 522 1 244 1 244 801 40 40 0 3 149 171 3 040 903 2 950 824 1 Närvarotimmarna och frånvarotimmarna avser vad som är registrerat utbetalningsdatumet och är därmed faktiskt utförda närvarotimmar o frånvarotimmar föregående månad. Justerat för hälso- och sjukvårdsgemensamt och hälso- och sjukvårdsutveckling. Förändring av administration 2014-06-01 ej beaktad, 86 tjänster förts från landstingsövergripande, landstingets kansli och regionservice till hälso- och sjukvården 13 34

Närvarotiden ökar något under perioden om man jämför med samma period föregående år. Såväl arbetad tid, timlön, övertid och fyllnadstid ökar. Störst är den relativa ökningen inom övertid. Frånvarotiden har dock betydligt större skillnader. Här ökar sjukfrånvaron med nästan ca 15 % samtidigt som flera andra frånvaroorsaker påverkar med ökad frånvarotid. SSK, Spec SSK Jan-april 2015 Jan-april 2014 Diff Årsarb 1980 A Närvarotid 737 278 735 626 1 652 3 01 Arbetad tid (månavl) 692 103 699 046-6 942-11 02 Timlön 15 012 9 068 5 944 9 02B Kurs och konf 10 239 9 721 518 1 03 Övertid 12 875 11 502 1 373 2 04 Fyllnadstid 4 689 4 342 347 1 06 Närvaro (ej arb prod) 1 481 1 376 105 0 09 Facklig ledighet 879 571 308 0 C Frånvarotid 246 230 224 901 21 329 32 01 Sjukfrånvaro 53 099 46 434 6 665 10 02A Studieled 6 144 10 990-4 846-7 03 Tillfällig fp 6 830 5 769 1 061 2 04 Tjänstledighet 48 228 39 852 8 376 13 05 Semester 41 799 39 659 2 140 3 06 Kompledig 9 435 9 310 125 0 07 Föräldraledighet 54 552 51 289 3 263 5 08 Partiell föräldraledighet 25 993 21 181 4 812 7 10 Övrig frånvaro 150 418-268 0 Totalsumma 983 508 960 527 22 981 Vi upplever i nuläget en brist på SSK. Ovanstående tabell redogör för närvarotid och frånvarotid för sjuksköterskor samt specialistsjuksköterskor inom Hälso- och sjukvårdens centrum. För att åskådliggöra skillnaderna har timmarna räknats om till årsarbetare. Av tabellen framgår att närvarotiden under perioden ökat med motsvarande 3 tjänster, detta främst beroende på ökad arbetad tid för timavlönade. Frånvarotiden har ökat med motsvarande 32 tjänster i förhållande till samma period förra året. Här syns ökningen främst inom kategorierna föräldraledighet, studie- /tjänstledighet samt sjukfrånvaro. Vi kan konstatera att trots en relativt kraftig ökning av frånvarotiden har vi kunnat kompensera detta i ökad närvarotid. 14 35

Antal vakanser 2015-04-30 HSJ Primärvårdscentrum Psykiatricentrum vuxenpsyk Rättspsykiatriska Regionkliniken Tandvårdscentrum Kirurgcentrum Medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Medicinskt servicecentrum Akutcentrum Totalsumma Undersköterskor/ Andra Läkare Sjuksköterskor skötare befattningar Totalt 18 18 0 0 0 12 8 4 0 0 16 0 9 2 5 0 0 0 0 0 34 6 25 0 3 27,5 5,5 19 3 0 6,5 5,5 0 0 1 7 4 3 0 0 10,7 3 7,7 0 0 50 67,7 5 9 131,7 Vakansläget visar på fortsatt brist på läkare framförallt inom primärvård och psykiatri. Sjuksköterskevakanserna finns i störst utsträckning inom KIC och MEC. Viktigt att beakta att vissa vakanser är mer långvariga och svårrekryterade, andra beror på brist i väntan på fullföljd återrekrytering. Arbetade timmar bemanningsföretag2, läkare o sjuksköterska HSJ Jan-april 2015 Läkare Jan-april 2014 19 010,1 11 855,8 Läkare jour 2 208,2 654,5 Sjuksköterska 6 221,3 884,5 Fortsatt ett relativt högt användande av hyrläkare, dessa används främst inom rättspsykiatri, vuxenpsykiatri, primärvård samt barn- och kvinnocentrum. Hyrsjuksköterskor används inom kirurgicentrum, medicincentrum, akutcentrum och vuxenpsykiatrin. Orsakerna till det höga användandet står att finna i vakanser kopplade till svårigheter att rekrytera, såväl vid medarbetare som byter arbete som vid pensioneringar. Antal anställda3 HSJ 150430 140430 130430 226 208 204 A2 Handläggararb 82 34 45 A3 Administratörsarb 63 48 29 A4 Medicinsk sekreterare 281 289 292 B1 Spec- o överläkare 338 353 346 B2 ST- o U-läkare leg A1 Ledningsarb 142 129 127 B21 AT- o U-läkare ej leg 65 57 66 B3 Psykolog 69 64 60 2 beräknas utifrån kostnader registrerade i InfoWeaver 150518, med en schablon 1150:-/tim för PRC läkare, 1500:-/tim SV läkare, 2500:-/tim jour läkare och 500:/tim för sjuksköterskor 3 Antalet anställda avser antalet tillsvidare- och visstidsanställda registrerade i Personec P den sista dagen i månaden. Förändring av administrativ organisation 2014-06-01 har inte beaktats i ovanstående tabell. I och med organisationsförändringar har 86 tjänster förts från landstingsövergripande, landstingets kansli och regionservice till hälso- och sjukvården. 15 36