Utredning om regionalt danscentrum

BILAGA 1 Kultur- och fritidskontoret Christin Ericsson 2011-05-03 Utredning om regionalt danscentrum - förutsättningar för ett regionalt danscentrum i Läroverkets gymnastikhus

Sammanfattning Den 21 oktober 2010 fick kultur- och fritidskontoret i uppdrag av kultur- och fritidsnämnden att utreda om Läroverkets gymnastikhus kan användas som en arena för kultur inom företrädesvis dans, och om det finns förutsättningar för att skapa ett regionalt danscentrum i gymnastiskhuset. Enligt beslutet ska även behovs- och omvärldsanalys genomföras. Statens Kulturråd har tagit fram ett handlingsprogram för att stärka den professionella dansen samt tagit fram långsiktiga mål för 2010 2014. Enligt Kulturrådets statistik ligger Östergötland emellertid lågt vad gäller satsningar på den professionella dansen. Linköping har varit den största arrangören av professionell samtida dans i länet sedan Östgötabaletten lades ner under 90-talet. Intresset för dans är stort såväl lokalt som regionalt, men det finns behov av kontinuitet, utveckling, samverkan och informationsspridning med mera. Det finns även behov av ändamålsenliga danslokaler för den professionella dansen avseende dagligträning och dansresidens samt danslokaler för dansföreningar. Kultur- och fritidskontoret bedömer att Läroverkets gymnastikhus med fördel kan användas som en arena för kultur inom företrädesvis dans. Idag finns det goda förutsättningar för att skapa ett regionalt danscentrum i Läroverkets gymnastikhus. Flera parter har uttryckt att de är positiva till ett regionalt danscentrum och vill gärna medverka till dess framväxt. Med anledning av att ett fortsatt arbete med ett regionalt danscentrum är beroende av Östergötland kulturplan och dess utfall, föreslår kultur- och fritidskontoret att arbetsprocessen genomförs i två steg: 1. Under 2012 drivs Läroverkets gymnastikhus i kommunal regi. Detta i avvaktan på att en referensgrupp arbetar fram en ny organisation som ska ansvara för ett eventuellt regionalt danscentrum. 2. Från 2013 drivs Läroverkets gymnastikhus som ett regionalt danscentrum inom ramen för den nya organisationen. Huvudsakliga verksamheter inom ett regionalt danscentrum kan vara dansresidens, daglig träning för den professionella dansen, växthus för unga dansare och uthyrning av lokalen med mera. 1

Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 1.2 Syfte... 3 2. Den professionella dansen... 4 2.1 Definition... 4 2.2 Kulturrådets handlingsplan för den professionella dansen... 4 2.3 Dansstatistik på nationell nivå... 7 3. Professionella dansinstitut och danskonsulentverksamhet i Sverige... 8 4. Dansnät Sverige... 9 5. Danscentrum Stockholm och Dansspridning i Mellansverige... 10 6. Bidrag till den professionella dansen... 10 7. Andra dansutredningar... 11 8. Dans regionalt och lokalt... 12 8.1. Seminarietillfället Hur ska dansen ta plats och utvecklas i vår region... 12 8.2 Dans i Linköping... 13 8.2.1 Dansutbildningar i Linköping... 14 8.2.2 Studieförbund och föreningar med dansverksamhet i Linköping... 15 8.2.3 Danslokaler i Linköping... 15 9. Analys och förslag till åtgärder... 16 9.1 Förslag till åtgärder... 17 Referenser... 19 2

1. Bakgrund och syfte Läroverkets gymnastikhus på Hunnebergsgatan 2 (Linghallen) är en anrik gammal gymnastikbyggnad som har använts för en mängd ändamål. Byggnaden uppfördes 1880-81 och 1979 förklarades gymnastikhuset som byggnadsminne. Under de senaste åren har gymnastikhuset använts som gymnastiklokal samt hyrts ut till föreningar via kommunens lokalbokning. I och med byggnationen (2010) av den nya Folkungahallen flyttades gymnastikhallens dagliga verksamhet (skolornas) över till Folkungahallen För att såväl förvalta som utveckla byggnaden föreslog kultur- och fritidskontoret att en utredning skulle göras, med syfte att bland annat undersöka om gymnastikhuset kan användas som en arena inom dans. Kultur- och fritidskontorets förslag utgick bland annat från att Östergötlands län vid en nationell jämförelse ligger lågt gällande satsningar på professionell dans. Dessutom uttryckte Regionförbundet Östsam ett behov av regional satsning på professionell dans, men att det saknades såväl lämplig lokal som struktur för en regional dansverksamhet i regionen. Med en eventuell satsning på att skapa ett regionalt danscentrum av Läroverkets gymnastikhus skulle Linköpings kommun möta såväl regionala som lokala behov avseende dansen. Då en stor del av målgruppen är flickor skulle satsningen bli en naturlig del av kulturoch fritidsnämndens pågående jämställdhetsarbete. Satsningen skulle även ligga i paritet med att Linköpings kommun är landets femte största stad. Med ett regionalt danscentrum skulle kommunen befästa och stärka positionen som kulturstad. 1 Den 21 oktober 2010 fick kultur- och fritidskontoret i uppdrag av kultur- och fritidsnämnden att utreda om Läroverkets gymnastikhus kan användas som en arena för kultur inom företrädesvis dans. Enligt beslutet ska även behovs- och omvärldsanalys genomföras. 2 1.2 Syfte Mot bakgrund av kultur- och fritidsnämndens uppdrag syftar den här utredningen till att: Undersöka om Läroverkets gymnastikhus kan användas som en arena för kultur och då företrädesvis inom dans. Undersöka om det finns förutsättningar för att skapa ett regionalt danscentrum i Läroverkets gymnastikhus. Ge en omvärlds- och behovsanalys avseende dansen. 1 Se bilaga 2. 2 Se bilaga 3, 218 3

Utredningen ska även presentera en kartläggning av dansen i Linköping. Utredningen lägger främst fokus på den professionella dansen. Anledningen är att Östergötlands län vid en nationell jämförelse ligger relativt lågt gällande satsningar på professionell dans och att Regionförbundet Östsam har uttryckt behov av regional satsning på professionell dans. Vidare avser Kulturrådets satsningar på dans endast den professionella utövningen. 3 Utredningen har skett i nära samarbete med Regionförbundet Östsam och Riksteatern. Regionförbundet Östsam, Riksteatern och kultur- och fritidskontoret har haft återkommande möten under perioden 2010-11-01 2011-04-30 för att diskutera behovet av och formerna för ett regionalt danscentrum. Under utredningens gång har även parterna varit i kontakt med och träffat Danscentrum Stockholm samt varit i kontakt med Statens Kulturråd och berörda länsinstitutioner. Den 23 mars 2011 arrangerade Regionförbundet Östsam seminarietillfället Hur ska dansen ta plats och utvecklas i vår region. Till seminarietillfället inbjöds dansföreningar, studieförbund, folkhögskolor, kommuner, danskompanier och övriga intressenter. 2. Den professionella dansen 2.1 Definition Vid kontakt med Statens Kulturråd framkom det att Kulturrådet ej har någon fastställd definition av professionell dans. Kulturrådet uppger dock att med professionell dans avses yrkesverksamma grupper och/eller personer med högre relevant utbildning vilka kan verka som professionella utövare. 4 Enligt Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) betyder begreppet professionell något som utförs yrkesmässigt (motsats amatörmässig), ofta med bibetydelse av skicklighet. 5 2.2 Kulturrådets handlingsplan för den professionella dansen Kulturrådet fick 2003 i uppdrag av regeringen att sammanställa ett förslag till ett handlingsprogram för den professionella dansen i Sverige. I uppdraget ingick det bland annat att föreslå mål för de danspolitiska insatserna på såväl kortare som längre sikt. Kulturrådet redovisade uppdraget 2005. 6 Kulturrådets handlingsprogram för den professionella dansen syftar till att skapa förutsättningar för den konstnärliga utvecklingen och ge fler människor möjlighet att ta del av 3 Se bilaga 1 samt Statens Kulturråd (2010). PM 2010-05-11 STAT 2006/10. PM om pilotprojekt rörande dansstatistik. Stockholm: Statens Kulturråd 4 Enligt telefonsamtal 2011-05-02 med Kulturrådet 5 Svenska Akademien (2009). Svensk ordbok M-Ö. Stockholm: Norstedts 6 Statens Kulturråd (2006). Handlingsprogram för den professionella dansen. Stockholm: Statens Kulturråd 4

dansen. Detta kräver gynnsamma produktionsvillkor och en väl utvecklad infrastruktur. En annan grundläggande förutsättning är att arbetsvillkoren för dansens utövare (koreografer och dansare) blir bättre. 7 I handlingsprogrammet konstateras det även att dansen inte har samma förutsättningar som andra konstformer, då dansen saknar ett väl utvecklat institutionsnätverk för att komma nära sin publik. Kulturrådets vision för att stärka den professionella dansen är: Danskonsten i Sverige ska vara av hög kvalitet och erbjuda ett brett utbud som når medborgare i hela landet. Dansen ska ha goda villkor för konstnärlig utveckling och vara en del av det internationella kultursamarbetet. (sid 11). 8 Följande insatsområden belystes för att stärka den professionella dansen 9 : Danskonstens utveckling koreografer och dansare behöver ha ett kreativt arbetsklimat och nationellt behövs bland annat institutioner, fria dansscener och gästspelsscener. Danskonsten behöver ges förutsättningar för kontinuerlig utveckling och behov av samordning finns. Utbildning den konstnärliga yrkesutbildningen för yrkesdansare på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå, liksom utbildningen av koreografer, måste förstärkas. Forskning vetenskaplig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete måste stärkas, liksom ett bättre samarbete mellan de konstnärliga högskolornas forsknings- och utvecklingsarbete och den kulturpolitiskt relevanta forskningen. Dansnätverk dansnätverk som Dansnät Sverige, Riksteatern och andra regionala dansnätverk och turnéslingor, vilka möjliggör att allt fler människor får ta del av nationella och internationella dansgästspel. Dansresidens dansresidens innebär att en koreograf och/eller en dansgrupp på plats i en kommun producerar nya dansverk i samarbete med institutioner, skolor, organisationer och andra intressenter. Dansresidens är en viktig del av dansens struktur och kräver en utvecklad samverkan mellan statliga, regionala och kommunala institutioner och resurser i övrigt. Scener målet är att dansen ingår som en naturlig del av utbudet på såväl befintliga scener, på läns- och stadsteatrar, i konserthus med mera, som i nybyggda scenkonsthus och att dess särskilda behov beaktas. Publikarbete och information att sprida dans till flera människor i hela landet kräver aktivt publikarbete. Det är viktigt att nya metoder utarbetas och insatser i övrigt görs 7 Ibid. 8 Statens Kulturråd (2006). Handlingsprogram för den professionella dansen. Stockholm: Statens Kulturråd. 9 Ibid. 5

för att stärka publikarbete och information både i produktionsledet och hos arrangörerna. Internationellt kultursamarbete ett utvecklat internationellt kulturutbyte kan innebära en väsentligt större arbetsmarknad för professionella dansare. Det är också viktigt för idéutbyte, inspiration och konstnärlig utveckling. 10 Under 2009 genomförde Kulturråde en utvärdering av arbetet med handlingsprogrammet. Utvärderingen visade att det skapats en struktur för den professionella dansen under de senaste åren. Det konstaterades även att dansen som konstform har fått en mer framskjuten position på den kulturpolitiska agendan. Behovet av att förbättra koreografernas och dansarnas arbetsvillkor uppfattades dock alltjämt som stort. 11 Kulturrådets bidrag till den professionella dansen har ökat från 20 miljoner kronor år 2001 till 67 miljoner kronor år 2009. Kulturrådet konstaterar att de insatser som gjorts har gett tydliga resultat, men att det fortfarande återstår arbete för att stärka den professionella dansen. 12 Ett av Kulturrådets mål under 2010 var att färdigställa en strategi för fortsatta åtgärder med syfte att främja den professionella dansens utveckling. Inför arbetet att ta fram strategin hade Kulturrådet genomfört dansmöten i samverkan med bland annat Danscentrum Stockholm. Kulturrådet har tagit fram följande långsiktiga mål för 2010 2014 Förbättrade produktions- och arbetsvillkor för de fria koreograferna och dansgrupperna Ökade internationella danssatsningar Ökad tillgång och tillgänglighet till professionell dans genom att fler scener och platser presenterar professionell dans Uppföljning och utvärdering av strategin ska genomföras efter år 2014. Tillhörande handlingsplan ska dock revideras årligen. Kulturrådet har en viktig roll i genomförandet av den nationella kulturpolitiken, som bland annat sker genom bidrag, informationsinsatser och genom samverkan med andra aktörer. Det innebär exempelvis att Kulturrådet samverkar med regionerna kring strategin för att stärka den professionella dansen, de regionala kulturplanerna samt de regionala dans- eller scenkonstplanerna. 14 I budgetpropositionen Tid för kultur föreslår regeringen en satsning på den professionella dansens utveckling i Sverige som bland annat syftar till att fler ska få möjlighet att upptäcka dansen som konstform. 15 13 : 10 Statens Kulturråd (2006). Handlingsprogram för den professionella dansen. Stockholm: Statens Kulturråd 11 Statens Kulturråd (2010). Beslutsbilaga 2010-06-09, Dnr KUR 2010/3077. Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010-2014. Stockholm: Statens Kulturråd 12 Ibid. 13 Ibid. 14 Ibid. 15 Kulturdepartementet (2009). Tid för kultur, prop 2009/10:3. Stockholm: Kulturdepartementet 6

2.3 Dansstatistik på nationell nivå Sedan 1994 är Kulturrådet statistikansvarig myndighet för ämnesområdet kultur och fritid. Verksamheten ansvarar därmed för den officiella statistiken inom kulturområdet. Kulturrådet konstaterar att det saknas källor för bland annat dansstatistik och att det därför saknas återkommande sammanhållen statistik på annat håll. Den egna statistiken/sammanställningen omgärdas av problematik som: Statistiken bygger endast på de verksamheter som får bidrag av Kulturrådet under det aktuella verksamhetsåret, vilket innebär att helheten saknas och att populationen kan förändras från år till år. Det är bristfällig kvalitet i inlämnade uppgifter och bristande granskning av uppgifterna. Detta kan bero på att uppgiftslämnarna kan ha haft svårt att lämna exakta svar i de detaljerade redovisningarna. Vidare har Kulturrådet ej haft tillräckliga resurser för att detaljgranska redovisningarna. Det saknas analyser av materialet, då dessa sammanställningar inte baseras på officiell statistik. Kulturrådet har i första hand valt att använda sina resurser till den officiella statistiken. 16 Mellan 2006 och 2009 genomförde Kulturrådet ett dansstatistikprojekt där bland annat inventering av befintlig dansstatistik gjordes. Inventeringen visade att det endast verkar finnas ett fåtal källor rörande dans oavsett om det handlar om ekonomi, produktion eller besök. Det genomfördes även en enkätundersökning under 2009 för verksamhetsåret 2008. I utredningen framkom följande procentuella fördelning av produktioner avseende genre. 17 Tabell 1. Procentuell fördelning av produktioner avseende genre 18 Genre Procent av alla produktioner Samtida dans 54 Övriga dansuttryck 21 Performance 13 Dansfilm 4 Balett 3 Hip-hop/streetdance 3 Jazz/show 2 Totalt 100 Källa: PM om pilotprojekt rörande dansstatistik 19 16 Statens Kulturråd (2010). PM 2010-05-11 STAT 2006/10. PM om pilotprojekt rörande dansstatistik. Stockholm: Statens Kulturråd 17 Ibid. 18 Enligt telefonsamtal 2011-05-03 med Danshögskolan avser/speglar modern dans och samtida dans främst olika tidsperioder. Idag är begreppsanvändningen av modern dans och samtida dans flytande och det är framför allt situation och personliga preferenser som avgör vilket begrepp som används. Performance är en dansgenre som syftar till konceptuella metoder och är därför inte så beroende av det traditionella och formella scenrummet. 19 Ibid. 7

Som framgår av Tabell 1 är samtida dans dominerande. Respondenterna till enkätundersökningen framförde dock önskemål om att svarsalternativen rörande genre borde kompletteras med exempelvis modern dans. Enligt Kulturrådets enkätundersökning hade Stockholms län flest antal föreställningar och besök under 2008 utifrån ett regionalt perspektiv, följt av Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Minst antal föreställningar och besök hade Jämtlands län. Vad gäller antal föreställningar och antal besökare per föreställning ligger Östergötland relativt lågt. 20 Det bör dock noteras att antal föreställningar inkluderar skolföreställningar, varför föreställningarnas publikkapacitet kan variera kraftigt. Exempelvis hade Kronobergs län endast 4 föreställningar (varav inga skolföreställningar), men där antalet besök uppgick till 1 445 besök, vilket i sin tur medförde 361 besökare/föreställning. 21 Enligt undersökningen var det främst kommuner som var arrangörer/samarbetspartners, följt av fri dansscen, förskolor och skolor (inklusive högskolor och universitet). Utredningen visade även att kvinnor dominerar samtliga funktioner/roller (dansare, koreografer m m). 22 3. Professionella dansinstitut och danskonsulentverksamhet i Sverige Enligt Danscentrum Stockholm återfinns den professionella dansen framför allt i landets större städer. Merparten av all professionell dans finns i Stockholm (ca 70 %). Därefter följer Göteborg med ca 20 % och Malmö samt övriga städer med ca 10 %. 23 Landets sex professionella dansinstitut är Cullbergbaletten, Kungliga Operan, Skånes dansteater, Göteborgsbaletten, Regionteater Väst och Norrdans. Cullbergbaletten, som är en del av Riksteatern, får bidrag av Riksteatern. Kungliga Operan får bidrag från 24 25 Kulturdepartementet. Övriga dansinstitut är regionala och får bidrag från Kulturrådet. Den första danskonsulentverksamheten startade 1992 i Norrbotten. Idag finns danskonsulentverksamhet i 18 regioner med stöd från Statens Kulturråd och respektive regionförbund. De regionala danskonsulentverksamheterna bildade 2002 en ideell förening, SRD, samarbetsrådet för de regionala danskonsulentverksamheterna. Föreningen syftar till att 20 Statens Kulturråd (2010). PM 2010-05-11 STAT 2006/10. PM om pilotprojekt rörande dansstatistik. Stockholm: Statens Kulturråd 21 Jfr Statens Kulturråd (2010). PM 2010-05-11 STAT 2006/10. PM om pilotprojekt rörande dansstatistik. Stockholm: Statens Kulturråd 22 Statens Kulturråd (2010). PM 2010-05-11 STAT 2006/10. PM om pilotprojekt rörande dansstatistik. Stockholm: Statens Kulturråd 23 Möte 2011-02-11 med Danscentrum Stockholm, Regionförbundet Östsam och Riksteatern Östergötland 24 Ibid. 25 Enligt telefonsamtal 2011-05-02 med Kulturrådet 8

främja danskonsulentverksamheternas intressen och arbeta med information, opinionsbildning och övriga gemensamma frågor kring danskonsten. 26 Danskonsulentverksamheterna återfinns i följande regioner: Dalarnas län, Gotlands län, Gävleborgs län, Region Halland, Jönköpings län, Norrbottens län, Region Skåne, Stockholms stad och län, Södermanlands län, Uppsala län Värmlands län, Västerbottens län, Landstinget Västernorrland, Västmanlands län, Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Örebro län, 27 28 Regionförbundet södra Småland. Den regionala danskonsulentverksamheten håller ihop, vidareutvecklar och stärker dansen i regionerna. I den statliga förordningen för danskonsulentverksamheten framhålls att verksamheten ska syfta till att sprida och stimulera kunskapen om dansen med särskilt fokus på barn och unga. Danskonsulenterna vidareutvecklar möjligheterna att kunna presentera dans som scenkonst, både genom inhemska och internationella gästspel samt genom att skapa möjlighet för egna dansproduktioner i regionen. En viktig del i arbetet är nätverksbyggande, kunskapsutveckling och främjande av dansen särskilt med inriktning mot utbildningsväsendet. 29 I utredningen Dansen i Gävleborgs län en nulägesanalys och förslag till åtgärder konstateras att det behövs en långsiktighet och stabilitet för att skapa en bärkraftig struktur för dansen. För att dansen ska få samma möjligheter att utvecklas och få samma status som de övriga konstarterna i länet behövs en danskonsulent. 30 4. Dansnät Sverige Dansnät Sverige är ett demokratiskt och informellt arrangörsnätverk, som har funnits sedan 2003. När organisationen startades fanns sju parter, däribland Linköpings kommun. År 2010 fanns det tolv parter (inklusive Linköpings kommun) med varierande organisationstillhörighet. Kulturrådet står för en tredjedel av Dansnät Sveriges kostnader medan regionförbund/kommuner/landsting genom parternas verksamheter står för resterande kostnader. Dansnät Sveriges mål är att sprida danskonsten i hela landet genom att skapa förutsättningar för en dansrepertoar med kvalitet, bredd och internationella gästspel. Programinnehållet bestäms gemensamt och parterna tar sedan ansvar för att föreställningarna spelas runt om i landet. 31 26 www.lg.se 27 www.kulturradet.se 28 www.lg.se 29 www.kulturradet.se 30 Söderqvist, Agneta (2005). Dansen i Gävleborgs län en nulägesanalys och förslag till åtgärder. Stockholm: Musik Gävleborg 31 www.dansnatsverige.se 9

5. Danscentrum Stockholm och Dansspridning i Mellansverige Danscentrum Stockholm är en ideell förening vars medlemmar i huvudsak är frilansande dansare och koreografer, men även andra yrkeskategorier inom branschen finns representerade. Föreningen har ett arbetsförmedlande uppdrag från Statens Kulturråd och är även samordnare för arrangörsnätverket Dansspridning i Mellansverige. 32 Dansspridning i Mellansverige består av dans- och teaterkonsulter från nio län. Syftet med nätverket är att samarbeta och utveckla gemensamma strategier för den professionella dansföreställningen, både för offentliga- som skolföreställningen. Vidare samverkar nätverket bland annat kring turnéer, arrangörsutbildningar och utbudsdagar. Dansspridning i Mellansverige och Danscentrum Stockholm arrangerar varje år en dansmässa i Stockholm, då korta utdrag ur nya produktioner visas (varefter ett antal av dessa produktioner tas ut och ingår i det utbud nätverket subventionerar). 33 6. Bidrag till den professionella dansen Verksamhetsbidrag Från och med 2005 har de regionala och lokala dans-, musik-, musikteater- och teaterinstitutionerna, samt landsting och regionförbund möjlighet att söka statligt verksamhetsbidrag från Kulturrådet för att utveckla och stärka den professionella dansen. Bidrag för detta ändamål söks inom ramen för det statliga verksamhetsbidraget. En utgångspunkt för Kulturrådet i bidragsgivningen är att huvudmännens motprestation ligger kvar på minst föregående års nivå. Huvudmännens preliminära finansiella åtagande för kommande år ska därför anges i ansökan. Verksamhetsbidrag kan även sökas inom ramen för den regionala samverkansmodellen 34. 35 Utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet Regionförbund/landsting samt av institutioner/verksamheter som också får bidrag från landsting, kommun eller annan huvudman för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse kan söka utvecklingsbidrag från Kulturrådet. 36 Utvecklingsbidrag söks separat utanför ramen av den regionala samverkansmodellen 37. 38 32 Danscentrum (2010). Danscentrum Stockholm Verksamhetsberättelse 2009. Stockholm: Danscentrum 33 www.danscentrum.se 34 Verksamhetsbidrag kan med andra ord antingen sökas direkt till Kulturrådet eller inom ramen för samverkansmodellen. 35 Enligt telefonsamtal 2011-05-02 med Kulturrådet 36 www.kulturradet.se 37 Kulturrådet rekommenderar att Landstinget är sökande alternativt är väl förankrad i en ansökan om utvecklingsmedel. 38 Enligt telefonsamtal 2011-05-02 med Kulturrådet 10

7. Andra dansutredningar Västra Götalandsregionen genomförde förstudien Får jag lov att fråga? Dokumentation av förstudien Samtidskonst - danskonst i dialog, Västra Götaland 2001-2002. Studien var ett led i ett större projekt om metodutveckling för att skolorna bättre ska kunna arbeta med, möta och förstå samtida bild- och danskonst. I studien ställdes frågan Varför är det så svårt att tala om dans? Kan samtalet om danskonst utvecklas? Till skillnad från bildkonstområdet där det bedrivs konstpedagogiskt arbete, finns inget motsvarande danspedagogiskt arbete inom danskonsten. Syftet med förstudien var att hitta förhållningssätt till upplevelserna av dans och konst samt få den trygghet som behövs för att kunna använda sig av konsten i utbildningen. 39 I utredningen De fria dansgruppernas situation. En lägesrapport 2002 påvisades det att dansen då hade en stor publik och att de fria dansgrupperna i Sverige sedan 1997 kraftigt ökat sitt publikantal. Enligt utredningen lockar den fria dansen företrädesvis ung publik, flertalet är mellan 18-35 år, medan klassisk dans främst besöks av medelålders och äldre. 40 Enligt avhandlingen Dans i skolan genus, kropp och uttryck har ett hundratal kommuner valt att satsa på dans i skolan (sedan 2005 pågår en nationell satsning för att utveckla dans i skolan). Vad som tidigare har betraktats som en flickaktivitet har därmed gjorts tillgängligt för både flickor och pojkar. Avhandlingen fokuserar på danslärarnas erfarenheter och uppfattningar om dansundervisning i skolan. Bland annat framkommer det att det finns en samsyn bland danslärare om vad dans är. Man anser att dansen har en existentiell dimension, att dans inte bara är rörelse utan något mer. Dansen är även ett verktyg för att lära känna sig själv och hitta personliga uttryck. Vidare visar studien på en mängd erfarenheter av dans när kön inte spelar någon roll, samtidigt som den också kan innebära ett könsstereotypt förhållningssätt. 41 I boken Dans, danser och dansare från hela världen framhålls det att dansen stärker människan fysiskt, psykiskt och socialt och att den hjälper oss att uttrycka känslor. Vidare att olika förmågor, som självförtroende, grov- och finmotorik, perception, koncentration och uthållighet, kan förbättras genom en medveten rörelsestimulans och träning. 42 Dansutredningen Dansen i Gävleborgs län en nulägesanalys och förslag till åtgärder framhåller att det är svårt att nå ut med dansföreställningar och att publiken behöver kontinuitet för ökad förståelse av den professionella danskonsten. Likaså framhålls det att det krävs samverkan mellan olika lokala och regionala parter för att vidareutveckla befintlig dansverksamhet och etablera ny verksamhet. 43 39 Hellström Svennison, Lis (2002). Får jag lov att fråga? Dokumentation av förstudien Samtidskonst - danskonst i dialog, Västra Götaland 2001-2002. Uddevalla: Danskonsulenterna i Västra Götalandsregionen 40 Larsson, Ann (2002). De fria dansgruppernas situation. En lägesrapport 2002. Stockholm: Statens Kulturråd 41 Lindqvist, Anna (2010). Dans i skolan genus, kropp och uttryck. Diss., Umeå universitet. Umeå: Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet 42 Grau, Andree (1999). Dans, danser och dansare från hela världen. Stockholm: Bonnier Carlsen 43 Söderqvist, Agneta (2005). Dansen i Gävleborgs län en nulägesanalys och förslag till åtgärder. Stockholm: Musik Gävleborg 11

8. Dans regionalt och lokalt Sedan Östgötabaletten lades ner 1996 har Linköping varit den största arrangören av professionell samtida dans i länet. Linköping är den kommun i regionen som har flest och för ändamålet bäst scener (två stycken) för dans, varför kommunen har kunnat ta emot professionella dansgästspel i allt högre utsträckning. Linköpings kommun har också varit med att starta Dansnät Sverige vars tillkomst har haft stor betydelse för att kunna öka och bredda 44 45 utbudet av den samtida scendansen i kommunen och därmed även i regionen. Dansnät Sveriges arrangemang i Linköping får stöd av Regionförbundet Östsam. Via scenkonstansvarig på Östsam kan större grupper nås med marknadsföring av Dansnät Sveriges arrangemang och på så sätt öka engagemanget för den samtida dansen på scen samt öka publikens antal. 46 Både Danscentrum Stockholm och Regionförbundet Östsam har uttryckt att Östergötland idag saknar lokal för daglig träning avseende professionell dans samt för dansresidens. Likaså saknas ett regionalt danscentrum samt högre utbildningsmöjligheter för unga ambitiösa dansare som vill satsa på den professionella dansen. 47 8.1. Seminarietillfället Hur ska dansen ta plats och utvecklas i vår region Den 23 mars 2011 arrangerade Regionförbundet Östsam seminarietillfället Hur ska dansen ta plats och utvecklas i vår region. Vid seminarietillfället fanns representation från Linköpings kommun, studieförbund, danskompanier, dansföreningar, Riksteatern Östergötland, folkhögskolor och övriga intressenter. Under seminarietillfället framkom bland annat följande: Det finns behov av en samordnande funktion för utveckling, samarbete och nätverkande. I dag saknas även samlad kunskap om dansen på såväl lokal som regional nivå. Det finns behov av att öka kunskapen och intresset för den professionella danskonsten. Det finns behov av en mötesplats för dansen lokalt och regionalt. Det finns behov av fler danslokaler idag har man dansverksamhet i lokaler som inte är ändamålsenliga för dans. Det finns behov av att samverka för att nå ut med information och marknadsföring. 44 Linköpings kommun (2011). Årlig plan för Dansnät Sverige i Linköping 2011. Opublicerat manuskript. Linköpings kommun, kultur- och fritidsnämnden 45 www.kulturradet.se 46 Linköpings kommun (2011). Årlig plan för Dansnät Sverige i Linköping 2011. Opublicerat manuskript. Linköpings kommun, kultur- och fritidsnämnden 47 Möte 2011-02-10 med Danscentrum Stockholm, Regionförbundet Östsam och Riksteatern Östergötland 12

Det finns behov av utbildningsmöjligheter för unga som vill satsa på den professionella dansen, som exempelvis växthusverksamhet för dans 48. Idag flyttar unga framför allt till Stockholm för vidareutbildning, vilket medför att regionen har svårt att såväl behålla unga dansare som satsar på professionell dans, som att få professionella dansare att återvända till regionen. Under seminariet framkom det att deltagare själva upplevde att det finns ett stort intresse för dans i regionen. Mötesdeltagarna ställde sig mycket positiva till ett eventuellt regionalt danscentrum i Läroverkets gymnastikhus. 8.2 Dans i Linköping Enligt Årlig plan för Dansnät Sverige i Linköping 2011 har fem professionella föreställningar planerats, alla inom genren samtida dans. 49 En av föreställningarna med tillhörande workshop har emellertid blivit inställd på grund av skada. 50 Förutom dansföreställningar arrangeras publiksamtal, seminarier och workshops gentemot publik och allmänhet. Workshopen vänder sig i första hand till elever och pedagoger på danslinjer vid gymnasium och eftergymnasiala utbildningar som folkhögskola. Varje föreställning via Dansnät Sverige annonseras i den lokala pressen. Informationen finns även på kommunens hemsida, i digitala evenemangskalendrar och i evenemangskalendern På Gång i Linköping, som delas ut till alla hushåll i Linköpings kommun samt finns tillgängliga på strategiska platser i centrala Linköping. Biljettpriserna hålls så låga som möjligt, särskilt för unga som i vissa fall även kan gå på dans gratis. Övrig dansverksamhet under 2011 utöver Dansnät Sverige är: Skolföreställningar och kvällsföreställningar i Linköping (och Norrköping) av det nystartade danskompaniet Tromäki Dance Company Baletten Svansjön med internationella artister, med arrangemang i Linköping Konsert & Kongress Offentliga föreställningar av dansgymnasier och folkhögskolans danslinje Offentliga föreställningar som Linköpings balettförening arrangerar (ofta i samarbete med andra parter). Bland annat har de ett samarrangemang med Östgötamusiken avseende föreställningen Nötknäpparen Dansevent i Läroverkets gymnastikhus med uppvisning och workshops av professionella dansare 48 Se exempelvis Skellefteå kommuns dansväxthus för unga dansare, www. skelleftea.se 49 Linköpings kommun (2011). Årlig plan för Dansnät Sverige i Linköping 2011. Opublicerat manuskript. Linköpings kommun, kultur- och fritidsnämnden 50 Enligt mejlkontakt 2011-04-18 med kultur- och fritidskontoret, Linköpings kommun 13

Då höstens program ännu inte är satt kan det tillkomma ytterligare arrangemang utanför Dansnät Sveriges regi. 51 Om ett dansresidens (se sid 5) ska kunna genomföras i Linköping krävs det en samarbetspartner inom Dansnät Sverige (ett delat residens). Linköping har inte den personalstyrka som krävs för att driva ett residens, dessutom kan kommunen för närvarande inte erbjuda en lokal under den tid som krävs för ett dansresidens. Från och med 2010 fick Linköpings kommun ett stort sparbeting vilket medför att under de kommande åren kommer det vara svårt för Linköpings kommun att vara medansvarig för ett residens. Sparbetinget påverkar även antal föreställningar genom Dansnät Sverige. Från att ha arrangerat sex till sju föreställningar per år är målsättningen att under de närmaste åren kunna kämpa för kommunens partnerskap i Dansnät Sverige genom att åtminstone ta emot fyra föreställningar varje år. Detta kommer att ställa krav på satsningar för att öka publikantalet samtidigt som kontinuiteten minskar mellan dansföreställningarna. Vidare kommer behovet av stöd och samarbete med regionförbundet och övriga kommuner öka. 52 Intresset för dans är stort i Linköping, vilket främst visar sig i många fritidskurser och utbildningar på både folkhögskole- och gymnasienivå. 53 Kultur- och fritidskontoret i Linköpings kommun bedömer att unga har ett stort intresse för dans. Vid möten med unga har det framkommit att dans en av de aktiviteter unga är mest intresserade av. 54 Linköpings kommun genomförde 2009 en livsstilsundersökning bland barn och unga i år 5 och år 8 på grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet. Resultatet av livsstilsundersökningen visar att unga, företrädesvis flickor, har ett stort intresse för dans. 55 8.2.1 Dansutbildningar i Linköping I Linköpings kommun erbjuds följande utbildningsmöjligheter inom dans: Kulturskolan där dans är en av fyra uttrycksformer (övriga är teater, musik samt bild och form). Inom dans kan man delta från förskoleklass till och med gymnasiet. Grundskolan Folkungaskolan har dansklasser för år 7-9 på Folkungaskolan. Gymnasiet Anders Ljungstedts gymnasium och Folkuniversitetets gymnasium erbjuder program med dansinriktning/dansprogram. Folkuniversitetets dansprogram 51 Linköpings kommun (2011). Årlig plan för Dansnät Sverige i Linköping 2011. Opublicerat manuskript. Linköpings kommun, kultur- och fritidsnämnden 52 Ibid. 53 www.dansenshus.se 54 Enligt telefonsamtal 2011-04-27 med kultur- och fritidskontoret, Linköpings kommun. 55 Linköpings kommun (2009). Livsstilsundersökning 2009. Analys pågår. Linköpings kommun, kultur- och fritidsnämnden 14

har en mer professionell inriktning med nationell antagning. Samtliga gymnasier i kommunen erbjuder dans via individuellt val. 56 Vidare erbjuds danskurser och utbildningar via studieförbund, dansföreningar och privata dansskolor 57. 8.2.2 Studieförbund och föreningar med dansverksamhet i Linköping I Linköpings kommun finns det nio studieförbund med bidrag från kommunen. 58 Av dem är det fem studieförbund som har dansverksamhet: Studiefrämjandet i Östergötland, Folkuniversitetet Linköping, Medborgarskolan, NBV Östergötland och Bilda Sydöst. 59 En kartläggning av dansföreningar i Linköping visar att det finns 20 dansföreningar i kommunen. Dansföreningarnas dansinriktningar är i hög grad varierande och omfattar allt från folkdans, vals, bugg, linedance och latinamerikanska danser till balett, samtida dans, street-dance och orientalisk dans med mera 60. 61 8.2.3 Danslokaler i Linköping Enligt en genomförd inventering finns följande dansstudios i Linköping 62 (med danslokaler avses lokaler som främst är avsedda och utrustade för dansverksamhet): 63 Arbis: Studio 1: ca 77 m 2 (ca 7 m x 11 m), speglar och musikanläggning Anders Ljungstedts gymnasium: Studio 1: ca 108 m 2 (ca 12 m x 9 m), speglar, musikanläggning och dansstänger Studio 2: ca 144 m 2 (ca 12 m x 12 m), speglar och musikanläggning 56 Enligt telefonsamtal 2011-05-02 med utbildningskontoret, Linköpings kommun 57 Enligt kartläggningen finns det fem privata dansskolor i kommunen. 58 Enligt telefonsamtal 2011-05-02 med kultur- och fritidskontoret, Linköpings kommun 59 Enligt kontakt via telefonsamtal och e-post med studieförbunden vecka 16-17 2011. 60 Med dansföreningar avses föreningar vars huvudsakliga verksamhet är dans alternativt föreningar med strukturerade former för dans. Exempelvis har föreningar som registrerats som dansföreningar hos Skatteverket, men som själva bedömer innehållet i sin verksamhet som annan aktivitet än dans tagits bort i kartläggningen. 61 Underlaget om dansföreningar bygger bland annat på postnummer i kommunen samt SNI-aktivitet (SNI betyder Svensk Näringsgrensindelning och bygger på EU:s standard, NACE Rev.2. SNI är primärt en aktivitetsindelning, se www.foretagsregistret.scb.se). Skatteverket (Skattekontoret i Västervik) har tagit fram underlaget som skickades via mejl 2011-04-19 till kultur- och fritidskontoret, Linköpings kommun. Underlaget har kompletterats med uppgifter från Linköpings kommuns föreningsregister, se www.linkoping.se, samt uppgifter från Regionförbundet Östsam och kultur- och fritidskontoret, Linköpings kommun. 62 Eventuella danslokaler i privat regi finns ej med i inventeringen. 63 Enligt kontakt med studieförbund, gymnasium och kultur- och fritidskontoret, Linköpings kommun under vecka 16-17 2011. 15

Folkungahallen: Studio 1: ca 119 m 2 (ca 13,5 m x 9 m), speglar och musikanläggning (salen ska kompletteras med dansstänger) Folkuniversitetet (avser Folkuniversitetets nya danslokaler från och 11 december 2011): Studio 1: ca 100 m 2 (7 m x 15 m), speglar och musikanläggning Studio 2: ca 100 m 2 (9 m x 12 m), speglar och musikanläggning Studio 3: ca100 m 2 (9 m x 12 m), speglar och musikanläggning Två av salarna kommer att ha väggfasta stänger. Det kommer även finnas en teknikstudio på ca 15 m 2 för lärare (för förberedelse av lektion, koreografier m m). I anslutning till danssalarna kommer det finnas en stor och bred korridor med speglar och stänger för uppvärmning/stretch före och efter lektion. Kulturskolan: Studio 1: ca 130 m 2 (ca 14,5 m x 9 m), speglar, musikanläggning och dansstänger Studiefrämjandet/Elsas Hus: Studio 1: ca 71 m 2 (ca 6,5 m x 10,5 m), speglar och musikanläggning Studio 2: ca 85 m 2 (ca 7 m x 12,5 m), speglar och musikanläggning Studio 2: ca 43 m 2 (ca 5 m x 8,5 m), speglar och musikanläggning 9. Analys och förslag till åtgärder En mängd insatser har gjorts för att stärka den professionella dansen i Sverige och insatserna har även gett tydliga resultat. Trots detta återstår fortfarande fortsatt arbete för att stärka den professionella dansen i Sverige. Till skillnad från exempelvis bildkonstområdet där det bedrivs konstpedagogiskt arbete, finns inget motsvarande danspedagogiskt arbete inom danskonsten. Dessutom har dansen inte samma förutsättningar som andra konstformer, då dansen saknar ett väl utvecklat institutionsnätverk för att komma nära sin publik. Linköpings kommun och regionen ligger vid en nationell jämförelse lågt vad gäller föreställningar inom den professionella dansen. De professionella föreställningarna i regionen (och därmed kommunen) sker framför allt via Dansnät Sverige. Utredningen visar att det saknas såväl en regional som lokal samordning inom dansen och att det även saknas samlad kunskap om dansen i regionen, både på professionell nivå och på amatörnivå. Det framkommer även att det idag saknas ändamålsenliga danslokaler för den professionella dansen avseende dagligträning och residens samt ändamålsenliga lokaler för dansföreningar. Unga lovande dansare som vill satsa på den professionella dansen flyttar företrädesvis till Stockholm för fortsatt utbildning, vilket medför att det är svårt att behålla professionella dansare i regionen. Kultur- och fritidskontoret bedömer att Läroverkets gymnastikhus med fördel kan användas som en arena för kultur och då företrädesvis inom dans. Utredningen visar att det finns ett 16

stort intresse för dans, lokalt och regionalt, men att både den professionella dansen och amatördansen lokalt och regionalt idag saknar tillräcklig kontinuitet och struktur samt behöver såväl en samordnande insats som en arena för daglig träning och möten. Idag finns det goda förutsättningar för att skapa ett regionalt danscentrum i Läroverkets gymnastikhus. Regionförbundet Östsam, Riksteatern Östergötland, Östgötateatern, Östgötamusiken och Danscentrum Stockholm har uttryckt att de är positiva till ett regionalt danscentrum och vill gärna medverka till dess framväxt. Även Kulturrådet har meddelat att de gärna har fortsatt dialog om hur den professionella dansen kan utvecklas i länet. Samma konstaterande gjordes i dansutredningen Dansen i Gävleborgs län en nulägesanalys och förslag till åtgärder. Kultur- och fritidskontoret, Linköpings kommun, bedömer därför att samverkan mellan regionala och lokala aktörer behövs för att vidareutveckla och utveckla ny verksamhet inom dansen. Regionförbundet Östsam har informerat om att dans finns med i Östergötlands kulturplan (ska skickas på remiss), som ska skickas till Kulturrådet under november 2011. Kulturrådet väntas avge beslut om kulturplanen under början av 2012. Med ett regionalt danscentrum kan Linköpings kommun och regionen dels tillgodose behoven som finns inom dansområdet, dels profilera sig tydligare inom kulturområdet. Ett regionalt danscentrum kan även kunna lyfta fram och synliggöra befintlig dans. För att ett regionalt danscentrum och dansen inte ska bli en underverksamhet/sidoverksamhet till andra konstarter förelår Regionförbundet Östsam, Riksteatern Östergötland och kultur- och fritidskontoret att det skapas en ny organisation som blir bärare av ett eventuellt regionalt danscentrum. Genom en sådan organisation skulle dansen kunna få den unika ställning inom konstarten som den bör ha och som dansen i viss mån saknar idag. 9.1 Förslag till åtgärder Med anledning av att ett fortsatt arbete med ett regionalt danscentrum är beroende av Östergötland kulturplan och dess utfall, föreslår kultur- och fritidskontoret att arbetsprocessen genomförs i två steg: 1. Under 2012 drivs Läroverkets gymnastikhus i kommunal regi. Driften av byggnaden kan förslagsvis utföras av föreningar. Detta i avvaktan på att en referensgrupp bestående av Linköpings kommun, Regionförbundet Östsam, Riksteatern Östergötland, Östgötateatern, Östgötamusiken och Danscentrum Stockholm med flera arbetar fram en ny organisation som ska ansvara för det eventuella regionala danscentret. Samordnare för referensgruppen är Regionförbundet Östsam. 2. Från 2013 drivs Läroverkets gymnastikhus som ett regionalt danscentrum inom ramen för den nya organisationen. 17

Huvudsakliga verksamheter inom ett regionalt danscentrum kan vara dansresidens, daglig träning för den professionella dansen, växthus för unga dansare, uthyrning av lokalen och dansträning för amatörer (som exempelvis drop-in-pass). För att dansen ska få samma möjligheter att utvecklas och få samma status som de övriga konstarterna i länet bedömer kultur- och fritidskontoret att det behövs en danskonsulent till ett regionalt danscentrum. En danskonsulent är även viktig för att ge arbetet med dans kontinuitet och en bärkraftig struktur. Danskonsulenten ska bland annat arbeta med förankring, nätverkande, samordning, informationsspridning och marknadsföring, samt arbeta med att initiera och driva projekt med avsikt att stärka den professionella sceniska dansen i regionen. Ett regionalt danscentrum kommer att kräva insatser i form av medel, arbetskraft och kunskap. Insatserna kommer emellertid förhoppningsvis medföra att det skapas en struktur för dansen, vilket saknats inom regionen. Andrée Grau, professor i dansantropologi, vid Roehampton University menar att dansen stärker människan fysiskt, psykiskt och socialt och att dansen hjälper oss att uttrycka känslor. Vidare att olika förmågor, som självförtroende, grov- och finmotorik, perception, koncentration och uthållighet, kan förbättras genom en medveten rörelsestimulans och träning. 64 En satsning på regionalt danscentrum är därför inte enbart en satsning på konstformen dans, utan även en satsning på individen och dennes välmående och livskvalitet. 64 Grau, Andree (1999). Dans, danser och dansare från hela världen. Stockholm: Bonnier Carlsen 18

Referenser Danscentrum (2010). Danscentrum Stockholm Verksamhetsberättelse 2009. Stockholm: Danscentrum Grau, Andree (1999). Dans, danser och dansare från hela världen. Stockholm: Bonnier Carlsen Hellström Svennison, Lis (2002). Får jag lov att fråga? Dokumentation av förstudien Samtidskonst - danskonst i dialog, Västra Götaland 2001-2002. Uddevalla: Danskonsulenterna i Västra Götalandsregionen Kulturdepartementet (2009). Tid för kultur, prop 2009/10:3. Stockholm: Kulturdepartementet Larsson, Ann (2002). De fria dansgruppernas situation. En lägesrapport 2002. Stockholm: Statens kulturråd Lindqvist, Anna (2010). Dans i skolan genus, kropp och uttryck. Diss., Umeå universitet. Umeå: Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet Linköpings kommun (2009). Livsstilsundersökning 2009. Analys pågår. Linköpings kommun, kultur- och fritidsnämnden Linköpings kommun (2011). Årlig plan för Dansnät Sverige i Linköping 2011. Opublicerat manuskript. Linköpings kommun, kultur- och fritidsnämnden Svenska Akademien (2009). Svensk ordbok M-Ö. Stockholm: Norstedts Statens Kulturråd (2006). Handlingsprogram för den professionella dansen. Stockholm: Statens Kulturråd Statens Kulturråd (2010). Beslutsbilaga 2010-06-09, Dnr KUR 2010/3077. Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010-2014. Stockholm: Statens Kulturråd Statens Kulturråd (2010). PM 2010-05-11 STAT 2006/10. PM om pilotprojekt rörande dansstatistik. Stockholm: Statens Kulturråd Söderqvist, Agneta (2005). Dansen i Gävleborgs län en nulägesanalys och förslag till åtgärder. Stockholm: Musik Gävleborg 19

Länkar: www.danscentrum.se www.dansnatsverige.se www.foretagsregistret.scb.se www.kulturradet.se www.lg.se www.linkoping.se www.lul.se www.skelleftea.se 20