ONSTNÄRSNÄMNDEN KULTURRÅDET

Transkript

1 Kulturdepartementet Stockholm Stockholm den, översyn av statens insatser inom dansområdet. l regleringsbrev för 2014 har Kulturrådet och Konstnärsnämnden gemensamt fått i uppdrag att analysera och bedöma hur statens nuvarande insatser inom dansområdet motsvarar dagens och framtida utvecklingsbehov. Uppdraget ska delredovisas i en gemensam rapport till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast 15 maj 2014 och slutredovisas 15 oktober Konstnärsnämnden och Kulturrådet översänder härmed delrapporten av uppdraget. Pä Konstnärsnämndens vägnar Pä Kulturrådets vägnar Afin Larsson Direktör Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel; Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats;

2 DCULTURRÅDET Översyn av statens insatser inom dansområdet Sammanfattning Under 2014 har Konstnärsnämnden och Kulturrådet i uppdrag att göra en Översyn av dansomrädet för att analysera och bedöma hur statens nuvarande insatser inom dansområdet motsvarar dagens och framtida utvecklingsbehov. Kulturpolitiskt befinner sig dansomrädet i ett starkt utvecklingsskede med satsningar för att tillgängliggöra professionell danskonst för en större publik, bäde nationellt och internationellt. Statens insatser för den professionella dansen omfattar stöd till det fria kulturlivet (upphovspersoner, utövare och arrangörer), vissa organisationer inom omrädet, regionala institutioner med dansverksamhet, regionala utvecklingsprojekt samt ett mindre antal nationella institutioner som helt eller delvis bedriver dansverksamhet. Den fria sektorn har spelat en stor roll för omrädets utveckling och kommer framöver att vara helt avgörande för att uppnä de kulturpolitiska mälen om tillgänglighet, mängfald och kvalitet. en vill belysa att behovet av förbättrade produktions- och arbetsvillkor för dansare och koreografer kvarstår. Vidare behöver arrangörsledet bättre förutsättningar för att fortsätta sin viktiga uppgift som ryggrad i dansens infrastruktur. Det behövs även förstärkta informationsinsatser för att tillgängliggöra dansen nationellt och internationellt. Regionala infrastruktursatsningar i form av residens och gästspelscener behöver spridas till fler delar av landet. Danskonstens arbetsmarknad och publik är bäde nationell och internationell. Möjligheterna till turnénätverk och samproduktion bäde i Sverige och utanför landet är nödvändiga.

3 ONSTNARSNÄMNDEN Konstnärsnämndens och Kulturrådets bedömning av behov för 2015 Okade produktionsmedel och förbättrade arbetsvillkor (12 mkr) Okade resurser till arrangörsledet (5 mkr) Informationsinsatser (2 mkr) Fortsatt stöd till regionala utvecklingsinsatser av den professionella danskonsten inom kultursamverkansmodellen Internationella danssatsningar (4 mkr) Okade produktionsmedel och förbättrade arbetsvillkor Fria koreografer och grupper är förutsättningen för att öka tillgängligheten till dans över hela landet. Samtidigt kännetecknas koreografers och dansares arbetsvillkor av korta och oregelbundna arbetsperioder samt lag ersättning. För att inte gå miste om dansens pägäende dynamiska utveckling behöver produktioner fä bättre förutsättningar att turnera nationellt och internationellt och därmed nå en större publik. Möjligheterna till detta skulle öka bland annat om den fria sektorn hade tillgång till ett mellanled som utvecklade samordnande produktion, gemensamt planerade turnéer och samlad marknadsföring av föreställningsutbud. Kulturrådets produktionsbidrag och Konstnärsnämndens stipendier och projektmedel utgör idag en betydande del av de fria aktörernas ekonomi. Behoven inom området är sedan läng tid markant större än vad bidragsmedlen räcker till. Vid Kulturrådets fördelning pä dansomrädet beviljas i snitt bara 51 procent av sökta verksamhetsbidrag. Även söktrycket pä Konstnärsnämndens stipendier och bidrag är stort. Konstnärsnämndens och Kulturrådets bedömning är att det behövs en förstärkning av anslagen till produktionsmedel pä de bada myndigheternas anslag. Detta är nödvändigt om målen om tillgänglighet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska uppnäs på ett mer tillfredställande sätt. Det gemensamma behovet för Konstnärsnämnden och Kulturrådet bedöms vara 12 miljoner. Okade resurser till arrangörsledet Intresset frän en publik som vill se professionell dans växer. Däremot finns fortfarande få möjligheter att ta del av dansköns* runt om i landet. Fler spelplatser och speltillfällen är en nyckel till både tillgänglighet och publikutveckling samt förbättrade arbets- och produktionsvillkor för fältet. Det är myndigheternas bedömning att både samproduktion och samordning mellan scener i turnénätverk behöver stärkas. Dansnöt Sverige har haft stor betydelse för utvecklingen av dansens infrastruktur.

4 Det är Konstnärsnämndens och Kulturrädets bedömning att nätverket bör ges bättre grundfinansiering och därmed möjlighet att utveckla de modeller för samproduktion och turnéverksamhet för barn och unga som tagits fram. Redan satsade produktionsmedel skulle på så vis komma publiken till del i större utsträckning än i dag. För att grundfinansiera sådan nödvändig verksamhet behövs en resursökning motsvarande 5 miljoner årligen. För att möjliggöra en tillgång till dans i hela landet räcker det dock inte med en statlig grundfinansering av samproduktionsmodeller och turnénätverk. Det förutsätter även fler finansiärer och ett regionalt och kommunalt engagemang. Informationsinsatser Konstnärsnämnden och Kulturrådet har tidigare avsatt medel för att undersöka möjligheterna för en etablering av ett informationskontor för dans. De förutsättningar och initiativ som getts från myndigheterna till konstområdets aktörer för att forma ett informationskontor har inte lett till en långsiktig lösning. Det finns dock en samstämmighet inom fältet att det finns ett behov av samlade informationsinsatser för att möta den regionala utvecklingen och den starka internationaliseringen inom scenkonstområdet. För att stärka den pågående utvecklingen bör regeringen avsätta medel för samordnade nationella och internationella informationsinsatser motsvarande 2 miljoner som ett första led. Insatser för den regionala utvecklingen av den professionella dansen För att befolkningen ska erbjudas ökad tillgång till danskonst av hög kvalitet i hela landet är regionala infrastruktursatsningar av stor betydelse. Sådana satsningar är också viktiga för att förbättrar arbets- och produktionsvillkoren för de fria aktörerna. l några regioner har ett långsiktigt utvecklingsarbete haft avgörande betydelse för att skapa stabila strukturer för den professionella dansen, framförallt i form av residens och gästspelsverksamhet. l andra delar av landet är behovet av att förankra och etablera professionell dansverksamhet fortfarande stort. Enligt myndigheternas bedömning är tillgången på statliga reformmedel en av de främsta förutsättningarna för att kultursamverkansmodellen ska nå sin fulla kapacitet. Utan ökade statliga medel riskerar både verksamhet och utbud inom ramen för kultursamverkansmodellen att inte utvecklas fullt ut. Därmed finns också risk att det regionala och lokala engagemanget och pågående infrastruktursatsningar för att stärka den professionella dansen stannar upp.

5 ONSTNARSNÄMNDEN Dansens område har hittills stärkts med ca 7 miljoner kronor årligen i utvecklingsbidrag. För en stark utveckling av dansomrädets infrastruktur är fortsatta riktade utvecklingsmedel inom kultursamverkansmodellen nödvändiga. Det är Konstnärsnämndens och Kulturrådets bedömning att den tidsbegränsade förstärkning av utvecklingsmedel som Kulturrådet haft till och med 2014, bör finnas kvar. Internationella danssatsningar Dansomrädet har väl fungerande strukturer inom det internationella kulturutbytet. Konstnärsnämnden och Kulturrädet har därför tillsammans med sina samverkansparter pä statlig nivä börjat agera mer aktivt, bl.a. genom närvaro och stöd vid viktiga mässor utomlands. Det internationella dansprogrammet har även under året bedrivit ett aktivt arbete med sä kallade expertbesök. För att kunna fullfölja utbyggnaden med bl.a. längre utlandsvistelser, residensverksamhet samt internationella samverkansprojekt behövs ytterligare uppbyggnad av internationella danssatsningar. Det är ocksä viktigt att skapa bättre förutsättningar för mellanledet att verka. Genom en oberoende samordnande Instans, kan producenter/agenter och produktionshus verka pä internationella samlingspunkter för scenkonsten. För att kunna stärka det Internationella dansprogrammet samt för stöd till internationellt samarbete bedömer Konstnärsnämnden och Kulturrådet att det behövs en förstärkning med 4 miljoner kr. Bakgrund l regleringsbrev för 2014 har Kulturrådet och Konstnärsnämnden gemensamt fått i uppdrag att analysera och bedöma hur statens nuvarande insatser inom dansomrädet motsvarar dagens och framtida utvecklingsbehov. Uppdraget ska delredovisas i en gemensam rapport till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast 15 maj 2014 och slutredovisas 15 oktober Arbetet ska även ske i dialog med Riksteatern. Konstnärsnämnden och Kulturrådet har ett nära samarbete inom dansområdet bland annat för att värna den konstnärliga utvecklingen, och förutsättningarna för det konstnärliga skapandet och möjliggöra en publik att ta del av professionell danskonst. en fokuserar till stora delar på den fria danssektorns behov. Till slutrapporten kommer Kulturrådet och Konstnärsnämnden bredda och fördjupa

6 ONSTNARSNÄMNDEN översynen, bland annat efter möten med aktörer inom dansfältet och en fortsatt konstruktiv dialog med Riksteatern. Slutrapporten kommer även innehålla förslag om dansens utveckling och behov i ett längre perspektiv, medan delrapporten pekar på behov för På grund av den begränsade tid som står till förfogande för uppdraget ingår inte utbildnings- eller forskningsfrågor i översynen trots att de har stor relevans för områdets utveckling. Inledning Statens stöd till dansen ska bidra till konstnärlig utveckling och förnyelse inom danskonsten men också bidra till att en mångfald av konstnärliga uttryck, genrer och stilar - traditionella, moderna och samtida - när en bred publik. Det handlar om att ge utrymme för danskonstens alla yttringar och detta är i sin tur en fråga om såväl fler spelplatser som stöd till de delar av samtida dans som inte är så etablerade - institutionellt eller på annat sätt. Stora insatser har gjorts för att stärka den professionella dansen under de senaste tjugo åren. Dansomrädet har skapat en egen struktur, inom och utanför befintliga system. Genom ett målinriktat arbete från stat, landsting och kommuner kan konstateras att en del av den infrastruktur som tidigare saknats pä mänga häll är delvis på plats. Resurserna är dock fortfarande knappa. De riktade insatser som gjordes inom ramen för det statliga Handlingsprogrammet färden professionella dansen ( ) har haft stor betydelse för områdets utveckling. Bland annat skapades Dansalliansen och sedan dess har även Internationella dansprogrammet tillkommit inom ramen för Konstnärsnämndens verksamhet. Behovet av ytterligare insatser för området har under senare tid presenterats bland annat i Konstnärsnämnden och Kulturrådets samverkansrapport som belyste ett antal behov för dansens område: nya former för stöd, behov av flera scener, samt behov av mellanled och stödfunktioner. Den 20 maj 2013 fördes ett samtal om den professionella samtida dansen på Kulturdepartementet. Även i detta sammanhang framfördes vikten av ett fortsatt starkt engagemang från staten för den professionella dansen. Flera konkreta förslag lyftes för områdets fortsatta utveckling t.ex. att stärka arrangörsnätverken, producenternas roll, stöd för residens och utrymme för ett större risktagande och konstnärlig frihet. Möjligheter till samverkan - Konstnärsnämnden och Kulturrådet, 2010

7 Dansens offentligt finansierade aktörer Den professionella dansen i Sverige utgörs av det fria danslivet med frilansande koreografer och dansare samt av ett fåtal institutioner med fasta ensembler. Det finns även ett begränsat antal gästspelsscener, sä som Dansens Hus, de fria scenerna i storstäderna och Norrlandsoperans gästspelscen. Arrangörsledet består av tidigare nämnda scener samt enstaka arrangörer och nätverk. Dansnät Sverige är ett nationellt turnénätverk för svensk och internationell samtida dans. Inom nätverket samverkar scener, kommuner, och regioner. Ett mindre utbud av dansföreställningar presenteras även av Riksteatern. Andra viktiga funktioner är plattformar och resurscenter. Ett mindre antal regionala institutioner bedriver dansverksamhet: Göteborgsoperans Danskompani, Norrdans, RegionteaterVäst och Skånes Dansteater. Utöver dessa har även enstaka regionala/kommunala scenkonstinstitutioner, t.ex. Stadsteatern/Kulturhuset m.fl. en dansrepertoar som ingär i verksamheten. Vid sidan av institutionernas aktiviteter drivs även ett antal regionala utvecklingsprojekt som syftar till att stärka området. Även de regionala danskonsulenterna är en del av den offentligt finansierade infrastrukturen. Det finns även ett fatal nationella institutioner Cullbergbaletten/Riksteatern, Dansens hus, Dramaten och Kungliga baletten, vilka helt eller delvis bedriver dansverksamhet med anslag från Kulturdepartementet. l områdets grundstruktur ingår även Danscentrum, som har funnits sedan 1974 och arbetar pä flera sätt för att stärka områdets utveckling bl.a.genom arbetsförmedlande verksamhet. Dansalliansen startade 2006 och har som huvuduppgift att erbjuda grundanställning till frilansande dansare och stödjer det fria dansområdet även genom kompetensutveckling och kontaktförmedlande insatser. Konstnärsnämndens och Kulturrådets insatser för danskonsten Konstnärsnämnden fördelar flera olika typer av stipendier och projektmedel till konstnärer inom dansomrädet. Myndigheten driver sedan 2009 även Konstnärsnämndens internationella dansprogram, en internationell plattform för koreografer och dansare med ett flertal olika stöd, främjande åtgärder och

8 information. Av speciell vikt för fältets utveckling är de mycket långsiktiga individuella stödformerna långtidsstipendieroch inkomstgarantier. Kulturrådet fördelar årligen verksamhets- och projektbidrag till det fria kulturlivet. Frän och med 2013 har myndigheten en ny förordning med samlad bidragsgivning till den fria scenkonsten för produktion, presentation och främjande, bäde nationellt och internationellt. Stöd fördelas även till professionell dansverksamhet inom ramen för kultursamverkansmodellen både i form av verksamhetsbidrag till institutioner och i form av utvecklingsbidrag för att stärka området. Kulturrådet fördelar verksamhetsbidrag till de tidigare nämnda organisationerna: Danscentrum, Dansalliansen och Dansnät Sverige. Utöver det fördelas stöd till daglig träning för dansare. Aktörer inom dansomrädet kan även få del av ekonomiskt stöd inom ramen för bidrag för samverkan med komponister. Dans är ett konstomräde som huvudmännen kan söka medel för inom ramen för Skapande skola. Enligt regleringsbrevet ska Kulturrådet även fördela stöd till Institutet Dans i skolan. Bidragen till dansen som konstområde har under den senaste tioårsperioden ökat inom både Konstnärsnämndens och Kulturrådets verksamhet. Konstnärsnämnden har tredubblat det internationella stödet under denna period och Kulturrådet har mer än fördubblat stöden till fria koreografer och arrangörer. De internationella satsningarna har varit betydande, framför allt med internationella dansprogrammet men även Kulturrådets internationella insatser har ökat under senare är. Bedömning av behov Produktions- och arbetsvillkor Danskonsten befinner sig i ett dynamiskt skede med en stark konstnärlig utveckling. De flesta av danskonstens upphovspersoner är frilansande koreografer som anställer dansare för aktuella produktioner som skapas och presenteras både nationellt och internationellt. Ett antal koreografer alternerar ofta mellan egna produktioner inom den fria sektorn och uppdrag vid scenkonstinstitutioner. Det finns en stor flexibilitet hos de fria koreograferna vad gäller olika typer av samarbeten samt en ambition att nä ny publik och nya typer av spelplatser.

9 Den konstnärliga arbetsprocessen Den konstnärliga arbetsprocessen är avhängig av att det finns ändamålsenliga repetitionslokaler att tillgå. Arbetslokaler med stor öppen yta, högt i tak,god värme, sviktande golv och god ventilation. Koreografiskt material arbetas fram utifrån en konstnärlig idé av koreografen själv, ofta tillsammans med dansarna. En god konstnärlig arbetsprocess behöver även sammanhängande arbetsperioder, l storstäderna, där majoriteten av koreografer och dansare har sin hemvist, rådet brist på repetitionslokaler. Även om det skulle innebära optimala förutsättningar färden konstnärliga processen är det mycket få koreografer som har tillgång till egna scener, vare sig för repetition eller för uppsättning av verk. Det generellt svaga regionala och kommunala stödet till befintliga lokaler i Stockholm, Göteborg och Malmö är ett stort hinder för den konstnärliga arbetsprocessen. Produktionsstöd Kulturrådets produktionsbidrag och Konstnärsnämndens stipendier och projektmedel utgör idag en betydande del av de fria aktörernas ekonomi. Behoven inom området är sedan lång tid markant större än vad bidragsmedlen räcker till. Vid Kulturrådets fördelning pä dansomrädet beviljas i snitt bara 51 procent av sökta verksamhetsbidrag. Söktrycket pä Konstnärsnämndens stöd är stort. Kulturrådet har under senare är i sin bidragsgivning strävat efter att ge de aktörer som beviljas medel möjlighet till både en mer stabil grundfinansiering och långsiktighet i produktionsvillkor och satsat på att stärka arrangörsledet för att pä så vis skapa förutsättningar för en större publik att ta del av verken. En viktig aspekt är att de fria koreografernas verksamheter behöver vara mer stabila för att det ska gå att genomföra bra och jämlika samarbeten med institutionerna, vilket både det fria kulturlivet och institutionerna efterfrågar. Det är många aktörer inom fältet som häller en hög konstnärlig kvalitet med föreställningar för vuxna, barn och unga. Vid ett kraftigt söktryck måste dock ett stort antal ansökningar som bedöms vara intressanta ur såväl ett konstnärligt som ett kulturpolitiskt perspektiv avslås. De hårda prioriteringarna kan på sikt komma att få negativa konsekvenser för områdets utveckling och sta i vägen för en mängfald i uttryck och äterväxt. Konstnärsnämnden och Kulturrådet bedömer att en förstärkning av de statliga anslagen till produktionsmedel och förbättrade arbetsvillkor är nödvändiga för att ta tillvara områdets pågående utveckling. Ett eftersträvansvärt scenario vore att

10 ONSTNARSNÄMNDEN stat, region och kommun hade ett mer jämt fördelat åtagande, den regionala och kommunala nivån tog ett större ansvar för en väl fungerande infrastruktur runt om i landet. Framförallt genom partnerskap i samproduktioner och genom både stöd till arrangörsled och nationella turnénätverk. Det är viktigt att framhålla att det skapas mycket högkvalitativa produktioner som når en allt större publik trots förhällandevisknappa resurser. Mellanled och producenter Med en sårbar infrastruktur i övrigt blir behovet av ett starkt mellanled extra viktigt. För att de fria aktörernas verksamhet ska fungera och nå en publik krävs producenter med kunskaper om området särskilda förutsättningar. Den fria sektorns otillräckliga produktionsmedel medför att även anställningarna för producenter blir korta och uppdragsbaserade. Möjligheterna till en långsiktig ekonomisk stabilitet skulle öka markant om det fanns produktionsmedel att satsa på ett mellanled som samordnade samproduktion, turnéer och marknadsföring av föreställningar, l mänga fall görs dessa insatser i dag av koreograferna själva. Jämställdhet och kulturell mångfald Dansområdet präglas av en ojämn könsfördelning där kvinnor utgör ca 70 procent av dansare och koreografer men även i gruppen producenter och andra personer som arbetar inom konstområdet som repetitörer, pedagoger osv. dominerar kvinnorna. De verksamma männen inom området har generellt ofta tillgång till mer betydande resurser och främjas av områdets strukturer i tillgång till de stora institutionella satsningarna. Området behöver enligt myndigheterna närmare analyseras urjämställdhetssynpunktochdä även med faktorn av ålder. Konstomrädet uppvisar en mycket stor andel personer som har annan kulturell bakgrund i och med att dansen till stora delar inte är bunden till språk och det finns en internationell arbetsmarknad speciellt för dansare. En betydande andel av utländska danskonstnärer är verksamma i Sverige och inom svenska dansinstitutioner. Om de kulturpolitiska satsningarna för dansområdet når en grupp professionella danskonstnärer som själva invandrat till Sverige eller om resurserna når en publik med en annan kulturell bakgrund bör närmare belysas.

11 Tillgång till professionell dans Infrastruktur Dansens utvecklingsbehov behöver ses utifrån sin specifika kontext. Som tidigare nämnts har fria koreografer och grupper inte tillgång till egna scener. Arrangörsled och gästspelsscener blir därför mycket viktiga för publikens möjligheter att ta del av professionell danskonst. Danskonstens svaga infrastruktur har adresserats i flera av Kulturrådets regionala utvecklingsinsatser. Merparten av de pägäende regionala utvecklingsprojekten syftar till att utveckla residens och gästspelsverksamhet. l några regioner har detta utvecklingsarbete haft avgörande betydelse för att skapa stabila strukturer för den professionella dansen medan det i övriga delar av landet fortsatt finns ett stort behov av att förankra och etablera professionell dansverksamet av hög kvalitet. Det är ännu för tidigt att bedöma effekterna av dessa satsningar, men inriktningen ligger helt i linje med analysen av områdets behov och det är fortsatt nödvändigt att stödja den regionala utvecklingen av dansen med riktade utvecklingsmedel. Dansnät Sverige har stor betydelse inom omrädet både för publiken och för de fria koreograferna. Genom Dansnätets turnéer ges möjlighet till sammanhängande spelperioder för utövarna och publiken får kontinuerligt del av professionella dansföreställningar på mänga häll i landet. Riksteatern har ett omfattande arrangörsnätverk och för närvarande pågår ett arbete med att utveckla dansverksamheten. En strategi för detta kommer att presenteras till sommaren En väsentlig del för att tillgodose utbudet i landet är gästspelsscener och de fria arrangörerna. Dessa aktörer verkar självständigt, men det finns mer eller mindre formella samarbeten dem emellan. Förutsättningarna för att presentera dans för en publik måste ga i takt med den vitala konstnärliga utveckling vi ser idag. Med fler och starkare arrangörer kunde turnerande föreställningar framföras vid fler tillfällen och pä fler platser och därmed nä en större publik. Speltillfällen Utan sammanhängande spelperioder kommer danskonsten fortsatt vara delvis marginaliserad. Fler spelplatser och speltillfällen är en nyckel till både 10

12 ONSTNARSNÄMNDEN tillgänglighet och publikutveckling samt förbättrade arbets- och produktionsvillkor för fältet. Det är myndigheternas bedömning att bäde samproduktion och samordning mellan scener i turnénätverk behöver stärkas. Redan satsade produktionsmedel skulle på sä vis komma publiken till del i större utsträckning än i dag. Dansområdet präglas fortfarande av enstaka eller fä speltillfällen vilket påverkar både geografisk tillgänglighet och publikförankring. Möjligheten för fria koreografer och grupper att påverka antal speltillfällen och sammanhängande spelperioder är begränsad. De ofta små arrangörerna är beroende av spelintäkter och publikvolym och mänga vägar inte ta risken att satsa pä gästspel med många speltillfällen. Endast en eller två spelningar i direkt anslutning till premiär är därför snarare regel än undantag inom den fria sektorn. Även etablerade koreografer som efterfrågas internationellt och bedöms hålla mycket hög kvalitet har så ojämna och utspridda spelperioder nationellt att de riskerar att uppfattas som "nya" och "okända". Med så fä speltillfällen kommer publikintresset och recensionerna ofta först när produktionen är över. Det gör att produktion och arrangör går miste om de besökssiffror en medial exponering kan ge. Publiken går miste om möjlighet att följa ett konstnärskap och den samtida danskonstens utveckling. Arrangörer har heller inte möjlighet att programsätta nya verk förrän kanske en eller två säsonger efter uruppförandet, med konsekvensen att ett färdigrepeterat verk läggs i malpåse istället för att åka på turné. Ur ett produktionsperspektiv är detta kostsamt och ineffektivt - både konstnärligt och med tanke pä outnyttjade möjligheter för ett inrepeterat verk att nå en större publik. Formera dansen Staten bör på ett långsiktigt och strategiskt sätt understödja den pågående utvecklingen av samproduktions- och presentationsmodeller. Detta som ett led i att nationellt öka tillgängligheten till professionell dans inte minst för en yngre publik. Dansnät Sverige har visat sig mycket betydelsefullt för utvecklingen inom området. Nätverkets parter har tydliga åtaganden, och en stark samordnande organisation, l botten av verksamheten finns en strukturerad delfinansieringsmodell, med delat ansvar mellan stat, region och kommun. Detta har visat sig skapa goda förutsättningar för både långsiktigt engagemang och för regional och lokal förankring. För flera avdansområdetsaktörer blir samproduktioner allt vanligare. Samproduktion innebär en större spridning av kostnader, fler speltillfällen och 11

13 därmed större möjligheter för en publik att ta del av danskonst. Samproduktionsmodeller kan se mycket olika ut och innehålla olika antal samarbetsparter, men bidrar generellt till att medverkande koreografer direkt efter premiär får tillgång till sammanhängande turnéer. Detta skapar inte bara en effektivitet ur ett kulturpolitiskt perspektiv, när det offentligas stöd formeras, utan bidrar även till en trygghet ur ett ekonomiskt perspektiv för respektive part. Samproduktionsmodeller förutsätter dock ett åtagande om grundfinansiering frän flera parter. Region Halland har med stöd av Kulturrådet utvecklat en nationell samproduktionsmodell med Dansnät Sverige som utgångspunkt. Samproduktionsmodellen erbjuder parterna ett residens runt en konstnärlig idé som samfinansieras, samproduceras och sampresenteras av nätverket. Modellen syftar till breddad finansiering av produktion och presentation, konstnärlig utveckling, samt ökad tillgång till danskonst av hög kvalitet. För koreografer som har barn- och ungdomar som huvudsaklig målgrupp, är situationen vad gäller spelplatser och speltillfällen annorlunda än för dem som huvudsakligen vänder sig till en vuxen publik. De scener som skolor och förskolor erbjuder är dock inte alltid ideala för dansproduktioner. Barn och ungas möjlighet att uppleva danskonst, som samtidigt fått med de bästa konstnärliga förutsättningarna rent tekniskt, är därför ofta begränsade. Det finns behov av att öka möjligheten för barn och unga att uppleva professionell danskonst av hög kvalitet. Kulturrådet har därför beviljat medel för att ta fram en modell för ett nationellt turnénätverk inriktat på barn- och ungdomsproduktioner inom dansomrädet. Modellen bygger pä ett erbjudande om presentation, paketering och pris. Det ska vara lätt att hitta presentationer av turnébart utbud av hög kvalitet. Produktionen behöver komma fullt tekniskt utrustad så att det ska bli enklare att ta emot den, och priset är tänkt att vara samma för mottagare över hela landet. Samproduktionsmodelt, Dansnät Sverige. Ett modellförstag framtaget av Anna Efraimsson och Magnus Nordberg (2013) Kopplingar. Dansnät Sverige. För barns rätt till möjligheten att möta och utveckla förståelse för dansköns! Kartläggning och åtgärdsförslag (2014) 12

14 Samverkan och samordning av strukturer De statliga insatserna för dansen omfattar stöd till flera olika strukturer som i olika omfattning arbetar för presentation och spridning av danskonsten, exempelvis Danscentrum, Dansnät Sverige, Riksteatern, regionala och nationella institutioner och danskonsulenter. Dansomrädets utveckling skulle främjas av en större samverkan och samordning mellan de olika strukturerna. Från sina olika funktioner skulle dansens aktörer kunna driva utvecklingen framåt och även bidra med kunskap i högre utstäckning - till t.ex. regionala kulturplaner och regionala utvecklingsprojekt. Kulturrådet och Konstnärsnämnden ser det därför som en viktig strategisk fråga att stärka samverkan dem emellan. Informationsinsatser Konstnärsnämnden har tillsammans med Kulturrådet och Dansens Hus arbetat för att ett nationellt och internationellt informationskontor för dans skulle etableras. De förutsättningar och initiativ som getts från myndigheterna till konstomrädets aktörer för att forma ett kontor har inte lett till en långsiktig lösning. Myndigheterna har identifierat ett behov av att informera om dans nationellt och internationellt från en sammanhållande aktör. Utöver behovet att förmedla information pä den nationella nivån är det viktig att det kan förmedlas information till utländska aktörer som vill verka eller samverka i Sverige, och för svenska aktörer och danskonstnärer som kan verka internationellt. Det skulle även inkludera att stödja fältet genom rådgivning, service och information. Internationella danssatsningar Att arbeta internationellt som konstnär-som koreograf och/eller utövande dansare - görs pä olika sätt: man kan turnera med gästspel, förlägga en produktionsperiod utomlands (ofta kallat residens), göra research utomlands, ta klasser och workshops utomlands. Det kan också innebära möjligheter att samproducera en produktion med en internationell aktör, en scen eller festival, eller arbeta med internationella danskompanier under en viss period. Det individuella utbytet och internationella arbetet är omfattande. Svenska koreografer och dansare arbetar tillfälligt eller mer kontinuerligt och 13

15 återkommande vid dansinstitutioner eller inom konstnärsdrivna nätverk/produktioner i andra länder. Oansomrädets arbetsmarknad är internationell, l Sverige presenteras regelbundet utländska gästspel och utländska danskonstnärer arbetar i Sverige. Det innebär att publiken får ta del av ett internationellt utbud. Kulturrådet och Konstnärsnämnden har väl fungerande strukturer inom det internationella kulturutbytet. Detta är en viktig del av dansomrädet för att utveckla fältet konstnärligt, för att skapa speltillfällen där dansare möter en publik för att skapa arbetstillfällen för dansare och koreografer och-sist men inte minst - för att publiken ska få tillgång till hogkvalitativ danskonst i hela landet. Flera fria danskompanier samproducerar föreställningar med utländska aktörer. Intresset för samtida dans från Sverige är stort frän utländska arrangörer, men det krävs långsiktigt strategiskt arbete för att flera produktioner ska nä ut. Trots att dansomrädet i hög grad verkar pä en internationell marknad finns det en outnyttjad potential för samproduktion och internationella gästspel. Riktade satsningar på internationalisering Dans från Sverige är idag till stora delar en naturlig del av det europeiska dansområdet på ett individuellt konstnärligt plan, men det krävs satsningar som ökar stödet till utländska turnéer för i Sverige verksamma grupper och institutioner. Den internationella dansscenen aren självklar del för flertalet koreografer och dansutövare. Kulturrådet och Konstnärsnämnden har väl fungerande strukturer inom det internationella kulturutbytet och dessa kompletteras av andra aktörer. Flera fria danskompanier samproducerar idag föreställningar med utländska aktörer. Det finns mänga etablerade koreografer som producerar verk pä en hög konstnärlig nivä och de efterfrågas kontinuerligt även internationellt. Konstnärsnämndens internationella dansprogram ger områdets aktörer möjligheter att söka stöd för egna initiativ till internationella kontakter, nätverk, samarbeten och möten. Nämndens roll är därmed att vara följsam, stödja och samarbeta med de initiativ som dansområdet självt skapar. Konstnärsnämnden och Kulturrådet har därför tillsammans med samverkansparter på statlig nivå börjat agera mer aktivt, med ett engagemang i närvaro och stöd vid viktiga mässor utomlands. Internationella dansprogrammet 14

16 ONSTNARSNÄMNDEN har även under året bedrivit ett aktivt arbete med sä kallade expertbesök. För att kunna fullfölja utbyggnaden med bl.a. längre utlandsvistelser, residensverksamhet samt internationella samverkansprojekt behövs ytterligare uppbyggnad av Konstnärsnämndens internationella dansprogram. Målsättningen med myndigheternas internationella danssatsningarärattöka kontaktytor mellan såväl producenter, utövare, programläggare och agenter som kan möjliggöra fler speltillfällen för svenska utövare och grupper samt ett inflöde av högkvalitativ scenkonsten till Sverige. l förlängningen förväntas detta bidra till en större spridning av scenkonst och utvecklingen av konstområdet i stort. Det är ocksä viktigt att skapa bättre förutsättningar för mellanledet att verka. Genom en oberoende samordnande instans, kan producenter/agenter och produktionshus verka på internationella samlingspunkter för scenkonsten. För en fortsatt stark internationalisering bedömer Konstnärsnämnden och Kulturrådet att det behövs ett resurstillskott. 15