Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Transkript

1 KUR 2005:120 Kulturdepartementet Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005 års regleringsbrev uppdraget att se över villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna. Härmed överlämnas en delrapport. Den slutliga redovisningen avges senast den 1 juli I denna delrapport redovisas de problemområden Kulturrådet identifierat under den första kartläggningen av de fria teater- och dansgruppernas situation. Frågor som de fria teater- och dansgruppernas produktionsvillkor, arbetsmarknaden och utbildningarna för scenkonstnärer, kommunernas och regionernas roll, rådets interna riktlinjer och övriga principer samt publikens roll kommer att behandlas vidare. Delrapporten bygger på ett underlag som tagits fram av Ingrid Kyrö, som sedan den 1 januari 2005 är ordförande i Kulturrådets referensgrupp för fria teatergrupper. Hon har under 14 år arbetat som teaterchef, senast vid Regionteatern i Blekinge Kronoberg. Ingrid Kyrö är idag ordförande i Svensk Scenkonsts styrelse, samt uppbär ett antal uppdrag så som ordförande i Svensk Teaterunions branschkommitté, vice ordförande i Svensk Teaterunion samt sakkunnig inom teaterområdet vid Nordisk Kulturfond. Ingrid Kyrö kommer även fortsättningsvis att leda arbetet med översynen av villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna. Till utredningen kommer att utses en intern expertgrupp och en extern referensgrupp. Översynens sekreterare är Veronica Lamppa Lönnbro.

2 2 I beredningen av ärendet har Kulturrådets generaldirektör Kristina Rennerstedt, avdelningschef Benny Marcel, handläggare Veronica Lamppa Lönnbro samt Andrés Uribe Harper medverkat. Kristina Rennerstedt Veronica Lamppa Lönnbro Bilaga Ingrid Kyrö, Underlag till Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna

3 Veronica Lamppa Lönnbro Avdelningen för teater, dans och musik Översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper, en delrapport 1 Inledning Regeringen gav i 2005 års regleringsbrev Statens kulturråd i uppdrag att se över villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna. Uppdraget skall ses mot bakgrund av riksdagens ställningstagande i betänkande 2003/04:KrU7 och rskr 2003/04:202. I denna delrapport kartläggs de problemområden Kulturrådet i nuläget identifierat och de sammanhang som idag påverkar villkor och riktlinjer vid bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper. Under året ska dessa frågor behandlas vidare och slutlig redovisning avges senast den 1 juli Bakgrund Anslagsposten 28:7.1 som avser bidrag till fria teater-, dansoch musikgrupper fördelas enligt förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dansoch musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper. Enligt regleringsbrevet är det övergripande målet för bidragsgivningen för teater och dans att utbudet av, tillgången till och efterfrågan på teater och dans ökar i hela landet. Syftet med bidraget är att främja mångsidig verksamhet av stort konstnärligt och kulturpolitiskt värde inom bl. a. teater- och dansområdet. Bidrag bör, enligt förordningen, särskilt inriktas på teater- och dansgrupper, vilkas verksamhet bedöms vara av stort konstnärligt eller kulturpolitiskt värde. Kulturrådets styrelse antog i mars 2002 riktlinjer för det statliga bidraget till fria teater- och dansgrupper/koreografer. Riktlinjerna tar fasta på den konstnärliga kvaliteten och på kulturpolitiska aspekter så som geografisk tillgänglighet, tillgänglighet till barn- och ungdomsteater i hela landet samt att anslaget används för att ge en bredd i det samlade teater- och dansutbudet. Anslaget ska även bidra till förnyelse av konstformerna. Kulturrådets referensgrupper bedömer de inkomna ansökningarna i enlighet med riktlinjerna och lämnar sedan förslag till rådets styrelse som tar beslut i frågan. 2.1 Faktauppgifter Under 2005 har det kommit in totalt 247 teateransökningar till Kulturrådet. Rådet fördelade ettåriga bidrag och åtta nya treåriga bidrag, vilket innebar totalt 15 grupper med treåriga bidrag. Vidare fördelades åtta mkr till enstaka projekt. Totalt fördelade rådet 48,5 mkr till fria teatergrupper. Kultur-

4 rådet samlar varje år in statistiska uppgifter från de grupper som erhåller statsbidrag från Kulturrådet. Enligt dessa uppgifter spelade de bidragsmottagande fria teatergrupperna föreställningar under 2003, varav föreställningar riktade sig till barn och ungdom och det sammanlagda publikantalet uppgick till Inför 2005 inkom totalt 107 dansansökningar. Rådet fördelade fem treåriga bidrag och ett 15-tal ettåriga bidrag. Dessutom fördelade rådet totalt 3,5 mkr till enstaka projekt Totalt fördelades ca 14,5 mkr till fria dansgrupper, samt ytterligare drygt 4,9 mkr till daglig träning och bidrag till fria dansscener. De fria dansgrupper/koreografer, vilka erhöll bidrag från Kulturrådet, spelade under år föreställningar, varav 524 riktade sig till barn och ungdom. Publikantalet uppgick till Under 2003 redovisade ovanstående fria teatergrupper totalt 422 årsverken, varav 65 % räknades till den konstnärliga personalen. De fria dansgrupperna/koreograferna redovisade totalt 61 årsverken, varav 70 % utgjordes av konstnärlig personal. Som jämförelse kan nämnas att de regionala och lokala teater- och dansinstitutionerna under 2003 omfattade knappt årsverken varav 48 % tillhörde den konstnärliga personalen. 3 Analys Rådet har under ett antal år arbetat aktivt med frågan om hur anslagsposten 28:7.1 bör hanteras för att fördelningen av bidrag till fria grupper ska uppnå störst konstnärlig och kulturpolitisk effekt. Enligt rådets mening bör översynen av villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna ske i ljuset av det övergripande målet att utbud av, tillgång till och efterfrågan på teater och dans ska öka i hela landet. Detta sker genom att rådet i två steg kartlägger de fria teater- och dansgruppernas situation för att sedan utarbeta ett förslag för hur frigruppsanslaget bör utformas för att säkra ett brett utbud av professionell kvalitativ scenkonst i hela landet. I och med denna delrapport har rådet avslutat det första steget av kartläggningen och rådet har identifierat ett antal områden kring vilka den fortsatta översynen bör koncentreras. 3.1 De fria gruppernas produktionsvillkor Gruppernas möjligheter att arbeta professionellt är av stor betydelse för den kulturproduktion som finns tillgänglig för medborgarna. Rådet strävar efter att bevilja de fria teater- och dansgrupperna bidragsbelopp som står i paritet med deras ansökningar och deras verksamhet, vilket särskilt gäller de grupper som erhåller treåriga bidrag. Kollektivavtalen som slutits mellan Teaterförbundet och Teatercentrum/Danscentrum innebär dock ökade kostnader för grupperna bl. a. på grund av nya krav på pensionsavsättningar. Om motsva- 2

5 rande medel inte tillförs leder detta, förutom till minskad produktion, även till att antalet anställningar minskar med partiell arbetslöshet som följd. Det sägs att många fria grupper alltjämt arbetar under villkor där anställningsperioder, lönenivåer och pensionsavsättningar inte alltid följer gällande avtal. De grupper som får verksamhetsbidrag av rådet uppger emellertid att de följer gällande avtal. Frågan om avtal och pensioner bör behandlas vidare och Kulturrådet har därför skärpt kraven på grupperna vad gäller redogörelserna av dessa budgetposter. De etablerade fria grupperna pekar själva på att den långsiktiga planering som möjliggörs genom treårsbidragen ger bättre utnyttjande av befintliga medel och bättre förutsättningar att bibehålla hög konstnärlig kvalitet. Rådet anser därför att det är viktigt att analysera hur de treåriga bidragen påverkar situationen för de fria teater- och dansgrupperna, inte minst i förhållande till de grupper som erhåller ettåriga produktionsbidrag. Givetvis är det också av vikt att se över situationen för de grupper som inte erhåller dessa årsbundna produktionsbidrag. Arrangörernas roll, och den bild av deras försämrade ekonomiska villkor som förmedlas av grupperna, riskerar att minska de fria gruppernas möjlighet att nå en bred publik över hela landet. Det är därför viktigt att se över arrangörernas och turnéstödets betydelse på teater- och dansområdena. Även tillgång till lokaler och scener är viktiga faktorer som spelar in då man diskuterar de fria gruppernas villkor. 3.2 Scenkonstarbetarnas arbetsmarknad och utbildningar Arbetsmarknaden för scenkonstarbetare är mycket begränsad och antalet fasta anställningar är få. Detta betyder att de flesta professionella och utbildade scenkonstarbetarna arbetar i projektform och är frilansare. Hälften av de drygt skådespelare och dansare som är medlemmar i Teaterförbundet och som omfattas av A-kassa, är någon gång under året utan arbete. Det är betydelsefullt att se över frågan om hur arbetsmarknaden för scenkonstarbetare påverkas av de fria gruppernas ekonomiska situation. Rådet bör samverka med Konstnärsnämnden och andra statliga aktörer i denna fråga. Även utbildningarna av scenkonstnärer bör ses över. Det är viktigt att utreda i vilken utsträckning eleverna förbereds på den arbetsmarknad de kommer att möta efter avslutade utbildningar. 3.3 Kommunernas och regionernas roll Inför framtiden är det angeläget att i högre grad än hittills samverka kring insatserna mellan stat, region och kommun då det gäller frågan om bidragsgivning till fria grupper. De statliga bidragen som utgår från Kulturrådet till de fria teatergrupperna utgör idag drygt 55 % av bidragen i förhållande till regionernas och kommunernas bidrag. På danssidan fördelas ca 70 % av grup- 3

6 pernas bidrag av Kulturrådet. Frågan om en ekonomisk motprestation från kommuner och regioner bör aktualiseras för att på ett tydligare sätt möjliggöra gemensamma konstnärliga och kulturpolitiska satsningar. Det är vidare av stor vikt att detta sker i ljuset av ett resonemang om konstnärlig utveckling. En ambition i det fortsatta arbetet med översynen bör därför vara hur dessa gemensamma diskussioner ska komma till stånd. 3.4 Kulturrådets riktlinjer och bidragsberedning Idag fördelas bidragen till de fria grupperna utifrån förordningen, regleringsbrevet samt de riktlinjer Kulturrådets styrelse antagit. Varje enskilt beslut och varje strategisk prioritering får följder för såväl övriga ärenden som de resterande kriterier som också ska beaktas. Trycket på frigruppsanslaget kommer således från flera håll och det kan vara svårt att uppfylla alla de mål som finns för anslaget. Det är av stor vikt att kartlägga hur dessa kriterier förhåller sig till varandra och vilka konflikter som kan uppstå i fördelningen av bidrag till fria teater- och dansgrupper. Teater- och danslivet har under de senaste åren genomgått förändringar som tydligt avspeglar sig i gruppernas bidragsansökningar. Bl. a. har ansökningar som gäller samarbeten mellan olika konstformer ökat i antal de senaste åren och de internationella perspektiven har blivit mycket mer framträdande. Rådet bör därför se över möjligheterna till flexiblare bidragsgivning för att bättre kunna möta upp mot ett teater- och dansliv i förändring. Slutligen är det också viktigt att rådet ser över hur motiven för bidragsbesluten kan tydliggöras både internt och externt så att både bidragsmottagare och en intresserad allmänhet lätt ska kunna förstå motiven för beslut. 3.5 Publiken i fokus Det övergripande målet för bidragsgivningen till teater och dans innebär att publiken sätts i fokus. Därför måste också bidragsgivningen ha ett tydligt tillgänglighetsperspektiv. Det är rådets avsikt att denna översyn i alla delar ska genomsyras av frågan om hur anslaget genom de fria teater- och dansgrupperna når största möjliga publik runt om i hela landet. 4 Slutsatser Kulturrådet har i samband med den statliga bidragsgivningen och i dialogen med landets professionella teater- eller dansgrupper tydligt noterat de svårigheter grupperna har att bedriva och utveckla verksamheterna med dagens bidragsnivåer. Rådet kommer att fortsätta analysen av villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna fram till senast den 1 juli 2006 då den slutliga redovisningen avges. 4

7 Redan nu kan man dock konstatera att de mål och riktlinjer som styr fördelningen till fria teater- och dansgrupper är omfattande och att dagens anslagsnivå inte står i paritet med den ambitionsnivå som dessa mål och riktlinjer anger. Förutom de konstnärliga och kulturpolitiska ambitionerna ska gruppernas arbetsvillkor vara rimliga och en långsiktighet i bidragsgivningen eftersträvas. Anslaget ska vidare ge utrymme för konstnärlig förnyelse och utveckling av konstformerna, vilket innebär att hårda prioriteringar måste göras. Till detta kommer det övergripande målet att utbudet av, tillgång till och efterfrågan på teater och dans ska öka i hela landet. Denna omfattande, och ibland sinsemellan motstående, inriktningen av villkoren för bidraget medför ett hårt tryck på anslaget. Det kvantitativa målet kan svårligen uppfyllas utan att resurserna ökar. Kulturrådets preliminära slutsatser inför denna delrapportering svarar således mot de behov Kulturrådet identifierat i innevarande års budgetunderlag. Rådet har äskat en uppräkning av anslaget 28:7.1 samt understrukit att tidigare års yrkanden på området fortfarande gäller. Dessa yrkanden fokuserar på en förstärkning av anslaget för att kompensera de fria teater- och dansgrupperna för ökade lönekostnader och pensionsavgifter, samt avser att ge utrymme att förbättra arbetsvillkor och verka för förnyelse och utveckling av konstformerna. (Statens kulturråds budgetunderlag för åren , Dnr KUR 2004/292-21, s. 8, 12). Även i Kulturrådets förslag till handlingsprogram för den professionella dansen, som överlämnades till regeringen i mars 2005, lyfts behovet av ökat stöd till den professionella dansen fram. Om målet är ett fortsatt stort och t.o.m. ökande högkvalitativt utbud där utövarna har rimliga arbetsvillkor måste ett stort antal grupper få ökade bidrag. Om inte detta sker är risken stor att utbudet minskar. Under det fortsatta arbetet kommer rådet att analysera frågan om hur resurserna ska öka och hur de ekonomiska förutsättningarna ska kunna förändras. 5