JÄMSTÄLLDHET INOM SCENKONSTOMRÅDET - DELRAPPORT

Transkript

1 JÄMSTÄLLDHET INOM SCENKONSTOMRÅDET - DELRAPPORT

2

3 INNEHÅLL 1 UPPDRAGET DIALOGER OCH SAMARBETEN PROJEKTSTÖD FÖR JÄMSTÄLLD SCENKONST Bedömningskriterier och ansökningsdatum Samtliga sökande och beviljade projekt Projektens syfte och effekter STÖD TILL SCENKONSTOMRÅDET NÅGRA IAKTTAGELSER Stöd för samarbete med tonsättare Upphovspersoner inom teater- och dansområdet Sammanfattning DET FORTSATTA ARBETET Konstnärernas yrkesmässiga villkor Kulturrådets stöd till scenkonst AVSLUTANDE REFLEKTIONER ADMINISTRATIVA KOSTNADER KÄLLOR... 24

4

5 1 UPPDRAGET I augusti 2007 mottog Kulturrådet uppdraget (IJ2007/2359/JÄM) att göra en fördjupad analys av scenkonstområdet ur jämställdhetsperspektiv, med utgångspunkt i betänkandet Plats på scen SOU 2006:42, som kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet lade fram Uppdraget ska ske efter samråd med Konstnärsnämnden och Jämställdhetsombudsmannen. Analysen skall vara en uppföljning av den kartläggning som finns i betänkandet Plats på scen och skall bl.a. belysa Statens Kulturråds bidragsfördelning och de yrkesmässiga villkoren för kvinnor och män inom olika konstformer. För uppdraget har Kulturrådet totalt tre miljoner kronor över en treårsperiod till förfogande för att stödja ett eller ett par projekt som långsiktigt kan främja jämställdhet inom scenkonstområdet. En delrapport ska lämnas den 31 maj 2008 och en slutrapport ska presenteras den 31 januari Kulturrådet har tolkat uppdraget så att arbetet tar vid där kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet slutade. Huvuduppgiften för betänkandet Plats på scen SOU 2006:42, som lämnades över till kulturministern den 28 april 2006, var att lämna förslag till hur ett jämställdhets- och genusperspektiv kan bli en obestridd och påverkande kraft inom scenkonstområdet. I Kulturrådets arbete har en av utgångspunkterna även varit de cirka 100 yttranden som inkommit över betänkandet Plats på scen. Med scenkonst avser Kulturrådet i denna rapport teater, musikteater, dans och musik med dess skiftande uttrycksformer. Här följer en beskrivning av de projekt som Kulturrådet valt att stödja och en analys av resultaten som projekten förväntas ge upphov till, tillsammans med en beskrivning av hur de administrativa medlen har använts. Kulturrådet väljer att i denna rapport även ge en kortare beskrivning av Kulturrådets organisering av arbetet och nuvarande arbetsläge för utredningen.

6 2 DIALOGER OCH SAMARBETEN Kulturrådet träffar regelbundet representanter för Jämställdhetsombudsmannen och Konstnärsnämnden för samråd. Konstnärsnämnden svarar enligt överenskommelse för den del av uppdraget som avser konstnärernas yrkesmässiga villkor. Kulturrådet för en kontinuerlig dialog om jämställdhetsfrågor med branschföreträdare samt deltar i seminarier och möten. Parallellt med uppdraget arbetar Kulturrådet med intern kunskapsuppbyggnad om jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv för att säkerställa jämställda värderingar i hela organisationen. Kulturrådet har två gånger under hösten 2007 träffat Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt, som även de har tre miljoner kronor att fördela över tre år. Vid det första tillfället diskuterades strategier för Delegationens bidragsfördelning och Kulturrådet rekommenderade Delegationen att prioritera projekt inom musikområdet, då Kulturrådet ansåg att musikområdet hade förhållandevis störst behov av insatser. Vid det andra tillfället samråddes om inkomna ansökningar. Den 1 februari 2008 upphörde Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt och ansvaret för att fördela statsbidraget för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt inklusive det särskilda stödet för jämställdhetsprojekt inom kultursektorn, övergick till Ungdomsstyrelsen. Kulturrådet håller nu därför regelbunden kontakt med Ungdomsstyrelsen och planerar bland annat för ett gemensamt seminarium där samtliga bidragsmottagare inbjuds att presentera sina respektive projekt. 6(24)

7 3 PROJEKTSTÖD FÖR JÄMSTÄLLD SCENKONST Den 18 december 2007 beslutade Kulturrådet om kr till jämställdhetsprojekt inom scenkonstområdet. Under 2008 kommer totalt cirka 1,2 miljoner kr att fördelas varav kr beviljades den 5 maj Resterande medel fördelas under hösten Bedömningskriterier och ansökningsdatum Enligt betänkandet Plats på scen är en grundläggande förutsättning för att främja och integrera jämställdhet inom scenkonstområdet att satsa på utbildning, erfarenhetsutbyte, professionalitet och kunskap. Kulturrådet har mot bakgrund av detta tillsammans med de jämställdhetspolitiska målen valt att prioritera projekt som fokuserar på följande fördjupning av befintlig kunskap långsiktiga effekter organisatoriska och/eller strukturella effekter Dessutom beaktas i bidragsbedömningen övrig offentlig finansiering huruvida finansiering och planering av projekten är rimliga förhållande till projektens omfattning att hänsyn ska tas till geografisk spridning och fördelning mellan konstområdena Efter genomgång av varje ansökan för sig och i relation till övriga ansökningar samt diskussioner om fördelning av stödet i sin helhet, i samråd med JämO och Konstnärsnämnden, fattas beslut om stödets fördelning av Kulturrådets generaldirektör. Sista ansökningsdatum för stödet 2007 var den 30 november, och under 2008 finns två ansökningsdatum, den 15 mars och den 15 augusti. 3.2 Samtliga sökande och beviljade projekt Nedan följer en lista på samtliga sökande och beviljade projekt för jämställdhetsbidrag till scenkonstområdet. Mot bakgrund av gällande prioriteringar och tillgängliga ekonomiska ramar har totalt sex projekt hittills bifallits efter samråd med JämO och Konstnärsnämnden År 2007 inkom tio ansökningar om totalt 2,8 miljoner kr. Tre projekt var konstområdesövergripande och sökt belopp för dessa uppgick till 54 procent av det totala sökta beloppet. Ett projekt behandlar både dans och teater. Fem projekt var riktade till teaterområdet, sökt belopp motsvarade 39 procent av 7(24)

8 det totala sökta beloppet. Ett projekt fokuserade på musikområdet och det sökta beloppet motsvarade fyra procent av det totala sökta beloppet. Beviljade stöd Mistral Music AB, COiMP - framtidens musik- och jämställdhetshus, kr Svensk Teaterunion Svenska ITI, Heta fakta, kr Sveriges Dramatikerförbund och Centrum för Dramatik, Rekrytering av dramatiker, kr Bordlagda ansökningar (och senare återtagna) Svensk Scenkonst, Teaterförbundet, SYMF, Gender Coach Stiftelsen Östergötlands länsteater, Nationella Dramaturgiatet, DramaWebben Samtliga sökande och projektnamn Cecil Scenproduktion, Skamlösa förbindelser, Stockholms län Hermele och Mohtadi, Backspace/Frontspace, Stockholms län Hermele och Sandlund, Huset ni drömde om, Nationellt Länsteatrarna i Sverige, Kartläggning av behov kompetensutveckling, Nationellt Mistral Music AB, COiMP framtidens musik- och jämställdhetshus, Nationellt Svensk Scenkonst, Teaterförbundet, SYMF, Gender Coach, Nationellt Svensk Teaterunion Svenska ITI, Heta Fakta, Nationellt Sveriges Dramatikerförbund och Centrum för Dramatik, Rekrytering av dramatiker, Nationellt Stiftelsen Östergötlands länsteater, Nationella Dramaturgiatet, DramaWebben, Nationellt Teater Västmanland, Megafonen, Västmanland 2008 I första fördelningen 2008 uppgick det totala sökta beloppet till 5,1 miljoner kr. Av de 16 ansökningarna avser tre musik (6 % av medlen), tre dans (12 % av medlen) och fem teater (32 % av medlen). Sex ansök ningar (50 % av medlen) avser jämställdhetsprojekt inom hela scenkonstområdet. Beviljade stöd, belopp i kronor Föreningen Viktoria, Utbildning med Viktoria, kr Sveriges Orkesterförbund, Svenska kvinnliga kompositörer under talet, kr Teaterförbundet/Svensk Scenkonst/SYMF, Jämställdhet i ledarskap och konstnärlig gestaltning, kr 8(24)

9 Bordlagda ansökningar Malmö Dramatiska Teater AB, En stadsteater för alla, Skåne Samtliga sökande och projektnamn Bastardproduktion, Inger Nätverk, Nationellt Farhang förening, Movement in Exile, Stockholm Föreningen Viktoria, Utbildning med Viktoria, Nationellt Kulturföreningen Soja, Jämna steg, Västernorrland Malmö Dramatiska Teater AB, En stadsteater för alla, Skåne Musicgarden Productions, Chick Singer Night-Stockholm, Stockholm Nationella Dramaturgiatet, Nya ögon, Nationellt Popkollo Malmö, Popkollo Malmö 2008, Skåne Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan, Flatlobbyn, Västra Götaland Sveriges Orkesterförbund, Svenska kvinnliga kompositörer under talet, Nationellt Sveriges Regissörer, Webbkatalog/Portal för konstnärliga upphovsmän, Nationellt Tajphoon Tivoli, Hallå där, Västra Götaland Teater Dur & Moll, Aline/Kristin, Stockholm Teater Västernorrland, Ojämnt, Västernorrland Teaterförbundet/Svensk Scenkonst/SYMF, Jämställdhet i ledarskap och konstnärlig gestaltning, Nationellt Trigger, Hän, Stockholm 3.3 Projektens syfte och effekter I uppdraget för denna delrapport ingår att göra en analys av vilka resultat Kulturrådet bedömer att de beviljade projekten förväntas ge upphov till. En utgångspunkt för Kulturrådets bedömning av projekten är resultaten från betänkandet Plats på scen. I betänkandet framgår det att jämställdhetsarbetet är mest utbrett inom teaterområdet, både vad gäller könsrepresentation och medvetenhet om jämställdhet, vid en jämförelse med dans- och musikområdet. Men det framgår också att även inom teaterområdet är representationen skev vad gäller makt och inflytande; män är chefer och män är exempelvis i högre grad representerade som regissörer och dramatiker där det finns större resurser, så som i vuxenproduktioner i förhållande till barnproduktioner och på stora scener i förhållande till mindre scener. Det kan vidare konstateras att dansområdet domineras representationsmässigt av kvinnor, men även inom dansområdet ses i Plats på scen mönster som pekar på att män i högre grad återfinns där större resurser finns. Musikområdet är det område som inom vissa genrer uppvisar de tydligaste mönstren av ojämn könsrepresentation, så som exempelvis mansdominansen bland dirigenter och tonsättare. 9(24)

10 Inget av de beviljade projekten har i dagsläget avslutats och Kulturrådet har därför inte kunnat ta del av någon slutredovisning och kan följaktligen heller inte bedöma några effekter. Men tre av de hittills beviljade projekten väntas vara avslutade i tid för att presenteras med en utförligare effektanalys i slutrapporten. Här följer nu en presentation av de beviljade projekten tillsammans med reflektioner över vilka effekter de kan förväntas uppnå. Beviljade projekt 2007 Projekt: Heta Fakta - Svensk Teaterunion Då representationen är viktig för att påvisa strukturer krävs, vid till synes jämställda representationer, mer förfinade instrument och analyser för att synliggöra eventuella ojämställda förhållanden. Ett verktyg som kan bistå med fördjupad och aktuell kunskap om representationen på teater- och dansområdet har Svensk Teaterunion i de uppgifter om månadens premiärer som man samlar in i databasen Scendatabasen från teater och dans på Sveriges scener. Kulturrådet har beviljat Svensk Teaterunion medel för att göra en jämställdhetsanalys av representationen i de repertoaruppgifter som finns i Scendatabasen för spelåret Resultatet kommer Svensk Teaterunion att presentera i en skrift. Kartläggningen innefattar de produktioner; premiärer och nypremiärer, som satts upp under 2007, tillsammans med en kartläggning av personal på teater- och dansinstitutioner samt pågående jämställdhetsprojekt inom teater- och dansområdet. Kulturrådet förväntar sig att Svensk Teaterunions analys kommer att utgöra en aktuell temperaturmätning på arbetsmarknadssituationen och kvinnors och mäns representation och inflytande i en teater- och dansrepertoar som sträcker sig också utanför Kulturrådets stödmottagare. Projekt: Rekrytering av dramatiker Centrum för Dramatik och Sveriges Dramatikerförbund I Plats på scen konstaterar man att informella nätverk i hög grad styr rekryteringsprocesserna inom scenkonstområdet. Mot bakgrund av att män i högre grad är chefer skriver scenkonstkommittén (B)eslutsprocesser som till exempel leder fram till repertoar och nyrekryteringar, tycks präglas av ett stort mått informalitet, vilket generellt sett förstärker mäns och därmed försvagar kvinnors tillgång till de arenor och de nätverk där beslut fattas. Kulturrådet har av denna anledning valt att bevilja medel till Centrum för Dramatik och Sveriges Dramatikerförbund för ett projekt där de ska undersöka och dokumentera hur dramatikerna knyts till teatrarna hur ser den konstnärliga processen ut och hur motverkas att kvinnliga dramatiker blir ett trendfenomen? 10(24)

11 Kulturrådet bedömer att detta projekt kan leda till ny och fördjupad kunskap om bland annat informella rekryteringsvägar inom teaterområdet. Projektet har en nationell organisering med planer för ett nordiskt samarbete och ett brett nät av samarbetspartners. Projekt: COiMP framtidens musik- och jämställdhetshus Mistral Music AB Kulturrådets stöd till musikområdet med inriktning på jazz- och improvisationsmusik består bland annat av stöd till arrangerade musikföreningar och fria musikgrupper. Jazz- och improvisationsmusikområdet är ett jämförelsevis mansdominerat område med ett fåtal institutioner. Mansdominansen kan även noteras i Kulturrådets bidragsgivning. I Plats på scen konstaterar organisationsforskarna Gillberg och Lantz i studien Kön i scenkonstens organisationer om mansdominansen på området att män gynnas av de förhållandevis fria konstellationer och informella nätverk som karaktäriserar organiseringen och de yrkesmässiga villkoren inom genren. Detta kan förklaras med en förhållandevis enkel frågeställning som vem man hittar beror på var man letar, och människor tenderar att leta efter människor som liknar dem själva. Men Gillberg och Lantz menar att detta också måste problematiseras utifrån maktstrukturen i samhället. Att män som grupp sedan länge besuttit makten förstärker mäns benägenhet att välja andra män. Informella nätverk är således en faktor som kan ha bidragit till att upprätthålla mansdominansen inom jazzmusikområdet fram till idag. Kulturrådet har mot bakgrund av detta beviljat medel till Mistral Music AB för en kartläggning och analys av områdets arbetsvillkor och vilka möjliga strukturella behov som finns inom genren jazz- och improvisationsmusik för att säkerställa jämställda villkor för kvinnor och män. Mistral Music AB genomför i projektet intervjuer med ett flertal jazzmusiker och vokalister och kommer att presentera sina resultat i slutet av maj Beviljade projekt 2008 Projekt: 1800-talets svenska kvinnliga tonsättare, kvinnliga musor Sveriges Orkesterförbund I Plats på scen framgår det att säsongen 2005/06 var cirka tre procent av de regionala och lokala orkestrarnas repertoar tonsatt av kvinnor och således var 97 procent av repertoaren tonsatt av män. I Den professionella orkestermusiken i Sverige (SOU 2006:34) konstateras dessutom att historiska verk av kvinnliga tonsättare mycket sällan spelas. Idag är dessa verk inte heller tillgängliga på grund av dålig dokumentation i notform. 11(24)

12 Vården av kulturarvet är ett kulturpolitiskt prioriterat område (Statens Kulturråds regleringsbrev 2008, ESV) och även kulturarvet bör analyseras ur jämställdhetsperspektiv. Redan i prop. 1996/97:3 formuleras detta Kulturarvet är inte neutralt. Det är ett kulturpolitiskt ansvar att synliggöra såväl klasskillnader som könsskillnader och skillnader mellan stad och land. (Kulturpolitik, prop. 1996/97:3) Sveriges Orkesterförbund har beviljats stöd för ett projekt som avser att lyfta fram musik av svenska kvinnor verksamma som tonsättare under talet genom att ge ut noter och marknadsföra dem till sina medlemmar och andra. Målsättningen är att öka svenska orkestrars kännedom och kunskap om tidiga kvinnliga tonsättare och deras verk, och öka andelen framföranden med dessa tonsättares verk. Projekt: Jämställdhet i ledarskap och konstnärlig gestaltning Svensk Scenkonst, Teaterförbundet och SYMF I Plats på scen framgår att det bland scenkonstens chefer i många fall finns en ambivalent inställning till jämställdhets- och genusperspektiv och vad perspektiven kan betyda för scenkonstens organisationer. Men en förutsättning för att jämställdhet ska bli en integrerad del i det dagliga arbetet skriver kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet är att (V)arje organisation måste äga frågorna och formulera mål som svarar mot det externa trycket. För detta krävs kunskap och erfarenhetsutbyte. (Plats på scen SOU 2006:42) Svensk Scenkonst, Teaterförbundet och SYMF har av Kulturrådet därför beviljats medel för att genomföra en gemensam utbildningssatsning Jämställdhet i ledarskap och konstnärlig gestaltning. Utbildningen ska omfatta cirka 30 chefer och genomföras under spelåret 2008/09. Enligt projektbeskrivningen är målgruppen de chefer som sitter i ledningsgruppen och/eller i konstnärliga råd/programråd och som har en arbetsgivar/arbetsledarfunktion i den konstnärliga processen. Att utbildningen fokuserar på ledarskapet i det konstnärliga arbetet ser Kulturrådet som ett konstruktivt arbetssätt för att tydligt avisera vikten av jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv vid exempelvis repertoarläggning. Utbildningsinsatsen förväntas också att på bred front sätta frågan om jämställdhet på dagordningen inom den offentligt finansierade scenkonsten. Projekt: Utbildning med Viktoria Föreningen Viktoria För att främja en bredd i utbildningsinsatsen för jämställdhet och genusperspektiv inom scenkonstområdet beviljar Kulturrådet även Föreningen Viktoria medel för att genomföra utbildningar om jämställdhet 12(24)

13 och genusperspektiv med utgångspunkt utifrån både publikens och de yrkesverksammas perspektiv. Föreningen Viktoria kommer att erbjuda scenkonstinstitutioner och/eller fria grupper utbildning om jämställdhetsoch genusperspektiv och verksamhetsanalys ur ett genusperspektiv under våren Kulturrådet bedömer att de två utbildningsinsatserna kommer att främja kunskapsuppbyggnad och reflektion om jämställdhet och genusperspektiv inom scenkonstbranschen, med fokus på organisation, verksamhet, ekonomi och publikarbete. 13(24)

14 4 STÖD TILL SCENKONSTOMRÅDET NÅGRA IAKTTAGELSER I detta avsnitt belyses utfallet av några av Kulturrådets stöd för 2007/08. På teater- och dansområdet presenteras upphovspersoner för repertoaren 2007 i form av dramatiker respektive koreografer. På musikområdet samlar Kulturrådet inte in uppgifter om upphovspersoner till repertoaren. Från musikområdet presenteras stödet som institutioner och fria grupper kan söka för att samarbeta med tonsättare. 4.1 Stöd för samarbete med tonsättare Som tidigare nämnts är underrepresentationen av kvinnor inom området tonsättare betydlig. Kulturrådets stöd till tonsättare har de senaste två åren fördelats till cirka en fjärdedel kvinnor och cirka tre fjärdedelar män. År 2007 behandlades 101 ansökningar varav 62 beviljades en total summa om 3,45 miljoner kr. Ansökningarna representerade samarbeten med 111 tonsättare, och av dem var 21 kvinnor (19 %) och 90 män (81 %), vissa ansökningar omfattade flera tonsättare. De 62 ansökningarna som beviljats stöd omfattade samarbeten med 66 tonsättare, av dem var 15 kvinnor (23 %) och 51 män (77 %). Se tabellen nedan. År 2008 behandlades 86 ansökningar och 47 beviljades en total summa om 3,67 miljoner kr. Ansökningarna representerade samarbeten med 115 tonsättare, och av dem var 30 kvinnor (26 %) och 85 män (74 %), vissa ansökningar omfattade flera tonsättare. De 47 ansökningarna som beviljats stöd omfattade samarbeten med 55 tonsättare, av dem var 13 kvinnor (24 %) och 42 är män (76 %). Se tabellen nedan. Ansökningar om samarbete med tonsättare (i procent) År Ansökningar Beviljade stöd Kvinnor Män Kvinnor Män Av tabellen framgår att andelen kvinnor i ansökningarna har ökat mellan 2007 och År 2007 beviljades kvinnor stöd i högre grad än andelen kvinnor var representerade i ansökningarna, medan 2008 beviljades män stöd i högre grad än andelen män var representerade i ansökningarna. Kulturrådet lyfte i sitt beslut 2008 upp att sökande organisationer totalt sett har valt att samarbeta med betydligt färre tonsättare som är kvinnor än som är män, men även att andelen tonsättare som var kvinnor och som förordats bifall var ännu något lägre än kvinnor som det sökts stöd för. Beslutet motiverades med att 14(24)

15 referensgruppen har gjort bedömningen att de projekt som inte prioriterats inte håller tillräckligt hög kvalitet eller är tillräckligt konstnärligt och kulturpolitiskt intressanta i sin helhet för att beviljas bidrag i denna fördelning. I sitt beslut skriver Kulturrådet vidare att i samband med tidigare fördelningar har referensgruppen uttryckt en förväntning att de fria gruppernas möjligheter att söka detta bidrag skulle innebära en jämnare könsfördelning bland tonsättarna En uppdelning av 2008 års ansökningar mellan fria grupper respektive institutioner visar att denna förväntning delvis stämmer. Representationen bland tonsättarna i ansökningarna från fria grupper uppgick till 31 procent kvinnor och 69 procent män, medan representationen bland tonsättarna i ansökningarna från institutionerna uppgick till 16 procent kvinnor och 84 procent män. Här ses således att institutionerna i högre grad har valt att samarbeta med tonsättare som är män i jämförelse med de fria grupperna. 4.2 Upphovspersoner inom teater- och dansområdet Nedan följer en presentation av upphovspersoner till repertoaren inom teater- och dansområdet Materialet är inte heltäckande då alla återrapporteringar ännu inte har inkommit. Teater institutioner och fria grupper På de fyra stadsteatrarna i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Borås, producerades 108 produktioner 2007 (totalt stödjer Kulturrådet sex stadsteatrar). Av de representerade dramatikerna utgjorde kvinnor totalt 25 procent och män utgjorde 67 procent, två procent var samarbeten mellan kvinnor och män, och sex procent av produktionerna angavs vara skapade av ensemblerna eller genom improvisation. 80 procent av produktionerna riktade sig till vuxna, och 20 procent riktade sig till barn och ungdomar. I diagrammet nedan ses könsfördelningen bland dramatiker fördelade på de olika målgrupperna. Både i vuxen- och ungdomsrepertoaren är män representerade till över 60 procent, bland männen finns både samtida som Hassen Khemiri och äldre dramatiker som Dostojevskij, Shakespeare och Strindberg, bland kvinnorna finns endast samtida som Osten, Garpe och Wallace. I barnrepertoaren står kvinnor för över 60 procent av dramatiken. 15(24)

16 Stadsteatrar - dramatiker i 2007 års repertoar 100% 80% 60% 40% 20% 0% Vuxen Ungdom Barn Ensemble/ improvisation Samarbete kvinnor/män Män Kvinnor På samtliga länsteatrar (18 stycken) producerades 154 produktioner Av dramatikerna var totalt 34 procent kvinnor och 45 procent var män, fem procent var samarbeten mellan kvinnor och män., 16 procent var skapade av ensemble eller improvisation. 63 procent av produktionerna riktades till vuxna, 12 procent till ungdomar och 25 procent till barn. I diagrammet nedan ses könsfördelningen bland dramatiker fördelade på de olika målgrupperna. Både i vuxen- och ungdomsrepertoaren var män representerade till över 60 procent av dramatikerna om man räknar bort de produktioner som tagits fram av ensemble/improvisation. Lika många kvinnor som män var representerade i ungdomsrepertoaren, medan kvinnor författat över 60 procent av barnrepertoaren. 100% Länsteatrar - dramatiker i 2007 års repertoar 80% 60% 40% 20% 0% Vuxen Ungdom Barn Ensemble/ improvisation Samarbete kvinnor/män Män Kvinnor Av de 101 beviljade fria teatergrupperna 2007 har 77 inkommit med redovisning och uppgett 238 produktioner. Av dramatikerna utgjorde kvinnor totalt 30 procent och män 47 procent, 14 procent var samarbeten mellan kvinnor och män och åtta procent var skapade av ensemble eller genom improvisation. 30 procent av produktionerna riktades till vuxna, 27 procent till ungdomar och 43 procent till barn. I diagrammet nedan ses könsfördelningen bland dramatiker fördelade på de olika åldersgrupperna. I 16(24)

17 vuxenrepertoaren var 32 procent av dramatikerna kvinnor och 46 procent män, 13 procent var samarbeten. I ungdomsrepertoaren stod kvinnor för 22 procent av dramatiken och män för 56 procent, samarbeten utgjorde åtta procent. I barnrepertoaren hade var tredje produktion skrivits av kvinnor, (33 %), och drygt fyra av tio (44 %) av män, var femte produktion (20 %) var ett samarbete mellan kvinnor och män. Fria teatergrupper - dramatiker i 2007 års repertoar 100% 80% 60% 40% 20% Ensemble/ improvisation Samarbete kvinnor/män Män Kvinnor 0% Vuxen Ungdom Barn Dans institutioner och fria grupper Sex av 10 institutioner med uppdrag för dans, producerade 30 dansproduktioner Av dem koreograferades 37 procent av kvinnor och 43 procent av män, tio procent var samarbeten mellan kvinnor och män och tio procent skapades av ensembler. 59 procent av produktionerna riktade sig till vuxna och 41 procent till barn och ungdomar, på grund av det mindre antalet produktioner redovisas inte barn och ungdomar uppdelat. I diagrammet nedan ses könsfördelningen bland koreograferna fördelade på de båda målgrupperna. I vuxenrepertoaren utgjorde kvinnor 41 procent av koreograferna och män 41 procent, sex procent var samarbeten och 12 procent skapades av ensembler. I barn- och ungdomsrepertoaren utgjorde kvinnor 31 procent av koreograferna och män 46 procent. 15 procent av barn- och ungdomsproduktionerna var ett samarbete mellan kvinnor och män, åtta procent skapades av ensembler. 17(24)

18 Dansinstitutioner - koreografer i 2007 års repertoar 100% 80% 60% 40% 20% 0% Vuxen Barn & Ungdom Ensemble/ improvisation Samarbete kvinnor/män Män Kvinnor Av totalt 56 beviljade fria dansgrupperna 2007 har 27 inkommit med återrapportering och uppgett 106 produktioner. Av dem koreograferades 70 procent av kvinnor och 17 procent av män, 13 procent var samarbeten mellan kvinnor och män. 61 procent av produktionerna riktade sig till vuxna, 26 procent till ungdomar och 13 procent till barn. I diagrammet nedan ses könsfördelningen bland koreograferna fördelade på de olika målgrupperna. Kvinnor utgjorde majoriteten av koreograferna i både vuxen- (75 %) och barnrepertoaren (92 %) medan representationen i ungdomsrepertoaren var jämt fördelad, 13 kvinnor och 13 män. Två produktioner i ungdomsrepertoaren var samarbeten mellan kvinnor och män. Fria dansgrupper - koreografer i 2007 års repertoar 100% 80% 60% 40% 20% 0% Vuxen Ungdom Barn Ensemble/ improvisation Samarbete kvinnor/män Män Kvinnor 4.3 Sammanfattning Stödet till fria grupper och institutioner inom scenkonsten för samarbete med tonsättare fördelades till cirka tre fjärdedelar män och en fjärdedel kvinnor 2007 och En ökning av andelen kvinnliga tonsättare ses i ansökningarna mellan 2007 och 2008, men detta ökade inte andelen kvinnor i stödfördelningen. Analysen om tonsättarbidraget fördjupas i slutrapporten. 18(24)

19 Dramatik av män utgjorde 2007 den större delen av repertoaren i stads- och länsteatrarnas vuxen- och ungdomsrepertoarer, medan dramatik av kvinnor utgjorde en majoritet i repertoaren för barn. Inom de fria teatergrupperna var representationen jämnare, men en övervikt av dramatik av män ses i ungdomsrepertoaren. Av dansproduktionerna på institutionerna hade 37 procent koreograferats av kvinnor och 43 procent av män, och fler män än kvinnor koreograferade barn- och ungdomsproduktioner. I de fria dansgruppernas repertoar fanns däremot en dominans av kvinnliga koreografer i både vuxen- och i barnrepertoaren, medan ungdomsrepertoaren uppvisade en jämn representation av kvinnor och män. 19(24)

20 5 DET FORTSATTA ARBETET Kulturrådet fokuserar i analysarbetet på den egna bidragsprocessen genom utvärdering, analys och utveckling av riktlinjer och Konstnärsnämnden utreder, enligt överenskommelse, konstnärernas yrkesmässiga villkor med fokus på föräldraförsäkringssystemet. Nedan följer en översiktlig lägesbeskrivning av de båda myndigheternas arbete. 5.1 Konstnärernas yrkesmässiga villkor Enligt överenskommelse svarar Konstnärsnämnden för analysen av konstnärernas yrkesmässiga villkor och Konstnärsnämnden har, mot bakgrund av kartläggningen i Plats på scen, valt att fokusera på föräldraförsäkringssystemets utformning, användning och effekter. Under hösten 2008 kommer Konstnärsnämnden att göra en genomlysning av föräldraförsäkringen, vilka eventuella svårigheter som gällande regler i föräldraförsäkringen kan orsaka för yrkesverksamma inom scenkonstområdet och hur det påverkar mäns och kvinnors respektive möjligheter att kombinera yrkesarbete och föräldraskap. Konstnärsnämnden avser även att föreslå möjliga lösningar för att åstadkomma större jämlikhet för yrkesverksamma föräldrar inom scenkonstområdet. Utgångspunkten tas i genomförda studier på området såsom Konstnärerna och trygghetssystemen SOU 2003:21 och Plats på scen SOU 2006: Kulturrådets stöd till scenkonst Enligt Kulturrådets regleringsbrev 2008 ska Kulturrådet ha ett jämställdhetsperspektiv integrerat i verksamheten. En av slutsatserna som 2006 drogs i Plats på scen var att Kulturrådets jämställdhetsarbete inte var tillräckligt tydligt och formaliserat. Kulturrådet arbetar därför med att analysera den egna bidragsprocessen från mål- och uppdragsformuleringar genom ansöknings- och beslutsprocessen till utfallet. Under arbetets gång försöker Kulturrådet utarbeta metoder och vid behov förändra rutiner för att säkerställa att jämställdhet beaktas i varje steg i bidragsprocessen. En del i arbetet är exempelvis att modifiera Kulturrådets ansöknings- och återrapporteringsblanketter så att Kulturrådet får in relevant information om bland annat de sökandes jämställdhetsarbete. Kulturrådet arbetar även med att ta fram nya direktiv och uppdragsbeskrivningar för referensgruppernas arbete. Kulturrådet stöder både utövare, arrangörer, scener och andra organisationer verksamma inom scenkonst. En viktig förutsättning för professionellt utövande är att det finns arenor, både i form av en fysisk infrastruktur, det vill säga scener att spela på och lokaler att repetera i, och i form av en organisatorisk infrastruktur som främjar kunskapsuppbyggnad, samarbeten och informationsförmedling. För att analysera villkoren i syfte att främja 20(24)

21 jämställdhet ser Kulturrådet det bland annat som värdefullt att tydliggöra infrastrukturen på de olika nivåerna inom scenkonsten. Sedan flera år tillbaka begär Kulturrådet in redovisningar om stödmottagarnas jämställdhetsarbete. Föreliggande uppdrag ger Kulturrådet ökat utrymme att se över dessa i samråd med scenkonstbranschen. Arbetet med kartläggningar av bidragsprocessen görs med hjälp av ansökningar och återrapporteringar, tidigare rapporter, intervjuer och enkätundersökningar. Därigenom inringas bland annat kvinnors och mäns makt och inflytande, kunskapsnivå och pågående jämställdhetsarbete. Kartläggningen siktar på att analysera ansökningar och återrapporteringar över treårsperioden samt ansökningarna Kulturrådet kommer att belysa hur huvudmännen för de regionala och lokala scenkonstinstitutionerna arbetar med jämställdhet och vilka möjligheter som finns för Kulturrådet att främja jämställdhetsarbetet bland dessa institutioner. Kulturrådet arbetar även utifrån hypoteser om formuleringar vad avser villkor och principer i bidragsgivningen i kommunikation med branschföreträdare. Arbetet tar bland annat sin utgångspunkt i jämställdhetskod för scenkonsten som föreslås i betänkandet Plats på scen. Förslaget i Plats på scen fokuserade på de nationella institutionerna. Förslaget innebär att institutionen ska följa eller förklara kvantitativa mål för fördelningen av resurser och representation mellan kvinnor och män inom intervallet 40/60 procent på samtliga poster inom organisation och repertoar. Kulturrådet arbetar för att hitta former att säkerställa jämställdhet i Kulturrådets bidragssystem, och en utgångspunkt är att en jämställd representation måste samordnas med jämställda värderingar för att ge långsiktig effekt. Kulturrådet vill även lyfta fram Bokslut för scenkonst, en utvärderingsmetod för självutvärdering av den egna organisationen. Bokslut för scenkonst är särskilt framtaget för scenkonstområdet och kan med fördel användas för att utvärdera jämställdhetsarbetet i verksamheten. 21(24)

22 6 AVSLUTANDE REFLEKTIONER Kulturrådet bedömer att de projekt som hittills beviljats medel i syfte att långsiktigt verka för jämställdhet inom scenkonstområdet är konstruktiva, representerar en bra genrebredd och sätter igång ytterligare processer för jämställdhet inom scenkonstområdet. Kulturrådet ser med tillförsikt på kommande ansökningsomgångar. En iakttagelse som Kulturrådet har gjort i genomgången av yttrandena över betänkandet Plats på scen är att medvetenheten om jämställdhet inom scenkonstområdet har höjts genom kommitténs arbete. Detta kan exemplifieras med ett citat från Kungliga Musikaliska Akademins yttrande som gammal traditionsbunden institution så har betänkandet på ett spännande sätt förnyat våra inre diskussioner kring representation och jämställdhet. (Kulturdepartementet) Kulturrådet vill avslutningsvis lyfta upp att en jämn fysisk representation av kvinnor och män inte är hela lösningen på jämställdhetsproblematiken. Det finns värderingar som skapar ojämställda villkor trots en jämn representation. Värderingarna är genom historien inbyggda i samhällsstrukturen och sätter därigenom villkoren även för scenkonstnärer. Kultursektorn påverkas således inte bara av Kulturrådets och annan offentlig bidragsgivning utan av många politikområden, lagar och regler. Därför måste ojämställdhet ses både på en strukturell nivå och på individnivå, och att dess uttryck är i ständig förändring. Till detta återkommer Kulturrådet i slutrapporten. 22(24)

23 7 ADMINISTRATIVA KOSTNADER För genomförandet av regeringsuppdraget har Kulturrådet den 20 augusti 2007 projektanställt en särskild utredare. Därutöver har ett flertal av handläggarna för scenkonstområdet vid Kulturrådet direkt engagerats i projektet. All personal har deltagit i föreläsningar om jämställdhets- och genuskunskap. För projektets inledningsfas har Kulturrådet i december 2007 rekvirerat kronor. Dessa medel har i sin helhet använts till lönekostnader för utredaren. 23(24)

24 KÄLLOR Bokslut för scenkonst (2003) bokslut_scenkonst.pdf ESV, Statens Kulturråds regleringsbrev 2008, Statsliggaren, ningtyp=1&mediatyp=0&period=2008 Prop. 1996/97:3 Kulturpolitik SOU 2003:21 Konstnärerna och trygghetssystemen SOU 2006:34 Den professionella orkestermusiken i Sverige SOU 2006:42 Plats på scen Kulturrådets ansökningshandlingar och återrapporteringar Kulturdepartementet, sammanställning av yttranden över betänkandet Plats på scen SOU 2006:42 24(24)