Allt detta, och böcker. Andreas Ingefjord. Paper presenterat vid konferensen. 14-15 oktober 2009 i Borås



Relevanta dokument
Garaget Verksamhetsplan 2010

Biblioteksplan för Vingåkers kommun Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden att gälla fr. o. m

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Kultur- och fritidsförvaltningen Simrishamns kommun. Bibliotekets verksamhetsplan Analys och årsberättelse

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS

Bakgrund och frågeställning

Biblioteksplan Bräcke kommun

Biblioteket verkar i olika sammanhang och ska vara en klok, spännande och intressant samarbetspartner både i närområdet och utanför.

Strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad remiss från kommunstyrelsen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Kulturpolitiskt program för Kommunfullmäktige 14 april 2009

Resultat brukarundersökningen hösten 2010

Biblioteksplan för Norrköpings kommun Antagen i kultur- och fritidsnämnden KFN 2011/0230

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015

Utva rdering Torget Du besta mmer!

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Mette Agborg & Lisa Berger

En vanlig vecka i MalMö

BÖCKER INSPIRATION.

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta

Uppsala. Ws, Direktiv för utveckling av kulturcentrum i Gränby. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut.

Enkät Falkenbergs biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November Kommunledningskontoret. Eva Andersson

Antaget av kommunfullmäktige , 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Borås 2-3 oktober Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola

Hög tillgänglighet, låga trösklar alla är välkomna!

Upphandling av biblioteksdrift

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult

Premiär för Prima. En ny skola för årskurs 6 9 i Farsta Centrum

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans

Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum"

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

Metodöversikt och utvärdering

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Kunskap-Glädje-Trygghet-Självständigt tänkande. VECKOBLAD v Till elever

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret

Verksamhetsplan höst- vårtermin

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

Bidrar vår förening till mångfald?

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Hej studerandemedlem i FUF

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

INTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

Intern impelmentering

KULTURPLAN Åstorps kommun

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S)

Koncernkontoret Möten & Internationella Relationer

Ansökan om ett Digidelcenter på Rättviks kulturhus

Biblioteksplan

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

Program. Bellevuegårdsbiblioteket

Framtid Kultur- och fritidsförvaltningen

Foto från Enköpingsmässan 2014, kommunens gemensamma monter. Råd och checklistor. Medverka vid mässor. Enköpings kommun

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

6 lärdomar från medskapande i september

Ny termin med ny energi!

AKTIVITETSYTA PÅ TJEJERS VILLKOR Av: Hållbart Malmö

Samlad och utvecklad biblioteksverksamhet i Akalla, Husby och Kista

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

1(6) Patricia Staaf BESLUT Dnr Mahr /621. Handlingsplan för breddad rekrytering

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Innehåll Det här är No Limit Street Art Borås...5

Garaget Resultat besöksnöjdhetsundersökningen Vt 2016

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

Transkript:

Allt detta, och böcker Andreas Ingefjord Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås

Inledning Garaget, en plats i skärningspunkten mellan tre stadsdelar i en drygt 100 år gammal industrihall. En spännande och utmanande del av Malmö att verka i. På en adress lite utanför centrum, men nära det område där den osynliga gränsen mellan innerstad och ytterstad drar fram med allt vad det innebär. Man kan man höra fler än 100 olika språk talas i området. I vissa områden flyttar unga studenter in, i andra nyinvandrade flyktingar, i ett tredje danska pendlare. Helt nära kvarter med jämförelsevis hög inkomstnivå ligger flera av Malmös ekonomiskt och socialt svagaste områden. Projektets idé Den 8 februari 2008 öppnades portarna på Garaget men innan dess hade processen pågått en längre tid. Styrgruppen bakom projektet representerar ett samarbete mellan fem förvaltningar - tre stadsdelar, kulturförvaltningen genom Malmö Stadsbibliotek och serviceförvaltningen. Styrgruppens projektplan definierar fyra grundpelare som verksamheten bygger på och utvecklas från. Att erbjuda närområdet biblioteksservice. Garaget skall vara en plats för nya tankar kring bibliotek - en experimentsatellit kopplad till Malmö Stadsbibliotek. Lokalen är även tänkt som arena för arbetet att utvärdera och gestalta resultatet av urbana utvecklingsprojekt i Malmö, ett samarbete med Malmö Högskola. En tredje ambition var att erbjuda ett rum för deltagande och engagemang där besökaren verkligen står i centrum och får vara en aktiv del av verksamhetens utformning och utveckling. Eftersom dialogen är det primära verktyget i Garagets process formulerades ett fjärde uppdrag, att vara en plats där kunskap om dialog förmedlas och praktiseras. Denna verksamhet bedrivs under namnet Dialoglabbet. Utveckling genom dialog Medborgaren involverades direkt i den inledande processen. Fokusgrupper bestående av Garagets framtida användare bjöds in till de tomma lokalerna till dialog. Grupperna sattes samman med representation av olika åldersgrupper, kön, kulturell bakgrund och bestod av privatpersoner, föreningsrepresentanter, företagare, politiker och tjänstemän. Man diskuterade möjligheterna med lokalen utifrån vad man ville skulle hända i lokalen. Resultatet finns samlat i ett material som är ett av Garagets viktigaste styrdokument. Synpunkterna och önskemålen sträcker sig från små tankar, som att biblioteket borde köpa en viss bok till stora, som att Garaget ska bjuda in till kreativitet. Centralt i resultatet är en stark vilja att Garaget ska vara en kontinuerligt öppen process där besökaren har inflytande över verksamhetens utveckling och utformning. För mig som projektledare fungerar detta material som Garagets "samvete" eller "moral", en kompass som visar vägen i processen. Inte en oföränderlig kanon, men en utgångspunkt som sedan kontinuerligt utvecklas i fortsatt dialog med besökaren. Dialogen hålls levande på Garagets öppna möten, träffar som vem som helst kan besöka och diskutera Garagets framtid och utveckling. 2

Dialogprocessen är en ständig utmaning, och de kunskaper som vi vunnit under resans gång samlas och omsätts i Dialoglabbet. Dialoglabbet är en ständigt växande resurs av kompetenser och verktyg för att arbeta med medborgardialog. Garaget är en plats där kommunala tjänstemän och politiker i Malmö Stad samt representanter från föreningar och organisationer som vill lära sig mer om dialog kan vända sig till för stöd, utbildning eller kurser som skräddarsys efter behov. Lokalen och arrangemangsverksamhet När Garaget öppnades stod lokalerna mer eller mindre tomma. Verksamheten skulle växa fram, inte presenteras som en färdig produkt. Det var centralt att visa att det låg sanning bakom orden att Garaget ska vara en ständigt pågående process. Insats efter insats har sedan genomförts för att möta upp mot användarnas önskemål och behov. En första uppgift var att ta fram ett möblemang, en försiktig balans mellan behovet att hålla Garagets lokal flexibel och öppen för förändring och stora evenemang och samtidigt upplevas som hemtrevlig och inbjudande. Vi valde att till stor del satsa på antika möbler som skapar hemmakänsla och som även överensstämmer med de önskemål vi fått om att satsa på ekologisk hållbarhet. Biblioteket fick bokhyllor på hjul som lätt går att flytta runt efter behov. En del av lokalen har fått ett sviktande parkettgolv där dans, gymnastik och annan fysisk aktivitet kan genomföras utan risk för skadade knän etc. Flyttbara väggar i form av skärmar på hjul och ner-/upphissbara gardinväggar möjliggör att skapa nya rum i rummet utan att utgöra några hinder för större evenemang. Grunden har lagts till en öppen, kreativ verkstad, ett hörn av Garaget där vi erbjuder förutsättningarna för all tänkbart pyssel och enklare hantverk. Vi ser till att verktyg, utrustning och utrymme finns tillgängligt medan besökaren tar med sig material och idéer. Garaget har även behövt investera i tekniska lösningar, som t.ex. en filmprojektor, en ljudanläggning och belysning. På detta sätt arbetar vi kontinuerligt med lokalen, alla ingrepp vi gör ska öka användbarheten och flexibiliteten, varje ingrepp ska vara förankrat i ett reellt behov hos användarna. Något vi trodde skulle bli svårt var att sprida idén om Garaget och locka engagerade människor till Garaget som skulle vilja använda det till något. Vår evenemangskalender gapade tom vid start. Men, detta har visat sig vara det minsta problemet. Redan efter ett par månader märkte vi hur eftertraktat Garagets erbjudande är, och hur snabbt ryktet om oss spreds. I dagsläget är vårt främsta bekymmer att vi börjar få fler intressenter än vi har plats för. Den som vill göra något på Garaget har i stort sett fria händer att själv utforma sina idéer. Lokalen är fri att möblera om så länge man återställer den när man är klar och all vår utrustning står till förfogande. Det är kostnadsfritt, och i vissa fall kan Garaget skjuta till en del medel om arrangemanget kan komma många till glädje eller nytta. Vi tjänstemän på Garaget agerar stöd när det behövs, men vi arrangerar inte själva mer än i undantagsfall. Mycket av det som händer på Garaget sker utanför våra öppettider, arrangören kan själv ansvara för att lokalen vilket innebär att Garaget är tillgängligt alla dagar, alla timmar i veckan. 3

Biblioteksservicen Att driva utvecklingen av biblioteksservicen på Garaget innebär att ha sina fötter i två läger. Dels är uppdraget att tänka nytt kring bibliotek, dels sker bibliotekets utveckling på samma villkor som Garagets övriga verksamhet, i nära dialog med sina användare. En balans som skapar intressanta förutsättningar som jag tror på flera sätt främjar båda uppdragen. En annan intressant grundförutsättning på Garaget är att vi i projektet valt att se alla delar som aspekter av helheten Garaget, och i den gemensamma processen möts flera kompetenser vilket skapar annars ovanliga beröringspunkter mellan biblioteket och andra traditioner. Biblioteket på Garaget ska spegla dess användare, i sann 2.0-anda ska nyttjandet av Garagets biblioteksservice i längden stärka och öka dess värde. Här finns t.ex. ingen ambition att samtliga ämnen eller medier ska vara representerade, utan visat intresse och önskemål sätter riktning för inköpen. Resultatet av den processen är intressant. Enskilda titlar önskas sällan, utan oftast handlar det om kategorier eller ämnen av litteratur/material. T.ex. aktuella romaner, språkkurser, spännande konst och böcker som handlar om olika hobbys. Här möter besökarens önskemål bibliotekariens urvalskompetens. Att ha nära dialog med besökarna är avgörande. Ett bra exempel är Garagets samling böcker på arabiska som köptes in i samråd med Garagets besökare. En riktigt rolig process med flera samtal, där jag efter att beställningen var lagd blev uppringd av våra besökare närapå dagligen med frågor om böckerna kommit än och om jag behövde hjälp att skjutsa dem från posten. Garaget handlar i stort om att skapa förutsättningar för individer att engagera sig på sina villkor och att inte leverera färdiga lösningar. Detta är en mycket central princip för biblioteksservicen, att vara en resurs som skapar förutsättningar. Här är dagsfärsk teknik viktigt. Datorer, trådlöst nätverk, skrivare, kopiator etc. är en självklarhet på ett modernt bibliotek, och Garaget ska löpande öka möjligheten att erbjuda intressant teknik. Det är för mig självklart att våra gäster ska kunna möta samma möjligheter när de besökare Garaget som de kan tillgå hemma, inom rimlighetens gräns. Diskussioner om vilken teknik som är privat och vad som bör erbjudas på biblioteket är mycket spännande och långtifrån klar. En del av våra initiala planer är att öka antalet publika datorer, införa utlån av usb-minnen och utforska möjligheten att erbjuda laddare till alla tänkbara mobila apparater. Vi skissar på ett medietorg med utrustning som erbjuder bl.a. musik- och bildhantering. En intressant idé vi vill prova är att ersätta Windows med Linux som operativsystem på våra publika datorer, något vi ser som en demokratifråga. Ett öppet, gratis och användarstyrt system ersätter ett stängt, kommersiellt och ägarstyrt. 2.0 ersätter 1.0. Garaget är en mycket intressant miljö att arbeta med bibliotek i. Att biblioteket står i samma lokal dit människor kommer för att laga sin cykel, spela basket eller ta en kaffe ger intressanta synergier. Möjligheten att skapa kontakt med besökaren är stor, och det händer hela tiden saker kring biblioteket, Möten av många olika slag, mellan individer, kompetenser, kulturer. Det händer där och då, på riktigt, och biblioteket finns alltid med. Aktivt eller passivt. Jag har insett att jag mer och mer fått en ny roll, utöver att vara kultur- och informationsförmedlare. På Garaget får man även kompetens att agera i rollen som social förmedlare, då vårt stora kontaktnät gör att vi kan tipsa dem vi kanske själva inte kan hjälpa hur de kan gå vidare. 4

Framtiden Vad är då nästa steg? Garagets process håller god fart och våra regelbundna öppna möten kommer upptas i ny form under hösten. Tendensen är tydlig, intresset för Garaget växer, och de personer och grupper som vill engagera sig här blir fler och fler. Vi vet i dagsläget en hel del om vad vi kan göra på Garaget och vad vi skulle vilja bli bättre på och vi känner oss trygga i projektets principer. Förutsättningarna för 2009/2010 års process är goda. En viktig förändring är att Garagets personalstyrka närapå dubblas under hösten 2009. En ny processamordnare, Gunilla Lewerentz, tillkommer i oktober, och redan i augusti fick vi förstärkning av Sara Espensen. Sara tillträder en spännande tjänst som utvecklingssekreterare med ett mycket öppet formulerat ansvarsområde där värdskapet står i centrum. Sara kommer fungera som närvaro ute i rummet och som en mycket viktig kontaktyta mellan gästerna och Garaget. Detta innebär inte bara nya kompetenser utan även möjligheten att öka våra öppettider, något som vi velat göra länge men inte kunnat p.g.a. vår begränsade personalstyrka. Garagets olika funktioner kommer att utvecklas. Dialoglabbets verksamhet expanderar och samarbetet med Malmö Högskola kommer få en mer konkret form där studenter får arbeta med verkligheten i närområdet med Garagets om bas. Vår ambition är att bli än bättre i vårt möte med våra besökare, på alla nivåer. Det gäller allt från att kunna erbjuda en lättförståelig och inbjudande procedur för den som vill arrangera något till att utveckla samtalet med våra gäster och föra in dem i den dialog som styr verksamheten. Det kommer bli en intensiv tid för mig under hösten och kommande vår med stora projekt rörande biblioteksservicen. Garaget har tilldelats bidrag för att utveckla en ny form av navigeringssystem, en OPAC kopplad till en interaktiv grafisk miljö, taktilt navigerad via en touchskärm. Samtidigt kommer vi arbeta med miljön på Garaget med mål att göra Garaget mer barnanpassat än i dagsläget. Det gäller naturligtvis till stor del hur barn kan hitta bland böcker och andra media, men även i Garaget i helhet. Införandet av LINUX som operativsystem på våra publika datorer bör komma igång under hösten. Dataspel och TV-spel av olika slag kommer också att vara i fokus under hösten. Vi tror på att arrangera olika spelaktiviteter här på Garaget, och intresset utifrån att arrangera finns. Ett antal LAN-partyn är redan inbokade och de kommer helt att skötas av privatpersoner som visat intresset. Även mer traditionell biblioteksverksamhet är på gång, vi planerar bl.a. skrivarcirklar och läxhjälp i samarbete med externa parter som sökt sig till oss. Exakt hur framtiden kommer te sig på Garaget, och vilka frågor som kommer vara aktuella kommande år eller i vilket tempo och riktning utvecklingen kommer att ske är omöjligt att säga. Det beror på hur besökarnas engagemang kommer se ut. Kaoset lär säkert, och förhoppningsvis, kvarstå, det är helt ofrånkomligt i en process som i så stor utsträckning gästerna själva äger. En förutsättning som samtidigt är Garagets främsta styrka. Garagets personal: Andreas Ingefjord Emelie Wieslander Gunilla Lewerentz Sara Espensen Stefan Rönn Projektledare för biblioteksservicen Ansvarig för Dialoglabbet Processamordnare Projektsekreterare Vaktmästare 5