Från analoga till digitala Trygghetslarm Varför och hur?
Uppdraget från Socialdepartementet Detta ska öka 2013: -Andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen har beviljat. Genom att: -Säkerställa att de trygghetslarm som kommunen beviljat är digitala och fungerar. -Inrätta en support för frågor om trygghetslarm under 2013. -Ta fram och sprida en vägledning för nya sätt att arbeta med trygghetslarm.
Vad säger Maria Larsson? -Varför går det så långsamt?
Hennes egen analys - Kommunerna saknar budget organisation kompetens politiskt ledarskap
Historik - Hjälpmedelsinstituetet testade och tog fram nya digitala lösningar under 2010-mars 2013 - Borås är framgångskommunen med mobila digitala larm (GSM) - Växjö är framgångskommunen med fasta digitala larm (stadsnät) - Tekniken fungerar!
Varför? Hela samhället digitaliseras! - Från pappersremsor till plastkort (SL) - Från Facits räknemaskiner till datorer - Från sättning med blytyper till digitala tidningar - Från koleldade till elektriska tåg - Från köer till klick på nätet (biljetter, tidbokning) - Från pappers- till digitala journaler - Från brev till mail - Från fotoalbum till bilder på Facebook - Från fast till mobil telefoni - Från analoga till digitala trygghetslam
Varför? Telefoniutvecklingen! - Telefonnätet är helt digitaliserat. Redan! - 35% av fast telefoni kommunicerar över internet (IP) - Fasta internetabonnemang ökade med 9% 2012 - Fasta abonnemang minskar - Mobila bredbandsabonnemang ökade med 34% 2012
Varför? Roten till allt ont toner - Analoga larm kommunicerar med toner - Digitala larm skickar paket - BLANDA ALDRIG OLIKA TEKNIKER!!! - Nätet är tondövt
Varför? Befolkningsutvecklingen! - 30-talsgenerationen (idag 73-83 år) är den MINSTA uppmätta generationen - 40-talsgenerationen (idag 63-73 år) är den STÖRSTA uppmätta generationen - Försörjningskvoten är NEGATIV (färre ska ta hand om fler)
Hur? Ramavtal Kommentus! Upphandlingen har delats upp på fyra delområden: 1. Trygghetslarm - hela larmkedjan 2. Trygghetslarm - larmkedjan exklusive kommunikation 3. Separata trygghetslarm 4. Separat larmmottagning Leverantörer: Tunstall AB, Caretech AB, NEAT Electronics AB Upphandlingsstöd hos SKI
Hur? Sveriges bästa - Skolkommun - Näringslivskommun - Barnkommun - Inflyttningskommun - TRYGGHETSKOMMUN!!!
Hur? Frågor att hantera! - Vem äger frågan? Från undersköterskor till kommunledning och politik - Gör vi detta som ett avstamp mot framtidens digitala omsorg? Eller som en stuprörslösning? - Har vi i så fall en lämplig organisation? Som håller in i e- samhället/trygghetskommunen/välfärdskommunen? - Hur lösa finansieringen? Långsiktig planering och koll på alternativkostnaden - Ta fram policy för trygghetssamhället - Tala trygghetsfrågor inte välfärdsteknologi!
Viktigaste budskapet! - Varje kommun måste ta ansvar för hela trygghetskedjan!!! Inklusive abonnemangen!!!
Hur? Standardisering via SIS - SCAIP = Social Care Alarm Internet Protocol, en branschstandard framtagen genom HI:s regerings-uppdrag som ett första steg mot standardisering av digitala trygghetslarm. - Europeiska standardiseringsorganisationens (CEN) högsta beslutande instans har godkänt SIS förslag till standardisering av "Trygghetskedja för trygghetslarm". - SIS har fått mandat för att starta och leda sekretariatet för en europeisk teknisk kommitté som ska utveckla standarer, tekniska specifikationer, riktlinjer för trygghetslarms värdekedja. - Detta ger svensk välfärdsteknologi, tjänster och innovationer inom välfärdskedjan för trygghetslarm ett försprång på den europeiska marknaden!
Vad kostar det?
Hur ser det ut idag? - 200.000 larm - 10.000 (max) digitala - Ca 10 kommuner registrerade för avrop hos Kommentus - Ca 40 kommuner anmält intresse för avrop
Typkommunen - 33.000 invånare - 1.000 larm - 420 personer på SÄBO - Både tätort och glesbygd - Alla larm byts samtidigt - Projektet pågår i 18 månader
Kostnader utöver ordinarie budget Kostnader som tillkommer till den ordinarie budgeten för trygghetslarm avser projektledning och ökade kostnader för en IP-baserad teknisk lösning. -Huvudprojektledare -Projektledare organisation och larmsamordning -Installationskompetens -Teknisk investering hyra, hela larmkedjan, per år -Total investering 1 600 000 kr 375 000 kr 350 000 kr 1 740 000 kr 4 065 000 kr
Vad kostar alternativet? Ett tankeexperiment som enbart tar hänsyn till ökade kostnader för särskilt boende och ökad telefonkontakt visar att kostnaden för manuell tillsyn och omsorg för en kommun med 1 000 larm då stiger med ca 44,3 Milj. kr.