Skånes transportinfrastruktur 2004-2015 En kortversion av Länsplan för regional transportinfrastruktur i Skåne

Skånes transportinfrastruktur 2004-2015 En kortversion av Länsplan för regional transportinfrastruktur i Skåne

Innehåll 03 Förord 05 Inledning 06 Förutsättningar och utgångspunkter 10 Framtida mål för standard på vägar och järnvägar 12 Beslutade planer för Skåne 2004-2015 18 Frågor att arbeta vidare med 18 Mer information Skånes transportinfrastruktur 2004-2015 en kortversion av Länsplan för regional transportinfrastruktur i Skåne 2004-2015 Antagen av regionfullmäktige den 20 april 2004 En rapport från Planering och Miljö, Region Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Avdelning Information, Regionkontoret, Region Skåne Foto: Kasper Dudzik alla bilder utom sid 3, 14, 16:1, 16:2 Sydpol.com samt sid 16:3 www.cmport.com Tryck: AM-Tryck & Reklam / Allkopiering 2004

förord Nu finns det utrymme för Skåne att växa Det är tillfredsställande att regering och riksdag hörsammat flera av de behov som vi alla som arbetar med transportfrågor i Skåne fört fram. Vi kan se fram emot 36 miljarder till förbättringar av framkomlighet, säkerhet och miljö i Skånes infrastruktur de kommande tolv åren. Resultatet ligger nära den studie som Region Skåne gjorde 2001. Då kom vi fram till att det behövdes totalt 37 miljarder under tio år. Liksom många andra som reser mycket i jobbet eller på fritiden märker jag av de allt fler bilarna på våra vägar. Samtidigt har uppsvinget för kollektivtrafiken inneburit att bussarna och tågen blivit mer välfyllda. Vi blir fler som ska samsas om utrymmet, och då måste vi utveckla och anpassa infrastrukturen så att den klarar att möta det ökade resandet både idag och i framtiden. Skånes förutsättningar har förändrats i snabb takt. Befolkning och inflyttning ökar. Utvecklingen i vår omgivning gör att vi befinner oss på en central plats i södra Östersjöområdet, där EU:s nya medlemsländer nu öppnar gränserna. Öresundsintegrationen knyter samman Skåne och Själland till en gemensam region med tre och en halv miljoner invånare. Som en följd kommer vi att resa mer, och transportera fler varor. Det är inte någon enskild faktor som fått regering och riksdag att lyssna mer till oss denna gång än när det förra planförslaget antogs 1998. Men bildandet av Region Skåne och de nya arbetsformer för den långsiktiga planeringen vi därefter byggt upp tillsammans med en rad andra regionala företrädare måste, som jag ser det, ha del i framgången. Delaktigheten i arbetet med såväl den regionala planen som de nationella väg- och järnvägsplanerna har ökat. Tillsammans har Skåne tagit ett samlat grepp om helheten. Både nuvarande majoritet och den tidigare borgerliga majoriteten i regionfullmäktige har ställt sig bakom den metod med vilken vi tagit oss an de många frågorna kring framtida vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser. Goda kommunikationer som skapar tillgänglighet för alla skåningar är också en central fråga i det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne som förnyats och konkretiserats. De kommande åren tar vi ett rejält kliv framåt när det gäller att knyta samman och förbättra balansen mellan Skånes olika delar. Satsningarna sker till stor del på järnväg och tågtrafik, vilket är bra för miljön. Nya orter får stationer, flaskhalsar försvinner och de redan hårt utnyttjade pendlingsstråken byggs ut. Vägtrafikanter kan å sin sida se fram emot bättre säkerhet, bland annat mötesfri trafik med fler mitträcken och ombyggda trafikplatser i tätorterna. Därtill finns det angelägna projekt som vi tyvärr inte lyckats vinna gehör för. Framför allt gäller det flera nödvändiga vägsatsningar som ligger allt för fjärran i framtiden. Du kan dock lita på att vi fortsätter att föra fram Skånes gemensamma intressen. Våra arbetsformer för transportfrågor ska vidareutvecklas och förfinas inför kommande planperiod. Skåne behöver säkra och långsiktigt hållbara transporter för att vara en plats där det är attraktivt att bo och arbeta. Transporter som fungerar bra för alla - oavsett kön, kulturell tillhörighet och eventuella funktionshinder. Christine Axelsson, regionråd och ordförande i regionala utvecklingsnämnden 3

SKÅNE BÅSTAD OSBY ÄNGELHOLM ÖRKELLJUNGA BROBY HÖGANÄS ÅSTORP PERSTORP HÄSSLEHOLM HELSINGBORG BJUV KLIPPAN KRISTIANSTAD BROMÖLLA LANDSKRONA SVALÖV HÖÖR ÅHUS LÖDDEKÖPINGE ESLÖV KÄVLINGE HÖRBY BJÄRRED LOMMA ÅKARP MALMÖ SÖDRA SANDBY LUND DALBY STAFFANSTORP SJÖBO VELLINGE HÖLLVIKEN SVEDALA SKURUP TOMELILLA SIMRISHAMN SKANÖR MED FALSTERBO TRELLEBORG YSTAD Kort & Matrikelstyrelsen (A 82-04) 4

inledning Utvecklingen av vägar, järnvägar, flyg- och båttransporter samt cykel- och kollektivtrafik står inför en lång rad utmaningar. Nu har beslut tagits hur Skåne ska möta framtidens behov av transporter och tillgänglighet. I denna skrift redovisas hur Skånes infrastruktur ska utvecklas 2004-2015. Planerna omfattar investeringar och underhåll i väg- och järnvägssystemet samt andra åtgärder vad gäller exempelvis kollektivtrafik, trafiksäkerhet och miljö. Infrastrukturplaneringen i Skåne utgår dels från regionala utgångspunkter, dels från nationella mål och ramar. Därtill kommer europeiska principer för regional utveckling. Regionalt utvecklingsprogram för Skåne är en gemensam utgångspunkt för det regionala utvecklingsarbetet. En uppgift och utmaning för infrastrukturplaneringen är att finna åtgärder som på bästa sätt bidrar till utvecklingsprogrammets fyra mål: tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. Beslutet om de framtida investeringarna är följden av en ny arbetsgång med Region Skåne som huvudansvarig. Dialog och samverkan har nu prioriterats i ännu högre grad än tidigare. De statliga trafikverken, Region Skåne, kommunerna och näringslivet är de viktigaste aktörerna. Förutom infrastrukturinvesteringar ansvarar även Region Skåne för den lokala och regionala kollektivtrafiken i Skåne. Viljan är att integrera infrastrukturplaneringen med kollektivtrafik, övrig samhällsplanering och det regionala utvecklingsarbetet i stort. I och med beslutet i regionfullmäktige 2004 fullföljs tidigare utbyggnadsplaner. Ambitionen är att svara mot nya behov samt att ta tillvara gjorda investeringar. En kraftfull vidareutveckling av järnvägarna öppnar dörren för den redan framgångsrika kollektivtrafiken att expandera en viktig del i omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem. När det gäller vägar satsas på en rad förbättringar längs befintliga stråk. Infrastrukturplanerna upprättas parallellt på nationell nivå och på regional nivå i respektive län. De nationella planerna behandlar järnvägarna respektive de nationella vägarna ( i Skåne är dessa Europavägarna). De regionala planerna behandlar de regionala vägnäten (riksvägar och länsvägar). Därmed är det tre planer som bestämmer utvecklingen i Skåne. Planerna sträcker sig över 12 år, men de ersätts av nya i en rullande planeringsprocess. Arbetet med infrastrukturfrågorna bedrivs i en projektliknande form där stor vikt läggs vid dialog. Skånes geografiska läge mitt i södra Östersjöområdet, med ett flertal nya EU-länder, ställer speciella krav. Bland annat är tranisittrafiken stor i Skåne. Riksdagen har i sitt transportpolitiska beslut 1998 angivit det övergripande målet att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Riksdagens transportpolitiska delmål: ett tillgängligt transportsystem en hög transportkvalitet en säker trafik en god miljö en positiv regional utveckling ett jämställt transportsystem Inom EU finns ett gemensamt underlag för den regionala utvecklingen ESDP. Flera av de mål som anges för den regionala utvecklingen i Europa berör transportsystemet och kan få stor betydelse även för utvecklingen i Skåne. NORD SJÖN HOLLAND Amsterdam BELGIEN Brüssel NORGE DANMARK Kristianstad Köpenhamn Malmö TYSKLAND Berlin SVERIGE Stockholm Ö S POLEN T E R S N Ö J Warszawa EST L Ri LITAUEN Vilnius 5

förutsättningar och utgångspunkter Allt fler väljer Skåne Skåne har under en längre tid haft en kraftigare befolkningsökning än riksgenomsnittet. Folkmängden är mer än 1,1 miljoner invånare. Befolkningskoncentrationen till Skånes västra och i synnerhet sydvästra delar är dock mycket påtaglig. Å andra sidan finns det tecken på ett trendbrott i Skånes flyttningsmönster, där nu även flertalet kommuner i norra och östra Skåne har fler inflyttare än utflyttare. Den kraftigaste ökningen spås emellertid fortfarande i västra och speciellt sydvästra Skåne. Näringsliv och arbetsmarknad I en framtida regional konkurrenssituation blir näringslivets struktur i Skåne allt mer betydelsefull. Nyanställningarna beräknas till stor del att ske inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher. Men inte bara de kunskapsintensiva delarna av näringslivet kommer att växa, utan även de delar som är inriktade mot hushållstjänster (drivet bland annat av en åldrande relativt köpstark befolkning) och upplevelser (turism, mat, nöjesliv). Sysselsättning och befolkningsutveckling följer olika geografiska trender sysselsättningen koncentreras medan bosättningen sprids ut inom regionen som en följd av bland annat överhettningen på bostadsmarknaden och sökande efter bättre uppväxtmiljöer för barnfamiljer. Detta innebär ökad pendling som kräver bättre infrastruktur för att arbetskraftsförsörjningen ska fungera. BEFOLKNINGSTÄTHET 2003 folkmängd inom 1 mils radie Källa: Region Skåne 1000 6500 6501 8500 8501 11000 11001 13000 13001 15500 15501 18500 18501 24500 24501 33500 33501 48500 48501 306000 Befolkningstäta områden i Skåne uppvisar ett tydligt nätverksmönster knutet till stadsbebyggelse och kommunikationsstråk. Järnvägsstrukturen framgår fortfarande tydligt med många gamla stationssamhällen som kompletterar städerna. 6

LOKALA ARBETSMARKNADSREGIONER 1970 (LA-regioner) Källa: Region Skåne LOKALA ARBETSMARKNADSREGIONER 2002 (LA-regioner) Källa: Region Skåne En lokal arbetsmarknadsregion (LA-region) är förenklat en gemensam arbetsmarknad baserad på stor arbetspendling inom området. Den lokala arbetsmarknaden är alltså det område som man vanligen kan tänka sig att bo och arbeta inom och ett mått på i vilken grad Skåne fungerar som en integrerad region. De båda kartorna visar att stora förändringar skett de senaste decennierna, och att Skåne på sikt kan bli en arbetsmarknadsregion. Ett Skåne en region Den fasta Öresundsförbindelsen, många företag och hög befolkningstäthet i Skåne skapar goda förutsättningar för s k regionförstoring. Genom insatser i infrastruktur och trafik vidgas arbetsmarknaden och tillgängligheten till arbetsplatser samtidigt som företagens möjlighet att rekrytera arbetskraft ökar. Regionförstoringen förbättrar även tillgängligheten till utbudet av service, rekreation, kultur och utbildning. I Skåne har järnvägen störst betydelse för fortsatt regionförstoring. Detta därför att järnvägsnätet inte är lika utvecklat som vägnätet, och dessutom är tåget snabbare och miljövänligare än bil- och busstrafik. 7

förutsättningar och utgångspunkter Efterfrågan på transporter ökar En naturlig utgångspunkt i planeringen av transportinfrastrukturen är resenärernas, transportörernas och transportköparnas behov och efterfrågan samt deras skilda förutsättningar. Historiskt följer resandet och godstransporterna den ekonomiska utvecklingen och hushållens totala konsumtion. Utvecklingen av trafikflödet de senaste 10 åren visar på en kraftigare ökning i Skåne än i riket i genomsnitt. Dessutom visar prognoser att såväl personresandet som godstransporterna i Skåne kommer att öka kraftigt i framtiden. Bilens roll för tillgängligheten är alltjämt viktig, och den står för cirka 80 procent av personresandet. Vid sidan av resor till arbete/skola är det ärenden kopplade till fritidsaktiviteter samt service/inköp som dominerar bland bilresorna. 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 TRAFIKÖKNING PÅ STÖRRE VÄGAR I SKÅNE/RIKET index 1990-100. Källa: Vägverket E22 Linderöd E6 Helsingborg E6 Hofterup Rv23 Höör Europavägar Riket Totalt Riket 90 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Säkerheten sätts på hårda prov Efter en historiskt sett positiv utveckling har de senaste åren minskningen av antalet dödade och svårt skadade i Skånes trafik stagnerat, och ligger på en relativt jämn nivå. Ökade trafikmängder, höga hastigheter, alkohol och droger är tänkbara orsaker till en ogynnsam utveckling. I Skåne dödas och skadas dessutom en större andel oskyddade trafikanter än i Sverige i övrigt, och av 100 särskilt olycksdrabbade vägsträckor i landet finns 19 i Skåne. På grund av det geografiska läget transporteras stora mängder farligt gods genom Skåne. Antalet svårare olyckor har hittills varit få, men om inte infrastrukturen anpassas till det stigande antalet transporter ökar sannolikt riskerna i framtiden. 600 500 400 300 200 100 0 ANTAL DÖDADE/SVÅRT SKADADE I VÄGTRAFIKEN I SKÅNE 1997-2003. Källa: Vägverket 438 475 494 531 505 565 74 81 86 62 76 57 50 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Dödade Svårt skadade 487 Nya lösningar behövs för att rädda miljön I Skåne är det trafiken och lantbruket som orsakar de största miljöproblemen. Medan industrin under en lång följd av år kommit till rätta med stora delar av sina miljöproblem, utvecklas trafiken fortfarande ofta i motsatt riktning. Att endast fortsätta med gamla lösningar på nya problem fungerar därför inte. Fokuseringen på rörlighet måste släppas till förmån för tillgänglighet, och då behövs lösningar som inte bara omfattar infrastrukturutbyggnad. UTSLÄPP AV KOLDIOXID I SKÅNE 2001 Källa: Länsstyrelsen i Skåne län INDUSTRI 27% VÄGTRAFIK 29% ENERGI 26% FLYG 3% ARBETSMASKINER 7% SJÖFART 8% 8

Öresundsfakta Källa: Region Skåne RESANDE ÖVER ÖRESUND PER ÅR Källa: Öresundsbrokonsortiet 63 procent av gränspendlarna är män 32 procent av gränspendlarna är danskar Antalet resenärer på Öresundbron 2003 var: Väg: 9,4 miljoner, Järnväg: 5,7 miljoner Antalet resenärer med tåg på Öresundsbron låg under det första trafikåret 30-40 procent över prognoserna 30 000 000 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 Öresundsbron järnväg Öresundsbron väg Färjor Syd Färjor Nord 5 000 000 Öresundsregionen växer samman 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Under 2003 gjordes ca 27 miljoner resor över Sundet. 15 miljoner av resorna gjordes via Öresundsbron och 12 miljoner mellan Helsingborg-Helsingör. Resandet över Öresund har ökat kraftigt sedan den fasta förbindelsen öppnade. Arbetspendlingen över Sundet, som kan ses som ett mått på integrationsprocessens utveckling, fortsätter att öka. Generellt gäller att ju högre utbildning desto högre resbenägenhet. Även antalet danskar som flyttar till Skåne och speciellt Malmö ökar. En anledning är de lägre levnads- och boendekostnaderna på den svenska sidan. GODSFLÖDEN OCH DESTINATIONER, MILJONER TON/ÅR (MED FÄRJA OCH PÅ ÖRESUNDSBRON) Källa: Region Skåne Totalt Väg 19 Helsingör Danmark, Tyskland, mm 4 Totalt Järnväg 71 / 2 Öresundsbron 4 1 Danmark, Tyskland Gdynia Ö. Polen, mm 1 Klaipeda Litauen, Ukraina, mm 1 Swinoujscie 1 /2 1 V. Polen, Tjeckien, mm Travemünde Tyskland, Holland, Frankrike, mm 8 Rostock/Sassnitz 3 3 Tyskland, Italien, mm Drygt 30 miljoner ton gods transporteras i utrikestrafiken via skånska hamnar och Öresundsbron. Ungefär hälften av detta gods är transitgods (med start- eller målpunkt i övriga Skandinavien) medan den andra hälften av godset hanteras eller alstras i Skåne. Cirka 26,5 miljoner ton går via färjetrafiken och bron (se ovan). Godtransporterna väntas öka kraftigt. Bland annat kan ett nytt transportmönster förväntas efter utvidgningen av EU. 9

framtida mål för standard på vägar och järnvägar Det långsiktiga målet för vägstandard längs Skånes regionala vägar tillsammans med målstandarden för de nationella vägarna visas på vägkartan till höger. Målstandarden för de olika vägarna har bestämts med en helhetssyn på respektive stråk. De principer som ligger till grund för standardval i landet som helhet har varit utgångspunkt. Dessa bygger på ett samhällsekonomiskt synsätt och på att resurserna ska användas effektivt för att uppnå riksdagens transportpolitiska mål. En översiktlig bedömning visar att det skulle krävas investeringar på omkring 4 miljarder kronor på de regionala stråken för att nå uppsatt målstandard. Med de ekonomiska ramar som nu gäller i planeringen skulle målstandarden kunna nås inom 25-30 år. Normalt ska större åtgärder utformas så att de utgör steg på vägen mot denna målstandard. För Skåne är järnvägen en ryggrad såväl i det inomregionala som i det interregionala resandet. För fjärrpersontrafiken har det utpekats ett nät som är konkurrenskraftigt. En målsättning är att det bör finnas minst en järnvägsförbindelse med god standard från en regiondel (t ex nordvästra Skåne) till minst någon av de andra i Skåne samt att Skåne har goda förbindelser med omlandet. Med god järnvägsstandard avses bl a: Inom regionen reshastighet minst 100 km/h och att det finns halvtimmesavgångar (banstandard minst 160 km/h) Till andra regioner minst 150 km/h och att det finns timmesavgångar (banstandrad över 200 km/h) Förutsättningarna skiftar idag för Skånes olika delar. Exempelvis har Hässleholm/Kristianstad goda förbindelser med såväl Stockholm som Malmö/Köpenhamn. Helsingborg har goda förbindelser med Malmö/- Köpenhamn medan förbindelsen till Stockholm inte är konkurrenskraftig i jämförelse med flyget. Förbindelserna med Göteborg/Oslo är över lag inte helt utvecklade. Malmö har med Öresundsbroförbindelsen unik tillgänglighet till Köpenhamn. Motsvarande förbindelse till Stockholm är inte helt konkurrenskraftig jämfört med flyget. Observera att järnvägskartan inte är lika långsiktig som vägkartan. Den visar endast banstandarden med den fastställda banhållningsplanen till år 2015. 10

STANDARD FÖR JÄRNVÄGAR I SKÅNE efter planerade investeringar 2004-2005. Källa: Banverket/Region Skåne Dubbelspår 200 km/h Enkelspår 160 km/h Enkelspår 140 km/h eller lägre MÅLSTANDARD NATIONELLA STAMVÄGAR OCH REGIONALA VÄGSTRÅK Källa: Vägverket Motorväg Fyrfältsväg Mötesfri Motortrafikled 2+2/2+1 Mötesfri Landsväg 2+2/2+1 Vanlig väg 11

beslutade planer för Skåne 2004-2015 Innehåll Det samlade innehållet för Skånes del i de tre infrastrukturplanerna speglar den nationella inriktning som Riksdagen lagt fast 2002 i infrastrukturpropositionen. Jämfört med tidigare innebär detta: NATIONELL PLAN FÖR VÄGTRANSPORTSYSTEMET Beslutad av regeringen 2004-02-19 Drift och underhåll inkl bärighetsåtgärder Investeringar i nationella vägar Sektorsåtgärder 6 Mdr kr 2,8 Mdr kr 0,35 Mdr kr Ökad satsning på drift och underhåll av vägar och järnvägar i Skåne. Ökade investeringar i järnvägar. Finansieringen av flera stora och strategiskt viktiga projekt i Skåne säkerställs Citytunneln i Malmö, dubbelspårs- utbyggnad på Västkustbanan inklusive Hallands- åstunneln, ökad kapacitet på Södra stambanan mm. Minskade investeringar i nationella vägar. Ökad satsning på investeringar och förbättringar på regionala vägar samt statsbidrag till trafiksäker- het, miljö och kollektivtrafikanläggningar. Oförändrad nivå för Vägverkets s k sektorsarbete, dvs olika former av påverkansåtgärder och samver- kan för bättre trafiksäkerhet och miljö. Ökad sats- ning för motsvarande åtgärder inom Banverket. FRAMTIDSPLAN FÖR JÄRNVÄGEN Beslutad av regeringen 2004-02-19 Drift och underhåll Investeringar i järnvägar Bidrag till tåg Övrigt (reinvesteringar mm) 3 Mdr kr 17,8 Mdr kr 1,2 Mdr kr 0,8 Mdr kr LÄNSPLAN FÖR REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTUR I SKÅNE (RTI-PLAN) Fastställd av regionfullmäktige 2004-04-20 Ny- och ombyggnader 1,4 Mdr kr Riktade åtgärder 1,1 Mdr kr Statsbidrag 0,9 Mdr kr Utredningskostnader mm 0,2 Mdr kr Summa Ca 36 Mdr kr Regeringen har beslutat om Nationell plan för vägtransportsystemet samt Framtidsplan för järnvägen. Regionfullmäktige har fastställt länsplanen. 12

SAMLAD MEDELS- FÖRDELNING I SKÅNE 2004-2015 Källa: Region Skåne RTI-plan. Statsbidrag 3% RTI-plan. Stöd mm 1% RTI-plan. Riktade åtgärder 3% Drift och underhåll inkl bärighetsåtgärder på vägar 17% RTI-plan. Ny- och ombyggnader 4% Övrigt järnvägar 2% Statsbidrag till tåg 3% Investeringar i järnvägar 50% Investeringar i nationella vägar 8% Sektorsåtgärder Vägverket 1% Drift och underhåll järnvägar 8% Den skånska länsplanen (RTI-planen), som fastställts av Region Skåne, har en större volym än tidigare. Den har en tydlig inriktning mot ökad trafiksäkerhet, förbättrad regional tillgänglighet, bättre förutsättningar för kollektivtrafiken och förbättrade lokala trafikmiljöer. Det är en tydlig strävan att i första hand lösa problem genom att utnyttja och förbättra redan befintliga vägar innan mera omfattande ny- eller ombyggnader sker. En betydande del av medlen, ca 57 procent, avsätts för mindre åtgärder på statliga och kommunala anläggningar. Resterande 43 procent används för större ny- och ombyggnader. LÄNSPLAN FÖR SKÅNE (RTI-PLAN) MEDEL FÖR OLIKA TYPER AV ÅTGÄRDER I PERIOD 2004-2015. MKR Källa: Region Skåne Åtgärdsgrupper Förklaring Totalt 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Större vägprojekt Om- och nybyggnader Se även tabell på sidan 14 1380 85 77 77 110 104 60 145 169 174 131 110 138 Järnvägsprojekt Malmö-Dalby, samfinansiering 50 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10 26 14 Riktade åtgärder Mindre åtgärder på statliga anläggningar Trafiksäkerhet Mitträcken, sidoomr, korsningar 385 47 43 41 25 24 36 28 29 28 28 28 28 Tätorter Åtgärer i mindre orter m genomf. trafik 175 12 13 15 14 13 18 15 15 15 15 15 15 Cykelvägar Regionala gång/cykelvägar 200 15 15 15 15 15 17 18 18 18 18 18 18 Kollektivtrafik Busstråk, hållpl/terminaler, handik.anp 287 21 22 22 22 22 27 26 25 25 25 25 25 Övrigt Rastplatser, trafikkontrollpl. m m 50 4 4 4 4 4 4 4 4 5 5 4 4 Bidragsåtgärder Bidrag till åtgärder på kommunala anläggningar Kollektivtrafik Busstråk, hållpl/terminaler, handik.anp 410 36 36 36 32 36 42 38 39 37 26 29 23 Trafiksäkerh. o miljö Gång/Cykelvägar, korsn., färjor, mm 440 20 29 30 41 46 60 60 35 33 30 33 23 Stöd Vägutredningar mm 222 15 18 18 19 19 19 19 19 19 19 19 19 Totalt RTI-plan 3599 255 257 258 282 283 283 353 353 354 307 307 307 13

beslutade planer för Skåne 2004-2015 >> Vik ut kartan längst bak för översikt STÖRRE VÄG- OCH JÄRNVÄGSPROJEKT 2004-2015 Länsplan för skåne (RTI-plan). Källa: Region Skåne Objekt, vägnummer och sträcka Standard Kostnad efter åtgärd Mkr 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 Kommentar 11 Veberöd-Sjöbo MLV 2+1 45 x x 11 Veberöd-Sjöbo MLV 2+1 75 x 11 Tomelilla-Smedstorp 9 m 21 x 13 Förbi Assmåsa 9 m 26 x 16 Flädie - Lund MML 2+2 58 x x 17 Förbi Marieholm 9 m 90 x x x 19 Förbi Stora Herrestad MLV 2+1 50 x x 19 Bjärlöv-Hanaskog MLV 2+1 97 x x 19 Härlöv - Karpalund MLV 2+1 20 x Påbörjan 21 Ignaberga-Vanneberga MLV 2+1, tpl 34 x x 21 Önnestad-Ringelikors MLV 2+1 30 x x 23 Ö Höör MLV 2+1 65 x Påbörjan 23 Ekeröd - Sandåkra MLV 2+1 58 x x 100 Höllviken - Vellinge MML 2+2 40 x x 101 Förbi Käglinge 9m 40 x Samfinans RTI-del 108 Holmeja-Klågerup MLV 2+2 80 x x 108 Genom Svedala MLV 2+1 65 x x 108 Staffanstorp-Lund MML 2+2 65 x x 108 Södervidinge-Norrvidinge 9 m 30 x 109 Ekeby-Kågeröd etapp 1 9 m 56 x 111 Förbi Viken MLV 2+1 80 x x Återbetalning 111 Tpl Brohult - Kulla Gunnarstorp MLV 2+1 42 x x 119 Infart Broby 9m 13 x Samfinans RTI-del 913 Bjärred - Flädie 9m 10 x Samfinans RTI-del 1137 Löddeköpinge-Kävlinge 9 m 21 x Påbörjan 1663 Viby - Fjälkinge 9m 40 x x 1741 Inre Kustvägen Båstad 9m 15 x 1950 Markaryd - Osby 9m 114 x x x Järnvägsinvestering (Malmö-Dalby) Upprustning 50 x x x Samfinans RTI-del Mitträckesuppsättning 2004-2007 (Mkr): 11 Kyrkheddinge-Veberöd (49), 21 Vanneberga-Önnestad (35), 21 Klippan Åstorp (12), 23 Bosjökloster-Höör (12), 111 Kulla Gunnarstorp-Viken (15). 2008-2015: 19 Broby-Östanå (15), 23 Sandåkra-Stoby (52), 110 Bjuv-Hyllinge (18), 112 Tpl N Varalöv - tpl Åstorp (14), 113 Gårdstånga-Eslöv (16), 854 Kronetorp-Staffanstorp (12). MML = Mötesfri motortrafikled, MLV = Mötesfri landsväg, 2+1 = Omväxlande ett och två körfält i resp riktning, 2+2 = två körfält i resp riktning. 14

>> Vik ut kartan längst bak för översikt STÖRRE VÄGPROJEKT 2004-2015 Nationell plan för vägtransportsystemet. Källa: Vägverket Standard Kostnad Längd Tidigare 2004-2006- 2008-2012- Objekt efter åtgärd Mkr 2005 2007 2011 2015 Kommentar E4 Örkelljunga-Sk Fagerhult MV 1 150 30 x x Färdigställande E6 Trelleborg-Vellinge MML 310 13 x x 4 körfält E6 Trafikplats Spillepengen - 180 - x Samfinans med Malmö kn E6 Trafikplats Lomma södra - 145 - x Samfinans med Banverket E65 Svedala-Börringe MV/MML 165 5 x E22 Trafikplats Lund södra - 50 - x E22 Trafikplats Råby - 65 - x x Samfinans med Lunds kn E22 Hurva-Rolsberga MML 130 7 x x 4 körfält E22 Förbi Fogdarp MML 110 3 x 4 körfält E22 Förbi Linderöd MML 115 5 x 4 körfält E22 Sätaröd-Vä MML 380 18 x x 4 körfält E22 Kristianstad-Fjälkinge MV 160 4 x Förskotterad E22 Fjälkinge-Gualöv MV 300 9 x Påbörjan E22 Förbi Bromölla MV 270 7 x x Mitträckesuppsättning under perioden 2004-07: E22 Fogdarp-Osbyholm, E22 Hörby N-Linderöd, E22 Fjälkinge-Gualöv (i väntan på utbyggnad till MV) MV = Motorväg, MML = Mötesfri motortrafikled, MLV = Mötesfri landsväg STÖRRE JÄRNVÄGSPROJEKT 2004-2015 Framtidsplan för järnvägen. Källa: Banverket Kostnad 2004-2007- 2010- Objekt Åtgärd i huvudsak Mkr ca 2006 2009 2015 Kommentar Citytunneln Tunnel inkl anslutningar 7 000 x x x Banverkets del Malmö personbangård Anpassning samt Almedalsbron 590 x x I Malmö Signalställverk o förber Citytunnel 30 x Påbörjad tidigare planperiod Malmö-Arlöv-Flackarp Fyrspår 1 690 x x x Eslöv Förbigångsspår 40 x Lund-Kävlinge Dubbelspår 200 x Färdigställande av pågående arbete Ängelholm-Kattarp Dubbelspår 360 x Förslöv-Ängelholm Dubbelspår 350 x x Återstående delar Hallandsås Dubbelspårstunnel 5 230 x x x Färdigställande av pågående arbete Kävlinge-Arlöv Mötesspår, stationer 200 x Åstorp-Teckomatorp Mötesspår, stationer 400 x x Hässleholm-Helsingborg Högre hastighet, bättre kapacitet 160 x Markarydsbanan Anpassning godstrafik 30 x Attarp Mötesstation 10 x Blekinge Kustbana Elektrifiering 160 x x Tot 710 Mkr, varav ca 160 Mkr i Skåne Malmö-Staffanstorp-Dalby Upprustning och nyanläggning 100 x Samfinans m RTI-plan o kn. BV-del. Påb. Ystad-Simrishamn Trafikstyrningssystem 60 x Malmö-Trelleborg Ökad kap, stationer, först kraftförsörjning 240 x x Trelleborgs bangård Ombyggnad 120 x Ängelholms stn och bg Ombyggnad, resecentrum 80 x Åstorp bangård Ombyggnad 110 x Påbörjan Helsingborg Fjärrstyrning 10 x S Stambanan (i Skåne) Högre hast o nytt EU-anp signalsystem 60 x Skurup Plankorsningsåtgärd 10 x Tillkommer (Mkr): Citytunneln EU-bidrag (170), Citytunneln regional del (1 120), elinvesteringar i Skåne (370), statsbidrag till regionaltåg (1 200) samt ej fördelade medel ur potter för miljö- och trafiksäkerhet, godstrafik, marknadsåtgärder m m. 15

beslutade planer för Skåne 2004-2015 De nya infrastrukturplanerna ger sammantaget följande konsekvenser i Skåne. Tillgängligheten inom regionen ökar Citytunneln öppnar möjligheten för fortsatt utveckling av den regionala tågtrafiken. Nya regionala tåg- trafiklinjer kan startas på Söderåsbanan, Trelleborgsbanan och Lommabanan. Utbyggnaden av på Simrishamnsbanans första etapp Malmö-Dalby inleds. Kapacitets- och framkomlighets- åtgärder görs även i övrigt för att förbättra den regionala tågtrafikens förutsättningar. Utbyggnader på E4, E6, E22 och E65 underlättar resandet inom regionen. Regionala vägstråk pekas ut och vissa förbättringar genomförs på dessa. Infrastrukturen byggs ut för snabba och bekväma resor med buss i tunga stråk. Cykelvägar på landsbygden byggs ut i ökad takt. Tillgängligheten till omgivande regioner förbättras Utbyggnader på Västkustbanan och Södra stam- banan i Skåne och omgivande regioner ökar kapaciteten och minskar restiderna. Genom elektrifiering av Blekinge kustbana kan Öresundstågsystemet vidgas vilket underlättar resandet mellan Skåne och Blekinge. Väganslutningen till Sturup från norr och väster förbättras. Utbyggnader på de nationella stamvägarna E4, E6, E22 och E65 gör det lättare att nå omgivande regioner. Utbyggnader av regionala vägar främst Tvärleden och väg 23 gör det lättare att nå omgivande regioner. Transittransporterna effektiviseras och miljöanpassas Kapaciteten i järnvägssystemet höjs. Vissa åtgärder genomförs på bangårdar i Skåne. Vissa förbättringar genomförs på vägar mot hamnarna i Skåne. Samarbete genomförs med grannregioner i södra Östersjön, bl a inom EU-projektet Baltic Gateway. 16

Transporternas miljöpåverkan både minskar och ökar Konkurrenskraften för färdmedel med liten miljö- påverkan stärks genom satsningar på järnvägar. Betydande investeringar i anläggningar för busstrafiken. Utökade satsningar på cykelvägar. Åtgärder för att förbättra livsmiljön i mindre tätorter utökas. Utnyttjande och förbättring av befintliga anläggningar i möjligaste mån innan nybyggnad övervägs. Aktivt arbete för att genom påverkan och samarbete miljöanpassa person- och godstransporter. Satsningar på skyddsåtgärder mot buller och vatten- förorening. Samverkan mellan kommuner, myndigheter, Region Skåne m fl inom ramen för projektet Skåne-MaTs. En grov beräkning visar att utsläppen av koldioxid ökar med 0,6 promille genom åtgärderna i RTI-planen och Nationell plan för vägtransport- systemet. Säkerheten ökas Säkerhetseffekter ges stor tyngd vid utformningen av vägprojekt. Större vägar säkras mot mötesolyckor genom mitt- räcken. Hinder i vägarnas sidoområden tas bort, korsningar byggs om. Där målstandarden kan upp- nås först i ett senare skede genomförs ändå på kort sikt separering genom mitträcken. Utökad volym tätortsåtgärder leder till högre säkerhet och trygghet i de mindre tätorterna. Utökad satsning på cykelvägar medför att cykel- resor kan ske säkrare. Volymen statsbidrag till kommunerna utökas. Betydande säkerhetsförbättringar kan därigenom ske i tätorterna, inte minst för oskyddade trafikanter. Aktivt påverkans- och myndighetsarbete för ökad säkerhet. Antalet dödade i Skåne beräknas vid periodens slut vara ca 17 per år färre än om åtgärderna i RTI-planen och Nationell plan för vägtransport- systemet inte genomförs. Ett transportsystem för alla Planerna innehåller betydande insatser för att för- bättra kollektivtrafiken med såväl tåg som buss. Det ger med dagens resvanor särskilt stora förbättringar för kvinnor. Lokala åtgärder, främst statsbidragsåtgärder, cykel- vägsutbyggnader och tätortsåtgärder genomförs med särskild hänsyn till situationen för barn och funktions- hindrade. Kvinnors särskilda behov av trygga miljöer tillgodoses vid denna typ av åtgärder. Satsning på handikappanpassning av kollektivtrafik- anläggningar fortsätter. Genomförande De långsiktiga planerna kommer att vara styrande för vilka insatser som ska genomföras. Takten prövas dock av statsmakterna i den årliga statsbudgeten. Den största delen av åtgärderna finansieras genom statliga anslag och genomförs med Vägverket och Banverket som ansvariga. För att åtgärderna ska kunna genomföras krävs emellertid omfattande samverkan mellan de statliga myndigheterna, berörda kommuner och Region Skåne, bl a i fysisk planering, förberedelsearbete m m. Finansieringen av vissa projekt delas mellan flera parter. Kommunerna förutsätts bidra med ca 1 miljard kr i medfinansiering av statsbidragsåtgärder på det kommunala vägnätet och för utbyggnad av cykelvägar. Citytunnelprojektet delas melllan staten, Region Skåne och Malmö stad. Region Skåne har genom Skånetrafiken ansvaret för att buss- och tågtrafikeringen utvecklas så att infrastrukturåtgärderna kan utnyttjas på bästa sätt. 17

frågor att arbeta vidare med Dialogen i Skåne visar att satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik är en av de allra viktigaste förutsättningarna för utvecklingen i regionen. Behoven och önskemålen om förbättringar är mycket stora. De nu beslutade planerna ger viktiga förbättringar. Trots det har många viktiga insatser hamnat utanför eller mycket sent i planperioden. Arbetet med infrastrukturplaneringen 2004-2015 pekar också på att det finns ett antal planeringsfrågor av stor betydelse för utvecklingen i Skåne där det behövs mer underlag. Detta för att kunna ta ställning till vilka strategier vi ska arbeta efter eller för att kunna genomföra konkreta åtgärder. Några frågor som känns särskilt angelägna att arbeta vidare med är: EU:s östutvidgning Vilka blir konsekvenserna av EU:s utvidgning österut och vilka nya möjligheter till handelsutbyten mellan regionerna kring södra Östersjön skapas? Transporter och tillväxt Hur ska vi utveckla transportsystemet för att på bästa sätt stödja tillväxten i regionen? Hur kan ut- vecklingsprocesserna kring tillväxtförutsättningar respektive infrastruktur samordnas på ett bättre sätt? Transittrafiken genom Öresundsregionen Hur ska vi agera för att ta tillvara de möjligheter den ger och samtidigt hantera transporternas miljöpåverkan? Strategier för järnvägssystemets utveckling Fortsatt utveckling av strategier för järnvägs- systemets utveckling där bl a de stora projekt som inte finns med i planerna tas om hand. Hur ska Skåne försörjas med snabba tågförbindelser till omgivningen? Utredningarna kring Europabanan, en fast förbindelse Helsingborg-Helsingör, Södra stam- banan m m behandlar denna fråga. Vilka möjligheter ger en järnväg till Sturup? En diagonal genare järn- väg mellan nordöstra och sydvästra Skåne? Transporternas miljöpåverkan Hur ska vi klara målen för begränsning av koldioxid- utsläppen från transporter? Hur kan de olika aktö- rerna i Skåne samverka för att stärka miljövänliga transportalternativ och utveckla en hållbar bebygg- else- och transportstruktur? Ett sådant arbete har påbörjats genom bl a Skåne-MaTs, ett projekt för miljöanpassade transporter med ett regionalt per- spektiv. Mer information Kontaktpersoner: Mats Petersson, 044-13 33 01, mats.petersson@skane.se Göran Sewring, 042-17 61 15, goran.sewring@skane.se Adress: Planering och Miljö Region Skåne 291 89 Kristianstad Webb: www.skane.se/pm Detta är en kortversion av Länsplan för regional transportinfrastruktur i Skåne 2004-2015, antagen av regionfullmäktige den 20 april 2004. Länsplanen, liksom ytterligare information om Skånes transporter och infrastruktur, finns tillgänglig på www.skane.se/pm 18

STÖRRE VÄG- OCH JÄRNVÄGSPROJEKT I SKÅNE 2004-2015. Mer information om projekten finns på sidorna 14 och 15. 20

Region Skåne arbetar för god regional utveckling enligt de fyra målen tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans Webbadress www.skane.se/pm Adress Skånehuset, 291 89 Kristianstad Besöksadress J A Hedlunds väg Telefon 044-13 30 00 Fax 044-13 33 90