EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 8 juli 2013 Erasmusprogrammet läsåret 2011-2012: vad siffrorna betyder Europeiska kommissionen har idag offentliggjort nya uppgifter 1 om antalet studenter, lärare och annan högskolepersonal som utnyttjade Erasmusprogrammet under läsåret 2011-2012 (IP/13/657). Det var 252 827 europeiska studenter och 46 527 anställda vid högskolor som fick Erasmusbidrag till studier, praktik, undervisning eller fortbildning utomlands. Erasmus ger högskolestudenter möjligheten att tillbringa mellan tre och tolv månader i ett annat europeiskt land, antingen för att studera eller för att praktisera vid ett företag eller någon annan organisation. Alla som är inskrivna vid en medverkande högskola i något av de 33 Erasmusländerna får delta (EU-länderna, Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz och Turkiet). Studenter som deltar i kortare yrkesinriktade högskoleutbildningar kan också få bidrag ur programmet. Nytt rekord: över 250 000 Erasmusstudenter på ett år Sedan programmet startades har antalet studenter som fått Erasmusbidrag ständigt ökat. Under läsåret 2009-2010 var antalet för första gången över 200 000, och de 252 827 studenter som begav sig utomlands för studier eller praktik läsåret 2011-2012 utgör ett nytt rekord och en ökning med 9 % jämfört med föregående år (motsvarande ökning i förhållande till föregående år var 8,5 % under läsåret 2010-2011). 1 De statistiska uppgifterna nedan gäller endast Erasmus-programmet. De omfattar inte andra europeiska program för högre utbildning som Tempus eller Erasmus Mundus, eftersom dessa program har andra mål för samarbetet med olika delar av världen. MEMO/13/647
Diagram 1: Antal Erasmusstudenter per år läsåren 1987-1988 till 2011-2012 Diagram 2: Erasmus studentutbyten relativa förändringar i antalet studenter efter utsändande land mellan läsåren 2010-2011 och 2011-2012 Av diagram 2 framgår att antalet Erasmusstudenter ökade i nästan alla länder. Den största ökningen av utresande studenter noterades i Kroatien (+62 %) som anslöt sig till programmet läsåret 2009-2010. Sedan kommer Danmark (+20 %), Slovenien och Turkiet (+ 17 % var). I elva länder var ökningen större än genomsnittet på 8,3 %. 2
I tre länder, nämligen Cypern, Island och Rumänien, minskade antalet Erasmusstudenter (mellan -0,6 % och -2,7 %) jämfört med föregående år. På toppen i Erasmus Spanien skickade ut flest studenter för både studier och praktik (39 545); därefter kom Tyskland (33 363) och Frankrike (33 269). Spanien var också det mest populära värdlandet med 39 300 inresande studenter, följt av Frankrike (28 964) och Tyskland (27 872). Storbritannien och Nordirland tog emot dubbelt så många studenter (25 760) som man skickade ut (13 662). Det fanns 3 189 högskolor som skickade ut utbytesstudenter, en ökning med 5 % jämfört med föregående läsår. Diagram 3: Erasmus studentrörlighet genomsnittlig nivå på EUbidrag (i månaden) Det genomsnittliga månadsbidraget från EU låg på ungefär samma nivå (252 euro) som föregående år (250 euro). Av diagrammet ovan framgår det månatliga genomsnittet för utresande studenter. Kommissionen sätter ett tak för bidrag, beroende på levnadskostnaderna i varje mottagande land. Den exakta nivån fastställs av det nationella programkontoret och högskolorna som förvaltar programmet. Under läsåret 2011-2012 fick 336 studenter med särskilda behov (funktionshindrade) ytterligare medel för att delta i Erasmusutbyten, jämfört med 254 studenter under läsåret 2010-2011. 3
En ökning med 7,5 % för Erasmusstudier Erasmus erbjuder studenter möjlighet att under tre till tolv månader genomgå en del av kandidat-, masters- eller doktorandutbildningen, eller även av kortare utbildningar, vid en högskola i ett annat land. Av 252 827 Erasmusstudenter totalt under läsåret 2011-2012 reste 204 744 utomlands för att studera, vilket var en ökning med 7,5 % sedan 2010-2011. Antalet utresande för studier minskade i sex länder (Bulgarien, Cypern, Estland, Island, Liechtenstein och Rumänien), medan elva länder såg en ökning över genomsnittet. Schweiz, som anslöt sig till programmet läsåret 2011-2012, skickade ut 2 514 studenter för studier. Spanien skickade ut flest studenter för studier (34 103), därefter Tyskland (27 593) och Frankrike (25 924). Spanien stod kvar som det mest populära målet för utlandsstudier och tog emot 30 580 Erasmusstudenter, följt av Frankrike (23 173) och Tyskland (19 120). Luxemburg, Liechtenstein och Spanien skickade ut flest studenter i förhållande till antalet studenter i landet. Utlandsstudierna varade i genomsnitt 6,3 månader och det genomsnittliga stipendiet var 234 euro (jämfört med 226 euro föregående år). Samhällsvetenskap, ekonomi och juridik var de mest populära ämnena (41,4 %), följt av humaniora och konst (21,9 %) och ingenjörsutbildning samt utbildning för tillverkningsoch byggnadsindustrin (15,1 %). En ökning med 18 % för Erasmuspraktik Sedan 2007 har studenter tack vare Erasmus kunnat skaffa sig arbetslivserfarenhet genom utlandspraktik vid företag eller organisationer. Under läsåret 2011-2012 valde en Erasmusstudent av fem, det vill säga 48 083 av 252 827, denna möjlighet, en ökning med 18 % jämfört med det föregående året. Praktiken varade i genomsnitt 4,3 månader och studenterna fick i genomsnitt ett EU-bidrag på 361 euro i månaden (en minskning från 366 euro under läsåret 2010 2011). Som under de senaste åren var Frankrike det land som skickade ut flest studenter på Erasmuspraktik (7 345), följt av Tyskland (5 770) och Spanien (5 442). Spanien var det mest populära målet för utlandspraktik och tog emot 7 807 Erasmusstudenter, följt av Storbritannien (7 736) och Tyskland (6 655). För att stödja utlandspraktik kan en högskola bilda ett konsortium för praktikplacering. I konsortierna ingår högskolor och andra organisationer som företag eller föreningar. Bidrag gick till 93 praktikkonsortier i tolv länder (BG, CZ, DE, GR, ES, FR, IT, NL, AT, PL, PT, FI). Dessa konsortier organiserade över 15 % av all utlandspraktik inom Erasmus under läsåret 2011-2012. Den största gruppen Erasmuspraktikanter hade en bakgrund i samhällsvetenskap, ekonomi eller juridik (31,9 %), före ingenjörsutbildning samt utbildning för tillverkningsoch byggnadsindustrin (17,1 %), och humaniora och konst (16,9 %). 4
Hur många kandidat- och mastersstudenter finns det i Erasmusländerna? Hur många av dem läste en del av eller hela sin utbildning utomlands under läsåret 2011-2012? Av en sammanlagd studentpopulation på över 24 miljoner i de 33 deltagande länderna fick cirka 1 % Erasmusbidrag under läsåret 2011/2012. Om man antar att högskolestudier i genomsnitt varar fyra till fem år (kandidat- och mastersstudier) kan man uppskatta att cirka 4,5 % av alla europeiska studenter får Erasmusbidrag någon gång under sina studier. Av dessa är 68 % på kandidatnivå, 28 % på mastersnivå, 1 % på doktorandnivå och 3 % läser korta utbildningar. Cirka 10 % av alla studenter har tillbringat eller tillbringar en del eller hela sin utbildning utomlands med stöd ur Erasmus eller andra offentliga eller privata medel. Vid ett möte i Bukarest i Rumänien den 26-27 april 2012 (IP/12/394) antog ministrarna för högre utbildning från 47 länder i Europa Bolognastrategin för rörlighet. Strategins mål för 2020 är att 20 % av dem som utexamineras från högre utbildning i Europa ska ha studerat en del av tiden utomlands. Europeiska unionen antog samma mål i november 2011. Erasmus intensiva språkkurser Erasmus erbjuder specialiserade kurser i de språk som används och lärs ut i mindre utsträckning i EU, för att förbereda studenter för studier eller praktik utomlands. Kurserna anordnas i de länder där språken används officiellt. Sådana kurser erbjuds inte för de språk som lärs ut i störst utsträckning som engelska, franska, tyska och spanska (kastilianska). Antalet språkkurser som får stöd ur Erasmus har ökat avsevärt sedan de startades. Under 2011-2012 anordnades 435 kurser (en ökning från 392 föregående år med 11 %) i 26 länder för sammanlagt 6 631 Erasmusstudenter (+13%). De mest populära resmålen för språkkurserna var Italien, Portugal, Belgien (flamländska språkgemenskapen), Turkiet och Sverige. Den högsta andelen inresande studenter som deltog i språkkurser fanns i Slovenien, där 19,1 % av alla inresande Erasmusstudenter deltog, därefter kom Kroatien (12,7 %). Island, Rumänien, Grekland och Estland hade ett deltagande på mellan 10 och 11%. Rörlighet inom Erasmus för anställda (undervisning och fortbildning) Erasmus ger också högskolelärare och anställda vid privata företag möjlighet att åka och undervisa utomlands, från en dag till sex veckor. Högskoleanställda, både lärare och andra, kan också få fortbildning utomlands under en tid på mellan fem dagar och sex veckor. Under läsåret 2011-2012 fick 46 527 utbyten av lärare och annan högskolepersonal bidrag ur Erasmus för undervisning eller fortbildning utomlands. Detta motsvarar en ökning med totalt 8,6 % mot föregående år. De främsta utsändande länderna var Polen (6 312); därefter Spanien (4 654) och Tyskland (3 937). Det främsta målet för personalutbyte var Spanien (4 554), följt av Tyskland (4 491) och Italien (3 876). 5
Av den personal som deltog i Erasmus under läsåret 2011-2012 var 50,5 % män. 16 personer med särskilda behov fick ytterligare finansiering för att delta i Erasmusutbyten (jämfört med 13 det föregående året). Den genomsnittliga längden på sådan rörlighet var 5,7 dagar och det genomsnittliga bidraget som lades till den ordinarie lönen var 713 euro (en uppgång från 662 euro under läsåret 2010-2011). Sammanlagt 2 336 högskolor deltog i rörlighet för anställda, vilket var en ökning med 3,6 % jämfört med det föregående året. Undervisningsuppdrag blir alltmer populära Erasmus gör det möjligt för högskolelärare och företagsanställda att undervisa under en viss tid, från en dag, eller minst fem undervisningstimmar, till sex veckor, vid en högskola i ett annat land. Antalet lärare som fått sådant Erasmusbidrag har stadigt ökat, och över 300 000 lärarutbyten har fått bidrag sedan utbytet startades läsåret 1997-1998. Av de 46 527 personalutbyten som fick bidrag läsåret 2011-2012 var 33 323 undervisningsuppdrag (en ökning med +5,4 % jämfört med det föregående året). Det land som skickade ut flest lärare var Polen med 3 994 undervisningsuppdrag, följt av Spanien (3 256) och Tyskland (3 110). De mest populära resmålen för undervisningsuppdrag var Spanien (3 258), Tyskland (3 149) och Italien (2 903). De lärare som oftast reste ut undervisade inom följande ämnesområden: humaniora och konst (32 %); samhällsvetenskap, ekonomi och juridik (22 %); ingenjörsutbildning samt utbildning för tillverknings- och byggnadsindustrin (14 %). Lärarna tillbringade i genomsnitt 5,5 dagar utomlands på undervisningsuppdrag. Man har noterat en liten men konstant nedgång sedan läsåret 2000-2001, när genomsnittet var 6,9 dagar. Det genomsnittliga bidraget per undervisningsuppdrag, som läggs till den ordinarie lönen, var 686 euro, en ökning med 6,3 % från det föregående året (645 euro). 422 undervisningsuppdrag utfördes av företagspersonal som bjöds in för att undervisa vid högskolor i andra länder i Europa (en ökning med 19 % jämfört med det föregående året). Avsevärd ökning av fortbildning för anställda Sedan bidrag till fortbildning för anställda infördes 2007 har detta blivit alltmer populärt. Av de 46 527 personalutbyten som fick bidrag läsåret 2011-2012 ägnades 13 204 åt fortbildning (en ökning med 18 % jämfört med det föregående året). Dessa utbyten kan både lärare och annan personal delta i, inbegripet administrativ personal och stödtjänster. 3 336 högskoleanställda fick fortbildning vid företag utomlands under läsåret 2011-2012 (en ökning med +13,2 % jämfört med det föregående året). Polen skickade ut flest anställda för fortbildning (2 318), följt av Spanien (1 398) och Tyskland (827). Tyskland var det mest populära resmålet (1 342); därefter Spanien (1 296) och Storbritannien och Nordirland (1 214). Fortbildningen för anställda varade i genomsnitt 6,1 dagar. Fler kvinnliga än manliga anställda deltog i fortbildning (69,5 %), medan bara 42,9% kvinnor åtog sig undervisningsuppdrag. 6
Intensivkurserna inom Erasmus blir allt fler Erasmus erbjuder lärare och studenter möjligheten att träffas på temakurser som varar mellan tio dagar och sex veckor. EU finansierar dessa intensivkurser, inklusive deltagarnas utgifter för resor, kost och logi. De länder som anordnade flest sådana kurser var Italien med 60 kurser (13 % av det sammanlagda antalet), följt av Tyskland (43) och Frankrike (35). De mest populära ämnesområden var samhällsvetenskap, ekonomi och juridik (26 %) och ingenjörsutbildning samt utbildning för tillverknings- och byggnadsindustrin (18 %). Intensivkurser i matematik och datautbildning samt humaniora och konst utgjorde en andel på 15 % var. Intensivkurserna varade i genomsnitt 11,5 dagar. 462 intensivkurser inom Erasmus anordnades under läsåret 2011-2012 (en ökning från 404 det föregående året, det vill säga med 14 %). 16 806 studenter (såväl inhemska som utländska) och 5 663 lärare deltog. Projekt för högskolesamarbete inom Erasmus Erasmusprogrammet främjar också moderniseringen av Europas högre utbildning genom att finansiera gemensamma projekt. Dessa projekt varar mellan ett och tre år och syftar till att uppmuntra till politiska reformer via transnationellt samarbete mellan högskolor och andra intressenter. Man ansöker om bidrag varje kalenderår och cirka 20 miljoner euro beviljas varje år till dessa projekt. Många av de projekt som fått bidrag ur denna del av Erasmusprogrammet har lett till viktiga förändringar inom utbildningspolitiken. Till exempel var det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS) ursprungligen ett Erasmusprojekt innan det blev ett viktigt verktyg för att främja rörlighet. I ECTS tilldelas varje avsnitt av en utbildning ett visst antal poäng med ledning av studenternas arbete och specifika lärresultat. Detta gör det enklare för studenter att samla meriter från olika utbildningar och förenklar erkännandet av utlandsstudier i deras hemmahögskola. Antalet ansökningar för projekt för högskolesamarbete har ökat varje år. År 2012 lämnades 250 ansökningar in (en ökning från de 197 som kom in år 2011). Av dessa fick 57 bidrag, vilket utgör i genomsnitt 22,8% framgångsrika ansökningar. Storbritannien och Nordirland lämnade in flest ansökningar (35), följt av Belgien (25) och Finland (24). Belgien var mest framgångsrikt när det gäller godkända ansökningar, med 11 antagna projekt. Hur mycket ger EU ut på Erasmusprogrammet? Under den nuvarande budgetperioden (2007 2013) har EU avsatt 3,1 miljarder euro till Erasmusprogrammet. Under läsåret 2011-2012 var den sammanlagda budgeten cirka 494 miljoner euro, varav 473 miljoner euro till stöd till rörlighet för studenter och anställda. Den största delen av Erasmusbudgeten förvaltas av nationella kontor i deltagande länder. Erasmus stöder också multilaterala projekt och nätverk, med cirka 20 miljoner euro om året (cirka 4 % av budgeten). Dessa förvaltas centralt av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (EACEA). I tabellen nedan anges de totala anslagen till rörlighet inom Erasmus varje år. 7
Tabell 1: Erasmusanslag till nationella programkontor Budgetår Erasmusanslag för student- och personalutbyten i miljoner euro Förändring jämfört med föregående år 1988 13,00 1989 26,84 106,46 % 1990 32,88 22,50 % 1991 43,86 33,39 % 1992 62,88 43,37 % 1993 67,88 7,95 % 1994 72,78 7,22 % 1995 73,46 0,93 % 1996 74,3 1,14 % 1997 70,00-5,79 % 1998 100,27 43,24 % 1999 100,27 0,00 % 2000 111,79 11,49 % 2001 116,19 3,94 % 2002 121,9 4,91 % 2003 142,53 16,92 % 2004 168,00 17,87 % 2005 200,96 19,62 % 2006 245,75 22,29 % 2007 372,25 51,48 % 2008 416,36 11,85 % 2009 415,37-0,24 % 2010 434,83 4,68 % 2011 473,91 8,99 % 2012 547,26 15,48 % 2013 547,14-0,02 % 8
Hur fördelas Erasmusmedlen på nationell nivå? Erasmusbudgeten fördelas mellan de deltagande länderna med ledning av följande faktorer: Folkmängd: antal studenter, utexaminerade och högskolelärare (nivå 5 6 enligt den internationella utbildningsnomenklaturen, ISCED). Det är Eurostat som tillhandahåller uppgifterna. Levnadskostnader och avstånd mellan huvudstäder: de används som korrigeringskoefficienter och tillämpas på populationsfaktorn. Indikator för tidigare resultat: den beräknas utifrån antalet utresande anställda och studenter under tidigare år (enligt senast tillgängliga uppgifter). Hur bestäms stipendiebeloppet? Erasmusstipendiet ska täcka en del av extrakostnaderna i samband med utlandsboende och resor. Erasmusstudenter betalar inga terminsavgifter till den utländska värdhögskolan. I varje land beviljar nationella programkontor de medel de förfogar över till högskolorna. Ett programkontor kan bestämma att färre studenter får högre stipendier (detta sker till exempel i Bulgarien, Cypern och Turkiet) eller att man ger lägre stipendier till fler studenter (så är det till exempel i Frankrike och Italien). Programkontoret måste dock hålla sig till det tak som Europeiska kommissionen fastställt för varje värdland (se handledningen för programmet för livslångt lärande). Programkontoret beviljar medel till de ansökande högskolorna enligt exempelvis ansökt belopp eller tidigare resultat. Högskolan kan sedan bestämma det exakta månadsbeloppet som betalas till studenterna (och vecko- eller dagtraktamente till anställda) inom ett intervall som fastställs av programkontoret, vilken skiljer sig länderna emellan. Månadsbeloppet beror på värdland och typ av utbyte. Det har till exempel funnits en tendens att ge högre bidrag för praktik än för utlandsstudier. EU:s Erasmusbidrag kan kompletteras med anslag från nationella, regionala eller lokala finansieringskällor. Programkontoren eller högskolorna får höja det månatliga stipendiebeloppet för studenter med låginkomstbakgrund. Under läsåret 2011 2012 låg det genomsnittliga EU-bidraget för studentutbyten i ett intervall från 123 euro för studenter från Spanien till 641 euro för studenter från Lettland. I genomsnitt var månadsbeloppet 252 euro. Hur kan studenter och personal söka Erasmusbidrag? Erasmusprogrammet är öppet för alla som läser vid högskolor anslutna till Erasmus högskolestadga i ett deltagande land. De flesta högskolor i Europa nästan 5 000 har undertecknat Erasmus högskolestadga. Första steget i ansökningen om ett Erasmusbidrag för en studieperiod eller praktik är att ta kontakt med kontoret för internationella relationer vid den egna högskolan och fylla i ett studieavtal for Erasmusstudier eller ett praktikavtal för Erasmuspraktik. Avtalet beskriver det program som studenten ska följa under sin studieperiod eller praktik och måste godkännas och undertecknas av hemmahögskolan, värdhögskolan och studenten själv. Hemmahögskolan kan därmed lättare erkänna de studier eller den praktik som fullgjorts under Erasmusperioden. 9
Erasmusstudier: de som vill läsa en del av sin utbildning utomlands måste vara åtminstone inne på sitt andra högskoleår. Erasmuspraktik: studenter kan delta i praktik från och med det första högskoleåret. Varaktighet: Utlandsvistelsernas längd, både för studier och för praktik, kan vara tre till tolv månader var, eller sammanlagt högst 24 månader. För studenter som läser korta yrkesinriktade utbildningar är den kortaste utlandspraktiken två månader. Erasmus för anställda: Lärare måste lämna in ett undervisningsprogram till hemmahögskolan eller hemmaföretaget som värdhögskolan har godkänt. Anställda som vill söka Erasmusbidrag för fortbildning måste få sitt fortbildningsprogram godkänt av både hemmahögskolan och värdhögskolan eller värdföretaget. Hur kan en högskola få delta i Erasmusprogrammet? Ett universitet eller annan högskola måste förbinda sig till att följa ett antal principer och andra skyldigheter som anges i Erasmus högskolestadga innan den får delta i utbyteseller samarbetsprojekten inom Erasmus. Tyngdpunkten ligger på att säkerställa hög kvalitet. Värdhögskolan får inte ta ut terminsavgifter från inkommande Erasmusstudenter, och studenterna som återvänder till sin hemmahögskola måste automatiskt få fullt erkännande för fullgjorda kurser eller praktik. Varför heter programmet Erasmus? Erasmusprogrammet är uppkallat efter filosofen, teologen och humanisten Desiderius Erasmus av Rotterdam (1466-1536). Erasmus levde under reformationstiden och är berömd för sitt motstånd mot dogmatism. Erasmus bodde och verkade i flera delar av Europa där han sökte den kunskap, erfarenhet och insikt som kontakter med andra länder kunde ge. ERASMUS kan också uttydas som en akronym för engelska EuRopean Community Action Scheme for the Mobility of University Students, enligt det allra första beslutet om inrättande av programmet (rådets beslut 87/327/EEG av den 15 juni 1987 om antagande av Europeiska gemenskapens program i syfte att främja ökat utbyte av studenter högskolor emellan). Läs mer Se även IP/13/657 Mer om Erasmusprogrammet Erasmusstatistik 10