Umeå studentkår Wilmer Prentius Ordförande 070-686 90 10 Föredragningslista Styrelsemöte nr.1 14/15 : Kårstyrelsen, gruppledare, inspektor och proinspektor, verksamhetsrevisorer, sektioner Datum: 2014-06-13 Tid: 13.15 Plats: Ringius Punkt Ärende Bilaga Föredragande & förslag till beslut: F1 Mötets öppnande F2 Mötets behöriga utlysande Kallelse gick ut 2/6 och handlingar 9/6 anse mötet behörigt utlyst F3 Val av justeringsperson utse en justeringsperson F4 Fastställande av föredragningslista fastställa föredragningslistan F5 Adjungeringar adjungera närvarande tjänstemän med närvaro och yttranderätt. Punkt Ärende Bilaga Diskussion: D1 Definitiv verksamhetsplan D1 Hur vill vi arbeta kring framtagandet av den slutliga verksamhetsplanen? D2 Definitiv budget D2 Hur vill vi arbeta kring framtagandet av den slutliga budgeten? D3 Utbildningspolitiskt program D3 Bifogat finns det tidigare utibldningspolitiska programmet för Umeå studentkår. Hur vill vi arbeta kring framtagandet av ett nytt? Punkt Ärende Bilaga Föredragande & förslag till beslut: B1 Val av: a) Firmatecknare Linus Lundström Utse Wilmer Prentius, Carl Larsson och Cecilia Wagenius till firmatecknare för Umeå studentkår 14/15. b) Kontotecknare utse Wilmer Prentius, Lars Göran Bokeskog och Veikko Karjalainen till kontotecknare för Umeå studentkår 14/15. Sidan 1 av 2
B2 Skriftliga regler för attestering 14/15 B2_1 B2_2 Wilmer Prentius fastställa skriftliga regler för attestering i enlighet med bilaga B2. B3 Projektansvarig B3 Wilmer Prentius Verksamhetsåret 14/15 ska kårstyrelsen arbeta ännu mer med olika projekt och att säkra finansieringen för den kommande verksamheten i Scharinska villan. Budgetutrymme för arvoderingen har redan fastställts i preliminär budget. inrätta arvoderingen Projektansvarig med en omfattning om 100% i enlighet med kårordförandes förslag. B4 Delegationsordning B4 Wilmer Prentius fastställa delegationsordningen i enlighet med bilaga B4. B5 Överlämningshelg för kårstyrelsen Linus Lundström fastställa tid avseende överlämningshelg för kårstyrelsen. F6 Mötets avslutande Sidan 2 av 2
Styrdokument Linus Lundström Kårordförande 2014-05-22 Bilaga D1 Förkortningar som används i detta dokument: US: Umeå studentkår UmU: Umeå universitet SLU: Sveriges lantbruksuniversitet SFS: Sveriges förenade studentkårer... 1... 2... 2... 2... 3... 3... 3... 4... 4... 4... 5... 5... 6... 6... 6... 7 Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 1 av 7
Styrdokument Linus Lundström Kårordförande 2014-05-22 Umeå studentkår ska: Utöka och förbättra kontakten med de andra kårerna vid UmU och SLU Umeå. Utveckla samarbetet mellan kårens olika organisationsled; kåren centralt, dess sektioner och föreningar. Genomföra regelbundna gruppledarträffar med representanter från kårpartierna. Se över alla intäkter och övrig ekonomi för US i syfte att prioritera och kostnadseffektivisera. Mer resurser riktas till direkt verksamhet. Administrationen ska ses över. Fortsätta utveckla kårvalet, med målsättning på ett högre valdeltagande, fler kårpartier och fler kandidater för ledamotsplatser. Tillse att juridisk kunnig person genomför en översikt av kårens befintliga avtal. Ta fram riktlinjer för hur vi skriver avtal för att säkerställa den juridiska kvaliteten och trygga Umeå studentkårs intressen. Arbeta för att Umeå studentkår ska bli bättre på att ta hand om sina engagerade och arvoderade. Ta fram ett utbildningspolitiskt program. Utreda konsekvenserna av att lämna SFS. Umeå studentkår ska: Fortsätta samarbete med RFSL och inled samarbete med RFSU i HBTQ-frågor. Arbeta för ökad tillgänglighet på universitetet samt inom kårens organisation. Verka för att studenter med särskilda behov ska erbjudas alternativ gällande examinationsformer. Aktivt stödja jämlikhetsarbete och genusgrupper vid UmU. Arbeta med trygghet på campus och mot sexuella trakasserier, mobbning och trakasserier. Uppmärksamma den internationella kvinnodagen 8 mars. Kraftfullt ta ställning mot främlingsfientliga, antidemokratiska och fascistiska yttringar i Umeå i allmänhet och på Umeå universitetet i synnerhet. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 2 av 7
Styrdokument Linus Lundström Kårordförande 2014-05-22 Lyfta upp positiv särbehandling vid tillsättning av kvinnliga professorer. Verka för jämn könsfördelning och etnisk mångfald bland förtroendevalda och företrädare för Umeå studentkår. Verka för att universitet ska utjämna snedvridna könsfördelningar vid utbildningar där studenter tillsätts efter intervjuer eller liknande. Arbeta för att ett genusperspektiv genomsyrar kurskataloger och kursinformation. Genomföra aktiviteter i syfte att skapa diskussioner om genus, makt och kön. Arbeta för att kårens informationsmaterial är könsneutralt. Umeå studentkår ska: Verka för att stödja kårföreningar, kårsektioner och akademiska föreningar genom regelbundna träffar, organisatoriskt och ekonomiskt stöd. Verka för att förbättra informationen om kårens företrädare och organisation. Utveckla arbetet inom kårstyrelsen så att hela styrelsen blir aktiv i kårens verksamhet. Tydliggöra studentföreningars rättighet att verka på universitetet samt deras relation och koppling till kåren. Arrangera föreningsdagar vid UmU och utveckla konceptet. Umeå studentkår ska: Förbättra informationen till studenterna om deras rättigheter och möjligheter att påverka universitetet. Ta fram en prioriteringsordning för översättning av information om kåren samt kårens material och tillse att det sedan översätts i enlighet med den. Genomföra aktiviteter i syfte att skapa intresse för och diskussion kring kårens verksamhet, organisation och åsikter. Stärka kårens grafiska profil och utveckla kårens informationskanaler. Verka för att öka och tydliggöra fördelarna med ett medlemskap. Tydligt och konsekvent redovisa kårens samarbetspartners gentemot medlemmar och allmänhet. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 3 av 7
Styrdokument Linus Lundström Kårordförande 2014-05-22 Ta fram material och system som visar upp kårens verksamhet och historia i syfte att bättre visa upp Umeå studentkårs framsteg och bakgrund både i våra egna lokaler och genom portabla utställningar. Verka för större utbud av anslagstavlor och digitala anslagstavlor på Campus Arbeta vidare med att förändra, modernisera och utveckla kårens hemsida. Umeå studentkår ska: Se över Campuskortets användningsområde och utvecklingsmöjligheter genom att koppla fler studentnyttiga tjänster och erbjudanden till det. Se över vad UmU-kortet innebär och kårens relation till det. Verka för bättre kårunika studentrabatter. Umeå studentkår ska: Verka i samarbete med arbetsmarknadens parter för studenters möjlighet till kvalificerade extrajobb till kollektivavtalsenliga löner. Se över kårens arbetsmarknadsprojekt och, om möjligt, driva dem i samarbete med kårens sektioner och föreningar. Samverka med enheten för näringsliv och samhälle vid UmU, samt Umeå kommuns näringslivsservice för att skapa kontakter mellan studenter och arbetsgivare. Umeå studentkår ska: Verka för att praktik/vfu möjliggörs för samtliga studenter, samt att förutsättningarna för att bevara de praktikinslag som idag finns inom Humaniora och Samhällsvetenskap stärks genom ökad resurstilldelning till dessa kurser. Verka för ett ökat utbud av tillgängliga inspelade föreläsningar genom lärandeplattformar online. Verka för ett ökat utbud av kurslitteratur på UB och att en större andel av kurslitteraturen ska finnas som nedladdningsbara kompendier. Verka för införande av anonymiserad bedömning av hemtentamina och andra skriftliga examinationsuppgifter. Verkar för efterlevnad av gällande regelverk för kursutvärderingar, så att utvärderingarna genomförs, sammanställs, återkopplas, beaktas i kursutvecklingen samt arkiveras. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 4 av 7
Styrdokument Linus Lundström Kårordförande 2014-05-22 Arbeta för att universitetets ersättningssystem till fakulteterna anpassas så att resurserna sprids jämnare över hela universitet. Verka för att universitet ska erbjuda fler relevanta och högkvalitativa sommarkurser som går att tillgodoräkna inom de vanligaste utbildningsprogrammen, under förutsättning att det inte inverkar negativt på kvalitén eller utbudet av program- och fristående kurser under vår- och hösttermin. Verka för att antalet ändamålsenliga platser för tentamensskrivningar på Campus ökar så att rättssäkerheten vid examination stärks och antalet tentamensskrivningar utanför vardagar minskar. Dela ut årets pedagogiska pris och studievägledarpriset. Verka för att alla doktorandstudenter ska vara antagna till forskarutbildning och ha doktorandanställning. Verka för att tillsätta en kårgemensam forskarutbildningsbevakare i samarbete med NTK och UMS. Verka för införandet av en kårgemensam doktorandsektion i samarbete med NTK och UMS. Arrangera den studentfackliga utbildningsdagen både under höst- och vårtermin samt fortsätta utveckla konceptet. för att UmU på ett ändamålsenligt sätt informerar internationella studenter om regler för fusk och plagiat, men också regelverket i allmänhet samt studentkårernas verksamhet och funktion. Kåren skall utveckla stödet för distansstudenter och studenter vilkas utbildning är förlagd till andra studieorter. Se över och utvecklar nya metoder för att nå ut med sin verksamhet till internationella studenter. Umeå studentkår ska: Samverka med fackliga organisationer i syfte att öka kunskapen bland studenter om regler och rättigheter på arbetsmarknaden, samt deras framtida branscher. Bedriva påverkansarbete mot politiker på lokalt och nationellt plan om de brister som finns i studenternas trygghetssystem. Verka för förbättrade fysiska och psykosociala arbetsmiljöer. Verka för fler och bättre förvaringsutrymmen och lokaler för studentföreningar. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 5 av 7
Styrdokument Linus Lundström Kårordförande 2014-05-22 Utveckla registret för studentföreningar. Bedriva påverkansarbete för att internationella studenter ska få arbetstillstånd i Sverige efter avslutad utbildning. Genomföra mottagningsutbildning och uppföljning av mottagningen. Tillhandahålla och marknadsföra akutlån för studenter. Genomföra arrangemanget Snow Wars, Go-cartturnering och minst ett annat liknande event under verksamhetsåret. Starta upp och genomföra årshögtider. Genomföra en vårbal i samarbete med NTK och UMS. Genomföra valborg på campus. Genomföra välkomstmässa på våren. Verka för att starta en nattöppen alkoholfri mötesplats på campus. Umeå studentkår ska: Verka för att bidragsdelen och lånedelen ska utgöra hälften var av studiemedlet. Bedriva påverkansarbete för att förbättra studenternas ekonomiska och sociala situation. Verka för att studenter omfattas av de sociala trygghetssystemen. Umeå studentkår ska: Arbeta för att dubbelsidig kopiering skall gynnas ekonomiskt. Arbeta för att återvinning skall vara självklart på hela campus och att fler återvinningsmöjligheter på hela campus ska införas. Arbeta för att universitetet höjer kraven på hållbar upphandling inom exempelvis administration och kaféer. Uppmärksamma studenter om klimat- och miljöfrågor och arbeta för hållbar utveckling. Umeå studentkår ska: Lösa finansiering för Scharinska villan. Starta upp verksamhet på Scharinska villan. Fortsätta att på ett ansvarsfullt sätt driva Kårhuset Pålebacken AB. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 6 av 7
Styrdokument Linus Lundström Kårordförande 2014-05-22 Umeå studentkår ska: Fortsätta, utveckla och stärka samarbetet med Umeå universitet i bostadsfrågor. Det samarbetet syftar till att: o Arbeta mot AB Bostaden för att en särskild studentkö införs, parallellt med den vanliga bostadskön, med möjlighet till dubbelanslutning. o Verka för en social och medveten bostadspolitik genom fler hyresrätter och upprustning av befintligt bestånd. o Verka för att bostäder lämpliga för alla typer av studenter ska finnas tillgängliga. o Genomföra en totalundersökning i enkätform av studenters vid Umeå universitets boendesituation. Utvärdera resultatet och presentera en det för kommunen, utvalda fastighetsbolag samt utvalda byggnadsentreprenörer. o Arbeta för en modernisering, renovering och miljöanpassning av student, med bibehållen hyresnivå. Verka för kårrabatterat internet för alla studenter. Fortsatt arbeta med Akutrumsförmedlingen. Bygga upp US bostadsportal UmeBo. Verka som hyresvärd och se över möjligheten att utöka beståndet. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå 070-686 90 10 ordf@umeastudentkar.se Sidan 7 av 7
Umeå Studentkår BUDGETFÖRSLAG 2014/15, samt prognos 2013/14 Budget 14/15 Anm. Utfall Prognos 13/14 INTÄKTER Utkast MARS -14 Medlemsavgifter 3010 Hel avgift 667 000,00 kr 524 380,00 kr 590 000,00 kr 30101 D.o. 2 terminer 1 120 000,00 kr 1 163 600,00 kr 1 200 000,00 kr 3013 Reducerad avgift 39 000,00 kr 30 330,00 kr 52 000,00 kr 30131 D.o 2 terminer 110 000,00 kr 108 800,00 kr 125 000,00 kr 3014 Stödmedlemsavgift 20 000,00 kr 21 600,00 kr 25 000,00 kr 3015 Adminstrativ avg. "Baskort" 18 200,00 kr 15 500,00 kr 17 000,00 kr Rabatt: sektioner - 40 000,00 kr - 32 188,00 kr - 35 000,00 kr Summa medlemsavgifter 1 934 200,00 kr 1 832 022,00 kr 1 974 000,00 kr Bilaga D2 Externa stöd Antalet HST minskar 3110 Statsanslag 974 284,00 kr 1 015 564,00 kr 990 453,00 kr 3120 Tjänsteköp från UmU centralt 1 063 272,00 kr 1 091 636,00 kr 1 073 082,00 kr 3130 Tjänsteköp från fakulter/use 1 123 260,00 kr 1 114 878,00 kr 1 114 878,00 kr Summa externa stöd 3 160 816,00 kr 3 222 078,00 kr 3 178 413,00 kr Tjänsteintäkter 3610 Tjänsteköp 642 000,00 kr Ex. KHS,UK,Kempe,Hsamo 297 550,00 kr 594 000,00 kr 3630 Samarbeten 490 000,00 kr LF, Kommunicera,IKSU 365 000,00 kr 490 000,00 kr 3620 Lönebidrag 400 000,00 kr ökat bidrag 170 963,00 kr 300 000,00 kr Projektintäkter 200 019,24 kr - kr - kr 3845 Externa relationer/ reklam 100 000,00 kr 44 623,00 kr 93 500,00 kr Summa tjänsteintäkter 1 832 019,24 kr 878 136,00 kr 1 477 500,00 kr Övriga intäkter 3530 Övrigt 20 000,00 kr 17 965,00 kr 20 000,00 kr Försäljning apotek, varuaut, åkkort, s-radion165 000,00 kr 314 833,00 kr 330 000,00 kr 8020 Finansiella intäkter 40 000,00 kr 35 378,00 kr 50 000,00 kr 3800 Hyresintäkter 434 000,00 kr 159 374,00 kr 389 000,00 kr 3840 Studentkopiering - kr 1 168,00 kr Summa övriga intäkter 659 000,00 kr 528 718,00 kr 789 000,00 kr SUMMA INTÄKTER 7 586 035,24 kr 6 460 954,00 kr 7 418 913,00 kr Sida 1 Budget 13/14
Umeå Studentkår BUDGETFÖRSLAG 2014/15, samt prognos 2013/14 KOSTNADER Budget 14/15 Utfall Prognos 13/14 Personal MARS -14 5016 Löner 1 625 000,00 kr 1 171 085,00 kr 1 600 000,00 kr 5020 Löner, timanställda 40 000,00 kr 27 400,00 kr 35 000,00 kr 5600 Arbetsgivaravgifter 584 000,00 kr 394 315,00 kr 552 000,00 kr Summa personal 2 249 000,00 kr 1 592 800,00 kr 2 187 000,00 kr Personalomkostnader 5700 AMF 4 000,00 kr 5 654,00 kr 4 000,00 kr 5710 Alecta/Collectum 90 000,00 kr 53 359,00 kr 100 000,00 kr 7310 Kompetensutveckling 20 000,00 kr 7 541,00 kr 17 000,00 kr 7320 Personalvård 20 000,00 kr 17 152,00 kr 20 000,00 kr 7321 Företags/ Friskvård 15 000,00 kr 27 302,00 kr 18 800,00 kr 7322 Inventarier/Arbetsmiljö 25 000,00 kr 43 015,00 kr 30 000,00 kr 7330 Arbetsgivaralliansen 6 000,00 kr 8 872,00 kr 8 800,00 kr Summa personalomk 180 000,00 kr 162 895,00 kr 198 600,00 kr Kansli 7111 Medlemsregister 62 000,00 kr 62 662,00 kr 63 000,00 kr 7112 Porto / epost 8 000,00 kr 10 443,00 kr 10 000,00 kr 7120 Mottagaravgifter/ Bankavg. 40 000,00 kr 36 148,00 kr 40 000,00 kr Inköp av apotek, varuaut., kaffemaskin mm 115 000,00 kr 152 959,00 kr 280 000,00 kr 7140 Övriga kostnader kansli 10 000,00 kr 16 239,00 kr 10 000,00 kr Summa kansli 235 000,00 kr 278 451,00 kr 403 000,00 kr Gemensamma kostnader 7510 Lokalhyra 517 000,00 kr 516 578,00 kr 516 700,00 kr 7520 Telefoni, fast 18 000,00 kr 12 982,00 kr 18 000,00 kr 7525 Telefoni, mobil 20 000,00 kr 13 738,00 kr 20 000,00 kr 7540 Kontorsmaterial 15 000,00 kr 9 602,00 kr 17 000,00 kr 7545 Fotokopior 100 000,00 kr 106 188,00 kr 100 000,00 kr 7560 Datorunderhåll/serverhyra 25 000,00 kr 22 521,00 kr 25 000,00 kr 7580 Övriga kostnader 15 000,00 kr 13 334,00 kr 15 000,00 kr 7590 Städning 45 000,00 kr 22 410,00 kr 45 000,00 kr Summa gemensamma kostnader 755 000,00 kr 717 353,00 kr 756 700,00 kr Sida 2 Budget 13/14
Umeå Studentkår BUDGETFÖRSLAG 2014/15, samt prognos 2013/14 Förtroendevalda Budget 14/15 Utfall Prognos 13/14 MARS -14 5050 Arvode, presidium 4 st 752 400,00 kr 555 075,00 kr 740 100,00 kr 5052 Arvode, fak utbbev 806 490,00 kr 587 250,00 kr 783 000,00 kr 6011 Arvode, talman KF 10 000,00 kr 3 291,00 kr 10 000,00 kr 5650 Soc. avg förtroendevalda 492 945,24 kr 298 665,00 kr 439 800,00 kr Summa förtroendevalda 2 061 835,24 kr 1 444 281,00 kr 1 972 900,00 kr Organistationsomkostnader 6005 Kårstyrelse, disp 20 000,00 kr 9 066,00 kr 20 000,00 kr 6006 Möteskostnader 5 000,00 kr 4 612,00 kr 5 000,00 kr 7530 Resor 15 000,00 kr 3 093,00 kr 30 000,00 kr 6004 Utbildningsinsatser 20 000,00 kr 2 337,00 kr 20 000,00 kr 6003 Sektionssamarbete 10 000,00 kr 649,00 kr 10 000,00 kr 6012 Verksamhetsmedel, ledn 15 000,00 kr 6 218,00 kr 15 000,00 kr 6112 Verks.medel, utbbev. 15 000,00 kr 1 331,00 kr 15 000,00 kr 6113 Ped. priset/studieväglpriset 1 000,00 kr - kr 1 000,00 kr 6512 Verksamhetsmedel, studsoc 15 000,00 kr 15 094,00 kr 15 000,00 kr 6814 Verksamhetsmedel, aktiviteter 15 000,00 kr 1 490,00 kr 15 000,00 kr 6813 Verksamhetsmedel, externa rel 15 000,00 kr 10 655,00 kr 15 000,00 kr 6019 SFS-Fullmäktige 20 000,00 kr - kr 20 000,00 kr 6514 Seriekrock 10 000,00 kr 575,00 kr 10 000,00 kr 6515 Studentkopiering 6016 Kårbil 50 000,00 kr 43 210,00 kr 50 000,00 kr 7570 Revision 16 000,00 kr 26 282,00 kr 16 000,00 kr 7915 IKSU Friskvård studenter 330 000,00 kr 330 000,00 kr 330 000,00 kr Summa organisationsomk 572 000,00 kr 454 612,00 kr 587 000,00 kr Informationskostnader 6809 Medlemskort - kr 12 288,00 kr 10 000,00 kr 6810 Infomaterial 110 000,00 kr 71 490,00 kr 115 000,00 kr 6811 Annonsering/Reklam 20 000,00 kr 21 425,00 kr 25 000,00 kr Summa informationskostnader 130 000,00 kr 105 203,00 kr 150 000,00 kr Sida 3 Budget 13/14
Umeå Studentkår BUDGETFÖRSLAG 2014/15, samt prognos 2013/14 Verksamhetsstöd Budget 14/15 Utfall Prognos 13/14 MARS -14 6960 Sektions- och föreningsstöd 640 400,00 kr 616 328,00 kr 655 780,00 kr 6014 Verksamhetstipendier 50 000,00 kr 39 250,00 kr 50 000,00 kr 6513 Kostnader akutlån 5 000,00 kr 5 000,00 kr 7910 Studentradion - kr 55 000,00 kr 55 000,00 kr 7117 Medlemsavgift SFS 55 000,00 kr 52 110,00 kr 55 000,00 kr Summa verksamhetsstöd 750 400,00 kr 762 688,00 kr 820 780,00 kr Bostäder 7601 Akutrumsförmedling, löner 190 000,00 kr 143 799,00 kr 167 000,00 kr 7610 Akutrumsförmedl., omkostn. 90 000,00 kr 144 605,00 kr 145 000,00 kr 7650 Hyreskostnad, Blå huset 312 800,00 kr 135 335,00 kr 312 800,00 kr 7655 Omkostnader 10 000,00 kr 25 162,00 kr 10 000,00 kr avskrives på 5 år 602 800,00 kr 448 901,00 kr 634 800,00 kr Kårval 7719 Kostnader kårval 50 000,00 kr 23 344,00 kr 50 000,00 kr tillk. röstn.program Summa kårval 50 000,00 kr 23 344,00 kr 50 000,00 kr SUMMA KOSTNADER 7 586 035,24 kr 5 990 528,00 kr 7 760 780,00 kr RESULTAT 0,00 kr 470 426,00 kr - 341 867,00 kr Sida 4 Budget 13/14
Umeå Studentkår BUDGETFÖRSLAG 2014/15, samt prognos 2013/14 Utfall Prognos Budget 2014/15 NOTER HT 13 VT 14 Kåravgifter Antal Avgift Anslutningsgrad Full avgift 1606 1600 2900 230 38% Full avgift 2 terminer 2540 200 2800 400 Reducerad avgift 152 150 300 130 6% Reducerad avgift 2 terminer 428 50 550 200 Stödmedlemmar 13 200 50 (50 kr till sekt.) Medlemmar: 4739 4968 5000 Adm. avg. "Baskort" 93 70 130 4832 4968 höst 5100 snitt 5225 Utfall mars 4 485 Beräkningsunderlag bidrag UMU och fakulteter År 2010 à kr År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Helårsstudenter 11.100 11.244 10422 9918 9471 USE 1878 235 kr 1793 1934 1674 HUM 2784 105 kr 2605 2566 2431 SAM 6556 85 kr 6845 6545 6317 Studentkopiatorer Antal S/V A4, enkel/m 10 000 0,30 kr Antal S/V A4, dubbel/m 10 000 0,50 kr Antal Färg A4, enkel/m 1 000 1,00 kr prognos Anslutningsgrad HT 10 VT 11 HT 11 VT 12 HT 12 VT 13 HT 13 VT 14 Full avgift, antal 5201 4381 4739 4679 4750 4444 4146 4340 Anslutningsgrad 66,2% 61,7% 65,2% 64,9% 63,1% Reducerad avgift, antal 1189 1093 988 1289 878 196 686 628 Anslutningsgrad 21,2% 15,6% 16,7% 25,0% 15,2% Totalt medlemsantal 6390 5474 5727 5968 5628 4640 4832 4968 Anslutningsgrad Ladok 39,0% 43,0% 43,5% 48,6% 42,9% Anslutningsgrad HST 58% 48,7% 50,9% 54,0% 51,0% 46,8% 48,7% 52,5% Sida 6 Budget 13/14
Utbildningspolitiskt program 2004 2005 Bilaga D3
Utbildningspolitiskt program Förord Det är fyra år sedan Umeå studentkår senast reviderade sina ståndpunkter inom det utbildningspolitiska fältet, och de dokument som funnits har inte varit en levande del av verksamheten. Därför har en revidering nu genomförts av programmet och förslag har dessutom lagts fram till Fullmäktige för hur arbetsformerna ska se ut för att uppnå kontinuitet i arbetet med dessa frågor. Umeå studentkårs utbildningspolitiska program är ett viktigt dokument som ligger till grund för kårens arbete såväl på nationell och europeisk nivå som på lokal- och institutionsnivå. Programmet skall vara ett stöd för kårstyrelsen i det dagliga arbetet, för sektionernas styrelser och utbildningsbevakare, samt för studeranderepresentanter i nämnder och utskott. Programmet skall även vara ett sätt för Umeå studentkår att manifestera sina åsikter på ett tydligt och lättöverskådligt sätt, och vara tillgängligt för alla medlemmar, för universitetsanställda, press och allmänhet, så att de kan bilda sig en uppfattning om studentkårens ställningstaganden. Britta Asp Ordförande 03-04 2
Innehållsförteckning Förord 1. Umeå studentkårs utbildningspolitiska grundsyn 1.1 Högskolans roll i samhället 1.2 Kunskapsbegreppet 1.3 Utbildning och bildning 1.4 Vetenskapens förutsättningar 1.5 Kvalitet 1.6 Umeå universitet en lokal samhällsfaktor 1.7 Yrkeslivsanknytning i utbildningen 2. Ingången till högre studier 2.1 Rekrytering 2.2 Behörighet 2.3 Urval och antagning 3. Särskilda perspektiv på högre utbildning 3.1 Jämlikhet och mångfald 3.1.1 Den sociala rekryteringen 3.1.2 Tillgänglighet 3.2 Examensrätt 3.3 Jämställdhet kvantitativt/kvalitativt i GU- och FOU-utbildning 4. Universitetets organisation och styrning 4.1 Studentinflytande en förutsättning för kvalitet 4.2 Maktdelning och ansvar 4.3 Institutionerna verksamhetens hjärta 4.4 Uppdragsutbildning 4.5 Resurstilldelningssystemet 4.6 Avgifter 4.7 Universitetets hemsida 5. Universitetsläraren 5.1 Pedagogiskt förhållningssätt 5.2 Vetenskaplig kompetens 5.3 Meritvärdering vid tjänstetillsättning 6. Grundutbildning 6.1 Studievägledning 6.2 Yrkesvägledning 6.3 Introduktionskurser 6.4 Forskningsanknytning i utbildningen 6.5 Kurslitteratur 6.6 Examinationsformer 6.7 Betyg 6.8 Kursutvärdering och Kursvärdering 6.9 Studiemiljö 3
7. Distansstudier 8. Forskarutbildning 8.1 Behörighet, urval och antagning 8.2 Examina och avhandling 8.3 Finansieringsformer 9. Studenters rättsäkerhet 9.1 Kodade tentor 9.2 Information om och hantering av disciplinärenden 9. Internationalisering a. Internationella perspektiv b. Bolognaprocessen c. ECTS d. Studentutbyte e. Tillgodoräknande 4
1. Umeå studentkårs utbildningspolitiska grundsyn 1.1 Högskolans roll i samhället Högskolan fyller en mängd viktiga funktioner i samhällsutvecklingen. På samma gång som den förmedlar och för vidare den rådande samhällskulturen och de värderingar som däri ingår, har den till uppgift att kritiskt granska och ifrågasätta samma traditioner och värderingar. Högskolan formar vårt samhälle. Högskolan måste därför innehålla en träning av studenten i att kritiskt granska och ifrågasätta kunskaper och normer. Umeå studentkårs vision om högskolan bygger på att alla har lika rätt till högre utbildning. Högskolan ska dock aldrig användas som en lösning på arbetsmarknadsproblematik. Satsningar inom den högre utbildningen får inte styras av tillfälliga trender i samhället. Det är viktigt att högskolan såväl ekonomiskt som på andra sätt står fri från olika särintressen. Högskolan ska verka för ökad social jämlikhet, arbeta för jämställdhet, värna om demokratiska ideal, mångfald och solidaritet. Högskolan ska vara ett oberoende utbildningsorgan där vetenskap utvecklas, förmedlas och bevaras genom utbildning och forskning. - Alla skall ha lika rätt till högre utbildning. - Högskolan skall vara en aktiv pådrivare av ett demokratiskt, jämställt och jämlikt samhälle. 1.2 Kunskapsbegreppet Ett problem går att betrakta ur flera perspektiv och det måste ges utrymme inom den högre utbildningen att diskutera alternativa lösningar. Ett kritiskt förhållningssätt och ifrågasättande av rådande värderingar och synsätt ska uppmuntras. En viktig del för att skapa kunskap är förmågan att inhämta information. Högskolan måste därför tillhandahålla verktyg för framtida studier, som strategier för kunskapsinhämtande och kritiskt tänkande. Kunskapsbegreppet är aldrig beständigt utan förändras alltid. Individens kunskapsbank måste därför få fortsätta utvecklas även efter avslutade studier. Kunskapsbyggandet är en kontinuerlig process och därför är ett livslångt lärande av vikt för både individ och samhälle. Högskolan måste förmedla att tolkningen av fakta är relativ den är beroende av historiska förutsättningar, genus- och kulturella perspektiv och studenten måste därför ges kunskaper om förhållandet mellan vetenskapliga teorier och det samhälle dessa uppstått i. - Högskolan skall innehålla träning i att kritiskt granska och ifrågasätta kunskaper och normer. - Kunskapsbyggande sker genom en kontinuerlig process, varför livslångt lärande är en viktig princip inom den högre utbildningen. - Högskolan skall förmedla att all kunskap är relativ. 5
1.3 Utbildning och bildning Bildning är en dynamisk process som startar när man föds och som fortsätter utvecklas under hela livet. Genom bildning ges individen möjlighet till ökad förståelse för andra, att se till många olika perspektiv samt att dra egna slutsatser. Bildning ger en potential att förändra och en möjlighet till utveckling för både individ och samhälle. Kärnan i varför bildning är essentiellt inom den högre utbildningen är att bildningen ger möjlighet till kritiskt tänkande och reflektion. Den högre utbildningen får aldrig likna en utbildningsfabrik. Studenterna ska ges tid att reflektera över sin situation och de kunskaper man inhämtar. Detta kan aldrig göras i ett utbildningssystem som ser på studenten som ett medel för lärosätet att tjäna pengar på, vilket är en risk i dagens resurstilldelningssystem. Detta måste förändras så att lärandet kan ligga i fokus för studenterna. Pedagogiken inom den högre utbildningen måste stimulera till reflektion och kritiskt tänkande. Universitet och högskolor ska lägga stor vikt vid bildningsbegreppet och låta perspektivet genomsyra alla sina utbildningar. Tvärvetenskapliga inslag ska premieras inom alla utbildningar. - Högskolan skall ge förutsättningar för individen att utveckla sin bildning. - Studenterna får aldrig ses som ett ekonomiskt medel för högskolan. - Högskolan skall lägga stor vikt vid tvärvetenskaplighet inom utbildningarna. 1.4 Vetenskapens förutsättningar Vetenskapens förutsättningar är frihet i tanke och handling: en miljö där vetenskapen kan växa. Detta är också förutsättningarna för all utbildning och forskning, vilka i sin tur är grunden för och samtidigt delar av vetenskapen. För att vetenskapen ska utvecklas krävs kontakt och kommunikation mellan lärare, studenter och samhället i övrigt. Den akademiska miljön måste innehålla möten och dialog där kunskapen, det kritiska tänkandet och därmed vetenskapen utvecklas. För detta krävs att naturliga mötesplatser finns mellan individerna inom högskolan både lärare och studenter. - Högskolan skall präglas av frihet och öppenhet. - Högskolan måste erbjuda mötesplatser för både lärare och studenter. 1.5 Kvalitet Både samhälle och individ kan med rätta ställa höga krav på att den högre utbildningen och forskningen håller en hög kvalitet. Ur bådas perspektiv är det betydelsefullt att den högre utbildningen har ett inbyggt kvalitetstänkande. En lärande organisation utvärderar och utvecklar ständigt sig själv. I en lärande organisation är kvalitetstänkande en naturlig del av utvecklingsprocessen. För detta krävs att analysen av kvalitet alltid utgår från de mål som är uppställda för utbildningen. Som ett exempel bli det därigenom otänkbart att några program eller kurser startas innan utbildningsplan och examensbeskrivning är godkända av universitetsstyrelsen. När institutionerna tjänar pengar på ju fler studenter som strömmar igenom utbildningen så har de också ett intresse av att se till att alla klarar sig. En risk med detta är att institutionerna sänker kraven för att öka genomströmningen av studenter på kurserna. Detta riskerar att sänka kvalitén på utbildningarna. - I all verksamhet inom högskolan skall finnas en strävan att verksamheten ska hålla hög kvalitet. - Analysen av vad som utgör hög kvalitet skall utgå från en aktiv värdering av de mål som finns. - Resurstilldelningssystemet får inte påverka utbildningens kvalitet negativt. 6
1.6 Umeå universitet en lokal samhällsfaktor Umeå universitet är ett av landets största universitet. Med den storleken följer ett omfattande ansvar. Umeå universitet skall tillse att den regionala utbildningsefterfrågan motsvaras. Universitetet bör ha ett brett utbud av kurser och program som tillfredsställer många intresseinriktningar och samhällsbehov. När kurser förläggs till andra orter är det mycket viktigt att det finns en långsiktig planering redan när utbildningarna startas för att exempelvis undvika att kurser tvingas ställas in till följd av svikande söktryck. - Umeå universitet har ett ansvar att erbjuda ett brett utbud av kurser och utbildningsprogram. - Umeå universitet måste ta ett långsiktigt ansvar för utlokaliserade utbildningar. 2. Ingången till högre studier 2.1 Rekrytering I dagens samhällsutveckling är det viktigt med en hög kunskapsnivå. Högskolan är en av de viktigaste faktorerna för att höja den totala kunskapsnivån i landet. Umeå studentkår anser att det är statens, utbildningsväsendets och blivande arbetsgivares ansvar att öka intresset i samhället för högre studier. Universitetet har ett ansvar att bredda sin rekrytering så att, i dagsläget, mer studieovana grupper ges tillträde till den högre utbildningen. Den information som går ut från universitetet om de utbildningar man har måste vara målgruppsinriktad, lättförståelig och adekvat. - Det är statens, utbildningsväsendets och blivande arbetsgivares ansvar att öka intresset i samhället för högre studier. - Högskolan har ett ansvar att bredda sin rekrytering. 2.2 Behörighet Utbildning är ett sätt att stärka den demokratiska samhällsutvecklingen och alla som uppfyller behörighetskraven bör därför beredas plats i den högre utbildningen. Begreppet dimensionering är ett sätt att uttrycka hur stor utbildningssektorn ska vara hur många utbildningar och studenter som den ska omfatta. Det är Umeå studentkårs uppfattning att dimensioneringen bör vara beroende av en blandning av söktryck och arbetsmarknadens behov med en viss tröghet inbyggd i systemet. Det är för den högre utbildningens kvalitet och samhällsutvecklingen positivt med yrkeslivserfarenhet innan utbildning påbörjas då detta ger andra perspektiv och erfarenheter, vilka är värdefulla för utbildningen och individen. För att få behörighet till högre studier måste möjligheter till komplettering av tidigare utbildning finnas. Meriter från utländska studier skall kunna ge behörighet till svensk högre utbildning. Det skall dock krävas tillräckliga kunskaper i engelska och svenska. De särskilda behörighetsgrunderna bör vara relativt få för att kunna åstadkomma en lättöverskådlig bild av tillträdet till högre utbildning. De bör dock vara relevanta för och applicerbara på de utbildningar för vilka de gäller. Det är viktigt att informationen om de kunskapskrav som föreligger anpassas till de potentiella studenter man riktar sig till så att det är möjligt för individen att tillgodogöra sig informationen. - Dimensioneringen av den högre utbildningen skall bygga på studenternas önskemål och arbetsmarknadens behov. - Informationen om de behörighetskrav som ställs skall vara lättillgänglig och målgruppsanpassad. 7
2.3 Urval och antagning Urvalet till studierna bör grunda sig på rättssäkra och effektiva metoder som aktivt bidrar till att bredda rekryteringen till den högre utbildningen. Informationen om det urval som sker skall förmedlas på ett lättförståeligt sätt. Vägen till högre studier bör gå via betyg, högskoleprov eller av det lokala lärosätet beslutade urvalsgrunder, syftande till att bedöma individens reella kompetens. Umeå studentkår ställer sig positiva till meritämnen som företeelse i syfte att öka incitamenten för individen att lägga ner resurser på ämnen som är viktiga för den tilltänkta utbildningen. Det nuvarande högskoleprovet skall revideras och anpassas till dagens högre utbildning. Särskilda domänprov bör utarbetas för att bedöma individens kompetens inom det sökta området. De lokalt beslutade urvalsgrunderna skall vara diversifierade och riktade mot specifika program. Det är dock Umeå studentkårs uppfattning att rättssäkerheten vid urvalsförfarandet är av största vikt och att det bör föreligga tydliga regler för hur urvalsförfarandet baserat på lokala urvalsgrunder skall genomföras. Urvalet till högre utbildning bör även kunna basera sig på information inhämtad via intervjuer med den sökande. Detta urvalsförfarande bör dock vara underställt en central enhet för att säkerställa konformitet i behandlingen av studenterna. Även om arbetslivserfarenhet är av godo för såväl den enskilda studenten som för den högre utbildningen i sin helhet bör den så kallade 25:4-regeln avskaffas och ersättas av de lokala urvalsgrunderna då dessa har möjlighet att vara mer kopplade till den sökta utbildningen. Relevant erfarenhet skall premieras. Umeå studentkår anser att Umeå universitet måste bli bättre på att använda sig av möjligheterna till bedömning av reell kompetens. - Urvalet till högre studier skall främja en breddad rekrytering. - Det skall finnas tre vägar in i den högre utbildningen: betyg, högskoleprov och lokalt beslutade urvalsgrunder. - Särskilda domänprov skall tas fram som urvalsinstrument. - Det är lärosätets ansvar att tillse att rättssäkerheten för studenterna är hög vid användande av lokalt beslutade urvalsgrunder. - En lokalt beslutad urvalsgrund skall kunna vara intervjuer. 3. Särskilda perspektiv på högre utbildning 3.1 Jämlikhet och mångfald Jämlikhet och mångfald är inte mål i sig utan ett kraftfullt medel att uppnå högsta kvalitet på utbildningen. Alla lärosäten bör förbinda sig att arbeta aktivt med dessa perspektiv. Sverige har en likabehandlingslag för högskolan. I denna framgår hur lärosätena ska bedriva arbetet med att motverka diskriminering av studenter med utgångspunkt i könstillhörighet, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Umeå studentkår ser det som avgörande för Umeå universitets möjligheter till fortsatt utveckling att denna lagstiftning efterlevs i alla dess delar. De handlingsprogram som enligt lag ska finnas, och de arbetsgrupper som har till uppgift att hantera dessa frågor måste sättas i fokus. Dessa frågor blir aldrig färdigbearbetade, de måste ständigt lyftas upp på bordet. Skall utbildningen inom högskolan kunna bli en jämlikhetsskapande kraft är det viktigt att även högskolans inre arbete förändras, både vad gäller val av innehåll och vad gäller 8
undervisningsformer, examinationsformer och studiemiljö. Det traditionella innehållet i högskoleutbildningarna är naturligtvis påverkat av de grupper som under lång tid verkat inom densamma och det är därför angeläget att man gör högskolan medveten om detta och därigenom kan föra in problemområden och frågeställningar som i större utsträckning anknyter till de nya grupperna inom högskolan. - Högskolan får aldrig anse sig ha arbetat klart med likabehandlingsfrågor utan skall ständigt hålla fokus på detta perspektiv. - Högskolan skall ständigt utvärdera sig själv så att den förmår vara en jämlikhetsskapande kraft. 3.1.1 Den sociala rekryteringen Människor av alla sociala bakgrunder ska uppleva sig ha förutsättningar att ta del av den högre utbildningen. Social snedrekrytering är ett allvarligt problem och en fråga om både rättvisa och kvalitet. Den högre utbildningen ska tillvarata människors lärandekapacitet oavsett deras bakgrundsfaktorer. Idag ser vi en tydlig trend på grundutbildningsnivån att personer från akademikerhem söker sig till högre utbildning i mycket större utsträckning än de vars föräldrar inte studerat inom den högre utbildningen. Detta anser vi behöver förändras dels genom ökad tillgänglighet till högre utbildning ett antagningssystem som betonar andra färdigheter än de rent formella dels ett studiefinansieringssystem som ger individen möjlighet att klara sig ekonomiskt under och efter studietiden och som därmed inte verkar avskräckande på grupper utan studie- och lånetradition. Med 50% bidrag och 50% lån kan snedrekryteringen minska och mångfalden inom den högre utbildningen öka. Studiemedlet bör även vara pensionsgrundande för att ge studenterna bättre förutsättningar under yrkeslivet och som pensionärer. - Studiemedlet skall bestå av 50% bidrag och 50% lån. - Studiemedlet skall vara pensionsgrundande. 3.1.2 Tillgänglighet Det är en självklarhet att all högre utbildning är öppen för alla och att funktionshinder aldrig får utgöra grund för en individs val att inte söka sig till den högre utbildningen. Det är därmed självklart att hela campusområdet är anpassat för funktionshindrade. Det får aldrig vara fysiskt omöjligt att tillgodogöra sig en utbildning vid Umeå universitet. Studenter med funktionshinder ska ha tillgång till särskilda stödåtgärder såsom talböcker, personlig assistent, stödundervisning etc. för att bedriva sin utbildning. Det är universitetets ansvar att informera sina studenter som den hjälp som finns att tillgå. Vidare måste universitetets verksamhet vara utformad så att även studenter med barn har möjlighet att delta i undervisning och praktik. - Det är högskolans ansvar att tillse att ingen student utestängs från studier på grund av funktionshinder. - Det är högskolans ansvar att tillse att erforderligt stöd ges till de studenter som behöver det. 9
3.2 Examensrätt Utöver de krav för examensrätt som anges i Högskolelagen återfinns andra faktorer vilka Umeå studentkår anser bör vara av tillfredsställande kvalitet för att ett lärosäte skall tilldelas rätt att utfärda examina. Dylika faktorer är hög lärarkompetens, kontinuerlig kompetensutveckling samt tillräcklig ämnesbredd och ämnesdjup. Av största vikt är att högskolemiljön kreativitet främjar och kritiskt tänkande. Viktigt är också forskningsanknytning samt att högskolan har ett kontinuerligt internationaliserings-, kvalitets- och utvecklingsarbete. Det är statens skyldighet att bedöma tillräckligheten för detta och att ställa höga krav vid bedömningen. - Universitetet skall alltid sträva efter att hålla högre kvalitet på utbildningen än vad som krävs för bibehållen examensrätt. 4. Universitetets organisation och styrning 4.1 Studentinflytande en förutsättning för kvalitet Liksom jämlikhet och mångfald är studentinflytandet inte ett mål i sig, utan ett kraftfullt medel att uppnå högsta kvalitet på utbildningen. Det lärosäte som har det bästa studentinflytandet kommer också att vara det lärosäte som har de bästa utbildningarna. Det svenska studentinflytandet ligger på en nivå som få länder i världen kan mäta sig med. Detta är tack vare ett intensivt arbete från studentrörelsens håll genom åren och är något som kommer att utveckla den svenska högre utbildningen till att vara världsledande. Studentinflytandet bygger dock på att studenterna av lärosätet släpps in i dialogen som pågår om utbildningen. Trots kraftfulla lagar på området är det fortfarande ett problem att delar av universitetet inte accepterar studentinflytandet som den starka kvalitetssäkrande faktor det är. Universitetet får aldrig motarbeta studentinflytandet, varken officiellt eller inofficiellt. Det måste alltid föras en konstruktiv dialog mellan universitetet och kårerna. Studentrepresentanter ska alltid mötas med respekt och öppenhet av universitetsrepresentanter. - Studentinflytandet är och måste ses som en kvalitetsgarant för den högre utbildningen. - Studentrepresentanter skall bemötas med respekt av högskolan. 4.2 Maktdelning och ansvar Högskolan ska ytterst sett vara styrd genom demokratiska beslut. På samma gång är den beroende av den specialkunskap som den själv producerar. Kollegiet tillsammans med studenterna är kärnan i den akademiska verksamheten och måste ges de förutsättningar som krävs för att kunskapsförmedling och bildning skall upprätthållas. Förhållandet mellan ansvar och möjlighet att agera måste tydligare framgå i organisationsstrukturen. Delegationsordningen vid universitetet behöver därför vara baserad på de verkliga förhållanden som styr vardagen för den part som delegationen berör. Samtidigt vill Umeå studentkår påtala att många delegationsbeslut inte fritar den högre nivån från ansvar för genomförandet även om man givit den lägre nivån ett uppdrag. Delegationsordningen får alltså inte bli något man gömmer sig bakom när saker går fel. - Högskolan skall genomsyras av öppenhet och demokratiska beslutsvägar. - Högskolornas beslutsvägar skall bli mer tydliga. 10
4.3 Institutionerna verksamhetens centrum Institutionerna är universitetets centrum eftersom det är på institutionen som universitetets kärnverksamhet utbildning och forskning sker. Det är genom institutionerna som huvuddelen av universitetets resurser ska kanaliseras. De övriga universitetsorganen skall främst ha till uppgift att ge service åt institutionerna. På institutionsnivå bör styrelsen bestå av studenter, lärare/forskare och teknisk-administrativ personal. Det är viktigt att studenterna har en god representation i institutionsstyrelsen och det åligger både studenter och universitetet ett ansvar att se till att denna representation finns. Därför måste alla nivåer av utbildning på institutionen erbjudas möjlighet till representation. Särskilt viktigt är att informera studenter på enskilda kurser om deras rätt till representation i institutionsstyrelserna. Detta ansvar åligger både studentkåren och universitetet. - Huvuddelen av högskolans resurser skall kanaliseras till institutionerna. - Alla studenter skall informeras om deras rätt till representation i institutionsstyrelserna. 4.4 Uppdragsutbildning För att Sverige ska klara den ökande internationella konkurrensen och behålla sitt välstånd krävs att den svenska arbetskraften tillhör den bäst utbildade i världen. Enda chansen att klara detta i den allt snabbare vetenskapliga utvecklingen är att medborgarna är beredda på och har möjligheter till utbildning under hela sitt yrkesverksamma liv ett livslångt lärande. För att detta ska vara möjligt krävs ett ökat samarbete mellan näringslivet och högskolan både inom grundutbildning och inom forskning. Det krävs ett utbytesförhållande där både näringsliv och högskola har möjlighet att bidra och utbyta kunskaper och kompetens med varandra. Det är av stor vikt att utöka möjligheterna till högre utbildning för yrkesverksamma akademiker och andra grupper på arbetsmarknaden. Man bör därför utöka samarbetet mellan högskolan och näringslivet. I detta ingår bl.a. möjlighet till uppdragsutbildning, forskning i samarbete med industri samt möjlighet för studenter att genomföra delar av utbildningen i samarbete med offentlig och privat verksamhet. För uppdragsutbildning krävs emellertid vissa riktlinjer. Bland annat får den inte konkurrera om de ordinarie studieplatserna. Företag och organisationer måste betala för sig i full utsträckning så att inte resurser bortförs från de ordinarie studenterna. Uppdragsutbildning är i grunden något positivt för både högskola och samhälle i övrigt men bör ej tillåtas leda till högskolepoäng eller en akademisk examen. - Det krävs ett större samarbete mellan högskolan och det omgivande samhället. - Uppdragsutbildning får aldrig konkurrera med den ordinarie utbildningsverksamheten. 4.5 Resurstilldelningssystemet Dagens resurstilldelningssystem har till följd av den kraftiga expansionen inom utbildningssektorn under 1990- och början av 2000-talet, i kombination med för låga intäktsökningar förlorat sitt berättigande. Under en lång tid har högskolan utvecklat pedagogiken inom grundutbildningen. Till följd av resurstilldelningssystemets impotens tvingas dock många högskolor att använda sig av en gammal, förlegad pedagogik då den mer utvecklade pedagogiken kräver resurser. Högskolan klarar sålunda inte av att hålla en god kvalitet på utbildningarna och utbildningar tvingas lägga ner till följd av sviktande ekonomi. 11
En annan del av resursfördelningen handlar om forskningsanslagen. På detta område har en tydlig centralisering skett, med följd att medlen samlats i större högar under färre tak. Det är alltså numera enklare att se var pengarna finns och till vilka projekt de går. Detta har medfört en tydlig politisering av hur medlen används. I sin tur har detta lett till att den för stunden rådande politiska viljan inom ett område fått genomslag i hur medlen fördelas. Detta slår hårt mot den fria grundforskningen, vilken följaktligen förlorat mark på ett betänkligt sätt i relation till den tillämpade forskningen. Umeå studentkår menar därför att forskningsrådens anslag skall minskas och fakultetsanslagen ökas i samma mån, och detta oavsett om anslagen totalt sett ökas eller förblir på nuvarande nivå. - Det sätt på vilket resurserna fördelas till och inom lärosätena måste reformeras. - Alla utbildningar skall kunna erhålla tillräckliga resurser för att hålla en hög kvalitet på sin undervisning. - Forskningsrådens anslag skall i största möjliga mån överföras till fakulteterna. 4.6 Avgifter Allt fler röster börjar höjas runt om i landet för införandet av studieavgifter som ett sätt att öka resurserna till och därmed kvaliteten på universitets- och högskoleutbildning. Alla ges idag möjlighet till högre utbildning och det är något vi ska vara stolta över och värna om. Många presumtiva studenter väljer redan idag att inte studera på grund av att man anser det vara för dyrt. Med förslag om avgifter på 50 000 per år och student skulle den sociala snedrekryteringen öka dramatiskt. Många studenter skulle bli tvungna att förlita sig på stipendiegivares godtycke. Ska man kunna stå sig i den internationella konkurrensen måste det till ordentlig finansiering. Umeå studentkår hävdar att det är ett fortsatt statligt ansvar att se till att utbildningen i Sverige håller sådan hög klass att vi kan stå oss även internationellt. - All högre utbildning skall vara avgiftsfri för studenterna. - Finansieringen av den högre utbildningen skall vara ett statligt ansvar. 5. Universitetsläraren 5.1 Pedagogiskt förhållningssätt Den inriktning på vuxenpedagogik/didaktik som används av en lärare eller inom ett ämne/utbildning skall vara medvetet vald. Genom det medvetna valet kan man lättare hantera en diskussion med studenter och andra berörda om undervisningens innehåll och form. Kursplanernas beskrivning av innehållet i utbildningen behöver kompletteras med en beskrivning av det val av didaktik som gjorts. - Det pedagogiska förhållningssättet skall vara ett aktivt val. 5.2 Vetenskaplig kompetens Lärarens formella kompetens är enklare att bedöma än andra erfarenheter, man får dock inte bortse från att det finns många vägar till kunskap även inom akademin. Det är Umeå studentkårs åsikt att en lärare vid högskolan i normalfallet ska ha avlagt doktorsexamen, då detta är en formell garanti för dennes förståelse av vetenskapens forskningsaspekter. Detta skall dock inte ses som ett absolut krav då vi vet att en individs erfarenheter och specialkunskaper uppkommer lika ofta utanför som inom lärosätets väggar. - Alla lärare skall i normalfallet ha avlagt doktorsexamen. 12
5.3 Meritvärdering vid tjänstetillsättning Umeå studentkår anser att det även fortsättningsvis behöver göras mycket för att öka den pedagogiska erfarenhetens meritvärde i jämförelse med forskarerfarenhet vid tillsättning av tjänster inom lärosätet. Den pedagogiska kompetensen skall då inte enbart avse antalet år av undervisning, utan även den sökandes genomgångna utbildning i vuxendidaktik. Det är alltså inte enbart kunskaper om generella pedagogiska teorier som ska premieras. Snarare handlar det om ämnesdidaktik, handledarskap och kunskap om olika examinationsformers påverkan på studierna som åsyftas. Viktningen av dessa meriter skall vara lika strukturerad som forskningserfarenheterna. Vidare behöver instrument för mätning av studenternas upplevelse av undervisningssituationen tas fram. Här kan kursutvärderingarna spela en viktig roll. För docentur skall handledarutbildning för forskarutbildningen vara genomgången. - Universitetet skall värdera både forskningserfarenhet och pedagogiskt kunnande lika högt vid tillsättandet av en ny tjänst. - För att kunna antas som docent skall individen ha fullgjort handledarutbildning för forskarutbildningen. 6. Grundutbildning 6.1 Studievägledning Vikt ska läggas vid den sökandes meriter inom studievägledningsområdet vid rekrytering. Inga okvalificerade personer bör inneha dessa platser då ett felval innebär en förlust för såväl individ som högskola. - Alla studievägledare skall ha tillbörlig kompetens. 6.2 Yrkesvägledning Universitetet bör tillhandahålla en god yrkesvägledning för att underlätta övergång till arbetslivet. Vill man att studenterna snabbare ska kunna gå ut i arbetslivet måste man också göra sitt till för att dessa ska kunna inträda i det tilltänkta yrket på ett bra sätt. - Högskolan skall tillhandahålla en fullgod yrkesvägledning. 6.3 Introduktionskurser Det är Umeå studentkårs mening att universitetet på sikt ska erbjuda alla studenter en universitetsgemensam, obligatorisk introduktionskurs i ett inledande skede av studentens utbildning. Denna kurs ska vara poänggivande för studenterna och ges en gång per termin. Studenten skall dock bara behöva gå kursen en gång. Innehållet i kursen ska syfta till att underlätta ingången till högre studier genom att erbjuda studenten kunskaper om studie- och presentationsteknik, om universitetets uppbyggnad och traditioner samt om studentens rättigheter. Kursen skall även ta upp vikten av kritiskt tänkande och reflektion i utbildningen. Universitetet bör även, i samarbete med andra aktörer, erbjuda en mottagning av nya studenter varje termin i syfte att välkomna studenterna till Umeå och Umeå universitet. - Umeå universitet skall ge en universitetsgemensam, obligatorisk introduktionskurs. - Umeå universitet skall hålla en mottagning av nya studenter varje termin. 13
6.4 Forskningsanknytning i utbildningen Alla utbildningar vid Umeå universitet ska ha en tydlig relation till den forskning som bedrivs inom ämnet. Om utbildningen vid universitetet skall få och/eller bibehålla en tydlig relation till den forskning som bedrivs behöver man involvera studenterna mer i de projekt som pågår vid institutionerna. Ett enkelt sätt att göra detta är att ge undervisande personal, såväl doktorander som andra, i uppdrag att beskriva sina projekt, vilka problemställningar man möter och hur man attackerar dem. På detta sätt ger man både liv åt undervisningen och en bättre förståelse för forskningen och dess praktiska villkor. Sannolikt skulle det även öka intresset för att gå vidare till forskarstudier. - Universitetet skall introducera grundutbildningsstudenterna i den forskning som pågår vid lärosätet. 6.5 Kurslitteratur Kurslitteraturen bör, för att ha relevans för det samhälle vi lever i, ha sin utgångspunkt i god idéoch forskningstradition. Det internationella perspektivet ska beaktas. Kvaliteten på verket och dess relevans för det aktuella ämnet skall vara avgörande för vilken litteratur som väljs som kurslitteratur. I en valsituation mellan likvärdig kurslitteratur skriven av en man eller en kvinna ska dock litteratur författad av person med underrepresenterat kön väljas. Val av kurslitteratur skall kunna motiveras av kursansvarig. All litteratur ska finnas tillgänglig minst en månad innan kursstart i samband med att schema för kursen presenteras. Universitetet har ansvar för att skicka in litteraturlistor till Akademibokhandeln i god tid. - Kurslitteraturen skall ha sin utgångspunkt i god idé- och forskningstradition. - I en valsituation mellan likvärdig litteratur författad av kvinna respektive man skall litteratur författad av, bland utbildningens litteratur, underrepresenterat kön väljas. - Val av kurslitteratur skall kunna motiveras av kursansvarig. - Litteratur skall finnas tillgänglig minst en månad före kursstart. - Universitetet skall skicka in litteraturlistor till AK i god tid. 6.6 Examinationsformer Dagens studentgrupp är heterogen i aspekter såsom ålder, kön och social bakgrund och olika examinationsformer passar individen olika bra. Studenterna ska ha möjlighet att påverka vilken examinationsform som väljs. Variation i examinationsformerna är eftersträvansvärt. - Studenterna skall ha möjlighet att påverka vilken examinationsform som väljs för en kurs. 6.7 Betyg Umeå universitet bör låta dagens tregradiga betygssystem få kvarstå som huvudalternativ för bedömning av studenter. Individen bör dock få tillgång till en utökad bedömning i form av ECTS så snart som alla negativa aspekter av denna gradering är undanröjda. Det är essentiellt att de betyg som delas ut till studenterna är målrelaterade. - Dagens tregradiga betygssystem skall kvarstå som huvudalternativ för bedömning av studenter. - Individen bör få tillgång till en utökad bedömning i form av ECTS så snart som alla negativa aspekter av denna gradering är undanröjda - Alla betyg skall vara målrelaterade. 14
6.8 Kursutvärderingar och kursvärderingar Det är för oss uppenbart att institutionerna som helhet har ansvar för genomförandet av kursvärderingar/utvärderingar. Enskilda lärare skall inte åläggas hela arbetet och helst skall inte undervisande lärare genomföra detta arbete alls. Studentrepresentation i utvärderingsarbetet är dock självklart. Värderingarna vara allmänt tillgängliga så att jämförelser kan göras mellan inkomna värderingar och den sammanställda utvärderingen. Alla utbildningsmoment skall följas av en schemalagd kursutvärdering. Denna är ett instrument för lärare och studerande att utveckla kvaliteten på utbildningen. Syftet med en kurs måste klargöras så att studenter och lärare tillsammans kan utforma undervisningen. Kursutvärdering skall ses som ett medel att stimulera studenterna till ställningstagande till sin utbildning och dess innehåll. Kursutvärderingen skall också ge studenten möjlighet att fundera över sin egen prestation. För att tydligare kunna värdera verksamheten vid Umeå universitet behöver beslutsunderlag till olika ärenden utvecklas och förbättras. Som underlag för analyser av utbildningskvalitet och måluppfyllelse spelar studenternas kursutvärderingar en viktig roll. Det skall tydligt framgå i instruktionerna till studenterna att sådant som personangrepp inte får förekomma i utvärderingar och om sådant ändå sker skall den sammanställande läraren rensa ut denna typ av omdömen före publicering. Studenterna skall inte uppleva att deras betyg är i fara om de uttrycker sakliga åsikter om kursens form och innehåll. På fakultetsnivå ska en standard för vilka delar av en kurs som skall värderas av studenterna införas. Grundmodellen med baskrav på vad som ska ingå i utvärderingen av alla utbildningar fastställs av dekan eller fakultetsnämnd, utöver detta gör sedan institutioner och ämnesområden tillägg. För att studenterna tydligt ska kunna känna att deras utvärderingar är relevanta krävs att universitetet återkopplar resultatet av tidigare utvärderingar och de åtgärder som vidtagits för att förbättra utbildningens kvalitet i enlighet med studenternas önskemål. Umeå studentkår kräver att en kopia av sammanställningen tillsänds kåren via dess sektioner. Vidare skall de studenter som berörs av den utvärderade kursen ges tillfälle att ta del av sammanställningen. - Det är alltid institutionernas ansvar att genomföra fullgoda kursutvärderingar. - Varje fakultet skall fastställa grundläggande krav på vilka faktorer som ska utvärderas. - Alla utbildningsmoment skall följas av en schemalagd kursutvärdering. - Studenternas kursutvärderingar skall tjäna som underlag för analyser av utbildningskvalitet och måluppfyllelse. - Kursutvärderingarna skall präglas av saklighet. - Alla utvärderingar skall följas av återkoppling till berörda studenter samt erforderliga förändringar i utbildningens upplägg. 6.9 Examina - nivåer och betydelse För att den som är på väg att välja utbildning ska kunna bedöma vilken utbildningsväg som lämpar sig bäst måste såväl de innehållsmässiga målsättningarna som studiernas nivå inom utbildningsväsendet vara tydliga. Ett system med tydliga nivåer; grundläggande (undergraduate), avancerad (graduate) och doktorand (postgraduate), i enlighet med Bolognaprocessens förslag ger denna gripbarhet. 15
I Sverige har vi länge haft möjligheten att studera ämnesvis, dvs. börja läsa på grundläggande nivå, A- och B-kurser, och sedan fortsätta på det som Bolognaprocessen definierar som avancerad nivå, C- och D-, utan att ha avlagt motsvarande en kandidatexamen dess emellan. Denna möjlighet är viktig. Umeå studentkår anser att det sista året på den avancerade nivån ska vara forskarutbildningsförberedande, inte en del av själva forskarutbildningen. Man ska inte redan på grundnivån behöva besluta sig för vilket specifikt ämne man vill doktorera på. Studierna skall alltså vara generella till sin karaktär. - Utbildningssystemet skall ha tydliga nivåer: grundläggande, avancerad och doktorand. - Alla skall ha möjlighet att studera ämnesvis ända upp till avancerad nivå. - Studierna på grundläggande nivå skall vara forskningsförberedande, men dock inte en del av själva forskarutbildningen. 7. Forskarutbildning 7.1 Behörighet, urval och antagning Behörighet att söka till forskar-/doktorsutbildning ska den ha som har avlagt examen på den avancerade nivån inom grundutbildningen. Forskning bygger på den akademiska problemformuleringen och den metoddiskussion som grundutbildningen förmedlar. Särskilda behörighetskrav skall användas restriktivt och vara tydligt reglerade från universitetsledningen. Umeå studentkår anser det inte rimligt att kräva exempelvis mångårig yrkesverksamhet. Det ska heller inte kunna ställas krav på s.k. prövotider för antagning till forskar-/doktorsstudier. På samma sätt som gymnasiet skall tillhandahålla en godtagbar grund för den grundläggande universitetsutbildningen skall grundutbildningen täcka de behov som finns för doktorsutbildningen. Det skall vara ett sammanhållet system. Antagningsförfarandet till doktorsutbildningen skall vara lika tydlig som den till grundutbildningen. Betyg ska inte vara det enda sättet att antas till forskarutbildningen. Man bör kunna antas även om man inte har absolut toppbetyg från grundutbildningen. Reell kompetens bör kunna meritera även till forskarutbildning. - Grundutbildning och forskarutbildning skall ses som ett sammanhållet system. - Reell kompetens skall kunna meritera till forskarutbildningen. 7.2 Examina och avhandling Allt avhandlingsarbete ska ske inom ramen för forskarutbildningen för att doktoranderna inte ska hamna utanför de sociala trygghetssystemen. Avhandlingen är det tydligaste beviset för att doktoranden har erövrat sådana färdigheter och insikter att denne kan delta i forskningsarbetet av egen kraft. Avhandlingen skall därför vara av sådan vetenskaplig kvalitet att den kan publiceras i vedertagna vetenskapliga tidskrifter. - Avhandlingens kvalitet skall vara sådan att den kan publiceras i vedertagna vetenskapliga tidskrifter. - Allt avhandlingsarbete ska ske inom ramen för forskarutbildningen. 16
7.3 Finansieringsformer Inget annat än anställning som doktorand är acceptabelt. Hela doktorandtjänsten ska finansieras genom lön. Alla som bedriver studier på högre nivå än grundutbildning ska vara antagna till forskarutbildningsstudier. Fenomenet skuggdoktorander måste alltså försvinna. Vi menar att det är rimligt att staten tar fullt ansvar för sina utbildningar. Finns det externa finansiärer som vill bidra med medel till doktorsutbildningen så gör dessa att kvantiteten i utbildningen kan växa, men staten skall garantera grundnivån. - Enbart anställning som doktorand, till 100% finansierad av lön, är acceptabelt. - Alla doktorander skall vara antagna till forskarutbildningen. - Staten skall ta fullt ansvar för sina utbildningar även forskarutbildningen. 8. Internationalisering 8.1 Internationella perspektiv Det är av yttersta vikt att utbildning och undervisning inbegriper många olika perspektiv. Detta förutsätter mångfald. Ett viktigt sådant perspektiv är det internationella. Detta perspektiv måste ges stort utrymme inte minst i syfte att förbereda studenten på det allt mer internationaliserade samhälle vi lever i. Internationaliseringen ska bland annat syfta till att studenterna får ökad förståelse för globala förhållanden och andra kulturer. Umeå universitet är en del av en akademisk världsgemenskap varför utbildning såväl som forskning skall präglas av stor öppenhet gentemot omvärlden. - Internationalisering är av godo för den svenska högre utbildningen. 8.2 Bolognaprocessen Umeå studentkår anser att Bolognaprocessens mål om ett gemensamt europeiskt system är av godo, dess mål att underlätta för utbyte inom studiesektorn vilket ökar studenternas möjligheter att se och förstå andra länders och kulturers förhållningssätt till lärande och kunskap. Vidare blir det enklare att efter avslutade studier använda sin examen utomlands. - Universitetet skall arbeta aktivt med Bolognaprocessen. 8.3 ECTS Som poängsystem tjänar ECTS sitt syfte väl. Ökad jämförbarhet leder till ökade möjligheter för en rättvis behandling av de studenter som önskar ta del av utbildning i annat land än hemlandet och kan förutsättas få som konsekvens att fler studenter förlägger delar av sin utbildning utomlands. Detta ger fler studenter möjlighet att vidga sina perspektiv och bidrar till en positiv utveckling av kvaliteten i den svenska högre utbildningen. ECTS som betygssystem innebär både för- och nackdelar, dock flest av den senare sorten. I de flesta av Bolognaprocessens medlemsländer kommer systemet att införas som en relativ form av jämförelse mellan studenter. Umeå studentkår motsätter sig starkt denna förlegade form av graderingssystem. Det måste, ur ett rättssäkerhetsperspektiv finnas möjligheter för varje enskild student att få det betyg man förtjänar, oavsett den relativa fördelningen av betyg bland andra studenter. En annan nackdel med graderade betygssystem är den arbetsstress som denna form av bedömning ofelbart leder till. Umeå studentkår kräver att systemet inte införs vid Umeå universitet innan de pedagogiska former som används inom universitetet har setts över för att anpassas till betygssystemet så att onödig stress för studenterna undviks. 17
ECTS-systemet riskerar dessutom medföra en likriktning i examinationsformer till fördel för salstentamina, vilket inte är att anse som en god examinationsform. Umeå studentkår kräver att Umeå universitet inte inför ECTS innan man har tillgodosett att examinationsformer av mer praktisk karaktär kan kvarstå. - ECTS som poängsystem skall införas. - ECTS som betygssystem bör införas som en alternativ, målrelaterad betygsskala först efter det att alla negativa konsekvenser av införandet av denna typ av betygsskala har undanröjts. 8.4 Studentutbyte Ett utvecklat och mångfacetterat studentutbyte är en tillgång för högskolan. Internationella utbyten tillför andra perspektiv på vår utbildning och bidrar till en utökad kvalitet. Umeå studentkår anser att universitetet skall arbeta aktivt för både utresande svenska studenter och inkommande utländska. En bärande tanke i Umeå studentkårs åsikter inom detta område är att det ska finnas en personlig kontakt på det utsändande lärosätet. Denna kontakt skall kunna hantera alla förekommande problemställningar. Umeå universitet skall tillse att alla institutioner tillhandahåller kontaktpersoner för sina utresande studenter. Mottagandet av utländska studenter och doktorander skall inbegripa en tydlig information om regler och rättigheter i form av exempelvis regelsamling på engelska. Därutöver skall en introduktion till det svenska samhället ges vid ankomst till den som så önskar. - Umeå universitet skall tillhandahålla en kontaktperson för utresande studenter. - Mottagandet av utländska studenter skall innefatta en introduktion i det svenska samhället och utbildningssystemet. 8.5 Tillgodoräknande Studenten skall genom fullgod studievägledning få information om tillgodoräknande av kurser då studier ska bedrivas i annat land än Sverige. Varje student har rätt till en högkvalitativ granskning av tänkt studiegång utomlands eller genomgången sådan. I de fall där detta inte fungerar tillfredställande är det universitetets ansvar att tillse att man följer de regler som satts upp. - Studenten skall få fullgod information om vilka kurser som kan tillgodoräknas då studier ska bedrivas i annat land än Sverige. 18
Bilaga B2_1 est- och utbetalningsrutin est- och utanordningsinstruktionen är tillsammans med delegationsordningen viktiga dokument som har till syfte att skapa rationella och säkra rutiner. Därmed ges förutsättningar för en tillfredsställande intern kontroll samt ökad trygghet för anställda och förtroendevalda i organisationen. För att denna instruktion ska fylla sitt syfte och vara begriplig för alla definieras förekommande begrepp. Anledningen till detta är att det förekommer ett flertal definitioner av de begrepp som vanligtvis används i samband med attest- och utanordningsinstruktioner. Genom att definiera begreppen uppnås förståelse för vad som skall göras och varför. Definitionerna bidrar även till att stärka den interna kontrollen då attestanten genom sin namnteckning intygar att hon/han faktiskt utfört de kontroller som krävs. Syftet är att motverka att attestanten lättvindigt skriver under utan att ha utfört kontrollen. Inom Umeå studentkår skall följande begrepp/kontrollmoment användas: attest: skriftligt intyg, godkännande påskrift attestera: intyga skriftligt att något är riktigt attestera innebär att kontrollera och därefter bekräfta att rätt/behöriga personer har utfört handlingar på ett korrekt sätt och utifrån rätt förutsättningar. attestera är inte detsamma som att besluta. Beslutsrätt regleras i Umeå studentkårs delegationsordning. Detta utesluter dock inte att en beslutsfattare kan tilldelas attesträtt. esten har som syfte att dokumentera att kostnaden/utgiften får belasta den verksamhet, budgetpost eller organisatoriska del som attestanten har attesträtt för. esten är också en upplysning till den som har rätt att utanordna medel att sakunderlaget har godkänts av attestberättigad person. Alla ekonomiska transaktioner skall attesteras i enlighet med denna instruktion, såväl utbetalningar av alla slag (inkl. reseräkningar och lönetransaktioner) samt inbetalningar och interna transaktioner. 1
På grund av Umeå studentkårs organisation är det i många fall svårt för personer med attesträtt att i praktiken genomföra ovanstående attestkontroller, varför ett system med förattest tillämpas. Det innebär att den som genomfört beställningen, resan, utlägget förattesterar på fakturan. Med sin namnteckning uppger förattestanten. att att att att att kostnaden/utgiften är motiverad och rimlig samt i förekommande fall står i överensstämmelse med avtal kostnaden ligger inom ramen för attestområdets verksamhet och därför tilldelad budget beslut om anskaffning/ersättning/reseorder fattas av behörig tjänsteman eller förtroendevald rimlig kontroll av kvalitet, kvantitet, pris och övriga villkor har skett mottagande har skett och godkänts utanordna: godkänna till utbetalning Utanordning innebär ett slutligt godkännande av att betalningsunderlaget (fakturor etc.) är behandlat i föreskriven ordning så att utbetalning kan ske. Rätten att utanordna medför således ett slutligt ansvar för att alla utbetalningar är korrekta. Den som utanordnar ett belopp ska tillse: att utbetalningen framstår som rimlig och motiverad och ligger inom Umeå studentkårs verksamhetsområde att beloppet ryms inom tillgänglig budgetram att attestkontroll föregått utbetalningen Ingen får utanordna pengar till sig själv eller person som denne står i ett jävsförhållande till. Vidare gäller att attestant, utanordnare och betalningsmottagare alltid måste vara skilda personer. Förattestant och betalningsmottagare får dock vara samma person, i praktiken är detta ofta fallet. utfärda bokföringsorder: godkänna bokföringen av kostnad/intäkt inom organisationen Bokföringsorder innebär ett slutligt godkännande av att bokföringsunderlaget (interndebiteringar, omföringar, inbetalningar) är behandlat i föreskriven ordning så att bokföringen kan ske. Rätten att teckna bokföringsorder medför således ett slutligt ansvar för att alla bokföringarna är korrekta. 2
Förattest tecknas av den person som genomfört beställningen, resan, utlägget osv. genom att dagens datum och egen namnteckning skrivs med bläck direkt på betalningsunderlaget (originalfaktura, kvitto e dyl.). esteringsrätt tillkommer förtroendevald i enlighet med kårstyrelsens beslut. est tecknas av attestberättigad person (se estantförteckningen) direkt på atteststämplat/attestmarkerat betalningsunderlag (originalfaktura, utbetalningsallegat eller liknande) genom att fakturan atteststämplas samt dagens datum och signatur skrivs med bläck eller annan varaktig skrift på härför avsedd plats. est får inte tecknas av den som själv skall motta betalningen eller av den som står i ett jävsförhållande till den som skall motta betalningen. Personer med attesträtt skall framgå av särskild attestantförteckning. Om attesträtten är begränsad skall detta också framgå av attestantförteckningen. estantförteckningen skall finnas vid ekonomiavdelningen och hos varje attestant samt på Umeå studentkårs hemsida. Om någon förändring avseende attesträtt sker skall befintlig attestantförteckning omedelbart makuleras och ny upprättas. Det är av största vikt att attestantförteckningen alltid är uppdaterad. Vid frånvaro och/eller vikariatsförordnande gäller att attesträtt behandlas på samma sätt som delegation (se vidare i Umeå studentkårs delegationsordning). Den som attesterar under ordinarie attesträttinnehavares frånvaro ska alltid skriva dagens datum i anslutning till sin namnteckning. Varje attestant och övriga som kontrollerat fakturan är skyldiga att till överordnad chef framföra varje tveksamhet eller direkta felaktigheter som upptäckts vid granskningen av betalningsunderlag. Den som attesterar bekräftar och ansvarar för: att kostnaden/utgiften är motiverad och rimlig samt ligger inom ramen för attestområdets verksamhet och därför tilldelad budget att beslut om anskaffning/ersättning/reseorder fattats av behörig tjänsteman eller förtroendevald att rimlig kontroll av kvalitet, kvantitet, pris och övriga villkor skett att mottagande skett och godkänts att kontering är rimlig enligt kårens kontoplan att handlingarna är kompletta och formellt riktiga att handlingen kan överlämnas för beslut om utbetalning Den som utanordnar/utbetalar ett belopp ska tillse: att utbetalningen framstår som rimlig och motiverad och ligger inom Umeå studentkårs verksamhetsområde att beloppet ryms inom tillgänglig budgetram att attestkontroll föregått utbetalningen. 3
Utanordningsrätt tillkommer firmatecknare och kontotecknare enligt kårstyrelsens beslut. Övrigt: Om den utbetalning som ska godkännas innehåller en rekvisition med angivet maxbelopp och kontering som hanterats enligt attestinstruktionen och undertecknats av utbetalningsansvarig, kan denna handling ersätta själva utbetalningsordern. Ytterligare attestkontroll och utanordning behövs inte för sådana underlag. När kreditnota skickas till kund måste utbetalningsorder tecknas då detta kan jämställas med utbetalning (att avsäga sig en intäkt). Den som tecknar bokföringsorder för ett belopp ska tillse: att bokföringen framstår som rimlig och motiverad och ligger inom Umeå studentkårs verksamhetsområde att beloppet ryms inom tillgänglig budgetram att attestkontroll föregått bokföringen. Rätt att teckna bokföringsorder tillkommer ekonomiavdelningens tjänstemän samt kanslichef och kårordförande. 4
Bilaga B2_2 Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Tel: 090-786 90 00 Styrdokument 2014-06-13 Utförs av den som har bäst kännedom om betalningsunderlaget. Generell attesträtt tillkommer: Wilmer Prentius Kårordförande 14/15 Vid ordförandes frånvaro: Carl Larsson 1:a vice ordf. 14/15 Cecilia Wagenius 2:e vice ordf. 14/15 Begränsad attesträtt tillkommer: Valnämndens ordförande 14/15 (avseende valnämndens budgetområde) Lars Göran Bokeskog (avseende anställdas frånvarorapporter) Kanslichef Utanordningsrätt tillkommer: Wilmer Prentius Carl Larsson Cecilia Wagenius Lars-Göran Bokeskog Veikko Karjalainen firmatecknare firmatecknare firmatecknare kontotecknare kontotecknare
Uppdragsbeskrivning Bilaga B3 2014-06-09 - Ansvara för att en överlämning sker inom sitt område, där rutiner och status i aktuella frågor skrivs ner. - Representera Umeå studentkår i samverkansgruppen för Scharinska villan. - Arbeta för säkerställande av de krav som ställs för att kunna bedriva verksamhet i Scharinska villan i enlighet med av kårfullmäktige fastställd konceptidé. - Övergripande ansvar för säkerställande av sponsring/medfinansiering i syfte att möjliggöra etablering av verksamhet i Scharinska villan. - Övergripande ansvar för Umeå studentkårs samarbete med Kårhuset avseende gemensamma arrangemang däribland biokvällar, alkoholfri nattklubb samt övriga projekt enligt överenskommelse med arbetsutskottet. - Samverka med kårens sektioner, föreningar och enskilda medlemmar i syfte att arbeta fram nya projekt. - Arbete med projektansökningar under året från stiftelser, fonder, myndigheter och intresseorganisationer med projekt av relevans för Umeå studentkår. - I mån av tid och efter överenskommelse med arbetsutskottet/kansliet, arbeta med övriga enskilda projekt, t.ex. Gocart, Snow Wars, Valborg osv. Umeå studentkår Biblioteksgränd 6, 907 36 Umeå Sidan 1 av 1
Bilaga B4 Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Tel: 090-786 90 00 Styrdokument 2014-06-13 Med denna delegationsordning, delegerar kårstyrelsen beslutanderätt i vissa frågor inom sitt ansvarsområde till angivna befattningshavare. Syftet med en delegationsordning är att underlätta det löpande arbetet inom en organisation, så att beslut alltid fattas på lämplig nivå, sett ur såväl ett demokratiskt som ett pragmatiskt perspektiv. En delegationsordning syftar vidare till att det aldrig ska råda någon tvekan om vem i en organisation som har rätt att fatta beslut i ett ärende. Två viktiga omständigheter beträffande en delegationsordning bör i detta sammanhang betonas, nämligen (1) att ansvaret för ett ärende, och de beslut som fattas däri, ligger kvar på den som delegerat beslutanderätten, och en delegation är således inte ett sätt att frånsäga sig ansvar, samt (2) att den som delegerat en beslutanderätt när som helst kan återkalla delegationen. Om inget annat anges, får en delegerad beslutanderätt enligt denna delegationsordning inte vidaredelegeras. Undantaget är kårordföranden som alltid har rätt att förordna någon av de båda vice kårordförande att inträda i kårordförandes ställe. En av kårstyrelsen vid senare tidpunkt än datum som ovan utfärdad delegation till viss person eller organ i enskild fråga, gäller i det ärendet framför denna delegationsordning. Givetvis gäller också Umeå studentkårs stadgar framför delegationsordningen. Delegationsordningen gäller tills vidare, även över verksamhetsår, till dess att den upphävs av kårstyrelsen eller ersätts av ny eller reviderad delegationsordning. Kårstyrelsens arbetsutskott (AU) består av kårstyrelsens, tillika kårens, ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande. Beslut fattade av arbetsutskottet ska meddelas kårstyrelsen vid nästkommande sammanträde. Arbetsutskottet är beslutsmässigt med två (2) ledamöter närvarande. Beslut fattas med relativ majoritet samt ska protokollföras och justeras av samtliga deltagande i beslutet. Till kårstyrelsens arbetsutskott delegeras: utse Umeå studentkårs studeranderepresentanter när antalet nominerade ej överstiger antalet platser. fastställa Umeå studentkårs yttranden i remissärenden och dylikt. besluta om inköp/åtaganden inom de arvoderades budgetområden överstigande ½ prisbasbelopp 1. i övrigt fatta beslut på kårstyrelsens vägnar i frågor som ej tål uppskov. 1 Prisbasbeloppet för 2014 är satt till 44 400 kr.