Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Tagen i rektorsgruppen. Avdelningschef för Barn-och Elevhälsa Helene Petersson Biträdande avdelningschef Mattias Berntsson
Alla skolpliktiga barn har en ovillkorlig rätt att få tillgång till utbildning. För att inga barn ska gå miste om denna rättighet innehåller skollagen (2010:800) bestämmelser om skyldigheter för kommunerna att se till att alla barn får föreskriven utbildning. Ansvaret för att se till att skolpliktiga barn fullgör sin skolgång delas mellan hemkommunen och barnets vårdnadshavare.
Frånvaroregistrering görs till telefonsvarare på alla skolor och frånvaron registreras i ett webbaserat program Skola 24. Samtliga undervisande lärare skriver regelbundet under dagen in aktuell elevfrånvaro. 3. ELOF 2. Elever i riskzon 1. Förebyggande och främjande 1. Förebyggande och främjande Arbeta för en trygg skolmiljö Ett fungerande frånvarosystem där avvikelser och mönster tidigt blir synliga och kända. Skolan har enligt skollagen skyldighet att ge stöd till elever som behöver det. En snabb reaktion från lärare och föräldrar ökar möjligheten att ge de stöd eleven behöver. 2. Elever i riskzon Ex på Varningssignaler En elevs frånvaro börjar bilda ett mönster, t.ex. alltid måndagar eller alltid idrottsdagar eller friluftsdagar En elev är frånvarande utan att vara sjukanmäld eller ledig. En elev blir borta ovanligt länge i samband med sjukdom. En elev är ofta sjuk, men sjukdomsbilden är diffus. Det kan handla om magont och huvudvärk. En elev kommer ofta för sent, eller vill gå hem under skoldagen. Föräldrar signalerar att de har svårt att få iväg sitt barn på morgnarna. En sexåring och dess familj låter dagsform och lust avgöra om man ska gå till skolan, eftersom den är frivillig. 3. Elever med lång och oroande frånvaro (ELOF) Elever som är helt hemma Elever som befinner sig i skolan men inte närvarar vid lektionerna Elever som befinner sig på annan plats
Insatser kring nivå 2 Ogiltig frånvararo från skolan Ogiltig frånvaro innebär att eleven är frånvarande från den obligatoriska undervisningen utan giltigt skäl. Rutin vid ogiltig frånvaro Vid de tre första tillfällena hel lektion, del av dag eller hel dag. - Om en elev är frånvarande utan frånvaroanmälan kontaktas vårdnadshavare snarast. Hör efter om det är något i skolan, som gör att eleven varit frånvarande. Klassföreståndaren/mentorn dokumenterar. - Klassföreståndare/mentor samtalar med eleven om orsaken till frånvaron. Andra frågor kan vara: - Hur beskriver eleven sin situation? (Att eleven får berätta sin historia har en positiv effekt, för att det skall bli klart både för eleven själv och omgivningen vad frånvaron beror på.) - Vilka insatser vill eleven ha? Kan det behövas organisationsförändringar? Klassföreståndare/mentor informerar vårdnadshavare om ett kommande möte, om frånvaron upprepas. Klassföreståndare/mentor dokumenterar. Tänk på att även små åtgärder kan vara betydelsefulla t.ex. sms-kontakt, kontakt via sociala medier/digitala hjälpmedel etc. Vid upprepad frånvaro (4:de tillfället) Klassföreståndaren/mentorn kallar vårdnadshavare och ev. elev till möte på skolan. Personal från elevhälsan kan vara med på mötet. Klassföreståndare/mentor ansvarar för dokumentationen. Uppföljning inom två veckor. Vid fortsatt upprepad frånvaro (7:e tillfället) Klassföreståndare/mentor informerar rektor eller någon i elevhälsan. Ärendet tas upp i elevhälsateamet. En kontaktperson utses som håller ihop det fortsatta arbetet. Ansvarig är fortfarande klasslärare/mentor som alltid håller kontakten med vårdnadshavare (om inte annat beslutas). Rektor kallar vårdnadshavare, ev. elev samt berörd personal till möte. Utredning skall påbörjas av elevhälsans personal i syfte att finna orsaker till elevens frånvaro. Det kan vara en skolsocial utredning som utförs av skolkuratorn. Syftet är att få fram elevens syn på sin skol- och livssituation, med fokus på skolsituationen. Vid behov görs en pedagogisk utredning av specialpedagog. Rektor kallar berörd personal, vårdnadshavare och ev. elev till ett uppföljande möte. En allians med föräldrarna är viktig Åtgärdsprogram upprättas utifrån kartläggningen. Mål bör sättas på kort och lång sikt. Täta möten med familjen oavsett insats så länge problemet kvarstår. Är det svårt att få familjen till skolan får mötena förläggas till hemmet eller lokal utanför skolan. Viktigt med arbetsmöten inom skolan före och efter dessa möten. Eventuella insatser utvärderas kontinuerligt. Ärendet återkopplas till elevhälsateamet. Västbasarbete kan initieras i samarbete med familjen. Se bilaga 3
Samordnande insatser kring elever med lång och oroande frånvaro följer dessa rutiner enligt Stenungsunds kommun. Oro för frånvaro kvarstår. (ELOF) Rektor tillsammans med elevhälsateamet beslutar om ytterligare insatser. SamTidigt-Team: Barn 1-12 år med oroande hög skolfrånvaro lyfts i SamTidigt-teamet. Teamet består av skolpsykolog, chef Barn-och elevhälsa, chef Barn- och familjeenheten IFO och enhetschef Fritid. Till teamet bjuds bärare av ELOF-ärendet in. Det kan vara rektor, elevhälsopersonal, mentorer, klasslärare. På mötet kommer teamet fram till samordnade insatser utifrån en ärende-karta som byggs upp runt eleven. SamTidigt-teamet träffas 1 gång/mån. Skifo: Ungdomar med oroande hög skolfrånvaro lyfts i Skifo-teamet. Teamet består av en familjebehandlare, en socialpedagog och en specialpedagog. Tillsammans med chef Barn-och elevhälsa och enhetschef Ungdomshälsan IFO kommer teamet fram till samordnade insatser runt ungdomen. Beslutet grundar sig på samverkan med elevhälsoteamen/pedagoger på ungdomarnas grundskolor. Skifo-teamet träffas minst 1 gång/vecka. Lokala Västbusgruppen: Barn/ungdomar upp t.o.m. 16 år med oroande hög skolfrånvaro lyfts i den lokala västbusgruppen när inte tillräckliga insatser hittats i de ovanstående teamen. I den lokala västbusgruppen ingår chefer för Barn- och elevhälsan, Barn- och familjeenheten IFO, Ungdomshälsan IFO och BUP.
Till teamet bjuds bärare av ELOF-ärendet in och när ärendet har en psyko/social problematik. Det kan vara rektor, elevhälsopersonal, mentorer, klasslärare. Samt vid behov Habiliteringen eller BUM. På mötet kommer teamet fram till samordnade insatser utifrån en samordnad individuell plan (SIP). Den lokala västbusgruppen träffas 1 gång/månaden. Kriterierna för Västbusmöten är: Skall ha sammansatt psykosocial problematik, specialistnivå enligt västbusdefinitionen. Skall vara förarbetade, inga ansökningar på plats. Föräldrar och barn skall bjudas in om inte direkt olämpligt. Vid diskussion om kostnader och fördelning av dessa utgår föräldrar och barn. SSPF I de fall man även misstänker någon form av kriminalitet hos den unge finns det även en SSPFgrupp som träffas 1 gång/månaden. SSPF gruppen består av representanter för skola, socialtjänst, polis och fritid. För att underlätta arbetet och undanröja sekretessen bör vårdnadshavare gett sitt medgivande till att ta upp den unge. I annat fall kommer det hanteras som en anmälan till polis och/eller socialtjänst. Skolfrånvaro av giltiga skäl/giltig frånvaro Giltig frånvaro innebär att eleven är frånvarande från den obligatoriska undervisningen av något skäl som av skolan definieras som giltig, till exempel sjukdom, läkarbesök, etc. Rutin vid giltig frånvaro. Efter 10 dagar i följd, 6:e sjukperioden vid spridda tillfällen eller 20 % registrerad frånvaro efter åtta veckor. Klassföreståndare/mentor rapporterar till skolsköterska. Skolsköterska kontaktar vårdnadshavare. Tid hos skolläkare kan erbjudas. En annan åtgärd kan vara ett hälsosamtal. Rektor och elevhälsateam informeras av skolsköterska för beslut om vidare åtgärder.
Bilaga 1 Åtgärder 1. Förebygga och främja Åtgärder för att förebygga och främja närvaro i skolan Alla föräldrar sjukanmäler sina barn via telefonnummer : 0515-869 31 Frånvaro rapporteras direkt tillbaka till föräldrarna via skola 24. Skolan ska ha tydliga dagliga rutiner för närvarokontroll, i alla ämnen. På alla lektioner ska ev. frånvaro antecknas i skola 24. På arbetslagsmöten vid elevhälsofrågor tas alltid frånvarorapportering upp. Elevhälsan möter arbetslagen kring frånvarorutiner. Rektor ansvarar för att gemensamma riktlinjer för elevfrånvaro implementeras och utvärderas årligen. Förslag till närvarostärkande åtgärder Varje elev ska känna sig saknad vid frånvaro. Samtal/sms hem eller till eleven visar att omtanke finns. Varje klass kan ha system med Läxkompisar som utses vid start av läsår. Sociala aktiviteter och positiv gemenskap på rasterna är en viktig trivselskapande faktor som kan bidra till ökad närvaro i skolan. Viktigt att bevaka riskzoner på skolan, som omklädningsrum och duschar, skolgård, korridorer m.m. Lärare bestämmer gruppindelningar vid grupparbeten och idrottsaktiviteter samt klassplacering. 2. Elever i riskzonen Förslag på insatser vid hög skolfrånvaro någon möter eleven utanför skolan vid behov görs sjukanmälan direkt till skolpersonal, inte till skola24 hjälp att komma till skolan, sällskap med lärare eller klasskamrat förälder är med under del av skoldag (skolläkare kan ordna intyg för VAB) stödperson/stödkompis för eleven under rasterna anpassad idrott, tex valfri aktivitet, gå och simma, eller byta om enskilt mjukstart på dagen, tex frukost och lugn stund med någon vuxen på skolan anpassad skolstart för morgontrötta elever sänkt kravnivå, avlasta när det gäller prestation (tex slippa läxor och prov under en period) läxläsningsstöd eller annat stöd i undervisningen byta plats i klassrummet anpassning av undervisningssituationen under hela eller delar av dagen byta lärare/klass/skola om eleven ser detta som positivt, lyssna på elevens önskemål (skolbyte i undantagsfall) hjälp att reda ut konflikt med skolkamrat/lärare erbjuda mer av favoritämnet, tex extra slöjd, bild, idrott få arbeta utifrån egna intressen i projektform
få byta vissa lektioner mot hemuppgifter stödsamtal med föräldrar handledning till pedagogerna för ett lämpligt bemötande av elev med funktionshinder trevliga rastaktiviteter, tex ordnade lekar på skolgården eller att få jobba i elevcaféet stödsamtal hos kurator hitta en reträttplats/trygg person att söka upp på skolan vid behov hemundervisning förlagd till annan lokal under en period hjälp med att rensa i eftersläpande skolarbete anpassad studiegång med tex placering på praktikplats hela eller delar av veckan under en period. Bilaga 2 Yngre barn som vägrar gå till skolan/inte vill släppa förälder Om barnet är hemma ofta, sjukanmäld av förälder, eller uppvisar stor ängslighet och vill ha en förälder med i skolan bör elevhälsan snabbt kopplas in, för att stödja familjen under en period. Detta kan göras mer strukturerat där föräldern erbjuds samtalsstöd t ex av skolsköterska eller kurator. Man kan också involvera barnet i samtal och göra upp ett program som avvecklar föräldern mer och mer från skolan. Skolans psykolog kan ge stöd i detta arbete. Problem kan ses som separationsångest och är ofta inte knutet till händelser i skolan. Bilaga 3 Västbas I Stenungsund finns en lång tradition, stor kunskap och gedigna erfarenheter från olika modeller för samverkan mellan kommunens olika verksamheter. Övergripande tankar är att underlätta samverkan och samsyn mellan samhällets olika instanser som arbetar för barn och unga och deras familjer i nätverk. Målet med detta är att kunna arbeta förebyggande med tidiga och samtidiga insatser för barn och ungas hälsa och positiva utveckling. Modellen för samverkan mellan skola, familj och socialtjänst i Stenungsund kallar vi Västbas. Syfte, mål och förväntad effekt De som arbetar med barn/unga och deras familjer ska erbjuda tidiga och samtidiga insatser, utifrån inventerade och analyserade behov samt att dessa insatser planeras och utvärderas. Målbilden och den förväntade effekten är att fler barn och unga i Stenungsund tidigt får tillgång till rätt stöd. Västbas är i första hand tänkt för barn och unga och deras familjer, samt deras nätverk såväl det privata som det professionella. Västbasmöte vill ge en arena för samverkan och samsyn som skall möjliggöra att samhällets resurser kan ställas till förfogande för barn och unga och deras familjer, utifrån synsättet att detta är vårt gemensamma ansvar. Västbas samarbetar vid behov även med andra aktörer som ideella organisationer och föreningar. Viktiga delar i detta arbete är processamordning genom en strukturerad arbetsmodell. Västbasarbetet har en tydlig resultatinriktning som innebär att insatserna är tidsbestämda, följs upp och utvärderas. Hela arbetet skall präglas av lösningsfokusering. I arbetet ingår en tydlighet kring behov, vad som skall uppnås, hur/när det skall göras och av vem/vilka. De insatser som kan bli aktuella är i första hand av individuell karaktär riktade till barn och unga, stöd till föräldrar och det privata samt det professionella nätverket. Även insatser på gruppnivå kan förkomma. På en generell nivå ska arbetet bidra till ökad kunskap och kunskapsutveckling i verksamheterna.
Bilaga 4 Vad säger lagen om skolplikt och frånvaro? Skollagen kap 7 Skolplikt och rätt till utbildning Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning. Skolpliktsbevakning är kommunens ansvar och innebär bevakning och att barnet faktiskt går i skolan och inte bara är skolplacerad. Skolplikten inträder höstterminen det år barnet fyller sju, men ett barn kan få uppskjuten skolplikt eller börja i skolan ett år tidigare Skolplikten upphör efter det nionde skolåret, eller efter det tionde året för elever i specialskolan Elever får rätt att slutföra den högsta årskursen även om skolplikten upphört dessförinnan Skolplikten kan förlängas i vissa fall Ansvar för att skolplikten fullgörs Ansvaret för att eleven fullgör sin skolplikt vilar på flera parter: Kommunen, skolan, vårdnadshavare. Kommunen ska se till att eleverna i deras grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. En huvudman för en fristående skola ska meddela hemkommunen när en elev börjar och slutar vid deras skola, eller utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning. Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Lagtexter och information: Vilka som omfattas av skolplikten: 7 kap. 2. Rätt till kostnadsfri utbildning: 7 kap. 3. Skolpliktens fullgörande på annat sätt: 24 kap. 23-25. Skolpliktens inträde: 7 kap. 10. Tidigare skolstart: 7 kap. 11. Skolpliktens upphörande: 7 kap. 12-14. Rätt att slutföra skolgången: 7 kap. 15. Ansvar för att skolplikten fullgörs: 7 kap. 20-23.