Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Relevanta dokument
Kunskap och verktyg för arbetet med försörjningsstöd (som tagits fram på enheten för kunskapsutveckling / IMS)

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Aktivering av socialbidragstagare om stöd och kontroll i socialtjänsten

FIA förutsättningar inför arbete. Intervju

FIA förutsättningar inför arbete. Intervju

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Ett samlat IFO under samma tak. Härnösands kommun inv. 26,5 miljoner i Ekonomiskt bistånd miljoner? 2019

FIA förutsättningar inför arbete. Manual till bedömningsmetoden

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län. Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Bakgrundsdata/Arbete/Skola Arbete/sysselsättning

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

På väg Enkät för den unge

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

Vilket resultat har socialtjänstens aktivering av socialbidragstagare? 1

Kartläggning av målgruppen arbetslösa på AFI. En presentation av resultat och analys

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

Barnfamiljer med ekonomiskt bistånd vilket stöd får de för att bli självförsörjande?

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

ENKÄT - en utvärdering av FöräldraCentrum -

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Vad gör de 1 år senare?

Anhörigstöd - en skyldighet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

SJÄLVUTREDNING FÖR RÄTT TILL EKONOMISKT BISTÅND

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN

Frågor från Liberalerna gällande hemlöshetsrapporten svar från Socialförvaltningen

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också!

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Enkät till dig som har NPF-diagnos

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%

Socialsekreterare om sin arbetssituation

Kartläggning Skolkuratorer 2017 Delrapport: Dalarna med omnejd. Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum:

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Självinskrivningsdokument

Samarbete och utveckling

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Statskontoret ska, när det gäller samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen kartlägga:

Uppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Arbete och försörjning

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga!

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift)

Utvärdering av projekt 30 barnfamiljer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2012

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Jönköping

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning Socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum:

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer

Akademikerförbundet SSR

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

X Unga vuxna år

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

VISA Varaktig Inkludering i Samhälle och Arbetsmarknad

Kartläggning Skolkuratorer Västra Götaland. Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum:

Socialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion

Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med av socialtjänsten och budgeterade

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Sävsjöviks förstärkta familjehem

FUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH ARBETE

Transkript:

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04

Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare självförsörjande

Aktivering av socialbidragstagare dagens kontext Decentralisering av arbetsmarknadspolitiken vad innebär den för arbetslösa utan a-kassa? Hanteras arbetslösa utan a-kassa hårdare än arbetslösa med a-kassa? Får socialbidragstagare stöd eller kontrolleras de bara? Gör socialtjänsten rätt saker för att gruppen ska komma i arbete? Dessa frågor belyses i min avhandling som jag ska prata om idag utmaning att vara kortfattad

Detta kommer jag inte prata om Aktiveringspolitikens utveckling (decentralisering) Vad befintlig forskning känner till om gruppen socialbidragstagare Vad befintlig forskning känner till om aktivering Metod - hur elementen i aktivering undersökts I fokus: vad bidrar denna studie med på kunskapsfältet aktivering av socialbidragstagare och vad visar resultaten

Varför genomförde Socialstyrelsen/IMS en studie om aktivering? Brist på kunskap om aktivering av socialbidragstagare, en strävan efter att socialt arbete ska bygga på kunskap Viss kunskap om: Policy på området (diskursanalyser) Studier på organisationsnivå (enkäter till tjänstemän, deltagande observation) Klienters upplevelser av aktivering och biståndsmottagnade (kvalitativa studier) Saknas kunskap (på individnivå) om: Metoder, arbetssätt och bedömningar inom försörjningsstöd som möjliggör jämförelser mellan grupper av socialbidragstagare Det är detta som studien bidrar med

Material i korthet 568 individer i fyra kommuner (Upplands Väsby, Östhammar, Karlstad, Norrköping) Aktivering under ett års tid undersöktes, året var 2003 Slumpmässigt urval från besökslistor Urval i avhandlingen - klienter med bistånd minst sex av 24 månader innan studien, ej ålders- eller sjukpensionärer = 372 personer Flera datakällor - kartläggning av aktiveringsinsatser (statliga och kommunala) - intervju med klient och handläggare - aktstudie efter ett år och ny intervju med handläggare - registeruppföljning av försörjning under 2004-2005 All data är på individnivå

Aktivering har flera element Element som ses som stöd: - Aktiveringsinsatser (arbetsmarknadsinsatser) - Undantag (avstå avslag på grund av individuella skäl) Element som ses som kontroll: - Sanktioner (avslag på grund av bristande närvaro/aktivitet) Frågor i avhandlingen: Vilka klienter får vad? Hur är detta kopplat till socialarbetarnas bedömningar av klienternas försörjningshinder? Hur är aktivering kopplat till om man får arbete?

Både svensk och internationell aktiveringspolitik rymmer två olika aktiveringsstrategier (teoretiskt sett) Jobbaktivering (Labour market attachment, Workfare, Work first) Resursaktivering (Human Resource Development, Human Resource Development)

Aktiveringsinsatserna i kommunerna analyserades utifrån de två strategierna Jobbaktivering = jobbsökande, jobbträning utanför arbetsmarknaden, ingen tidsgräns Resursaktivering = utbildning, praktik på reguljär arbetsplats, med tidsgräns

Hur bedömer socialarbetare socialbidragstagares försörjningshinder? Vanligaste försörjningshindren: Brist på utbildning (46 %), Brist på arbetslivserfarenhet (38 %) Ohälsa (30 %) Bristande arbetsmotivation Missbruk Språksvårigheter cirka 20 % Problem med familjen Svår arbetsmarknad Slutsats: Brist på resurser som utbildning/arbetspraktik det vanligaste hindret

Försörjningshinder hos olika klientgrupper Utrikes födda hade bristande språkkunskaper och arbetserfarenhet, sällan mjuka hinder som trasslig uppväxt eller dåligt självförtroende Främst svenska män hade missbruk Endast ensamstående mödrar hade problem relaterade till familjen Slutsats: Risk för stereotypa bedömningar av försörjningshinder

Aktiveringsinsatser 40 % fick aktiveringsinsats under året (20-60 %) av de fick - 50 % Jobbaktivering - 35 % Resursaktivering Variation i andel som deltog i statlig aktivering (49,17, 0 %) 20 % fick sanktion (20-35 %) 20 % fick undantag (7-44%) Sanktioner var generellt sett vanligare bland de som deltog i resursaktivering jämfört med de som deltog i jobbaktivering

Aktivering för olika grupper Män får oftare aktivering jobbaktivering än kvinnor, mödrar får minst aktivering Aktivering riktas fräst till långvariga biståndsmottagare Klienter som saknar utbildning och arbetserfarenhet får oftast jobbaktivering Unga klienter (under 25 år) får inte i aktivering än oftare äldre Sanktioner riktas främst till svenska män över 25 år Undantag riktas oftare till kvinnor och unga Sanktioner riktas oftare till klienter som anses sakna arbetsmotivation

Sammantaget om tillämpningen om aktivering Tillämpningen av aktivering varierar stort över kommuner Omfattande aktivering var inte liktydigt med fler krav och sanktioner Sanktioner är vanligare bland socialbidragstagare än arbetslösa med a-kassa Könslogik - aktivering och sanktioner riktas främst till män Arbetstestlogik (värdiga /ovärdiga) får stöd - sanktioner är kopplade till arbetsmotivation Policylogik saknar stöd unga under 25 år ej i fokus för aktivering

Sambandsanalyser av om aktiveringen spelar roll för om klienterna hade jobb eller fortsatt socialbidrag Utfall Arbete: 2 basbelopp lön i 2 år efter studien (24 %) Socialbidrag: 2 basbelopp i 2 år efter studien (17 %) Oberoende variabler Resursaktivering, jobbaktivering och sanktioner, separat och i kombination Kontroll för kommun samt klienternas karaktäristika och försörjningshinder (därmed viss kontroll för selektion)

Spelar aktiveringen någon roll för om klienterna får jobb eller fortsatt bistånd? Signifikanta samband (men breda konfidensintervall pga små grupper) Separata element i aktivering: Arbete vanligare bland dem som fått resursaktivering Socialbidrag vanligare bland dem som fått sanktion Kombinationer av element: Arbete vanligare bland dem som fått resursaktivering och sanktion Socialbidrag vanligare bland dem som fått jobbaktivering och sanktion

Slutsatser Risk för stereotypa (särskilt könsstereotypa) mönster i både bedömningar och insatser Bristande koppling mellan klienternas behov/ försörjningshinder och aktivering Resursaktivering tycks fungera bättre än jobbaktivering och sanktion (också i kombination med sanktion) Vad en sanktion kommunicerar kan bero av innehållet i aktiveringsinsatsen, innehållet behöver upplevas meningsfullt

Aktivering av socialbidragstagare tillbaka dagens kontext Decentralisering av arbetsmarknadspolitiken vad innebär den för arbetslösa utan a-kassa? Utifrån denna studie skulle vi svara så här: Hanteras arbetslösa utan a-kassa hårdare än arbetslösa med a-kassa? JA Får socialbidragstagare stöd eller kontrolleras de bara? Det varierar, bland annat på kön Gör socialtjänsten rätt saker för att gruppen ska komma i arbete? NEJ

Annan forskning som beaktats Socialbidragstagare vill ha mycket och individuellt anpassat stöd för att få arbete (sker ej enligt studien) Generellt sett små effekter av aktivering - arbetspraktik på reguljär arbetsplats är lovande (får stöd i studien) Sanktioner kan påskynda övergång till arbete, tycks dock ha olika effekt för olika grupper (får stöd i studien) Sanktioner ges ofta till personer med störst hinder (blandat i studien) Tät kontakt, hög personaltäthet, timing av aktivering tycks öka chansen att aktiveringen ger resultat (sker ej enligt studien))

Professionella förutsättningar i försörjningsstöd (enligt forskning) Generellt för socialtjänsten: Handlingsfrihet i tillämpningen av socialpolitiken Särskilt för försörjningsstöd: Hög ärendebelastning i jämförelse med socialtjänstens övriga områden Låg status och stor personalomsättning Låg prioritet i kommunalpolitiken

Klienternas sociala livssituation N = ca 150-200 Boende Situationen hemma (dygnsrytm, sköta hem, ofrivillig ensamhet, betala räkningar, mina föräldrar, andra kontrollerar mig) Stor/viss omfattning % 16 (32 om bo hemma) 42 (dagligen/vecka/m ånad) Mkt stort/måttligt problem % 56 Socialt nätverk 42 50 Kroppslig hälsa 54 (varav 15 mkt dålig) 71 (43 stort, mkt stort) Psykisk hälsa 47 (varav 15 mkt dålig) Funktionsnedsättning 29 (inkl. 10 % osäker) 75 (varv 46 stort/mkt stort) 76

Klienternas sociala livssituation N = 87-150 Stor eller viss omfattning, % av svarande Alkohol 5 (varje vecka/dag) 30 Droger 5 30 Mkt stort/ Måttligt problem, % av aktuella Övriga beroendefrågor (Matbeteende, datorspel, internet) Fysiskt våld Psykiskt våld 24 43 37 ( 11 senaste året) 48 (23 senaste året) Sexuellt våld 13 44 Utsatthet för övriga brott (Rån, hot, misshandel, inbrott, stöd) 13 (senaste 3 mån/år) Rättslig situation (åtalad, målsägande) 27 ( 7 % senaste 3 mån/år ) 22 Skulder (Betaln.anm. 45 %) 70 (13 omöjlig att betala tillbaka) 74 Problem pga närståendes situation (förälder, barn) 33 76

Arbete Klienter med en klar bild av vad de vill i framtiden Klienter som upplever samtliga delar av arbetssökande som svåra eller mycket svåra Andel 16 % 30-40 % Klientens önskemål om innehåll i arbetsmarknadsinsatser Klientens uppfattning om de krav socialtjänsten ställer Handläggarnas sammanlagda bedömning om klientens förutsättningar Arbetspraktik 64 % Utbildning 52 % Jobbaktivitet 2 5 % Sociala aktiviteter 21 % För höga 10 % För låga 7 % Annat 81 % (rimliga, självklara, lagom, både bra och dåligt) Ej stödbehov i arbete eller socialt 31 % Ej stödbehov arbete men socialt 23 % Stödbehov i arbete, ej socialt 17% Stödbehov i arbete och socialt 29 %

Klient och socialarbetare om frågorna N = ca 200 Klienterna Socialarbetare I hög grad I hög grad Var frågorna om den sociala livssituationen acceptabla? 67 % Var frågorna om sysselsättning och arbete acceptabla? 77 % Uppfattade du att klienten accepterade intervjun? 88 % Var det någon fråga som klienten reagerade negativt på? Var någon fråga svår att förstå? / Förstod klienten frågorna? Ja, 11 % 41 % 44 % Saknade du frågor om den sociala livssituation? 10 % Saknade du frågor i intervjun? 10 % Exempel på frågor som saknas Umgängesbarn, hur idag påverkas av tidigare livet, Pågående insatser, barn i familjehem, umgängesb arn

Klient och socialarbetare om frågorna, forts. Klienterna, andel Socialarbetare, andel Ska några frågor bort? 10 % Vilka? Frågornas karaktär, lika etc, Receptbelagda mediciner Innehöll intervjun frågor som socialtjänsten inte ställt förut? / Innebar intervjun ny kunskap på om klienten för dig? Hur uppfattar du den här intervjun med tidigare samtal med socialarbetare? Tror du att den här intervjun gett din handläggare en tydligare bild av din situation än tidigare? Ja, 50 % Missbruk Övergrepp Hälsa Mkt bättre 42 % Sämre 9 % Hög grad 50 % 17 % Klientens syn, Helhetssyn, Bakom- Liggande faktorer, Övergrepp

Slutsatser om FIA Relevanta livsområden Förmår skilja fram grupper med olika förutsättningar inför arbete Ny viktig information framkommer Både klient och handläggare accepterar och uppskattar FIA Vissa frågor uppfattas som lika av klienterna Frågorna kan vara svåra att förstå för klienterna Intervjuerna tar lång tid enligt socialarbetarna FIA fokuserar problem mer än resurser enligt socialarbetarna (MI)

Utmaningar behöver förstå vad bedömningsmetoder är och inte är Har socialtjänsten resurser att hjälpa klienterna när de knappt hinner genomföra FIA-intervjuer Etiska hänsyn. Kan man fråga om insatser saknas? Viktigt att vara tydlig mot klienten om möjligheter att ge anpassade insatser. Kan socialtjänsten påverka resurser och utbud av insatser? Har kommunerna kompetens att analysera uppgifter på gruppnivå? En förutsättning för att företräda gruppen.