Fem år mot våld Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 2009-2014
Fem år med VKV Det första fröet till VKV såddes 2007, när Regionfullmäktige efter en motion beslutade om att etablera ett regionalt kompetenscentrum om våld i nära relationer inom Västra Götalandsregionen. Efter en utredningsoch anställningsprocess startade VKV sin verksamhet 2009, den första av sitt slag i Sverige. Målgruppen för VKV:s arbete var samtliga 43.000 anställda inom regionens hälso- och sjukvård samt tandvård men även hälso- och sjukvårdspersonal med annan arbetsgivare men med en finansiering från regionen. Övergripande regionuppdrag var att arbeta med området våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor och sexuella övergrepp. Grunduppdraget var att initiera och bedriva utbildningsoch informationsverksamhet, utvecklingsarbete kring metoder och samverkan, forskning med anknytning till den kliniska verksamheten samt följa, sammanställa och sprida forskningsresultat. Regionen har senare beslutat om olika tilläggsuppdrag. Ett sådant uppdrag var bl.a. att ta fram medicinska regionövergripande riktlinjer för våld i nära relationer, barn som far illa/misstänks fara illa inkl. barn som bevittnat/ upplevt våld samt det akuta omhändertagandet vid sexuella övergrepp. Redan från starten har det varit en prioritering att sätta frågan om våld på hälso- och sjukvårdens dagordning. Därför var det viktigt att etablera kontakter och samverkan med olika verksamheter inom hälso- och sjukvården samt tandvården på utförarnivå men även med olika former av ledningssystem både på tjänstemanna- och politikernivå. Det var också en prioritering att synas i andra sammanhang ex. deltagande vid mässor och med våra egna föreläsningar, samt att snabbt bygga upp en webbplats som innehöll lättillgänglig och relevant information och fakta om våld för hälso- och sjukvården. VKV producerade bl.a. egna filmer om hur man kan fråga patienter om tidigare våldserfarenheter. Eftersom frågan om våld i nära relationer var relativt ny inom hälso- och sjukvården, var det enbart ett fåtal grundutbildningar inom vårdande yrken som hade föreläsningar kring våld i nära relationer, så var det viktigt att utbilda strategiska personalgrupper. MVC, BVC och Ungdomsmottagnar identifierades först och är breda förebyggande verksamheter som möter en stor del av befolkningen åtminstone någon gång i livet och har goda möjligheter att både upptäcka och förebygga våld. VKV har också etablerat ett fast samarbete med ett stort antal universitetsutbildningar som leder till arbete inom hälso- och sjukvård/tandvård och genomför regelbundna föreläsningar till studenter varje år. Ett annat aktuellt område har varit den forskning som ska vara till klinisk nytta. Ett viktigt syfte har varit att kartlägga hur personalen arbetar med området våld, vilken kompetens som finns och som önskas samt hur man tänker kring de barn som upplevt våld och hur anmälningsplikten efterlevs. Ett annat prioriterat syfte har varit att kunna förmedla våldsutsattas erfarenheter av bemötandet inom hälso- och sjukvården. VKV har startat två stora pilotprojekt Christina-projektet 2012 (BVC, Folktandvård och Socialtjänst) och Fråga på rutinprojektet 2013 (Vårdcentraler, BVC och rehabverksamheter) för att i dialog och delaktighet med olika verksamheter ta fram metoder för samverkan, synliggöra 3
barnen som upplevt/lever med våld samt att ställa frågor om våld till vuxna. Det finns en övergripande tanke och en röd linje i VKV:s arbete som innebär att stödja och hjälpa personal och olika ledningssystem inom hälso- och sjukvården/tandvården samtidigt för att kunna integrera området våld inom den ordinarie verksamheten. Vi använder oss av olika metoder för att nå detta mål. Ett exempel är att ge grundläggande kunskaper om området via föreläsningar, filmer, diskussioner, egen och andras forskning parallellt för att sedan kunna omsättas i pilotprojekt. Verksamheterna får där använda sig av de nya kunskaperna, som fylls på, samt skapa metoder och rutiner på den egna arbetsplatsen i ett processarbete tillsammans med VKV och övriga intressenter. Erfarenheterna från olika verksamhetsområden kan sedan generaliseras och får inspirera till en implementering inom ytterligare verksamheter där hälso- och sjukvården och tandvårdens olika ledningssystem har en avgörande och central roll för att det ska fungera och utvecklas till en del av den ordinarie verksamheten. Som ett övergripande stöd behövs även en fungerande lagstiftning och olika former av nationellt och regionalt stöd samt regionala medicinska riktlinjer antagna av regionens centrala ledningssystem för att det ska fungera fullt ut. Olika nationella och regionala beslut, omgivande verksamheters arbete och lagstiftningen inom området påverkar hälso- och sjukvården och tandvårdens möjligheter att arbeta med våld. Därför har det varit viktigt att möta och samverka med nationella och regionala aktörer, som t.ex. Socialstyrelsen, IVO, Regeringskansliet, Sveriges kommuner och landsting och länsstyrelsen, samt att möta politiker på såväl regional som nationell nivå. Men även samverkan och möten med polismyndighet, åklagare, domstolsväsende, kommuner, andra landsting/regioner, Intresseorganisationer mfl. har varit en viktig del i arbetet. Hälso- och sjukvården och tandvården är verksamheter som möter nästan alla barn, ungdomar och vuxna. I uppdraget ingår att ställa frågor om hälsan. Sambandet mellan tidigare våldsutsatthet och en senare ohälsa är väldokumenterat. Flera av dessa verksamheter har dessutom stora möjligheter att arbeta preventivt och att kunna upptäcka våld på ett tidigt stadium, kunna agera samt förmedla hjälp. Några exempel är MVC, BVC, ungdomsmottagningarna, vårdcentralerna och tandvården. Nu är det dags att detta faktum återspeglas nationellt exempelvis i regeringens och SKL:s satsningar inom våldsområdet i form av olika uppdrag som stödjer alla landsting/ regioner och tandvårds-verksamheter i detta arbete. IVO:s nationella tillsyn av hälso- och sjukvården 2013, SKL:s beslut om att ta in arbetet med våld inom försäkringsmedicinen samt Socialstyrelsens nya nationella föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer 2014 är några tydliga exempel på bra och konkret nationell hjälp som hälso- och sjukvården och tandvården är i stort behov av. Vi ser fram mot fler nationella beslut och insatser som hjälper oss och andra landsting och regioner i vårt arbete med och mot våld. VKV vill slutligen rikta ett stort varmt tack till Västra Götalandsregionens engagerade politiker, tjänstemän och praktiker som har möjliggjort vårt arbete under dessa fem år. Västra Götaland 2014-11-27 Medarbetare vid VKV Anita Kruse Chef och verksamhetsansvarig för VKV Daniel Cederberg Informatör Tove Corneliussen Utbildningsledare Carina Eliason Utvecklingsledare Viveka Enander Fil.dr. i socialt arbete Forskningsansvarig vid VKV samt lektor vid Institutionen för socialt arbete Carina Iloson Projektledare vid VKV Överläkare/enhetschef inom Närhälsans gynekologi Gunilla Krantz Konsult vid VKV Allmänläkare, professor vid Sahlgrenska akademien, avd. för samhällsmedicin och folkhälsa Göteborgs Universitet Lotta Nybergh Med. dr. i folkhälsovetenskap Jenny Ström Verksamhetsassistent Eva Wendt Projektledare vid VKV Barnmorska och med. dr. i allmänmedicin Ann Wolmar Projektledare 4 5
Utbildningsverksamheten Våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem och brist på utbildning hos personalen är ett av många hinder för att upptäcka våldsutsatta patienter. Utbildningsuppdragets syfte är att dels bereda plats och skapa legitimitet för kunskapsområdet inom hälso- och sjukvården, dels att höja den yrkesmässiga kompetensen i bemötande och omhändertagande av patienter involverade i våld. (ur Slutrapporten 2007) När uppdraget för VKV formulerades var målet att all personal skulle få en baskompetens kring våldets uttrycksformer, prevalens, hälsokonsekvenser, bemötande av våldsutsatta patienter, lagstiftning samt samverkan med andra aktörer. Ett annat mål var att ämnet våld i nära relationer införs på grundutbildningar vid högskolor/universitet. Det framhölls också vikten av att utbildningar genomförs på olika platser inom regionen. Hur har då detta uppdrag tagits omhand av VKV? Utbildningarna utformas enligt målgruppens behov och önskemål och går ofta hand i hand med våra utvecklingsprojekt. Oftast föreläser VKV:s egen personal men även personer med specialistkompetens har bjudits in: gynekolog, rättsmedicinare, jurist, polis, kurator, socialsekreterare och liknande. Centralt för VKV:s utbildningar är att de sker i samråd med målgruppen. Utmaningen består i att dels tillgodo se målgruppens upplevda behov, samt de behov vi på VKV ser att målgruppen har. Eftersom behoven förändras över tid, förändras också utbildningarnas sammansättning över tid. Lagstiftning förändras, riktlinjer och vägledande dokument uppdateras. En grundutbildning från VKV år 2014 ser annorlunda ut jämfört med samma utbildning 2009. När VKV bildades 2009 startades ett samarbete kring gemensamma basutbildningar med Dialoga Relationsvåldcentrum, som hade ett utbildningsuppdrag gentemot kommunerna i Göteborgsområdet. Eftersom VKV tidigt lade ett fokus på primärvårdens verksamheter påbörjades samtidigt utbildning av personal inom mödrahälsovård och ungdomsmottagningar i Fyrbodal. Parallellt påbörjades ett forskningsprojekt för att kartlägga hur man arbetade med frågan inom MVC, BVC samt UM inom hela regionen då dessa verksamheter arbetar förebyggande, är generella och möter en stor grupp av befolkningen. Under hösten 2009 startade VKV i samverkan med Göteborgs Universitet utbildningen Samtal med unga om sexualitet och relationer, 7,5p, på grundnivå. Kursen hade kvoterade platser för yrkesverksamma. Kursen drevs fram till 2013. Under åren 2010-11 genomfördes utbildningar inom flera delar av regionen där personal inom såväl primärvård som länssjukvård deltog. Oftast var utbildningarna riktade mot specifika målgrupper (MVC/BVC/UM, sjukvårdsrådgivning, kvinnosjukvård, rehabverksamhet, ambulanspersonal, BUP etc) och utbildningstjänster köptes in till viss del. En utvecklingsledare med inriktning på barn- och ungdom anställdes under 2012 för att tydligare lyfta fram barnperspektivet i VKV:s arbete. Basutbildningar med inriktning kring barn som far illa/lever med våld genomfördes där tidig upptäckt, anmälningsplikt samt samverkan med socialtjänst var ett viktigt fokus. Parallellt startades Christina-projektet, ett utvecklingsprojekt med ett tydligt barnperspektiv (läs mer om Christina-projektet på sid. 18). Folktandvården är en verksamhet som möter sina patienter under en lång period och där det finns goda möjlig- 7
heter att fånga upp patienter som är våldsutsatta. Under 2012-14 genomfördes omfattande utbildningsinsatser inom folktandvården där personal från 83 % av regionens kliniker deltagit i minst en utbildningsdag. I samverkan med regionens försäkringsmedicinska ledning genomförde VKV 2013-2014 basutbildningar om våld till regionens försäkringsmedicinskt ansvariga läkare, vårdcentralschefer och rehabpersonal. Inom Västra Götalandsregionen skrivs en majoritet av rättsintygen utifrån det som undersökande läkare skrivit i sina journalanteckningar. Mot bakgrund av det såg VKV det var viktigt att utbilda personal i hur man dokumenterar skador på ett sådant sätt att de kan bli ett bra underlag för ett eventuellt rättsintyg. Under hösten 2013 genomfördes en utbildning där kliniker med rättsmedicinsk utbildning och erfarenhet föreläste om rättsintyg och god dokumentation. Barnfridsdagar I samverkan med ett Göteborgs Stad, BRIS, ATSUB och Stadsmissionen m fl startades ett samarbete hösten 2012 för att samverka kring Barnfridsdagar. Syftet med Barnfridsdagarna är att skapa en mötesplats för ideella, offentliga och privata verksamheter i Västra Götaland som vänder sig till barn och ungdomar som far illa och behöver extra stöd, skydd och hjälp för att få sina rättigheter tillgodosedda. Barnfridsdagarna ger en unik möjlighet att lära känna andras verksamheter bättre och knyta nya kontakter för framtida arbete. VKV fick ansvaret för att anordna seminarier där dels olika verksamheter/organisationer fick presentera sitt arbete för varandra men även föreläsningar i plenum där bl a journalisten Daniel Velasco föreläste om sitt arbete med den uppmärksammade radiodokumentären Den fastspända flickan. Vid föreläsningarna hösten 2013 deltog 200 personer. Vårdutbildningar där VKV utbildar Göteborg: Läkarprogrammet Sjuksköteprogrammet Psykologprogrammet Socionomprogrammet Sjukgymnastprogrammet Arbetsterapeutprogrammet Folkhälsovetarprogrammet Specialistsjuksköterskeutbildningar med inriktning mot; Barnmorska, röntgensköterska, distriktsköterska, psykiatrisköterska ST- samt AT-läkare PTP-psykologer Utbildning för läkare o sjuksköterskor med utländsk bakgrund (för att få svensk legitimation) Högskolan Väst: Sjuksköterskeprogrammet Följande utbildningar finns filmade Fråga om våld på MVC Fråga om våld på BVC Fråga om våld på ungdomsmottagning Allan Wade, tvådagarsutbildning som innehåller: * Rättsväsendets bemötande av brottsoffer och förövare * Bemötande och behandling av brottsutsatta * Barn och ungdomar som lever i våld * Män och unga killar som använder våld Tidigare våldsutsatthet - senare ohälsa, Vincent Felitti samt Anna-Karin Andershed Skadedokumentation och traumatologi, Ulf Jonsson Tandvårdens skadedokumentation, Anna Jinghede Akut omhändertagande vid sexuella övergrepp, Carina Iloson Övergiven eller stöttad-bokrelease, Eva Wendt Kartläggningsstudien, Gunilla Krantz Som ett led i att uppfylla uppdraget från politiken, har VKV under flera år medverkat vid flera grundutbildningar där vårdpersonal utbildas: läkare, sjuksköterskor, psykologer, socionomer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter samt folkhälsovetare men även vid vidareutbildning av t ex barnmorskor och röntgensköterskor. (Se sammanställning till höger) Under 2014 har ett utbildningssamarbete påbörjats med odontologiska institutionen i Göteborg där blivande tandläkare och tandsköterskor skall få kunskap inom ämnet våld i nära relationer. Som ett komplement till föreläsningar finns idag flera utbildningsfilmer på våldinärarelationer.se. Filmerna Fråga om våld visar hur frågor om våldsutsatthet kan ställas av personal inom MVC, BVC och UM. Se faktaruta till höger för en sammanställning av VKV:s filmade material. Föreläsningar med bred målgrupp 2010 Katarina Wennstam & Börje Svensson, om sexuella övergrepp, Lisebergsteatern (520 deltagare) 2011 Allan Wade, Lisebergsteatern (660 deltagare) 2012 Björn Tingberg, sjuksköterska från MIO-gruppen, samt Kjerstin Almqvist, Karlstad Universitet, Lisebergsteatern (400 deltagare) 2013 Vincent Fellitti, Anna-Karin Andershed m fl, Draken (700 deltagare) 2013 Anna Jinghede, som är utbildad tandläkare och kriminaltekniker. (300 deltagare) 2014 Staffan Jansson, barnläkare, specialist på barnmisshandel. Radisson (400 deltagare) VKV:s grundföreläsning, Tove Corneliussen/Carina Eliason Metodutbildning om att fråga om våld, Kerstin Jigmo Metodutbildning om att fråga om våld, Anna Westerståhl Erfarenheter från Christinaprojektet, Carina Eliason 8 9
Genväg till forskning 2009 Att stanna och att gå: Forskning kring misshandelsprocessen och misshandlade kvinnors uppbrottsprocess. Författare: Viveka Enander. 2010 Avslöjandets tid: en doktorsavhandling av Ninni Carlsson om kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp. Författare: Viveka Enander. 2011 Att ställa frågor om våld till gravida kvinnor en genomgång av internationell forskning. Författare: Eva Wendt. 2012 Barn som upplever våld konsekvenser för välmående och hälsa. Författare: Tove Corneliussen. 2013 När män utsätts för våld i nära relation hur ser det ut då? En genomgång av internationell forskning. Författare: Lotta Nybergh. Lika men olika våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Författare: Kerstin Kristensen. 2014 Den våldsutsatta patienten i tandvården. Författare: Linnea Dahlström och Sanna Jansson. Att ställa frågor om våld till föräldrar och barn inom barn- och ungdomspsykiatrin. Författare: Ole Hultmann. Forskningsverksamheten VKV har två uppdrag från regionstyrelsen som rör forskning, de är att följa, sammanställa och sprida forskningsresultat och analysera behovet av forskning inom området, samt att bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten. Följa, sammanställa, sprida och analysera Vad gäller att följa aktuella forskningsresultat är detta sedan VKV:s start och framåt ett ständigt pågående arbete. Den vetenskapliga publiceringen i ämnet är omfattande och i princip omöjligt att ha ett helhetsgrepp om, vilket utgör en utmaning. Forskningsansvarig samt övrig forskande personal har dock olika specialistkompetenser inom det bredare forskningsområdet vilket innebär att man kompletterar varandra och gemensamt har ett större grepp om fältet. För att sammanställa och sprida forskning, såväl egen som andras, har VKV valt flera olika möjliga tillvägagångssätt och kommunikationskanaler. Den kanske mest nämnvärda av dessa är publikationsserien Genväg till forskning, som kan beskrivas som forskningsbaserade faktablad. I Genväg till forskning presenteras lättfattliga översikter om forskningsfrågor inom området som har direkt relevans för praktiker. Tanken bakom publikationsserien är att praktiker än mindre än forskare har tid och möjlighet att sätta sig in det omfattande forskningsfältet, och att det därför är värdefullt att erbjuda just en genväg till aktuell kunskap för praktikergruppen. Detta har bekräftats av att publikationen är populär och efterfrågad. Även om serien främst riktar sig till praktiker, så har också forskare inom fältet uttryckt att de finner dessa publikationer värdefulla. År 2009 publicerades den första publikationen i serien, som efter fem år omfattar åtta publikationer (se faktaruta till vänster). VKV:s egen forskning kommuniceras vidare ut genom en rapport och en skriftserie. Rapportserien består av förstudier och andra något mindre arbeten, medan resultaten av VKV:s större forskningsprojekt publiceras i skriftserien. Såväl egen som annan forskning har vidare kommunicerats via konferenser och öppna seminarier. VKV:s första större studie Övergiven eller stöttad? Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvården (Wendt och Enander 2013) presenterades exempelvis vid en konferens vid Folkets Hus, då hälso-och sjukvårdspersonal från många olika enheter och delar av regionen bjöds in. Konferensen videofilmades även för att göras tillgänglig på portalen. Ytterligare ett sätt att sprida såväl egen som annan forskning har varit anordnande av öppna seminarier, inom ramen för Gender and Sexuality in Social Work (GESS), en samverkan mellan VKV, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs Universitet, och Kunskapscentrum för Jämlik vård (KJV). GESS initierades 2009 och var ursprunglingen ett projekt som omfattade de två förstnämnda parterna, och som fick stöd från Socialstyrelsen. Målet med projektet var stärka forskning, samverkan och ge utbildning för praktiker, forskare och studenter. GESS seminarieverksamhet kan således beskrivas både som utbildning och samverkan, men forskningen har stått i fokus. GESS avslutades under 2014 eftersom de frågor som fokuserats inom ramen för GESS aktualiserats av flera andra och nya aktörer sedan starten 2009. VKV:s egen forskning kan ses som resultatet av uppgiften att analysera behovet av fortsatt forskning inom området, och presenteras nedan. Bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten Sedan starten har VKV i huvudsak drivit tre större forskningsprojekt. Projekten beskrivs kortfattat nedan. 11
Bemötandestudie Hur vill kvinnor med erfarenhet av våld bli bemötta av hälso-och sjukvårdspersonalen? Denna fråga har belysts i en del internationell forskning, men i mindre utsträckning i svensk forskning. Kunskap från andra länder är inte alltid överförbar till det svenska sammanhanget, men kan också avvisas med detta som motivering, även om så skulle vara fallet. Därför valde VKV att initiera en studie där kvinnor från Västra Götalandsregionen djupintervjuades. Studien påbörjades 2010 och resultaten publicerades i bokform 2013, med titeln Övergiven eller stöttad? Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av bemötande inom hälso-och sjukvården, med Eva Wendt, som varit huvudansvarig för forskningsprojektet som huvudförfattare, och VKVs forskningsansvariga, Viveka Enander, som medförfattare. Syftet med studien var att beskriva våldsutsatta kvinnors erfarenheter, uppfattningar och önskemål om bemötande i hälso- och sjukvården. Studiens frågeställningar berörde hur kvinnorna beskrev sin våldserfarenhet, hur de beskrev sin hälsa relaterat till att vara eller har varit utsatta för våld, samt vilka uppfattningar och reflektioner kvinnorna hade om mötet med hälso- och sjukvården, och om hur de skulle ha velat bli bemötta. De 29 intervjuade kvinnorna hade erfarenheter av alla nivåer och typer av våld, och de beskrev en omfattande ohälsa som de själva relaterade till det våld de utsatts för. Många av kvinnorna hade barn och i studien understryks att betydelsen av att fånga upp våldet i ett tidigt skede, eftersom detta i ett större perspektiv handlar om både barns och kvinnors möjligheter till ett bättre liv och en bättre hälsa. Kvinnorna hade alla både negativa och positiva erfarenheter av bemötande inom hälso-och sjukvården. Analysen av kvinnornas upplevelse av personalens bemötande, resulterade i två teman; att känna sig övergiven och att känna sig stöttad. Analysen visade att kvinnorna hade mött personal, som enligt deras uppfattning utelämnade åtgärder, orsakade besvikelse och försvårade dialog, vilket kan beskrivas som att kvinnorna vid dessa tillfällen blev övergivna. Men kvinnorna ansåg också att hälso- och sjukvårdspersonalen avlastade, förmedlade kunskap, visade medkänsla, beskyddade, bidrog till att stärka självkänsla, underlättade dialog och var omsorgsfulla, vilket kan beskrivas som att kvinnorna blev stöttade. Studien pekar på såväl hälso-och sjukvårdsorganisationens som den enskilda personalens ansvar för att kvinnor som besöker vården känner sig stöttade snarare än övergivna. Kartläggningsstudie Mödravårdscentraler (MVC), barnavårdscentraler (BVC) och ungdomsmottagningar (UM) har under lång tid utfört ett gott förebyggande hälsoarbete i Sverige. Dessa tre verksamheter har stora möjligheter att fånga upp både de som är utsatta för våld men också de som utövar våld. VKV har mot bakgrund av detta valt att undersöka hur personal som arbetar inom dessa verksamheter inom Västra Götalandsregionen bemöter barn, ungdomar och vuxna med erfarenheter av våld samt vilka åtgärder som vidtas. Det övergripande syftet var att undersöka hur personal som arbetar på MVC (med graviditetskontroller), BVC och UM, inom sin verksamhet bemöter vuxna och barn respektive ungdomar som lever med våld samt vilka åtgärder som vidtas. Vidare undersöktes varifrån personalen fått sin kunskap om våld, förekomsten och användningen av skriftliga rutiner, hur personalen agerar när det gäller dokumentation och anmälan samt vilket stöd de anser sig behöva från organisationen. Studien omfattade all personal i Västra Götalandsregionen som arbetade med patienter inom MVC (med graviditetskontroller), BVC och/eller UM, vilka ombads fylla i en elektronisk enkät. Studien är planerad att publiceras i bokform under 2014. I resultatet framkommer att en hel del av personalen på MVC, BVC och UM kände sig ganska osäkra i arbetet med våldsutsatta; att identifiera våldsutsatthet genom att ställa frågor om våld och hur de ska bemöta och agera för att göra rätt. De uppger också att de sällan träffar våldsutsatta i sin profession, även om det fanns en variation bland deltagarna i studien. Flera deltagare reflekterade själva över att de förmodligen missat många våldsutsatta under sin yrkesutövning. Positivt är att majoriteten av personalen kunde tänka sig att fråga alla sina besökare om våldsutsatthet, en stor andel kände ingen oro eller olust inför att fråga och majoriteten kände att de hade möjlighet att samtala med sina kollegor. Avhandlingsprojekt En vetenskaplig avhandling har en särställning i den akademiska världen, det arbete som presenteras i en avhandling är resultatet av en lång läroprocess som tillfört ny kunskap både till den doktorand som genomfört arbetet och till forskningen i stort. VKV och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet har tillsammans initierat ett avhandlingsprojekt som kommit att genomföras av doktorand Lotta Nybergh. Ett ofta använt enkätinstrument för att mäta våldsutsatthet är framtaget av Världshälsoorganisationen (WHO). Syftet med avhandlingen var att undersöka pålitligheten i WHO:s frågor om våld i en nära relation och att granska förekomsten av självskattad våldsutsatthet, dess konsekvenser samt samvarierande faktorer bland vuxna kvinnor och män i Sverige. Ett ytterligare syfte var att utforska och tolka mäns upplevelser av att vara utsatt för våld i en nära relation, genom djupintervjuer med 20 män. Resultaten pekade på att WHO:s frågor, som är utvecklade för kvinnor, tycks fungera något annorlunda för män. Vidare framkom att medan kvinnor och män angav våldsutsatthet i lika hög utsträckning för det senaste året, rapporterade kvinnor en högre utsatthet för våld som förekommit innan det senaste året. De djupintervjuade männens kvinnliga partners hade etablerat en betydande och allvarlig känslomässig kontroll över dem, men lyckades sällan uppnå fysisk eller sexuell kontroll över männen. Genus som en genomgripande struktur påverkade såväl uttryck som upplevelser av våld. Sammantaget visar resultaten från denna avhandling att både kvinnor och män är utsatta för våld i en nära relation i Sverige, men även att våldsutsattheten skiljer sig åt. Lotta Nyberg lade fram avhandlingen för disputation den 10 oktober 2014. Huvudhandledare var professor Gunilla Krantz och bihandledare fil.dr. Viveka Enander samt docent Charles Taft. Opponent var professor Marianne Hester, Bristol University. VKV:s deltagande i forskarsamhället Att vara en forskande enhet utanför universitetet innebär både för- och nackdelar. En uppenbar fördel är att det är lättare att bedriva kliniknära forskning av direkt relevans för praktiker om man är del av samma organisation som dessa. En nackdel, eller kanske snarare en utmaning, är att kunna skapa en forskningsmiljö som ger utrymme för kritisk granskning och teoretisk reflektion. Detta är svårt att uppnå med en så liten forskargrupp som VKV:s, och för att kompensera för detta ingår VKV:s forskande personal också i Västsvenska forskargruppen Kön och Våld i nära relationer, där egna och andras forskningsprojekt diskuteras vid fortlöpande seminarier. Ytterligares ett viktigt sätt att deltaga i det vidare forskarsamhället och samtidigt sprida den egna forskningen är deltagandet i nationella och internationella forskningskonferenser. 12 13
Utvecklingsprojekt Regionprojektet - Akut omhändertagande vid sexuella övergrepp, kvinnor och män från 13 år I VKV:s uppdragsbeskrivning ingick att utveckla metoder för bemötande och omhändertagande av kvinnor som misshandlats eller våldtagits samt sprida kunskapen till regionens sjukvårdsverksamheter. Nationellt kunskapscenter för kvinnofrid (NCK) hade på uppdrag av regeringen tagit fram ett nationellt handlings- program för hälso- och sjukvården där syftet var att för- bättra omhändertagandet av personer utsatta för sexuella övergrepp. Syftet var att erbjuda ett likvärdigt och gott omhändertagande oavsett var patienten sökte hjälp. En nyhet var att en fullständig spårsäkring kunde erbjudas patienten även om inte polisanmälan gjorts. VKV startade därför ett arbete för att skapa regionala gemensamma riktlinjer för bemötande, omhändertagande stöd och uppföljning av kvinnor och män över 13 år utsatta för sexuella övergrepp. I samverkan med samtliga kvinnokliniker och barnkliniker inom regionen leddes arbetet av Carina Iloson, gynekolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, med specialkunskap i handläggandet av akut våldtagna kvinnor och dokumentation/spårsäkring. Storgöteborgsprojektet - Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som har utsatts för sexuella övergrepp Parallellt med Regionprojektet startades ett utvecklingsprojekt med syfte att bidra till metodutveckling och bättre lokal samverkan för förbättrat stöd till unga (13-25 år) utsatta för sexuella övergrepp. I projektet medverkade representanter från offentliga och ideella organisationer inom StorGöteborg. Projektet pågick under knappt två år och under projekttiden genomfördes en rad samverkansmöten, kartläggning av organisationernas arbeten, utbildningsdagar samt samverkansdagar där organisationerna fick presentera sig för varandra samt för andra aktörer inom det geografiska området. Gemensamt informationsmaterial togs fram. FoU i Väst/GR utvärderade projektet och fann att det hade bidragit till en bättre samverkan/samordning över organisationsgränser samt att det underlättat för målgruppen att söka hjälp. Ett utvecklingsområde som identifierades var att stödet/omhändertagandet av unga män utsatta för sexuella övergrepp behöver förbättras. I projektet medverkade 17 offentliga verksamheter samt 12 ideella organisationer. Motsvarande arbete genomfördes för män från 13 år. En projektgrupp med deltagande från akutmottagningar, kirurgmottagningar, hudmottagningar, barnkliniker, barnkirurger samt barnahus tog fram förslag till handläggning av våldtagna män. Regionprojektets arbete ligger till grund för de regionala medicinska riktlinjer för akut omhändertagande av vuxna och barn utsatta för sexuella övergrepp som beräknas klara vid årsskiftet 2014/15 (se detta avsnitt). 15
Projekt Fråga på rutin om våld i nära relationer vid vårdcentraler, barnavårdscentraler, rehabiliteringsverksamheter och bedömningsteam inom Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvården möter många människor som söker hjälp för skador, sjukdomar och besvär som har orsakats av våld i nära relationer. Få berättar spontant om våldet och alla förstår inte heller vad deras besvär beror på. Våld orsakar inte enbart fysiska skador utan också sömnsvårigheter, ångest, depression, kroniska smärttillstånd, posttraumatiskt stressyndrom och många andra former av ohälsa. Det är angeläget att hälso- och sjukvården upptäcker barn och vuxna som är utsatta för våld i nära relationer då det finns ett starkt samband mellan tidigare våldserfarenheter och en senare ohälsa som vuxen. Många våldsutsatta är föräldrar och i dessa familjer drabbas barnen direkt eller indirekt av våldet. I Västra Götalandsregionen pågår 2013-2015 ett projekt inom ramen för en effektiv sjukskrivningsprocess, där frågor om våldsutsatthet alternativt våldsutövande rutinmässigt ställs till vissa patienter vid vårdcentraler, barnavårdscentraler samt verksamheter för rehabilitering och bedömningsteam. 31 verksamheter inom respektive försäkringsmedicinskt område i Västra Götalandsregionen ingår i projektet. Syftet med projektet är att synliggöra och uppmärksamma vuxna och barn som utsätts för våld, vuxna som utövar våld och barn som bevittnat/upplevt våld i nära relationer. För att uppnå syftet är ett av målen att ge all personal inom deltagande verksamheter grundläggande utbildning om våld i nära relationer samt kunskap om att psykisk och fysisk ohälsa kan vara kopplad till tidigare trauman och våldsupplevelser. Ett annat mål är, att i samarbete med verksamheterna, ta fram riktlinjer och rutiner för att personal ska kunna ställa frågor om våld och på ett kompetent och förtroendeingivande sätt kunna samtala med patienter om våld i nära relationer samt vid behov anmäla till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 SoL. För att kunna genomföra detta arbete initierar och stöttar VKV ett samarbete mellan deltagande verksamheter och den lokala socialtjänsten och de stöd- och behandlingsinsatserna som finns att tillgå i kommunerna/stadsdelsnämnderna. Om patienter ska tillfrågas om erfarenheter av våld i nära relationer är det viktigt att de, vid behov, erhåller stöd eller hänvisas till adekvat behandling. Att rutinmässigt ställa frågor om våld till patienter är ett nytt arbetssätt att komplettera den gängse anamnesen. Det kan innebära en utmaning för många och skapa osäkerhet beroende på vad patienten ger för svar. Även om frågor om våld inte alltid leder till upptäckt, kan frågorna förmedla ett budskap om att våld i nära relationer är vanligt förekommande, att det leder till ohälsa och inte kan accepteras samt att det finns hjälp att få. Genomförandefasen i projektet är ettårig och verksamheterna erhåller både skriftligt och webbaserat stöd i form av rutiner, handledningsmaterial, foldrar och affischer. Under året ses verksamheterna vid minst fyra tillfällen för gemensam uppföljning och handledning. Att introducera en metodförändring i arbetssättet skapar ibland motstånd även om man vet att förändringen är positiv. Därför är det viktigt att stödja personalen med både utbildning och uppföljning. Projektet kommer att utvärderas efter projekttiden. Utvärderingens fokus kommer att utgöras av både en kvalitativ och en kvantitativ analys. Sjukvårdspersonal 17
kommer att svara på enkäter före och efter genomförandefasen samt intervjuas i fokusgrupper om bland annat upplevelser och erfarenhet av att ställa frågor om våld samt utbildningens betydelse för detta. Intentionen med projektet är att efter projekttidens slut finna arbetssätt för att rutinmässigt kunna ställa frågor om våld i nära relationer vid Västra Götalandsregionens vårdverksamheter. Läs mer om Fråga på rutin-projektet och ta del av rutiner och material på www.valdinararelationer.se/fraga Samverkans- och utvecklingsprojekt om barn som utsätts för våld, sexuella övergrepp, försummelse samt upplevt/bevittnat våld i nära relationer VKV fick hösten 2011 i uppdrag av Regionstyrelsen att ta fram program/riktlinjer för hälso- o sjukvårdens åtgärder/handläggning vid misstänkt brott mot barn och vuxna inom området våld i nära relationer och sexuella övergrepp. Inom ramen för uppdraget gällande målgruppen barn initierade VKV under våren 2012 ett samverkans- och utvecklingsprojekt mellan BVC, folktandvården och socialtjänsten (Barnprojektet). Projektets syfte var att synliggöra och uppmärksamma barn som utsätts för våld, sexuella övergrepp, försummelse och barn som upplevt/bevittnat våld och att dessa barn får skydd, stöd och behandling. Målet var att utveckla rutiner inom området barn som far illa, för upptäckt, bemötande, anmälningsförfarande samt dokumentation. Målet var även att utveckla goda samverkansmöjligheter mellan BVC, folktandvård och socialtjänst. Inom Göteborg omfattades i projektet 7 BVC-mottagningar, 5 folktandvårdskliniker och 5 socialtjänstverksamheter. Inom Borås omfattades i projektet 3 BVC mottagningar, 3 folktandvårdskliniker och 3 socialtjänstverksamheter. Under våren 2012 och i början av hösten 2012 förankrades projektet med ledningssystem och representanter från berörda verksamheter. Kartläggning skedde gällande utvecklingsområden och behov av att utveckla eller revidera riktlinjer och rutiner inom respektive verksamhet. För att ha möjlighet till att upptäcka och ge stöd till barn och vuxna som utsätts för våld och övergrepp samt barn som upplevt/bevittnat våld är det en förutsättning att kunskap och rutiner finns hos myndigheter som möter barn och vuxna. Samtliga anställda inom projektets verksamheter har erhållit en grundutbildning om barn som far illa/riskerar att fara illa samt våld i nära relationer. Kontaktpersoner inom berörda verksamheter har även erhållit fördjupad utbildning inom området. För att skapa trygghet och kompetens hos personalen är det viktigt att det finns rutiner för upptäckt, bemötande, anmälningsförfarande enligt kap. 14 1 Socialtjänstlagen (SoL), dokumentation och samverkan. Inom ramen för projektet har VKV tillsammans med representanter från projektets verksamheter utarbetat rutiner som ett stöd till personalen. Rutiner med bilagor erhöll personalen inom projektets verksamheter i en pärm, Christina pärmen, samt att allt material fanns att tillgå på VKV:s hemsida. De bilagor som utarbetats innehåller bland annat: Anmälningsblankett till socialtjänsten för anmälan enligt kap 14:1 SoL. Vad en anmälan enligt kap 14:1 SoL bör innehålla. Checklista, att tänka på vid muntlig konsultation med socialtjänsten. Flödesschema vid anmälningsförfaranden enligt kap 14:1 SoL. Hur ställs frågor om våld på rutin och/eller indikation inom BVC och FTV Förslag till en samverkansmodell Informations- och handledningsmaterial För att skapa trygghet hos personalen att ställa frågor och samtala om våld i nära relationer har VKV tillsammans med representanter från projektets verksamheter tagit fram informationsmaterial. Föräldrafolder på tio olika språk som lämnas till föräldrar vid samtal och som även skall finnas att tillgå i väntrum. Affisch till väntrum och behandlingsrum som visar att verksamheten uppmärksammar och samtalar om våld i nära relationer Handledningsmaterial till personalen både i en kortare och en längre version, finns att tillgå via VKV:s hemsida. Bokmärke som synliggör barn som far illa/riskerar att fara illa Dokument som sammanfattar de externa stödverksamheter som Hälso- och sjukvården och Tandvården kan konsultera samt hänvisa patienter vidare till. Christina-projektet Under våren 2013 erbjöds samtliga medverkande verksamheter i Samverkans- och utvecklingsprojektet gällande barn som far illa att ingå i ett pilotprojekt, Christinaprojektet. Syftet med detta pilotprojekt var att verksamheterna skulle pröva att arbeta under ett år utifrån de rutiner och det material som tagits fram. Verksamheterna skulle även pröva att arbeta enligt de modeller som utarbetats gällande samverkan och att fråga om våld på rutin och indikation. Samtliga verksamheter tackade ja till detta. Christina projektet startade under september 2013 och utvärderingens period avslutas 2014-12-31. En förutsättning för projektets genomförande var att skapa trygghet hos personalen för att tala om, bemöta och handlägga frågor som berör området barn som far illa. Tydliga dokumenterade rutiner och checklistor samt informationsoch handledningsmaterial tillhandahölls som stöd till 18 19
personalen. Projektets fokus var att stärka samverkan mellan BVC, FTV och socialtjänst men initialt i projektet aktualiserades även frågan om att ställa frågor om våldsutsatthet på rutin till patienter. Samtliga BVC verksamheter i projektet har sedan hösten 2013 ställt frågor om våld på rutin. Detta sker vid besök då barnet är ca 6-8 veckor, vid detta besök ställs frågor om våldserfarenheter till samtliga mammor i samband med att EPDS screeningen sker. Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) är en självskattningsskala där man kan upptäcka mammor med tecken på depression. Det frågeformulär som används vid frågor om våldsutsatthet är Partner Violence Screening (PVS). Detta formulär består av 4 frågor. Några BVC verksamheter ställer även frågor till mammor då barnet är ca 4 månader. Två av projektets Folktandvårdskliniker har sedan hösten 2013 ställt frågor om våld på rutin till alla vuxna patienter. Detta sker i samband med att hälsodeklarationen genomförs och även här används frågeformuläret PVS. Frågor till barn om våldserfarenheter, barn som misstänkts fara illa, ställs på indikation. Övriga FTV kliniker i projektet ställer frågor om våld vid indikation gällande både vuxna och barn. I de rutiner och det material som verksamheterna har erhållit finns tydliga exempel på hur frågorna om våld skall presenteras, definieras och följas upp samt vid behov vart de kan hänvisa patienter vidare. Samverkan i projektet har skett på olika nivåer. Samverkan har skett mellan övergripande ledningsnivåer såsom Centrala Barnhälsovården, ledningssystem inom Folktandvården och socialtjänsten. Vid regelbundna uppföljningsmöten som VKV anordnat under projekttiden har chefer och personal mötts för tvärprofessionella möten och kollegiala möten inom den egna professionen. Dessa möten har varit inspirationsgivande och gett deltagande verksamheter möjligheter till erfarenhetsutbyte och kunskapshämtning. Verksamheterna har även fått ta del av nationella och regionala nyheter inom området våld i nära relationer. Samverkan på lokal nivå mellan BVC, FTV och socialtjänst inom samma geografiska upptagningsområde har bland annat bestått av 2 fysiska samverkansmöten per termin. Verksamheterna har även utvecklat tydliga och enkla kommunikationsvägar till varandra. Projektet utvärderas av Viveka Enander som är forskningsansvarig vid Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer och fil. dr. i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Utvärderingen är i huvudsak kvalitativ, och har bestått av deltagande observationer vid lokala samverkansmöten, samt vid andra möten inom projektets ram. Fokusgruppsintervjuer har skett med BVC och kontaktpersoner inom FTV och socialtjänst. Individuella intervjuer har gjorts med nyckelpersoner Syftet med utvärderingen är att undersöka hur personal som deltagit i Christinaprojektet upplever att utprovat material, inklusive rutiner, checklistor och patientinformation, har fungerat och vilka eventuella förslag till förbättring av materialet personalen har. Syftet är även att undersöka om personalen upplever en större trygghet i arbetet med frågan om barn som far illa till följd av deltagande i projektet samt om och hur den förslagna samverkansmodellen fungerat i praktiken. Implementeringen av Christina projektet kommer att ske på så sätt att en dialog inleds med övergripande ledningssystem inom berörda organisationer. Det gemensamma målet blir att Christina-modellen skall integreras i befintliga system inom berörda verksamheter. Om den nya modellen kan anpassas till det sammanhang där den införs ökar chanserna att lyckas med implementeringen. Framtagna rutiner, modeller och material skall även bli tillgängliga för övriga verksamheter inom Hälso- och sjukvården och tandvården i Västra Götalandsregionen. Den övergripande långsiktiga visionen är att all personal inom VG-regionens Hälso- och sjukvård skall uppleva en större trygghet i sitt förhållningssätt i mötet med utsatta barn och deras föräldrar. Målet är att all personal skall ha god kunskap om barn som far illa/riskerar att fara illa och anmälningsförfarandet enlig kap. 14 1 SoL. På detta sätt kan utsatta barn upptäckas så tidigt som möjligt och få skydd, stöd och adekvat behandling Läs mer om Christina projektet och ta del av rutiner och material på www.valdinararelationer.se/christina. Regionala medicinska riktlinjer VKV har under 2014 fått ett uppdrag från förvaltningsledningen att ta fram regionala medicinska riktlinjer för arbetet med våld i nära relationer, barn som far illa/riskerar att fara illa inkl. barn som bevittnat/upplevt våld samt det akuta omhändertagandet vid sexuella övergrepp. Riktlinjerna kommer att gälla för all hälso- och sjukvård som finansieras av regionen. Detta är bland annat en följd av IVO:s (inspektionen för vård och omsorgs) nationella tillsyn av VGR och ett krav på vårdgivaren att fastställa övergripande rutiner för verksamheternas arbete med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom området. Riktlinjerna skall också bidra till att fler barn som misstänks fara illa identifieras samt att säkerställa att anmälan görs till socialtjänsten i dessa fall. Arbetet sker i samverkan med berörda sektorsråd och verksamheter. 20 21
Information & kommunikation Mycket har hänt sedan VKV bildades 2009. Frågan om våld i nära relationer har hamnat allt högre på den nationella dagordningen. Det gäller inte bara i den politiska debatten, utan även inom hälso- och sjukvården. När VKV bildades var det unikt. Inget annat landsting hade något liknande. Idag finns ett kompetenscentrum om våld i nära relationer i Stockholms läns landsting och planer diskuteras i Region Skåne. Samverkansprojekt över myndighetsgränserna finns på flera håll i landet, ett särskilt framträdande exempel är Norrbotten, där hälsooch sjukvården är en stor aktör. (Se valdinara.se). VKV bygger sitt arbete på att engagera medarbetarna i processer där de skall äga frågan kring problematiken med våld i nära relationer. Ett på sikt mycket mer framgångsrikt koncept än att arbeta uppifrån och ner med tvingande rutiner. Det ställer dock höga krav på kommunikationen mellan VKV och dess målgrupp som är hälso- och sjukvårdens 43 000 anställda. Den måste vara snabb, korrekt och transparent. För att uppnå en god kommunikation använder VKV sig av ett antal olika kanaler. Viktiga kanaler för kommunikation Face-to-face En stor del av arbetet för att informera och engagera målgruppen sker genom utbildningar och möten. Utbildningarna har formen av en traditionell föreläsningssituation. Ofta är det två föreläsare som hjälps åt att utbilda, och deltagarna lyssnar och ställer frågor. Efter genomförd utbildning genomförs en utvärdering för att få feedback på utbildningen. Ett annat viktigt sätt att kommunicera har varit att träffa målgruppen genom olika former av möten. Dels genom möten på deras arbetsplats, men också att de har bjudits in i olika pilotprojekt, då de själva har haft möjlighet att komma till tals. Ett antal i målgruppen har också bjudits in som referensgrupp då så behövts, två exempel har varit vid framtagandet av medicinska riktlinjer och vid produktion av utbildningsfilmer om att fråga om våld. E-post Våld i nära relationer är fortfarande på många sätt en ny fråga inom hälso- och sjukvården. Den är inte ny utifrån att utsatta har historiskt sett sökt och kommer att fortsätta söka vård. Det nya är att hälso- och sjukvården skall uppmärksamma de utsatta och ge dem ett gott bemötande och omhändertagande. Efter de här fem åren kan vi glädjande konstatera att nu finns frågan på agendan. Men för att nå ut till stora personalgrupper med en ny fråga har det varit svårt att bygga på befintliga system eftersom inga system för våld i nära relationer har funnits. Därför har VKV i stor utsträckning arbetat med att nå ut till personalen direkt, med information om kommande utbildningar, aktuell forskning, engagerat informera om frågan, genom e-post. Ledord har varit kortfattat, informativt och lätttillgängligt. Tiden är knapp för alla i arbetslivet, men det gäller särskilt inom hälso- och sjukvården. Portalen våld i nära relationer.se Kunskapsportalen våldinärarelationer.se invigdes i maj 2009. Den skapades i samverkan med Dialoga relationsvåldscentrum, Länsstyrelsen i Västra Götaland och VKV. Den drivs fortfarande i samverkansform tillsammans med de tre parterna och har till dags dato haft ca 155 000 besök, 105 000 unika användare och ca 500 000 sidvisningar. Syftet med portalen är att sprida kunskap och information om våld i nära relationer, i första hand till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården samt inom kommunen. I andra hand finns information riktad till utsatta, om var den som behöver kan få stöd och hjälp. En viktig funktion är Hjälpguiden, som listar de 23
hjälpverksamheter som finns i Västra Götalandsregionens 49 kommuner, såväl offentliga, privata som ideella. Kalendariet är en annan populär funktion på webbplatsen där lokala, regionala och nationella utbildningar och konferenser listas, ofta med direktlänkar till anmälningsformulär och hänvisning till mer information om arrangemangen. En annan viktig del är den handledning som finns till hälso- och sjukvårdens personal på webbplatsen. Där hittar den anställde relevant information, indelad efter patientgrupp. Det gör att den anställde kan gå in och söka fram kunskap utifrån den patient som han eller hon har framför sig. Filmer, på webben och i utbildningar Som en del i utbildningsarbetet skapades tre utbildningsfilmer om att fråga om våld. Filmerna togs fram i samarbete med Drakfilm och manusförfattaren Agnes Pörge. I processen deltog referensgrupper från MVC, BVC och Ungdomsmottagning, som också är de verksamhetsområden som filmerna utspelar sig i. Fokus i filmerna är att ge ett gott och empatiskt bemötande, samt visa olika alterativa sätt på vilket man ställa frågor om våld. Dessa tre filmer finns på portalen www.våldinärarelationer.se Eftersom filmmediet gör sig särskilt väl för att förmedla känslor, använder sig våra utbildare ofta av filmer i utbildningarna. Att utbilda om våld är inte bara att repetera fakta, som kan vara nog så skrämmande. Det gäller också att förmedla en känsla för hur det kan vara som utsatt. Särskilt väl lämpad för detta är filmen om Boj, eller Den Arge som den heter. Filmen är animerad och är baserad på en norsk tecknad bok för barn om våld i en familj. I filmen får vi följa pojken Boj som lever med sin mamma, tre guldfiskar och en pappa som slår och hotar sin familj. Utöver Den Arge visas andra filmer som tagits fram av bland annat Rädda Barnen, SKR, Amphi produktion samt NCK. Flertalet av VKV:s stora föreläsningar har filmats och lagt ut på nätet, totalt har 6 776 klick registrerats på VKV:s filmer på Internet. Nyhetsbrev De som är intresserade av vad som händer inom kunskapsområdet våld i nära relationer kan sedan 2010 anmäla sig till portalens nyhetsbrev. För tillfället är 1200 personer registrerade för att ta emot information genom sin e-post. Nyhetesbrevet kommer ut 2-3 gånger per år och innehåller en sammanfattning av de viktigaste händelserna på området och informationen produceras i samverkan med VKV, Dialoga Relationsvåldscentrum och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Trycksaker Huruvida vi går mot det papperslösa samhället eller inte är en fråga som fortfarande står utan svar. Klart är att digitala kanaler blir allt viktigare. Däremot finns det fortfarande plats för tryckt material. Ett exempel är t.ex. Christina-projektet. Där har alla deltagare fått tillgång till en pärm med informationsmaterial. Pärmen gör att de ingående delarna lätt kan bytas ut när innehållet justeras under projekttiden. Det gör att alla snabbt kan ta fram pärmen och leta upp den information man har behov av. Det är särskilt viktigt på t.ex. en vårdcentral där inte alla anställda alltid har tillgång till en egen dator. Ibland är det kanske inte heller önskvärt i vid ett patientbesök att sätta sig vid datorn och börja söka information. Ibland kan också uppkoppling till Internet rent teknisk vara bristfällig, ett problem en pärm inte har. Ett annat tillfälle då tryckt material är att föredra är vid det fysiska mötet, oavsett sammanhang. Att säga gå in på nätet och leta kan ibland upplevas som ett avfärdande - då kan det vara bättre att ge t.ex. en patient en översiktlig information i pappersform, med hänvisning till Internet för att vid behov inhämta fördjupad information. Projekt En viktig nyckel för att bli en framgångsrik organisation är att kommunicera med sin omvärld. Och då inte bara genom att i form av envägskommunikation, basunera ut det budskap man vill att mottagaren ska ta till sig, utan också lyssna på omvärlden och ta reda på vad mottagaren vill veta. Ett sätt för VKV att göra sig mer mottaglig för omvärlden har varit att kommunicera i samverkan med andra, såväl inom Västra Götalandsregionen som utanför den, t.ex. Göteborgs stad, Länsstyrelsen i Västra Götaland, NVU-Nationellt nätverk om våld och unga, SKL samt Socialstyrelsen och med delar av den rika flora som finns inom frivilligsektorn. Hem utan Våld Hem utan Våld var en kampanj som uppmärksammade det våld som sker inom hemmets fyra väggar. I centrum för kampanjen stod «Vågar du titta?», en utställning om våld i nära relationer, ur barnens perspektiv. Utställningen är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och studenter från HDK, Högskolan för Design och Konsthantverk. VKV bistod med kommunikativ kompetens. Hedersrelaterat våld en fråga för dom andra? en utställning om hedersvåld på Röhsska Hedersrelaterat våld finns även i familjer med svensk bakgrund. Och i parrelationer är det inte bara män som slår kvinnor, våld finns i alla kretsar, visar den utställning som öppnar på Röhsska museet på tisdagen. Utställningen har den provocerande titeln Hedersrelaterat våld en fråga för dom andra? Den är gjord av Diskrimineringsbyrån i Uppsala och visas på Röhsska museet i samarbete med länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad och RFSL. Kampanj inför 25 november 2013 & 2014 Dialoga relationsvåldscentrum anordnade 2013 och 2014, på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs stad, en manifestation för att uppmärksamma FN:s dag om avskaffandet av mäns våld mot kvinnor. VKV deltog genom att medverka i en spårvagnsreklam. Kampanj för Fråga på rutin om våld på spårvagnar och bussar För att stötta personalen i att fråga patienter om våldsutsatthet, användes i reklamkampanj under våren 2014. Den visades på spårvagnar och bussar i lokaltrafiken i Fyrbodal, Skaraborg, Södra Bohuslän, Södra Älvsborg och Göteborg. Syftet var tvåfalt dels att ge stöd till personal i själva mötet, t.ex. genom att fråga Du kanske har sett våra affischer?. Och till dels genom att uppmärksamma allmänheten om att våld och ohälsa hänger ihop och att det är en fråga som hälso- och sjukvården tar på allvar. SIFO-utvärderingen av kampanjen visade mycket goda siffror, 116 000 Göteborgare hade sett kampanjen, 76% tyckte budskapet var mycket eller ganska enkelt att förstå budskapet, 8 av 10 tyckte att kampanjen var mycket eller ganska bra. Medelvärdet för kampanjen var fyra på en femgradig skala, ett av de högsta värden som uppmätts av Inizio när de utvärderat kampanjer inom lokaltrafiken i Göteborg. 24 25
VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer www.valdinararelationer.se/vkv