Om projektet Rätt mat inom äldreomsorgen En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner Utredare: Christina Sollenberg
I projektet Rätt mat inom äldreomsorgen har de gluten- och laktosfria specialkosterna på fyra äldreboenden i fyra olika kommuner från norr till söder studerats. Undersökningen har genomförts dels genom observationer av hur maten hanteras på boendena, och dels genom intervjuer med berörda beslutsfattare och utförare. De som intervjuats är kommunalpolitiker, verksamhetschefer, chefer på äldreboenden, ansvariga sjuksköterskor, vårdpersonal på äldreboenden och anställda i köken. Projektet är ett initiativ av Svenska Celiakiförbundet och det stöds av SPF, Sveriges Pensionärsförbund. I undersökningen framkommer många brister när det gäller den gluten- respektive laktosfria kosten inom äldreomsorgen. Allra sämst fungerar de måltider (oftast frukost och mellanmål) som tillreds på vårdavdelningarna. Det fungerar avsevärt bättre med den mat som levereras från köken, men även här finns mer att önska. Den som förväntar sig att det i köken ska finnas god kunskap om specialkost, vilka ersättningsprodukter som finns och nutrition i förhållande till specialkost blir bitvis besviken. De som arbetar i köken både efterfrågar och behöver mer kunskap. Det framkommer också att ju längre ifrån verksamheten man befinner sig, desto högre tilltro har man till att vårdtagarna får den specialkost de behöver. I vardagen hos den enskilde vårdtagaren är verkligheten en annan. Gluten- och laktosfritt ingen självklarhet För att må bra är det ytterst viktigt att de som har celiaki eller som är laktosintoleranta äter en kost som är anpassad till deras matöverkänslighet. Beroende på diagnos ska det som inte tolereras av kroppen helt eller delvis uteslutas för att undvika smärtsamma reaktioner och försämrad hälsa. Undersökningen i de fyra kommunerna visar att matöverkänsliga på äldreboenden får produkter de inte tål, variationen
är dålig och de får samma ersättningsprodukter dag efter dag eller inget att äta alls, i några situationer då maten ordnas på avdelningen. Kunskapen hos vårdpersonalen om vikten av att noggrant följa kosten är låg, och på en del håll visas inget större intresse att ordna så att den som är matöverkänslig ska kunna delta i festligheter. Skorpa istället för semla I en av kommunerna som ingick i undersökningen bjöds det på hembakta semlor till eftermiddagskaffet och semlorna tornade upp sig på ett härligt fat. På en assiett bredvid låg det en skorpa med smör och ost på det var vad personen med laktosintolerans fick till eftermiddagskaffet. Inga säkerställda diagnoser I de fyra kommunerna som besöktes framkom det att ingen av de vårdtagare som ordinerats gluten- respektive laktosfri kost, hade fått en säkerställd diagnos. Det är av högsta vikt att den här typen av diagnoser utreds ordentligt innan en person ställs på specialkost. Att utesluta födoämnen i onödan är naturligtvis inte bra, då det kan ge onödiga näringsförluster till följd. Svenska Celiakiförbundet och SPF kräver att diagnoser ställs när man misstänker matallergi. Alla som ställs på specialkost måste få en säkerställd diagnos, och alla med misstänkt matallergi ska få en medicinsk utredning.
fick gluten, fast inte lika mycket... På ett äldreboende fick den som inte tålde gluten samma bröd som alla andra, fast i mindre mängd istället för ett helt smörgåsrån fick personen med celiaki ett halvt. Det är viktigt att en person med celiaki inte äter vete, korn eller råg, då tarmen skadas av de glutenproteiner som finns i dessa sädesslag. Det enda botemedlet för den som har celiaki är att äta en glutenfri kost, och det är viktigt att strikt följa dieten för att må bra. Privata kunskaper istället för professionella Privata kunskaper, och inte proffessionella är avgörande för vad vårdpersonalen kan och vet om matöverkänsligheterna. Under studien visade det sig att intervjupersoner på alla nivåer hänvisar till om de privat känner någon som är gluten- eller laktosintolerant. Om diagnoserna inte finns i den egna bekantskapskretsen saknas kunskap. Bland vårdpersonalen finns ett stort utbildningsbehov. Fler dietister behövs inom äldreomsorgen Undersökningen visar att sjuksköterskorna inte har tillräcklig kunskap om kosten vid celiaki och laktosintolerans för att kunna fungera som experter och rådgivare till annan vårdpersonal. Det finns ett behov av dietister ute på enheterna som kan hjälpa till med att forma kostförslag som är anpassade till vårdtagaren. Svenska Celiakiförbundet och SPF kräver att personal på äldreboendenas avdelningar ska genomgå åtminstone en grundläggande utbildning i kostlära och det måste i varje kommun finnas god tillgång till specialkompetens i form av dietister.
Christina Sollenberg är dietist och har genomfört undersökningen Rätt mat inom äldreomsorgen. Många gånger finns hjälpmedlen där i form av mat och råvaror, men vårdpersonalen behöver handfasta råd om hur de ska göra. Inte låter man en arbetsterapeut ge förslag på hjälpmedel som sedan vårdpersonalen själv ska prova ut och följa upp? Likaså ger inte sjukgymnasten ut en allmän lista med övningar som vårdtagare ska utföra med hjälp av personalen. För de yrkeskategorierna gäller istället ett tätt och nära samarbete, där paramedicinarna stödjer och stöttar personalen i det dagliga arbetet och gör justeringar allt eftersom behoven ändras. På samma sätt behöver man använda sig av dietister inom äldreomsorgen. Bristande rutiner ledde till anmälan I en av kommunerna fick de boende med vanlig kost maten levererad kyld till äldreboendet två gånger per vecka. Specialkosten däremot levererades fryst en gång per vecka. Rätterna var märkta från producenten med spritpenna i kanten för respektive specialkost. Anmärkningsvärt var att på etiketten för den glutenfria kosten stod det Kan innehålla spår av gluten.
Personalen som värmde den laktosfria och den glutenfria maten använde samma sked till både rätterna. När det var dags för servering uppstod förvirring kring vilken mat som var vilken, tills det visade sig att det var helt kött till den laktosintolerante och färs till personen med celiaki. Inte heller för övrigt vidtogs några försiktighetsåtgärder för att minimera risken för kontamineringar, dvs. att maten kommer i kontakt med fel råvara som den matöverkänslige inte tål. De sammantagna intrycken från besöket på detta äldreboende föranledde utredaren Christina Sollenberg att efteråt anmäla missförhållanden till det lokala miljö- och hälsokontoret. Hon reagerade på många brister i hanteringen av maten generellt. Till bristerna hörde att det inte fanns rutiner för att hålla isär specialkosterna och att kök och rutiner inte var anpassade för att konsistensanpassa mat. Rapporten Rätt mat inom äldreomsorgen i sin helhet hittar du på www.celiaki.se och på www.spfpension.se
Fakta om celiaki och laktosintolerans Celiaki (glutenintolerans) är en vanlig och ärftlig sjukdom som är livslång. Sjukdomen orsakas av en överkänslighet mot de proteiner som finns i vete, råg och korn. Äter man mat som innehåller detta skadas tunntarmen och kroppen kan inte ta upp näringen som den ska. Forskning idag visar att förekomsten av celiaki är minst 1 på 100, det vill säga att minst en person av hundra har sjukdomen, men de flesta vet inte om det. Celiaki behandlas genom att alltid ge en kost fri från gluten, det vill säga fri från vete, råg och korn. Laktosintolerans orsakas av brist på enzymet laktas i tunntarmens slemhinna, vilket gör att man inte kan bryta ner mjölksocker (laktos), som finns i mjölk. Laktasenzymer behövs för att sönderdela mjölksockret så kroppen kan ta upp det från tarmen. Har man inte tillräckligt av enzymet laktas kan laktos inte sugas upp av tunntarmen, utan fortsätter till tjocktarmen där en jäsningsprocess startar. Då uppträder symtom som vattentunn diarré, gasbildning, buller och magsmärtor. Mellan 3-5 procent av Sveriges befolkning är laktosintoleranta. De flesta med laktosintolerans klarar små mjölkmängder utan symtom, andra tål knappast någon laktos alls. Gränsen får man prova sig fram till.
Mer om projektet Rätt mat inom äldreomsorgen Undersökningen av de gluten- och laktosfria specialkosterna på de fyra äldreboendena har genomförts av Christina Sollenberg, legitimerad dietist med lång erfarenhet av äldreomsorg. Fyra kommuner har studeras inom projektet. Två är stora och två är små till invånarantalet. Skiljelinjen mellan stor och liten kommun är satt vid femtiotusen invånare och uppgifterna om kommuners invånarantal har hämtats från Sveriges kommuner och landstings hemsida. Urvalet gick till så att ett antal kommuner valdes ut för att spegla dels glesbygd och dels tätort, kommunal respektive privat utförare, stort eller litet invånarantal, samt att ge en geografisk spridning från norr till söder. Rapporten i sin helhet hittar du på www.celiaki.se och på www.spfpension.se Svenska Celiakiförbundet för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk och soja Svenska Celiakiförbundet är en intresseorganisation för dem som inte tål gluten, laktos, mjölkprotein och sojaprotein. Förbundet har ca 23.000 medlemmar. SPF har mer än 250.000 medlemmar. Prioriterade frågor är äldres ekonomi, hälsa, omsorg, boende, inflytande och rätt att arbeta. Svenska Celiakiförbundet, Västra vägen 5B, 169 61 Solna, www.celiaki.se SPF, Box 225 74, 104 22 Stockholm, www.spfpension.se