Miljökonsekvensbeskrivning för ny kraftvärmeanläggning i Järfälla

1 Handläggare Anna-Karin Hjalmarsson E.ON Värme Sverige AB Miljökonsekvensbeskrivning för ny kraftvärmeanläggning i Järfälla

2

3 Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund och syfte E.ON Värme Sverige AB avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken för att bygga en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla, invid Rotebroleden vid Stäkets trafikplats. I en kraftvärmeanläggning sker samtidig produktion av el och värme. De nuvarande produktionsanläggningarna för fjärrvärme i Järfälla består av eldrivna värmepumpar vid Slammertorp samt Säbyverket som eldas med förädlade biobränslen (träpulver) och olja. Med befintliga anläggningar blir det svårt att kunna möta den efterfrågan på fjärrvärme som finns och samtidigt också bygga ut fjärrvärmen när Järfälla växer. E.ON planerar därför att bygga en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla, baserad på förnyelsebara och återvunna bränslen. Vidare utreds möjligheten att koppla samman fjärrvärmenätet i Järfälla med E.ONs nät i Kungsängen och Bro. Syftet med den planerade anläggningen är att kunna producera miljömässig och kostnadseffektiv fjärrvärme till kunder i Järfälla och Upplands-Bro kommuner samt att möjliggöra ytterligare fjärrvärmeanslutning i dessa kommuner. Vidare är tanken att den planerade anläggningen ska ersätta befintliga värmepumpar som är ålderstigna och slitna. Den planerade anläggningen Planerad verksamhet innebär att det byggs en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla och att fjärrvärmenätet i Järfälla och de olika näten i Upplands-Bro kommun kopplas samman. I Upplands-Bro kommun finns tre separata fjärrvärmenät vilka ägs av E.ON; fjärrvärmenäten i Kungsängen/Brunna och Bro samt COOP:s värmecentral. Den planerade verksamheten innebär att värmepumpsanläggningen i Slammertorp avvecklas och övriga förbränningsanläggningar för fjärrvärmeproduktion i Järfälla och Upplands-Bro kommuner endast används för spets- och reservdrift. Det blir vidare möjligt att ansluta både befintlig och ny bebyggelse till fjärrvärmenätet. Dessutom kommer den nya anläggningen även innebära tillskott av lokalt producerad el. Den installerade effekten för anläggningen, som E.ON planerar att ta i drift år 2011, etapp 1, blir i storleksordningen 120 MW tillfört bränsle. En utökning med en lika stor enhet planeras under etapp 2. Om den installerade tillförda effekten på den första enheten blir mindre än 120 MW, kan effekten på den andra pannan komma att utökas i motsvarande grad. Totalt blir då effekten på den planerade anläggningen högst 240 MW tillfört bränsle. En andra etapp av kraftvärmeanläggningen kan komma att vara driftklar runt år 2018. E.ON planerar att lokalisera anläggningen inom ett cirka 100 000 m 2 stort område utmed och söder om Rotebroleden, intill Stäkets trafikplats och öster om E18, i Järfälla kommun. Avståndet från till närmaste bostäder kommer att bli cirka 300 meter (dessa bostäder uppförs i nuläget på andra sidan E18).

4 Området är i dag täckt av skog. I närheten av området ligger östra och västra Järvafälten som är naturreservat. Ett natur- och friluftsområde, Häradsallmänningen, finns norr om området. Områdets värde för friluftslivet är begränsat då detta är kraftigt bullerstört både av E18 och av Rotebroleden. Det går en vandringsled genom området. Produktionen i den första etappen kommer vid driftstart att uppgå till cirka 430 GWh värme och cirka 190 GWh el och vid fullt utbyggd anläggning, etapp 2, cirka 860 GWh värme och till cirka 380 GWh el. Bränslemarknaden är under ständig utveckling. Användning av olika sorters utsorterade och bearbetade industriavfall ökar i Sverige och i resten av Europa. E.ON anser därför att det är viktigt att anläggningen ska ha bränsleflexibilitet. De bränslen som är aktuella är i huvudsak så kallad grot (grenar och toppar), sågverksflis, huggen bränsleved, stycketorv, återvunnet trä och bearbetat industriavfall. Restprodukter från tillverkning av biodrivmedel kan även bli aktuella som bränslen. Vissa av dessa bränslen klassificeras som avfall enligt gällande regelverk. Det innebär dock inte att anläggningen ska eldas med hushållsavfall. Totalt bedöms den årliga bränsleanvändningen bli cirka 650 GWh för etapp 1, vilket motsvarar 220 000 ton med den planerade bränslemixen. Vid etapp 2 med fullt utbyggd anläggning är den bedömda bränsleanvändningen dubbelt så stor 1300 GWh eller 440 000 ton per år. Den planerade anläggningen kommer i huvudsak att bestå av mottagning, beredning och lagring av bränslen, panna, turbin, rökgasrening, rökgaskondensering, hetvattenackumulator och en skorsten. Anläggningen kommer fullt utbyggd att bestå av två ångpannor på cirka 120 MW tillförd effekt vardera. Pannor med kringutrustning kommer att vara en så kallad samförbränningspanna som eldas med olika typer av förnybara och återvunna bränslen och kommer därför att uppfylla villkoren för avfallsförbränning enligt kraven i förordning och föreskrifter för avfallsförbränning. Nollalternativ Nollalternativet är att fortsätta med befintliga anläggningar och rusta upp värmepumpsanläggningen. Det blir heller inte aktuellt att sammanbinda de olika fjärrvärmenäten. På grund av begränsningar i produktionskapaciteten och höga produktionskostnader, kommer det inte bli möjligt att öka anslutningen av nya kunder i någon större utsträckning. Lokalisering Ett flertal lokaliseringar har studerats i Järfälla och Upplands-Bro kommuner. Det alternativ vid sidan av den valda lokaliseringen söder om Rotebroleden som kan lyftas fram som är tekniskt möjlig, utan planmässiga eller andra hinder, och som uppfyller de flesta av E.ONs förutsättningar är alternativet Högbytorp. E.ON anser att lokaliseringen vid Rotebroleden är mer fördelaktigt än lokaliseringen i Högbytorp.

5 En lokalisering vid Högbytorp innebär betydande tekniska och ekonomiska nackdelar. Vid lokalisering i Högbytorp kommer huvudproduktionsanläggningen att ligga långt från huvuddelen av fjärrvärmeförbrukningen vilket medför att eventuella störningar i distributionen kommer att påverka huvuddelen av fjärrvärmekunderna. Det längre avståndet till huvuddelen av fjärrvärmeförbrukningen vid lokalisering i Högbytorp innebär även större energiförbrukning i form av energi för att pumpa fjärrvärme och större värmeförluster i fjärrvärmeledningar. Den merkostnad som uppstår initialt med längre och större distributionsledning för fjärrvärme är betydande vid lokalisering i Högbytorp. Det lokaliseringsalternativet innebär även högre driftskostnader beroende på större energiförbrukning och större personalkostnader. Lokaliseringen vid Rotebroleden ligger närmare ett naturreservat och närmaste bostäder ligger inom kortare avstånd, cirka 300 meter i stället för 500 meter. E.ON anser att föreslagna skyddsåtgärder gör att alternativen är likvärdiga med avseende på lokal miljöpåverkan. Lokaliseringen i Högbytorp innebär dock större energiförbrukning vilket indirekt leder till större global miljöpåverkan och sämre hushållning med naturresurser. Transporter Det kommer att krävas transporter till och från anläggningen. Mest transportkrävande är bränslen, följt av aska och förbrukningskemikalier. Det är goda möjligheter för vägtransporter till anläggningen via stora vägar, via E4 eller E18 och sedan Rotebroleden. Det saknas dock idag av- och påfarter från Rotebroleden. Förslag till nya av- och påfarter håller på att tas fram av kommunen i samarbete med Vägverket. Förslaget till trafiklösning kommer att utgöra en del av kommunens underlag för detaljplan. I Vägverkets länsplan ingår en utbyggnad av Rotebroleden till fyra körfält med start tidigast 2010. Antalet transporter är angivet som enkel väg. Totalt över året ger beräkningar att det kommer att bli 7 200 transporter per år i etapp 1 och dubbelt så många i etapp 2. Transporterna kommer att vara ojämnt fördelade över året. Under vintertid när efterfrågan på värme är som störst kommer anläggningen att producera maximalt. Under den kallaste perioden beräknas antal transporter per dygn att vara cirka 35 för etapp 1 och 70 för etapp 2. Transporterna till och från den planerade kraftvärmeanläggningen inklusive returtransporter utgör för etapp 1 cirka 3 % av nuvarande antalet tunga transporter på Rotebroleden. Motsvarande siffra för etapp 2 är cirka 6 %. Om alla vägtransporter antas köra till och från den planerade anläggningen via E18 norr ifrån skulle de utgöra ungefär 2 % för etapp 1 och 4 % av etapp 2 av nuvarande antalet tunga transporter. Utsläpp till luft Den planerade verksamheten medför utsläpp till luft genom förbränningen. Dessutom bildas fasta restprodukter från förbränningen i form av askor. Utsläppen till luft vid fullt utbyggd anläggning beräknas bli 94 ton svavel per år, 140 ton kväveoxider och 23 ton stoft per år. Koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen och torv från den planerade kraftvärmeanläggningen beräknas bli 95 000 ton per år.

6 Utsläpp till vatten I samband med att ytterligare energi utvinns ur rökgaserna överförs vissa föroreningar till rökgaskondensat. Kondensatet släpps efter rening ut till Mälaren. Vid fullt utbyggd anläggning handlar det om 1 kg vardera av kvicksilver och kadmium, cirka tio kilo vardera av bly, krom, nickel, koppar och arsenik samt cirka 100 kilo zink per år. Miljöeffekter Hälsoeffekter Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer att leda till utsläpp till luft. Samtidigt kommer utsläppen till luft minska på andra platser. I Järfälla och Upplands-Bro kommuner kommer utsläpp från övriga fjärrvärmeanläggningar att upphöra eller minska. Den planerade anläggningen kommer inte att medföra att några nu kända miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. Långtgående åtgärder vidtas vid anläggningen för att begränsa samtliga utsläpp som bedöms kunna ha någon hälsopåverkan. Risken för påverkan på människors hälsa bedöms som liten: Luftkvalitet Den planerade kraftvärmeanläggningen försvårar inte uppfyllandet av miljökvalitetsnormen för något av de beräknade ämnena. Utsläppen från den planerade verksamheten bedöms inte heller bidra till att något av övriga delmål kommer att överskridas. Spridningsberäkningar för utsläpp av partiklar, svavel och kvävedioxider visar att miljökvalitetsnormen klaras för alla ämnen. Påverkan på vattenrecipient Sammanfattningsvis är bedömningen att tillförseln av metaller och ammoniumkväve från kraftvärmeanläggningen inte kommer att förändra vattenkvalitén så att det blir mätbart i Stäket/Görväln. Vattnet kommer fortsatt att ha samma klass enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder som i nuläget. Några mätbara ekologiska effekter kommer inte att uppkomma. Buller Beräkningar har genomförts på verksamheter inom området för den planerade kraftvärmeanläggningen med buller från den fasta anläggningen och från transporter på anläggningsområdet i form av hjullastare och lastbilar. Beräkningarna har gjorts för fullt utbyggd anläggning. Naturvårdsverkets riktlinjer för extern industribuller vid nyetablerad industri, dels för närmaste bostäder, dels för de striktare riktlinjer som gäller för Järvafältets naturreservat kommer att innehållas. Beräkningarna ger också att transporterna till och från anläggningen på de allmänna vägarna inte kommer att ge något utökat bullerbidrag jämfört med nuvarande bullernivåer. Påverkan på omgivningsbilden Landskapsbilden kommer att förändras påtaligt vid etablering av kraftvärmeanläggningen. Landskapet som i dag domineras av den öppna skogsmiljön kommer att ersättas med en kraftvärmeanläggning som blir ett landmärke i denna del av kommunen. Topografin och befintlig vegetation ger dock möjlighet till viss avskärmning. Stor vikt kommer att läggas vid utformningen av anläggningen. Det finns möjligheter att genom landskapsplanering dölja det mesta av de aktiviteter som sker på marken som t ex lastning och lossning av bränsle, bränslelager,

7 flisningsutrustning och annat. Däremot kommer pannhus med höjd cirka 50 meter, fjärrvärmeackumulatorn cirka 40-45 meter och skorsten med höjder på cirka 80 meter över mark inte gå att dölja. Påverkan på växthus effekten Med den planerade verksamheten kommer elanvändningen för fjärrvärmeproduktion bli lägre och elproduktionen högre jämfört med nollalternativet, vid fullt utbyggd anläggning 150 GWh lägre elanvändning per år och 360 GWh elproduktion med planerad verksamhet jämfört med nollalternativet. Med hänsyn tillskottet till elbalansen som den planerade verksamheten innebär tillsammans med utsläpp från anläggningar och från transporter innebär den planerade anläggningen fullt utbyggd att tillskottet av växthusgaser blir 300 000 ton koldioxidekvivalenter lägre per år för den planerade verksamheten jämfört med nollalternativet. Hushållning med naturresurser Det planerade projektet innebär hushållning med naturresurser genom att så kallade returbränslen kan effektivt resursutnyttjas i kraftvärmeanläggningar. I den planerade anläggningen kommer även rökgaskondensering att installeras för att ytterligare ta tillvara energin i rökgaserna. Genom avancerad vattenrening av kondensatet från rökgaskondenseringsanläggningen kan processvatten återanvändas och användningen av kommunalt vatten kan därmed minskas. Det blir möjligt att producera el. Energieffektiviteten kommer att beaktas vid projekteringen av anläggningen och vid upphandling av utrustning. Vid upphandling kommer krav att ställas på utrustning med avseende på energianvändningen. Den planerade anläggningen innebär mindre användning av el och fossila bränslen för uppvärmning jämfört med nollalternativet.

8

9 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 13 2 Inledning... 14 2.1 Nuvarande verksamhet... 14 2.2 Planerad förändring... 16 2.3 Vad är en kraftvärmeanläggning?... 18 2.4 Nollalternativ och planerad verksamhet... 18 2.5 Etappindelning... 19 2.6 Systemgränser och avgränsningar... 19 2.7 Planerad produktion och bränsleanvändning... 20 2.7.1 Planerad produktion... 20 2.7.2 Planerad bränsleanvändning... 20 3 Verksamhetsbeskrivning... 21 4 Områdesbeskrivning... 23 4.1 Planfrågor... 24 4.1.1 Översiktsplan... 24 4.1.2 Detaljplan... 24 4.2 Markförhållanden... 25 4.2.1 Markanvändning... 25 4.2.2 Förorenad mark... 25 4.2.3 Geologi/naturgeografi... 25 4.2.4 Hydrologi... 25 4.3 Vattenrecipient... 25 4.4 Naturmiljö och friluftsliv... 26 4.4.1 Landskapsbilden... 26 4.4.2 Djur och växtliv... 26 4.4.3 Friluftsliv... 27 4.4.4 Naturreservat... 27 4.5 Kulturella värden... 28 4.6 Avstånd till bostäder... 28 4.7 Infrastruktur... 29 4.8 Vindförhållanden... 29 5 Alternativa lokaliseringar... 30 5.1 Principiella utgångspunkter... 30 5.2 Principiella utgångspunkter... 30 5.3 Alternativa lokaliseringar... 31 5.4 Lokaliseringar som inte är aktuella... 33 5.5 Jämförelse av lokalisering i Högbytorp och vid Rotebroleden... 33 5.5.1 Miljömässigt... 34 5.5.2 Tekniskt och ekonomiskt... 34 5.5.3 Slutsats av jämförelsen... 35 6 Emissioner från anläggningen... 37 6.1 Utsläpp till luft... 37 6.2 Utsläpp till vatten... 38 6.3 Restprodukter och avfall... 39 7 Transporter... 40 7.1 Frekvens vägtransporter till och från kraftvärmeanläggningen... 40 7.1.1 Den planerade kraftvärmeanläggningen... 40 7.1.2 Jämförelse planerad verksamhet och nollalternativ... 41

10 7.2 Utsläpp från transporter... 41 7.2.1 Lokala utsläpp från transporter... 41 7.2.2 Totala utsläpp... 42 7.2.3 Jämförelse av nollalternativ med planerad verksamhet... 43 8 Summering av emissioner till luft från anläggningen... 44 8.1 Summering lokalt... 44 8.2 Summering total... 44 9 Jämförelse ur ett nätperspektiv... 46 10 Effekter av ökad produktion och minskad användning av el... 47 11 Lokala miljökonsekvenser och miljörisker... 50 11.1 Effekter under byggtid... 50 11.2 Luftkvalitet... 50 11.2.1 Nuläge... 50 11.2.2 Hur kommer det planerade kraftverket att påverka luftkvaliteten?... 56 11.3 Vattenrecipient... 61 11.3.1 Nuläge... 61 11.3.2 Hur kommer vattenrecipienten påverkas av den planerade kraftvärmeanläggningen... 63 11.4 Buller... 64 11.4.1 Nuläge... 64 11.4.2 Planerad verksamhet... 64 11.5 Lukt och damning... 65 11.6 Påverkan på landskap, natur- och kulturmiljöer... 65 11.6.1 Hur kommer landskapsbilden att påverkas... 65 11.7 Miljörisker... 67 11.8 Luftföroreningars hälsopåverkan... 69 11.8.1 Bakgrund... 69 11.8.2 Bedömning av hälsopåverkan från den planerade kraftvärmeanläggningen... 71 12 Regionala miljökonsekvenser... 73 12.1 Deposition av luftföroreningar... 73 12.1.1 Nuläge... 73 12.1.2 Påverkan från den planerade anläggningen... 73 12.2 Marknära ozon... 73 12.2.1 Nuläge... 73 12.2.2 Påverkan från den planerade anläggningen... 74 13 Globala miljökonsekvenser... 75 13.1 Påverkan på växthuseffekten... 75 13.2 Hushållning med naturresurser... 76 14 Överensstämmelse med miljömål (lokala, regionala och nationella)... 78 14.1 Nationella miljömål... 78 14.2 Regionala miljömål... 82 14.3 Lokala miljömål... 84 14.3.1 Lokala miljöplaner... 84 15 Samråd... 87 16 Referenser... 88

11 Bilagor A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 Tekniska beskrivning Lokaliseringsutredning för en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla Miljökvalitetsnormer Ny energianläggning i Järfälla. Spridningsberäkning av halter kvävedixod, svaveldioxid och inandningsbara partiklar (PM10) år 2010 (SLB-Analys) Ny kraftvärmeanläggning vid Rotebroleden i Järfälla. MKB för påverkan av utsläpp från rejekt- och dagvatten till Stäket/Görväln Kraftvärmanläggning Stäket, Järfälla kommun, Externbullerutredning, ÅF-Ingemanssons Transporter till och från kraftvärmeanläggningen Järfälla Miljöriskanalys för ny kraftvärmeanläggning i Järfälla. Ragnsells Miljökonsulter Samrådsredogörelse

12

13 1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: E.ON Värme Sverige AB Anläggning: Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla Besöksadress Rotebroleden vid Stäkets trafikplats anläggningen Telefon 019-6706067 Telefax 019-6706006 Organisationsnummer 556146-1814 Fastighetsbeteckning Sollentuna Häradsallmänning 1:13 Fastighetsägare Järfälla kommun SNI-kod, huvudbransch 40-1 Kontaktperson, Carl-Uno Lindin miljöansvarig Telefon 070-5259255 E-post carl-uno.lindin@eon.se Kommun Järfälla kommun Län Stockholms län Tillståndsgivande Miljödomstolen i Nacka myndighet Tillsynsmyndighet Miljö- och stadsbyggnadskontoret i Järfälla

14 2 Inledning E.ON Värme Sverige AB avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken för att bygga en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla, invid Rotebroleden vid Stäkets trafikplats. E.ON äger sedan ett antal år energi- och fjärrvärmeverksamheten i Järfälla. Verksamheten övertogs av E.ON (tidigare Sydkraft) via Graninge, som förvärvade den från Järfälla kommun. De nuvarande produktionsanläggningarna för fjärrvärme består av eldrivna värmepumpar vid Slammertorp och Säbyverket som eldas med förädlade biobränslen (träpulver) och olja. Med befintliga anläggningar blir det svårt att kunna möta den efterfrågan på fjärrvärme som finns och samtidigt också bygga ut fjärrvärmen när Järfälla växer. E.ON planerar därför att bygga en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla, baserad på förnyelsebara och återvunna bränslen. Vidare utreds möjligheten att koppla samman fjärrvärmenätet i Järfälla med E.ONs nät i Kungsängen och Bro. Syftet med den planerade anläggningen är att kunna producera miljömässig och kostnadseffektiv fjärrvärme till kunder i Järfälla och Upplands-Bro kommuner samt att möjliggöra ytterligare fjärrvärmeanslutning i dessa kommuner. En ny kraftvärmeanläggning möjliggör även en samtidig produktion av fjärrvärme och el. Vidare är tanken att den planerade anläggningen ska ersätta befintliga värmepumpar som är ålderstigna och slitna. 2.1 Nuvarande verksamhet I dag finns enbart produktion av fjärrvärme i Järfälla. Fjärrvärmen produceras i värmepumpsanläggningen Slammertorp, som är huvudproduktionsenheten och i Säbyverket, som är en spetslastenhet vilket innebär att det startas endast vid de tillfällen då värmepumparnas kapacitet inte räcker till för kundernas behov. Säbyverket består av tre oljepannor på vardera 50 MW varav en är konverterad till 30 MW träpulver. Under 2006/2007 har en av oljepannorna konverterats till bioolja. Säbyverket är beläget i Jakobsberg invid E18, strax väster om vägen, i närheten av bostäder. De närmaste bostadsfastigheterna ligger cirka 100 meter från anläggningen. I Upplands-Bro kommun finns dessutom tre separata fjärrvärmenät.

15 Fjärrvärmenätet i Kungsängen/Brunna Det finns ett fjärrvärmenät i Kungsängen/Brunna med tre anläggningar för fjärrvärmeproduktion. Den äldsta anläggningen är panncentralen vid Hallonvägen i Kungsängen. Den är en spets och reservanläggning. Det finns även ett samarbete med Kabi Fresenius i Brunna där E.ON utnyttjar spillvärme från industrin via en värmepump. Kabi Fresenius har dessutom levererat fjärrvärme från sin ångcentral vid anläggningen i Brunna. E.ONs senast driftsatta fjärrvärmeanläggning finns i Brunna (på Effektvägen). Den består av en panna som eldas med briketter och en anläggning som eldas med pellets. Fjärrvärmenätet i Bro Hetvattencentralen i Bro är huvudproduktionsenheten för värme till fjärrvärmenätet i Bro. COOP COOPs värmecentral förser COOP Specialvarulager samt SL:s depå och avisningsanläggning, med värme. De olika fjärrvärmenäten och produktionsanläggningarna i Järfälla, Kungsängen och Bro, visas schematiskt i Figur 1.

16 Fjärrvärmenät Figur 1 Fjärrvärmenät och produktionsanläggningar i Järfälla, Kungsängen och Bro 2.2 Planerad förändring Den planerade verksamheten är en ny kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, en så kallad kraftvärmeanläggning. Anläggningen kommer bland annat att bestå av ångpanna, turbin, rökgasreningssystem och bränslehanteringssystem. Med en ny kraftvärmeanläggning möjliggörs en sammankoppling med de olika, separata fjärrvärmenäten i Kungsängen och Bro samt COOP, se Figur 2.

17 Fjärrvärmenät Figur 2 Planerat sammankopplat fjärrvärmenät med ny kraftvärmeanläggning

18 2.3 Vad är en kraftvärmeanläggning? Figur 3 visar en principiell skiss på en kraftvärmeanläggning. I en kraftvärmeanläggning sker samtidig produktion av el och värme. Rökgasrening El ut Panna Bränsle in Ångturbin Generator Fjärrvärme ut Kondensor Fjärrvärme in Figur 3 Principiell skiss på en kraftvärmeanläggning 2.4 Nollalternativ och planerad verksamhet Nollalternativ Nollalternativet är att fortsätta med befintliga anläggningar och rusta upp värmepumpsanläggningen. Det blir heller inte aktuellt att sammanbinda de olika fjärrvärmenäten. På grund av begränsningar i produktionskapaciteten och höga produktionskostnader, kommer det inte bli möjligt att öka anslutningen av nya kunder i någon större utsträckning. Planerad verksamhet Planerad verksamhet innebär att det byggs en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla och att fjärrvärmenätet i Järfälla och de olika näten i Upplands-Bro kommun kopplas samman. Den planerade verksamheten innebär vidare att värmepumpsanläggningen i Slammertorp avvecklas och övriga förbränningsanläggningar endast används för spetsoch reservdrift. Det blir vidare möjligt att ansluta både befintlig och ny bebyggelse till fjärrvärmenätet. Därtill kommer den nya anläggningen även innebära tillskott av lokalt producerad el.

19 2.5 Etappindelning Den planerade verksamheten är indelad i två etapper. Etapp 1 innebär att en kraftvärmeanläggning byggs som innehåller en pannlinje med turbin och tillhörande kringutrustning. Etapp 2 innebär utbyggnad med ytterligare en pannenhet. I etapp 2 finns det alltså totalt två pannor med tillhörande utrustning. Det innebär en fullt utbyggd anläggning. 2.6 Systemgränser och avgränsningar Miljökonsekvenserna från den planerade verksamheten analyseras ur olika perspektiv med olika systemgränser. Lokalt, konsekvenserna av driften av den nya anläggningen. Nollalternativet innebär ingen verksamhet vid den planerade kraftvärmeanläggningen. Regionalt, konsekvenserna av hur den nya kraftvärmeanläggningen påverkar driften i hela det sammankopplade fjärrvärmenätet. Utsläppen från produktionskällorna i fjärrvärmenätet i nollalternativet jämförs med utsläppen från den planerade verksamheten. Eftersom den planerade kraftvärmeanläggningen bedöms möjliggöra ökad anslutning av fastigheter som idag är individuellt uppvärmda beräknas miljöpåverkan från den individuella uppvärmningen i dessa fastigheter i nollalternativet. I etapp 2 bedöms kraftvärmeanläggningen ersätta andra produktionsanläggningar utanför E.ONs fjärrvärmenät. En konservativ bedömning görs då att utsläppsnivåerna är likvärdiga i de olika produktionsanläggningarna för fjärrvärme. Globalt, ur ett mer övergripande perspektiv, där miljöeffekten av skillnaden i nettoelproduktionen av el mellan nollalternativet och den planerade verksamheten bedöms. Den planerade verksamheten innebär en ökad nettoelproduktion, mer el produceras och att användningen av el för fjärrvärmeproduktion och individuell uppvärmning blir lägre. Sammantaget gör detta att elproduktionen kan minska någon annanstans. Även miljöeffekterna av transporterna till och från kraftvärmeanläggningen bedöms. För att bedöma påverkan på luftkvaliteten görs en lokal bedömning av transporternas miljöpåverkan, genom bland annat spridningsberäkningar. En bedömning görs även av utsläppen från transportarbetet i ett vidare perspektiv. Avgränsningar från bränslens miljöpåverkan utanför anläggningen görs vid transporter av respektive bränsle till anläggningen.

20 2.7 Planerad produktion och bränsleanvändning 2.7.1 Planerad produktion Produktionen i den planerade anläggningen bedöms bli 430 GWh fjärrvärme och 190 GWh el i etapp 1. I etapp 2 med fullt utbyggd anläggning förväntas produktionen öka till det dubbla efter år 2018, 860 GWh fjärrvärme och 380 GWh el. 2.7.2 Planerad bränsleanvändning Bränslemarknaden är under ständig utveckling. Användning av olika sorters utsorterade och bearbetade industriavfall ökar i Sverige och i resten av Europa. E.ON anser därför att det är viktigt att anläggningen ska ha bränsleflexibilitet. De bränslen som är aktuella är i huvudsak så kallad grot (grenar och toppar), sågverksflis, huggen bränsleved, stycketorv, återvunnet trä och bearbetat industriavfall. Restprodukter från tillverkning av biodrivmedel kan även bli aktuella som bränslen. Vissa av dessa bränslen klassificeras som avfall enligt gällande regelverk. Det innebär dock inte att anläggningen ska eldas med hushållsavfall. Totalt bedöms den årliga bränsleanvändningen bli cirka 650 GWh för etapp 1, vilket motsvarar 220 000 ton med den planerade bränslemixen. Vid Etapp 2 med fullt utbyggd anläggning är den bedömda bränsleanvändningen dubbelt så stor 1300 GWh eller 440 000 ton per år.

21 3 Verksamhetsbeskrivning Verksamheten beskrivs i bilaga A1, Teknisk beskrivning för kraftvärmeanläggningen. Den planerade anläggningen kommer i huvudsak att bestå av mottagning, beredning och lagring av bränslen, panna, turbin, rökgasrening, rökgaskondensering, hetvattenackumulator och en skorsten. Figur 4 visar möjlig anläggningsutformning. De högsta byggnaderna kommer att vara skorstenen cirka 80 meter, pannhuset cirka 50 meter och hetvattenackumulatorn cirka 40-45 meter hög. Figur 4 Möjlig anläggningsutformning för den planerade kraftvärmeanläggningen Anläggningen kommer fullt utbyggd att bestå av två ångpannor på cirka 120 MW tillförd effekt vardera. Pannor med kringutrustning kommer att vara en så kallad samförbränningspanna som eldas med olika typer av förnybara och återvunna bränslen och kommer därför att uppfylla villkoren för avfallsförbränning enligt kraven i förordning och föreskrifter för avfallsförbränning. Ångturbinerna kommer att ha en avgiven eleffekt på cirka 35 MW per turbin. För att jämna ut variationerna i fjärrvärmenätets värmebehov kommer det att finnas en hetvattenackumulator med en volym på cirka 20 000 m 3.

22 Flygaskan i rökgaserna kommer att avskiljas med ett slangfilter. För att minska utsläppen av svavel och andra försurande ämnen kommer det vara möjligt att dosera kalk i eldstaden och/eller i rökgaskanalen. För att begränsa utsläppen av kvicksilver och andra tungmetaller samt dioxiner kommer det att finnas möjligheter att dosera aktivt kol före slangfiltret. Bildade kväveoxider kommer att reduceras med tillsats av ammoniak i vattenlösning med en selektiv icke-katalytisk rening. För att utnyttja bränslet maximalt utrustas kraftvärmeanläggningen med en rökgaskondensor efter respektive panna och rökgasrening för att ta till vara ytterligare energi ur rökgaserna. Föroreningarna som avskiljs i rökgaskondensorn hamnar i kondensatet, som renas. Rökgaserna kommer att lämnar anläggningen via en skorsten. Det kommer att finnas separata rökrör för varje panna. Skorstenen kommer att vara cirka 80 meter hög. Lagring av fasta bränslen kommer att ske på asfalterade bränsleplaner och kommer i huvudsak att ske öppet. Det kommer att finnas utrustning för att flisa bränslen vid anläggningen, som placeras utomhus och utformas för att minimera risken för störning genom till exempel avskärmning.

23 4 Områdesbeskrivning Den nya kraftvärmeanläggningen är planerad att lokaliseras vid Stäkets trafikplats i Järfälla kommun, se Figur 5. E.ON Värme anser att den föreslagna lokaliseringen är den mest lämpliga platsen för en ny kraftvärmeanläggning, som ska försörja Järfälla och Upplands-Bro kommuner med fjärrvärme. Flera alternativa platser har studerats. Bakgrunden till valet och jämförelse av alternativen som utretts redovisas i avsnitt 5. Figur 5 Översiktlig lokalisering av den nya kraftvärmeanläggningen

24 Området är beläget söder om Rotebroleden intill Stäkets trafikplats och öster om E18. Området är relativt nära tre andra kommuner, Upplands-Bro åt väster, Upplands-Väsby i sydost och Sollentuna åt öster. Figur 6 visar den tänkta placeringen av kraftvärmeanläggningen söder om Rotebroleden. Figur 6 Lokalisering av den planerade kraftvärmeanläggningen söder om Rotebroleden 4.1 Planfrågor Marken där den nya kraftvärmeanläggningen planeras ägs för närvarande av Järfälla kommun. 4.1.1 Översiktsplan I Översiktsplan 2001 för Järfälla kommun det aktuella området en delmängd av ett utredningsområde för utbyggnad av verksamheter, U2. 4.1.2 Detaljplan Området för den planerade kraftvärmeanläggningen är inte detaljplanelagt. En inledande förstudie har tagits fram för en anläggning för energiproduktion och andra

25 verksamheter inom utredningsområdet U2. Med utredning som underlag har kommunen fattat beslut om att detaljplanelägga området U2 för olika typer av verksamheter inklusive en energianläggning. 4.2 Markförhållanden 4.2.1 Markanvändning Pågående markanvändning av området som planeras för kraftvärmeanläggningen är skogsbruk som sker utifrån Skogsbruksplan 1990-1999 för Kallhäll 9:1. 4.2.2 Förorenad mark Området bedöms inte innehålla någon förorenad mark. 4.2.3 Geologi/naturgeografi Områdets bergrund är resterna av bergskedjor (svekofenniderna) som började bildas för nästan två miljarder år sedan. Här finns gnejser som är omvandlade sedimentära bergarter, gnejsgraniter som bildats genom omvandling av urgraniter och leptiter som består av omvandlade vulkaniska bergarter. I ett senare skede av bergsveckningen uppstod bl a yngre graniter, den så kallade stockholmsgraniten som återfinns i områdets östra del. Jordarten som dominerar i området är morän som förts hit av inlandsisen och sedan svallats ur av det hav som täckte området efter att inlandsisen dragit sig tillbaka. På höjdpartierna är moränen grov och blockig, i sluttningarna med större inslag av finkornigt material, sk sandig/ moig morän och i dalsänkorna dominerar leror och organiskt material t.ex. kärrtorv. 4.2.4 Hydrologi Området ligger i inom ett delavrinningsområde med mynning i Mälaren. Kommunens enda mosse Mossen ligger strax söder om den planerade lokaliseringen av kraftvärmeanläggningen, cirka 100 meter. Mossen är klassad som ekologiskt särskilt känsligt område i kommunen. Enligt kommunens Grönplan skall mossens hydrologi bevaras. Området avvattnas mot Mälaren genom en dagvattenkulvert i änden på det låglänta partiet. 4.3 Vattenrecipient Mälaren är recipient för utsläpp till vatten. Utsläppspunkten redovisas i Figur 7.

26 Figur 7 Utsläppspunkt för utsläpp till vattenrecipient 4.4 Naturmiljö och friluftsliv 4.4.1 Landskapsbilden Landskapet är ett måttligt kuperat och för regionen typiskt sprickdalslandskap med karga talldominerade hällmarker och fuktigare, mer näringsrika, lövdominereade sänkor med finkorniga jordarter, några typen fattigkärr. På mellanliggande sluttningar finns/fanns en barrdominerad blandskog på moräner med rörligt grundvatten. Medelboniteten för skogsbeståndet är troligen högre än genomsnittet i länet genom att sluttningarna är orienterade mot syd och sydväst och genom den kalkpåverkan som finns i de övre jordlagren. Området är i dag avverkat och det som återstår av den ursprungliga skogen är en skärmställning av tall. 4.4.2 Djur och växtliv Ett för markslaget typiskt skogsområde med talldominerad blandskog. Fältskiktet domineras av blåbärs- och lingonris. I delar av området finns inslag av gräsarter som kruståtel och bergrör som etablerat sig som en följd av avverkningar. Buskskikt saknas

27 i stort sett. I sänkorna finns en typisk uppsättning av mossor och starrarter under ett glest bestånd av klibbal och björk. Området kan betraktas som förhållandevis trivialt ur floristisk synpunkt. Tack vare närheten till större sammanhängande skogsområden på Häradsallmänningen och Järvafältet kan man här möta både älg och rådjur. Andra däggdjursarter som rör sig i området är fälthare och räv (Källa: Förstudie U2). 4.4.3 Friluftsliv Områdets värde för friluftslivet begränsas starkt av att området är kraftigt bullerstört både av E18, lokalgator och Rotebroleden. Det går en vandringsled genom området som är planerat för kraftvärmeanläggningen. 4.4.4 Naturreservat I närheten av den planerade anläggningen finns naturreservat, se Figur 8. Avståndet till det närmaste naturreservatet, Östra Järvafältet är cirka 450 meter. I anslutning till Östra Järvafältet finns även Västra Järvafältet, se Figur 8. Östra Järvafältet Naturreservatet bildades enligt beslut av länsstyrelsen i Stockholms län 1979. Den senaste ändringen av reservatets yta gjordes 1996. Området sträcker sig inom såväl Järfälla som Sollentuna kommuner. Naturreservatet har en total yta på 1026 ha. Syfte och skäl till reservatet är: bevara naturmiljöer: kulturhistoria och odlingslandskap friluftsliv: besöksobjekt och naturpedagogik Västra Järvafältet Naturreservatet bildades enligt beslut av länsstyrelsen i Stockholms län 1987. Den senaste ändringen av reservatets yta gjordes 1992. Området är inom Järfälla kommun. Naturreservatet har en total yta på 704 ha. Syfte och skäl till reservatet är: bevara biologiskt mångfald: fågelfauna bevara naturmiljöer: kulturhistoria friluftsliv: besöksobjekt och övrigt

28 Figur 8 Skyddsområden i Järfälla med omgivning Dessutom finns ett natur- och friluftsområde, Häradsallmänningen, norr om den planerade anläggningen. Behovet av skydd för Häradsallmänningen utreds av Järfälla kommun. De stora naturområdena Görvälnområdet samt Järvafältet och Häradsallmänningen - är delar i de regionala grönkilarna Görväln- respektive Järvakilen. 4.5 Kulturella värden Inga bosättningar eller spår av äldre mänskliga aktiviteter kan skönjas i området. En känd fornlämning finns registrerad i omgivningen, dock inte inom området för den planerade kraftvärmeanläggningen. 4.6 Avstånd till bostäder Den föreslagna lokaliseringen är relativt fördelaktigt med avseende till närmaste bostäder. De närmaste bostäderna kommer att vara det område som för närvarande byggs, Stäketshöjden, som är på andra sidan E18 och tvärs över en trafikplats, sydväst om den planerade anläggningen. Avståndet från tomtgränsen till de bostäder som planeras närmast E18 är cirka 300 meter. Dessa fastigheter planeras som bullerskydd mot E18 för de bostäder som byggs innanför.

29 Det finns ett bostadsområde sydöst om den planerade anläggningen där de närmaste bostäderna är cirka 650 meter från anläggningen. Nordost om anläggningen är några fastigheter, i Sollentuna kommun, där avståndet till den närmaste är cirka 700 meter. Väster om den planerade anläggningen, på andra sidan Rotebroleden, är den närmaste bostäderna cirka 450 meter från anläggningen. 4.7 Infrastruktur Det är goda möjligheter för vägtransporter till anläggningen via stora vägar, via E4 eller E18 och sedan Rotebroleden. Det saknas dock idag av- och påfarter från Rotebroleden. Förslag till nya av- och påfarter har tagits fram av kommunen. I Vägverkets länsplan ingår en utbyggnad av Rotebroleden till fyra körfält med start 2010. Vid mätningar gjorda 2002 uppmättes 36 750 fordon per dygn på E18, sträckan Kungsängen-Stäket, varav 3 250 var tunga fordon. För E18, sträckan Jakobsberg Stäket, uppmättes vid mätningar gjorda 2006, 30 300 fordon per dygn, varav 2 490 var tunga fordon. Vid mätningar gjorda på Rotebroleden 2005 uppmättes 23 500 fordon per dygn, varav 2 510 var tunga fordon 1. Avståndet till järnväg är cirka 1 km. Läget i förhållande till förbrukningarna av fjärrvärme är mycket fördelaktigt eftersom de största förbrukningarna finns i Järfälla och lokaliseringen blir relativt central i det planerade sammankopplade fjärrvärmenätet. Den närmaste anslutningspunkten för avlopp med tillräcklig kapacitet ligger cirka 500 meter väster om området. En huvudvattenledning löper längs med norra sidan av Rotebroleden. Här finns möjlighet till anslutning via en befintlig avsättning så att rundmatning kan erhållas. Kommunens befintliga dagvattennät har begränsad kapacitet. Det innebär att dagvatten som uppstår inom området som princip måste omhändertas lokalt eller fördröjas innan det släpps vidare ut på kommunens ledningsnät. 4.8 Vindförhållanden Dominerande vindriktning är mellan nordost till sydost. 1 Vägverket, 2007

30 5 Alternativa lokaliseringar Olika alternativ lokaliseringar har utretts för den planerade kraftvärmeanläggningen. I bilaga A2 Lokaliseringsutredning för en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla. Syftet med den planerade anläggningen är att kunna producera miljömässig och kostnadseffektiv fjärrvärme till kunder i Järfälla och Upplands-Bro kommuner samt att möjliggöra ytterligare fjärrvärmeanslutning i dessa kommuner. En ny kraftvärmeanläggning möjliggör även en samtidig produktion av fjärrvärme och el Vidare är tanken att den planerade anläggningen ska ersätta befintliga värmepumpar som är ålderstigna och slitna. Anläggningen behöver lokaliseras i närheten av befintliga och planerade fjärrvärmekunder. E.ON har utgått från gällande översiktsplaner och har fört diskussioner med planavdelningar i Järfälla och Upplands-Bro kommuner för att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ. Dessutom har förslag och synpunkter i samband med samrådsprocessen framkommit, vilka också har studerats översiktligt. Alternativen har bearbetats enligt följande metod. En översiktlig bedömning har gjorts av respektive lokaliseringsalternativ utifrån gällande restriktioner och kommunala bedömningar. Vidare har de olika alternativen värderats utifrån E.ONs principiella utgångspunkter för lokalisering av en ny kraftvärmeanläggning. 5.1 Principiella utgångspunkter 5.2 Principiella utgångspunkter E.ON har ställt följande principiella förutsättningar för val av lokalisering av den nya kraftvärmeanläggningen. 1. Central placering i fjärrvärmenätet i förhållande till fjärrvärmekunderna. 2. Tillräckligt stor yta för kunna bygga en bränsleflexibel anläggning. 3. Samtidig produktion av el och värme ska kunna ske. 4. Logistiskt väl placerad, vilket innebär goda transportvägar. Transporter till och från anläggningen ska dessutom kunna ske på ett sätt som ger låg påverkan på omgivningen. 5. Produktionen av fjärrvärme och el ska ske med tillämpning av bästa tillgängliga miljöteknik och med begränsad omgivningspåverkan eller risk för sådan.

31 E.ON har utgått från gällande översiktsplaner och har fört diskussioner med planavdelningar i Järfälla och Upplands-Bro kommuner för att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ. Dessutom har förslag och synpunkter i samband med samrådsprocessen framkommit, vilka också har studerats översiktligt. 5.3 Alternativa lokaliseringar Totalt har femton olika förslag på lokaliseringar framkommit inom Järfälla och Upplands-Bro kommuner, se Figur 9. I Järfälla kommun: 1. Söder om Rotebroleden (huvudalternativet) 2. Norr om Rotebroleden 3. Östra Slammertorp a. Värmepumpanläggning b. Arla Foods tomt 4. Västra Slammertorp a. Lädersättra b. Lilla Kärrboda 5. Utbyggnad av Säbyverket 6. Skarprättarvägen 7. Elektronikhöjden 8. Nettovägen 9. Barkarby flygfält I Upplands-Bro kommun: 10. Högbytorp 11. Norrboda-Tibbleskogen 12. Pettersborg 13. Brunna Industriområde

32 Figur 9 Alternativa lokaliseringar för en ny kraftvärmeanläggning som studerats Alternativen har bearbetats enligt följande metod. En översiktlig bedömning gjorts utifrån gällande restriktioner och kommunala bedömningar för respektive lokaliseringsalternativ. Exempel på restriktioner är: områden planerade för annat än industriverksamhet, riksintressen för naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården,

33 naturreservat, fågelskyddsområden, områden som omfattas av biotop- eller strandskydd, ekologiskt särskilt känsliga områden och områden med höga naturvärden, samt parker och grönstråk. Vidare har de olika alternativen värderats utifrån E.ONs förutsättningar för lokalisering av en ny kraftvärmeanläggning. 5.4 Lokaliseringar som inte är aktuella I Järfälla och Upplands-Bro kommuner är följande lokaliseringar inte aktuella på grund av restriktioner eller att de inte uppfyller uppsatta kriterier, se följande tabell. Lokaliseringsalternativ Östra Slammertorp, Värmepumpanläggning Östra Slammertorp Arla Foods tomt Västra Slammertorp Lädersättra Västra Slammertorp Lilla Kärrboda Utbyggnad av Säbyverket Skarprättarvägen Elektronikhöjden Nettovägen Barkarby flygfält Norrboda-Tibbleskogen Pettersborg Brunna Industriområde Restriktion eller hinder Naturreservat Arla expanderar själva på tomten Delar området planerat för bostäder Tillräcklig yta saknas Tillräcklig yta saknas Tillräcklig yta saknas Tillräcklig yta saknas, delar av området är grönområde, Delar av ytan grönområde Planlagt för handel, kontor och bostäder, exploatering pågår Bostäder planeras närmare än 100 meter från anläggningen Planlagt för en ny sportanläggning Detaljplan för handel, kontor och ickestörande verksamhet Det finns tillräckligt utrymme för en kraftvärmeanläggning norr om Rotebroleden. Det finns goda möjligheter till transporter med lastbil till anläggningen utmed de stora vägarna. Området planeras för industriverksamhet. Läget är gynnsamt i förhållande till fjärrvärmenätet. Avståndet till närmaste bostäder är mindre gynnsamt än vid lokalisering söder om Rotebroleden, därför anses lokalisering söder om Rotebroleden mer fördelaktig. 5.5 Jämförelse av lokalisering i Högbytorp och vid Rotebroleden Det alternativ vid sidan av den valda lokaliseringen söder om Rotebroleden som kan lyftas fram som är tekniskt möjlig, utan planmässiga eller andra hinder, och som uppfyller de flesta av E.ONs förutsättningar är alternativet Högbytorp.

34 I följande avsnitt görs en mer detaljerade jämförelse av alternativen. 5.5.1 Miljömässigt Utnyttjande av mark och visuell påverkan: Båda lokaliseringarna kräver nyetablering av mark som idag inte används för industriändamål. I båda fallen kommer det att uppföras relativt stora byggnader där det i dag inte finns några byggnader. En ny verksamhet riskerar alltid att orsaka oro hos människor. Luftkvalitet: Verksamhetens påverkan på omgivningsluften har beräknats enbart för en lokalisering vid Rotebroleden. Utsläppen från kraftvärmeanläggningen bedöms vara lika stora oavsett lokalisering. Haltbidraget från kraftvärmeanläggningen blir oavsett placering mycket små och ligger med stor marginal under miljökvalitetsnormerna, varför den tillkommande verksamheten inte bedöms orsaka någon hälsopåverkan i något av alternativen. Avstånd till närmaste bostäder: Avståndet till bostäder är längre för lokaliseringsalternativet i Högbytorp jämfört med lokalisering vid Rotebroleden. Avstånden för båda lokaliseringarna bedöms dock inte vara alternativskiljande beträffande risk för störningar. Vattenrecipient: Mälaren kommer att vara vattenrecipient i båda fallen. Avståndet till vattenrecipienten är betydligt längre för Högbytorp. Vatten från Högbytorp avvattnas via öppna diken. Lokaliseringsalternativet vid Rotebroleden avvattnas till Stäksundets utlopp i Görväln som har mycket god omsättning på vatten, vilket kan ses som en fördel. Buller: Den planerade anläggningen vid Rotebroleden kommer att byggas och drivas så att bullervillkor för nyetablering gäller. Det förutsätts att alternativa lokaliseringar byggs på samma sätt. Transporter till och från anläggningen kan i båda fallen ske via E4, E18 och Rotebroleden. Intressekonflikter, natur, friluftsliv och kultur: Lokaliseringen vid Rotebroleden är närmare ett naturreservat än lokaliseringsalternativet i Högbytorp. Det ställer högre krav på anläggningsutförandet för att innehålla bullervärdena för naturskyddsområden, vilket ingår i den planerade anläggningsutformningen. 5.5.2 Tekniskt och ekonomiskt Tekniskt sett innebär en lokalisering i Upplands-Bro kommun att det krävs en fjärrvärmeledning av större dimension jämfört med en lokalisering i Järfälla. Detta beroende på att förbrukning av fjärrvärme är betydligt större i Järfälla än i Kungsängen och Bro. Diametern på fjärrvärmeröret som förbinder nätet i Kungsängen med det i Järfälla blir cirka 600-800 mm istället för 300 mm, om anläggningen placeras i Upplands-Bro, vilket innebär en mycket stor merkostnad. En ledning med den större dimensionen mellan Kungsängen och Järfälla medför också betydande problem vid förläggning. En mindre ledning kan dras längs landsvägs- eller

35 järnvägsbron, via Stäksön medan däremot en större ledning både blir för tung och för stor i diameter för att möjliggöra en sådan lösning. En lokalisering av produktionsanläggningen i Upplands-Bro innebär också ökade krav på produktionsreserv i Järfälla beroende på att huvuddelen av värmen kommer att förbrukas i Järfälla men produceras i Upplands-Bro. Vid en störning i distributionsnätet blir konsekvenserna annars väldigt stora för huvuddelen av kunderna. Merkostnaden för fjärrvärmeledning om kraftvärmeanläggningen förläggs i Högbytorp i jämförelse med vid Rotebroleden bedöms till cirka 350 miljoner kronor. Det längre avståndet till huvuddelen av fjärrvärmeförbrukningen vid lokalisering i Högbytorp innebär även större energiförbrukning i form av energi för att pumpa fjärrvärme och större värmeförluster i fjärrvärmeledningar. En lokalisering i Högbytorp medför en ökad elförbrukning för fjärrvärmedistribution jämfört med föreslagen lokalisering vid Rotebroleden om cirka 1400 MWh per år till en kostnad på cirka 1miljon kronor per år för etapp 2 år. Den större energiförbrukningen vid lokalisering i Högbytorp medför indirekt större global miljöpåverkan och sämre hushållning med naturresurser. En lokalisering vid Högbytorp innebär också att det blir betydligt längre avstånd mellan huvudproduktionsanläggning och reserv/spetsanläggning. Avståndet mellan Högbytorp och Säbyverket är cirka 18 km. Det medför minskad samordningsvinst med avseende på driftpersonal vid lokalisering vid Högbytorp jämfört med vid Rotebroleden. Det större avståndet försvårar arbetet för driftpersonal speciellt vid driftstörningssituationer, vilket i sin tur innebär att den totala driftsäkerheten i fjärrvärmenätet också minskar. 5.5.3 Slutsats av jämförelsen E.ON anser att lokaliseringen vid Rotebroleden är mer fördelaktigt än lokaliseringen i Högbytorp. Lokaliseringen innebär betydande tekniska och ekonomiska nackdelar. Vid lokalisering i Högbytorp kommer huvudproduktionsanläggningen att ligga långt från huvuddelen av fjärrvärmeförbrukningen vilket medför att eventuella störningar i distributionen kommer att påverka huvuddelen av fjärrvärmekunderna. Det längre avståndet till huvuddelen av fjärrvärmeförbrukningen vid lokalisering i Högbytorp innebär även större energiförbrukning i form av energi för att pumpa fjärrvärme och större värmeförluster i fjärrvärmeledningar. Den merkostnad som uppstår initialt med längre och större distributionsledning för fjärrvärme är betydande vid lokalisering i Högbytorp. Det lokaliseringsalternativet innebär även högre driftskostnader beroende på större energiförbrukning och större personalkostnader.

36 Lokaliseringen vid Rotebroleden ligger närmare ett naturreservat och närmaste bostäder ligger inom kortare avstånd, cirka 300 meter i stället för 500 meter. E.ON anser att föreslagna skyddsåtgärder gör att alternativen är likvärdiga med avseende på lokal miljöpåverkan. Lokaliseringen i Högbytorp innebär dock större energiförbrukning vilket indirekt leder till större global miljöpåverkan och sämre hushållning med naturresurser.

37 6 Emissioner från anläggningen Den planerade verksamheten medför utsläpp till luft och vatten. Dessutom bildas fasta restprodukter och mindre mängder avfall från verksamheten vid anläggningen. 6.1 Utsläpp till luft Utsläppen till luft beror på vilka bränslen som används, förbränningsförhållanden och reningsteknik. Anläggen kommer att byggas så att låga utsläpp erhålls med samtliga ansökta bränslen. Baserat på förväntade årsmedelvärden för utsläpp och förväntad drift för etapp 1 respektive etapp 2 har förväntade utsläpp beräknats. Antagna förutsättningar i form av bränsleanvändning och emissionsfaktorer återfinns i den Tekniska beskrivningen, bilaga A1. De beräknade årliga utsläppen redovisas i Tabell 1. Tabell 1 Förväntade årliga utsläpp till luft från den planerade kraftvärmeanläggningen, etapp 1 respektive etapp2 Etapp1 Etapp 2 Svavel, ton 47 94 Kväveoxider,NO x, ton 70 140 Stoft, ton 12 23 Saltsyra, ton 7 14 Väteflourid, ton 0,7 1,4 Ammoniak, ton 9 18 Lustgas, ton 23 47 Kolmonoxid, ton 140 280 TOC 1), ton 9 18 Koldioxid, fossil, ton 11 700 23 400 Koldioxid, torv 47 400 94 800 Koldioxid, 170 500 341 000 biogent 2) 1) totala kolväte 2) anses inte ge något nettotillskott av växthusgaser Tabell 2 redovisas bedömningar av utsläpp till luft av de tungmetaller som regleras av förordningen NFS 2002:28. Bedömningarna baseras förutsättningar som anges i bilaga A1.