NR 17 MARS 2007 REDAKTÖR: Advokat Maria Gill ANSVARIG UTGIVARE: Advokat Magnus Wallander Stockholm KONTAKTPERSONER: Advokat Magnus Wallander, Stockholm Advokat Henric Diefke, Göteborg Advokat Madeleine Rydberger, Malmö Dr. Christian Bloth, Rechtsanwalt, Frankfurt Nyhetsbrevet heter från och med detta nummer Arbetsrätt och pensioner. Som följer av namnändringen kommer vi framöver på ett tydligare sätt även bevaka rättsutvecklingen på pensionsområdet. Detta är ett naturligt steg för oss, eftersom vår verksamhet numera i stor utsträckning involverar pensionsfrågor. I detta nummer tar vi bl.a. upp en viktig dom från EG-domstolen på pensionsområdet och dess konsekvenser i Sverige. Vidare behandlas kommande ändringar i LAS, fackliga blockader mot mindre företag i syfte att erhålla kollektivavtal samt intressanta rättsfall. Särskilt bör noteras att Europadomstolen nyligen tagit ställning till s.k. granskningsavgifter. AKTUELLA FRÅGOR Kommande ändringar i LAS Som förutskickades i budgetpropositionen (se Nyhetsbrevet nr 16 (2006)) planerar regeringen att göra vissa ändringar i lagen om anställningsskydd (LAS). Förändringarna kan delvis betraktas som återställare av de ändringar i LAS som beslutades av riksdagen under maj 2006 och som ännu inte trätt i kraft. En arbetsrättsgrupp vid regeringskansliet har nu tagit fram preciserade förslag i en departementspromemoria. Remissförfarande pågår och avsikten är att en proposition skall läggas under april månad. Tanken är att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 juli 2007. Nedan sammanfattas vad som, enligt departementspromemorian, är tänkt att gälla från denna tidpunkt. Tidsbegränsad anställning skall vara tilllåten i fyra situationer; (i) vid s.k. fri visstidsanställning (vilket ersätter de flesta nu gällande grunderna för visstidsanställning), (ii) vid vikariat, (iii) när arbetstagaren fyllt 67 år och (iv) vid säsongsanställning. Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos samma arbetsgivare antingen i fri visstidsanställning i sammanlagt mer än två år eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen automatiskt i en tillsvidareanställning. (I nuläget tar konverteringsregeln som bekant endast sikte på vikarier som varit anställda i sammanlagt tre år under en femårsperiod. Regleringen innebär sålunda en förstärkning av den visstidsanställdes rättigheter.) Däremot berörs inte provanställning, säsongsarbete och anställning efter 67 års ålder av konverteringsregeln. Kvalifikationstiden för företrädesrätt till återanställning skall även fortsättningsvis vara sammanlagt mer än tolv månaders anställning under de senaste tre åren. Däremot utökas den tid då företrädesrätten gäller efter anställningens upphörande från nio till tolv månader. Arbetsgivaren skall vara skyldig att informera föräldralediga anställda med tidsbegränsad anställning om lediga tillsvidareanställningar och provanställningar endast om den anställde begär det. Rätten att tillgodoräkna sig en extra anställningsmånad för varje anställningsmånad som påbörjats efter det att den anställde fyllt 45 år slopas. Detta får betydelse för beräkning av anställningstid vid (i) turordning, (ii) företrädesrätt till återanställning/anställning med högre sysselsättningsgrad samt (iii) skadestånd enligt 39 LAS. Vid skadeståndsberäkningen enligt 39 LAS slopas även höjningen av nivåer för anställda som fyllt 60 år. Som skäl till ändringen anförs att nuvarande regler kan strida mot kommande förbud mot åldersdiskriminering. Anställda med särskilt anställningsstöd skall inte längre undantas från LAS tillämpningsområde. Detta gäller dock endast personer som anställs från och med 1 juli 2007. Vi återkommer i denna fråga i ett kommande nyhetsbrev. Kontaktperson: Advokat Maria Gill, e-post: mgi@msa.se sid 1
Blockader mot småföretag i syfte att erhålla kollektivavtal Enligt svensk rätt har arbetstagar- respektive arbetsgivarförening rätt att vidta fackliga stridsåtgärder, om inte annat följer av lag eller avtal. Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) innehåller regler om den fredsplikt som följer av träffade kollektivavtal. Den som är bunden av ett kollektivavtal är förbjuden att i vissa angivna syften vidta stridsåtgärder mot avtalsmotparten. Lagen behandlar, med några undantag, inte stridsåtgärder som vidtas utanför kollektivavtalsförhållanden. Ett icke kollektivavtalsbundet företag kan sålunda bli utsatt för stridsåtgärder från en arbetstagarorganisation, som vill träffa ett kollektivavtal med företaget, eftersom sådana stridsåtgärder är inte olovliga enligt fredspliktsreglerna. Företaget kan då också drabbas av kännbara sympatiåtgärder från andra arbetstagarorganisationer. Det är nämligen även i kollektivavtalsreglerade förhållanden i princip tillåtet att vidta sympatiåtgärder till stöd för en part i en lovlig primärkonflikt. På senare tid finns det ett flertal exempel där fackliga organisationer agerat mot småföretagare i syfte att framtvinga kollektivavtal med arbetsgivaren i fråga; I Göteborg har en facklig blockad pågått mot en ung företagare, som har ett par deltidsanställda arbetstagare, av vilka ingen är medlem i facket. Ägaren har nu bestämt sig för att sälja sin rörelse, i stället för att teckna kollektivavtal. I Kristianstad försatte Handels en kosmetikbutik i blockad, varefter innehavaren tecknade kollektivavtal. I Småland har Skogs- och Träfackets nästan fyra månader långa blockad mot JiMa och Skandro Trade i Smålandsstenar nyligen avslutats. Företagen undgick att skriva under kollektivavtal mot att deras anställda utlovades minst lika bra villkor som följer av kollektivavtalet. Överenskommelsen innebar i korta drag att facket får insyn genom att de båda företagens ägare ska redovisa och garantera de anställdas löner, anställnings- och försäkringsvillkor till en oberoende revisor. Uppgörelsen innebär däremot ingen fredsplikt, vilket innebär att facket kan återuppta stridsåtgärderna om villkoren förändras. IF Metall försatte företaget Wing-Plast, också i Smålandsstenar, i blockad sedan medlingsförsök misslyckats. Blockaden avbröts efter att IF Metall hade överbevisats om att det faktiskt var familjemedlemmar som arbetade vid företaget. Som en reaktion på de fackliga organisationernas agerande har från flera håll framställts krav på att inskränka den obegränsade rätten att vidta stridsåtgärder, och det har påpekats att rimlighetsregler finns i de flesta medlemsstater inom EU. Svenskt Näringsliv har överlämnat ett konkret förslag till regeringen att ändra lagen så att en stridsåtgärd skall stå i rimlig proportion både till sitt syfte och till de skador som den kan leda till. Arbetsmarknadsminister Littorin har dock avfärdat framställda krav på proportionalitet och slagit fast att en ändring av konfliktreglerna är avlägsen. Ansvaret för en stridsåtgärd skall ligga hos parterna, som har att försvara den inför allmänheten. Det verkar dock inte föreligga samstämmighet i denna fråga mellan regeringspartierna. Kontaktperson: Jur kand Anna Duvander, e- post: adu@msa.se PENSIONER Kommande nya regler för premier till utländska pensionsförsäkringar Danmark har en intern skattelagstiftning som innebär att det är möjligt att göra avdrag för premieinbetalningar på liv- och pensionsförsäkringar om pensionsavtalet har slutits med ett danskt pensionsinstitut. Däremot medges inte några sådana fördelar vid avtal som har ingåtts med pensionsinstitut som är hemmahörande i andra medlemsstater. I en dom den 30 januari 2007 slog EG-domstolen fast att detta etableringskrav inte är förenligt med EG-rätten. Bakgrunden i målet var följande. Redan 1999 hade Kommissionen underrättat Danmark att man ansåg att reglerna var oförenliga med den fria rörligheten för arbetstagare, den fria rörligheten för kapital och den fria rörligheten för tjänster. Enligt Danmark kunde detta motiveras av tvingande hänsyn till det allmänintresse som består i behovet av att upprätthålla det nationella skattesystemets inre sammanhang. EG-domstolen fann dock att den danska lagstiftningen utgör ett hinder för nämnda friheter samt att lagstiftningen inte kunde motiveras av ett krav på upprätthållande av skattesystemets inre sammanhang. (EG-domstolens dom i mål C-150/04) Sverige har ett liknande etableringskrav för en uppskjuten beskattning. Premier till pensionsförsäkringar får endast dras av om försäkringen meddelas i en försäkringsrörelse som bedrivs i Sverige. Detta krav gäller även för att arbetsgivarens tjänstepensionsförsäkringspremier för en anställd inte skall tas upp till beskattning av arbetstagaren. För att anpassa den svenska lagstiftningen till EG-rätten föreslås att det nuvarande etable- sid 2
ringskravet för pensionsförsäkring ändras till att omfatta försäkringar meddelade inom EES. För att säkerställa att pensionsutbetalningar från utlandet beskattas, skall försäkringsgivare lämna kontrolluppgifter om inbetalade premier, försäkringens värde och utbetalningar. Vidare föreslås att de särskilda reglerna för s.k. kapitalpensionsförsäkringar slopas, eftersom det, med ett etableringskrav inom EES, saknas skäl att behålla särreglerna för dessa. Enligt regeringens mening föreligger särskilda skäl för att med stöd av 2 kap. 10 andra stycket regeringsformen undantagsvis tillämpa de kommande förslagen från och med dagen efter överlämnandet av ärendet till riksdagen, dvs. från och med den 2 februari 2007. Det främsta skälet för detta är att undvika en alltför omfattande skatteplanering. Särskilda övergångsbestämmelser föreslås för pensionsförsäkringsavtal ingångna senast den 1 februari 2007. Kontaktperson: Jur kand Anna Duvander, e- post: adu@msa.se Försäkringsgivare utsedda under nya ITP-planen Som beskrevs i Nyhetsbrevet nr 14 (2006) har avtal träffats om en ny premiebaserad ITP-plan som träder i kraft den 1 juli 2007. Upphandling av försäkringsgivare till planen har nu avslutats och avtal tecknats med följande bolag: Traditionell pensionsförsäkring: Alecta, AMF Pension, Länsförsäkringar Liv, Nordea Liv & Pension och Skandia Liv Fondförsäkring: AMF Pension, Länsförsäkringar Fondliv, Moderna Försäkringar, SEB Trygg Liv och Swedbank Försäkring. De anställda som inte gör ett aktivt val kommer att få sina ITP-premier placerade i en traditionell pensionsförsäkring hos Alecta. Kontaktperson: Advokat Maria Gill, e-post: mgi@msa.se NYTT FRÅN DOMSTOLARNA Europadomstolens dom om Byggnads granskningsavgifter I Nyhetsbrevet nr 16 (2006) rapporterade vi om Europadomstolens prövning av frågan om kollektivavtalsreglerade granskningsavgifter kan påföras icke fackligt anslutna arbetstagare. De fem klagande i målet hade inte varit medlemmar i något fackförbund. Deras arbetsgivare hade dock, enligt en överenskommelse med Svenska Byggnadsarbetareförbundets lokala avdelning (Byggettan), tagit ut avgift för Byggettans granskningsarbete av löneunderlagen genom löneavdrag som sedan betalats till Byggettan. I Europadomstolen hade de fem arbetstagarna anfört ett flertal kränkningar av Europakonventionen. De ansåg bl.a. att deras negativa föreningsrätt skulle ha kränkts, eftersom avgiften var att jämställa med ett påtvingat medlemskap i fackförbundet och därmed ett bidrag till fackförbundets allmänna verksamhet. Vidare hade de påstått att de hade blivit diskriminerade i förhållande såväl till medlemmar i förbundet, som till medlemmar i andra fackförbund. Slutligen hade det hävdats att löneavdraget innebar att de fråntogs sin egendom. Europadomstolen fann att de fem klagandes egendomsrätt, enligt artikel 1 i protokoll nr 1 Europakonventionen, hade kränkts. Avdraget från lönen kunde dock anses ha ett legitimt offentligt intresse, eftersom granskningsarbetet har till syfte att generellt skydda byggarbetarnas intressen. Det visade sig att 250 oorganiserade arbetare hade fått sina löner justerade under 1999 och därmed fått en viss service för sina avgifter. Avgifterna skulle dock bara vara avsedda för granskningsarbete och inte för att finansiera andra fackliga aktiviteter. Det förblev oklart om den fackliga organisationen hade gjort en vinst genom granskningsarbetet och huruvida en sådan vinst hade använts för att delvis täcka kostnader för andra aktiviteter, såsom löneförhandlingar eller politiskt arbete. Domstolen fann att de fem klagande inte hade fått tillräckligt med information för att kunna avgöra vad deras pengar hade använts för. De var berättigade att få den informationen, då löneavdragen gjordes mot deras vilja och de innehållna medlen betalades till en organisation med en politisk agenda som de inte stödde. Eftersom de svenska myndigheterna har organiserat arbetsmarknaden med en kollektivavtalsmodell, där regleringen av viktiga arbetsrättsfrågor delegeras till arbetsmarknadens organisationer, ansågs den svenska staten förpliktad att skydda de klagandes intressen mot dessa organisationer. Sammanfattningsvis fann domstolen att granskningsarbetet saknade transparens och att det inte kunde anses proportionerligt att verkställa löneavdrag utan att ge de klagande en reell möjlighet att granska hur medlen användes. Eftersom en kränkning av de klagandes egendomsrätt hade konstaterats, prövade domstolen inte de övriga påstådda kränkningarna, bl.a. negativ föreningsfrihet. Den svenska staten förpliktigades att till var och en av de fem klagande utge EUR 5,000 i skadestånd. Det återstår att se hur arbetsmarknadens parter kommer att hantera domen i praktiken. Svensk Näringsliv och Sveriges Byggindustrier menar att granskningsarvoden för oorganiserade arbetstagare sid 3
omedelbart måste upphöra. Svenska Byggnadsarbetareförbundet har invänt att en vägran från arbetsgivarsidan att verkställa löneavdrag för granskningsavgifter ses som ett kollektivavtalsbrott. (Europadomstolen mål nr 75252/01, Evaldsson m.fl. mot Sverige) Kontaktperson: Rechtsanwältin och EU- Advokat Kerstin Kamp-Wigforss, e-post kka@msa.se Turordning kontra omplacering vid uppsägning på grund av arbetsbrist Sedan en förvaltningschef vid en kommun sagts upp från sin anställning på grund av arbetsbrist, stämde hans fackliga organisation, SKTF, kommunen vid Arbetsdomstolen och yrkande bl.a. att uppsägningen skulle ogiltigförklaras. Kommunen hade före uppsägningen upprättat en turordningslista enligt 22 LAS och erbjudit förvaltningschefen en tjänst som ekonom, vilken innehades av den person på listan som hade den kortaste anställningstiden. Förvaltningschefen avböjde tjänsten. Därefter genomförde kommunen en omplaceringsutredning vilken bland annat visade att det fanns en ledig tjänst som rektor i kommunen. Kommunen ansåg dock att förvaltningschefen saknade tillräckliga kvalifikationer för tjänsten som rektor. SKTF grundade sin talan på att förvaltningschefen hade tillräckliga kvalifikationer för tjänsten som rektor och att kommunen, genom att inte erbjuda honom anställningen, inte fullgjort sin omplaceringsskyldighet enligt 7 LAS. Att förvaltningschefen tidigare tackat nej till tjänsten som ekonom saknade enligt SKTF relevans med hänvisning till att en turordningslista enligt 22 LAS, enligt SKTF:s uppfattning, skulle upprättas först sedan det inte varit möjligt att erbjuda den anställde något ledigt arbete. Kommunen menade, å andra sidan, att man haft saklig grund för uppsägningen, eftersom förvaltningschefen dels saknat tillräckliga kvalifikationer för tjänsten som rektor, dels tackat nej till tjänsten som ekonom. Omplaceringsskyldigheten enligt 7 LAS förutsätter att omplaceringen kan ske utan att någon arbetstagare friställs medan 22 LAS reglerar situationen att flera arbetstagare konkurrerar om de arbetstillfällen som finns kvar. I tidigare praxis har Arbetsdomstolen uttalat att turordningsreglerna i 22 LAS inte blir tillämpliga när en arbetstagare har avböjt ett omplaceringserbjudande enligt 7 LAS till ett ledigt arbete, som Arbetsdomstolen funnit att denne bort anta, eftersom någon uppsägning överhuvudtaget inte behövt ske om ett sådant erbjudande godtagits av arbetstagaren. I det nu aktuella målet uppstod i stället den omvända frågan, om kommunen genom att upprätta en turordningslista enligt 22 LAS och erbjuda ett arbete som inte var ledigt (trots att man inte varit skyldig till det), kunde anses ha fullgjort sin omplaceringsskyldighet enligt 7 LAS sedan förvaltningschefen tackat nej till tjänsten. Arbetsdomstolen kom dock aldrig att ta ställning till denna frågeställning då man istället vid en samlad bedömning ansåg att förvaltningschefen på grund av bristande pedagogisk utbildning och bristande erfarenhet från skolans verksamhet saknat tillräckliga kvalifikationer för tjänsten som rektor. Därmed ansågs kommunen ha fullföljt sin omplaceringsskyldighet enligt 7 LAS, varför SKTF:s talan avslogs. (AD 2006 nr 110) Kontaktperson: Jur kand Ola Axelsson, e- post: oax@msa.se Förhandlingsskyldighet enligt 10 MBL Målet rörde tillämpningen av 10 MBL, vilken ger en arbetsgivarorganisation rätt till förhandling med arbetsgivare i fråga rörande förhållande mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Efter att en kvinna hade sökt anställning som kock vid en restaurang, uppstod tvist kring huruvida hon hade blivit anställd eller inte. Medan kvinnan hävdade att hon hade blivit anställd och därefter uppsagd utan saklig grund, hävdade restaurangen att hon endast blivit intervjuad men aldrig anställd. Målet prövades i Uppsala tingsrätt som fann att något anställningsavtal inte hade ingåtts. Kvinnans fackförbund väckte emellertid talan i Arbetsdomstolen där förbundet hävdade att man, i tiden före tingsrättens dom, hade begärt förhandling med restaurangen på grund av den påstått ogiltiga uppsägningen, men att restaurangen hade vägrat inleda förhandlingar. Medan fackförbundet gjorde gällande att denna förhandlingsvägran innebar ett brott mot 10 MBL, hävdade restaurangen att då kvinnan ur deras perspektiv aldrig hade varit anställd, var 10 MBL inte tillämplig. Arbetsdomstolen konstaterade att det förhållandet att en part anser att den egna ståndpunkten är den riktiga, inte befriar parten från skyldigheten att gå i förhandling i sak så länge frågan inte har blivit rättsligt avgjord. Någon skyldighet att förhandla skulle emellertid inte föreligga gentemot en part som mot bättre vetande lämnar en förhandlingsframställan. Arbetsdomstolen fann att restaurangen hade brutit mot 10 MBL och att fackförbundet sid 4
således var berättigat till skadestånd. Skadeståndet bestämdes till 15.000 kronor. (AD 2006 nr 115) Kontaktperson: Jur kand Johan Fredriksson, e-post: jfn@msa.se Omfattningen av omplaceringsskyldighet vid upprepad misskötsamhet En anställd som i 16 år hade arbetat som reparatör på ett bolag sades upp på grund av personliga skäl. Tvist uppkom om huruvida uppsägningen varit saklig grundad. Arbetsgivaren angav som skäl för uppsägningen att den anställde hade misskött sig såväl före som efter uppsägningen genom att han vid flertalet tillfällen; (i) inte hade bytt om till arbetskläder innan han hade stämplat in på arbetet, (ii) misskött arbetstiderna, (iii) olovligt uteblivit från arbetet, (iv) missbrukat bolagets mobiltelefon privat samt (v) inte efterlevt bolagets interna säkerhetsföreskrifter. Arbetsdomstolen fann att arbetstagaren gjort sig skyldig till misskötsamhet, trots att han vid flera tillfällen fått tillsägelser av arbetsgivaren i anledning av misskötsamheten samt erinrats om att fortsatt misskötsamhet kunnat leda till uppsägning. Åtgärderna hade inte gett önskad effekt, eftersom den anställde fortsatt att bryta mot reglerna på arbetsplatsen; även efter uppsägningen. Mot bakgrund härav fann Arbetsdomstolen att det inte var troligt att den anställde i framtiden skulle ha följt reglerna på ett bättre sätt. Arbetsdomstolen konstaterade, att bristande respekt för olika regler på arbetsplatsen utgör en sådan form av misskötsamhet, där det saknas anledning att tro att en omplacering skulle ha löst problemet. Mot bakgrund härav och med hänsyn till den slutsats för framtiden som Arbetsdomstolen kunnat dra av det inträffande, ansåg domstolen att det inte skäligen kunde krävas att bolaget försökt omplacera den anställde. Saklig grund för uppsägning ansågs därmed föreligga. (AD 2006 nr 121) Kontaktperson: Jur. kand. Sofia Karlsson, e- mail sok@msa.se Uppsägning på grund av arbetsskada och arbetsgivarens rehabiliteringsansvar I det aktuella fallet hade en person varit anställd som sorterare på Posten sedan 2000, men varit återkommande sjukskriven sedan mars 2002 för problem med värk i höger handled och underarm. Den anställda sades upp i juli 2005 på grund av personliga skäl hänförliga till hennes arbetsskada. Posten ansåg att den anställda, efter genomförda rehabiliteringsförsök samt utredning om möjlig omplacering, inte längre kunde utföra något arbete av betydelse för Bolaget. Arbetsdomstolen slog fast att utredningen avseende den anställdas hälsotillstånd och arbetsförmåga gav stöd åt arbetsgivarens uppfattning, att arbetstagaren vid tidpunkten för uppsägningen saknat förmåga att utföra arbete som sorterare på Posten. Att den anställdas besvär därefter minskat och hon sedermera kunnat utföra vissa arbetsuppgifter, ledde inte till någon annan bedömning. Domstolen menade även att möjligheterna att anpassa arbetsuppgifterna eller introducera hjälpmedel i arbetet varit av marginell betydelse. Det ansågs inte heller vara skäligt att kräva att Posten skulle plocka ut vissa uppgifter ur ett arbetsroteringsschema som omfattade fler arbetstagare och på detta sätt specialanpassa en tjänst åt arbetstagaren, eftersom detta kunde försämra arbetsmiljön för övriga arbetstagare. Posten ansågs därmed ha fullgjort sin rehabilteringsskyldighet. Vidare konstaterades att Posten fullgjort sin omplaceringsskyldighet. Mot bakgrund av ovannämnda omständigheter fann domstolen att uppsägningen varit sakligt grundad. (AD 2007 nr 12) Kontaktperson: Jur kand Ebba Lanner, e- post: ebl@msa.se NOTISER Förlikning i mål rörande negativ föreningsrätt Förlikning har skett i ett av de mål rörande den negativa föreningsrätten som refererades i Nyhetsbrevet nr 16 (2006). Målet rörde fem icke fackligt anslutna kvinnor som sades upp på grund av arbetsbrist efter en överenskommelse mellan arbetsgivaren och fackförbundet HTF om att frångå turordningsreglerna i LAS genom en så kallad avtalsturlista. Om principen sist in, först ut enligt LAS hade tillämpats, hade fyra av de fem kvinnorna fått stanna kvar. För att få HTF:s godkännande av avtalsturlistan, betalade företaget ut 50 extra månadslöner som HTF huvudsakligen fördelade bland de arbetstagare som var fackligt anslutna. Kvinnorna begärde skadestånd på belopp mellan 120 000 och 206 000 kronor. Företaget har nu kommit överens med de fem kvinnorna att betala ut en förlikningsersättning på 60 000 kronor vardera. Slopad medfinansiering av sjukförsäkring Arbetsgivaren var tidigare skyldig att betala så kallad särskild sjukförsäkringsavgift (15 %) vid arbetstagares sjukdom. Riksdagen har fattat beslut om att ta bort denna skyldighet (den så kallade medfinansieringen i sjukförsäkringen) från och med november 2006. Eftersom tanken var att lagändringen skall vara kostnadsneutral för arbetstagarkollektivet, innebar sid 5
beslutet även att arbetsgivaravgifterna höjdes med 0,14 procent från och med årsskiftet, till 32,42%. Förslag om avskaffande av arbetsgivarens skyldighet att göra rehabiliteringsutredning I en remiss från socialdepartement föreslås, att den nuvarande bestämmelsen att arbetsgivaren skall genomföra en rehabiliteringsutredning, enligt lagen om allmän försäkring (AFL), ska avskaffas. Arbetsgivaren är idag skyldig att genomföra rehabiliteringsutredning (i) när arbetstagaren varit sjukfrånvarande i mer än fyra veckor i följd, (ii) när arbetet ofta har avbrutits av kortare sjukperioder, eller (iii) när arbetstagaren så begär. Det föreslås att arbetsgivaren istället, efter samråd med arbetstagaren, skall lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast skall kunna klarläggas. Arbetsgivaren skall enligt förslaget också i övrigt svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Bestämmelserna föreslås träda ikraft den 1 juli 2007. Kontaktuppgifter: STOCKHOLM Magnus Wallander Tel nr 08-505 764 83 E-post mw@msa.se GÖTEBORG Henric Diefke Tel nr 031-355 16 99 E-post die@msa.se MALMÖ Madeleine Rydberger Tel nr 040-698 58 70 E-post mry@msa.se FRANKFURT Christian Bloth Tel nr +49 69 974 012 20 E-post cbl@msa.se Kontaktperson: Jur kand Sabina Axelsson, e-post: axe@msa.se sid 6