SCHAKTNING OCH TERMISK BEHANDLING AV PAH- FÖRORENADE MASSOR PÅ KV. LYFTKRANEN MILJÖKONTROLL

AB Box 20127 104 60 STOCKHOLM Besöksadress: Kapellgränd 7 Tel: [46] (0)8 506 306 00 Fax: [46] (0)8 506 306 01 http://www.golder.se SCHAKTNING OCH TERMISK BEHANDLING AV PAH- FÖRORENADE MASSOR PÅ KV. LYFTKRANEN MILJÖKONTROLL Slutversion Datum: 2006-09-13 Sluteditering mars-april 2007 Uppdragsnummer: 0270404 Uppdragsgivare: Stockholms stad, Exploateringskontoret, Region Ytterstad Org. nr: 556326-2418, VAT nr: SE 556326241801. Säte: Stockholm Kontor i Göteborg, Helsingborg, Köpenhamn, Stockholm och Uppsala KONTOR I AFRIKA, ASIEN, AUSTRALIEN, EUROPA OCH NORD- OCH SYDAMERIKA

- i (vi) - Sammanfattning På uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholm stad (tidigare Gatu- och fastighetskontoret, GFK) har AB (Golder) utfört miljökontrollarbeten i anslutning till sanering av tjär- och kreosot förorenade massor på Kv. Lyftkranen i Ulvsunda industriområde. Entreprenaderna utgör en del av Stockholms stads LIP-projekt, vilket innefattar saneringsåtgärder vid Kv. Lyftkranen (Ulvsunda), Gasverkstomten (Hjorthagen), Klara sjö och del av Sickla (Hammarby Sjöstad). Miljökontrollen har bestått av provtagning och klassificering av schaktmassor, arbetsmiljö- och omgivningskontroller samt kontroll av entreprenörernas egenkontroll avseende efterlevnad av villkor och skyddsåtgärder enligt miljödom. På fastigheten har tidigare funnits en omfattande tillverkning av impregneringsmedel bl.a. kreosot tillverkat av stenkolstjära vilken utgör en restprodukt från bl.a. Värtagasverket. Verksamheten har gett upphov till föroreningar i marken inom fastigheten. Saneringen har utförts genom systematisk urschaktning av föroreningarna ner till acceptabla resthalter eller ned till en generell lägsta nivå på -1 (höjdsystem: RH00). Inom ett par områden på fastigheten har dock urschaktning skett ända ner till -3. Urschaktade massor har sorterats och förbehandlats efter egenskaper och föroreningsgrad. Merparten av massorna har behandlats termiskt och återfyllts, men också transporterats till Högbytorps återvinningsanläggning för omhändertagande. I delar av strandområdet har muddring av bottensedimentet förekommit. Muddermassorna omhändertogs och transporterades för termisk behandling på Högbytorp. Entreprenadarbetena har även innefattat omhändertagande av markförlagda tankar och cisterner, avlägsnande av ledningar, utsortering och tvättning av sten och block, bottentäckning samt omhändertagande av länshållnings- och rengöringsvatten. Syftet med saneringen har varit att minska belastningen av miljöskadliga ämnen till recipienten (Ulvsundasjön) samt skapa en god byggbar miljö. Tillstånd för verksamheten och villkor enligt miljöbalken lämnades av Miljödomstolen till Stockholms kommun (miljödom, M 289-01) Schakt-, masshanterings- och muddringsentreprenaden utfördes av Skanska Sverige AB (Skanska) och den termiska behandlingen utfördes av Bilfinger Berger Umvelt GmbH (Bilfinger). I den termiska anläggningen matades de förorenade massorna in i en roterugn där de genom termisk avdrivning renades från organiska föroreningar. Massorna återfylldes på plats. Rökgaserna

- ii (vi) - destruerades i två efterbrännkammare där föroreningarna bröts ned till koldioxid och vattenånga. Rester av stoft, kvicksilver och andra ämnen avskiljdes från den renade gasen med partikelfilter och aktivt kol samt i vissa fall med en skrubber. De renade emissionerna kontrollerades kontinuerligt med ett automatiskt övervakningsmätsystem, CEM (Continous Emission Measurement) Totalt hanterades ca 89 000 ton förorenade massor varav ca 50 000 ton behandlades termiskt. Föroreningarna bestod huvudsakligen av tjärämnen som bl.a. innehåller PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Medelhalten av PAH-16 i de förorenade massorna som behandlades termiskt var 704 mg/kg TS. Efter behandling var medelhalten av PAH-16 8 mg/kg TS. 90 percentilhalten låg för samtliga metaller utom koppar i den behandlade och återfyllda jorden under platsspecifika riktvärden (riktvärde 0-1 m under markytan). 90 percentilhalten för koppar motsvarade ca dubbla riktvärdet, dock låg både medelhalt och medianhalt för koppar väl under riktvärdet. Totalt avlägsnades ca 35 ton PAH och ca 49 kg kvicksilver med termisk behandling från Kv. Lyftkranen. Utöver detta uppskattas att ca 28 ton PAH-16 transporterats till Högbytorps avfallsanläggning, vilket totalt motsvarar 63 ton. Utöver detta har en mängd andra organiska ämnen avlägsnats och behandlats termiskt, motsvarande ca 200 ton kreosot. Medelhalten av PAH i sedimenten var ca 3 200 mg/kg TS och totalt beräknas ca 5 ton PAH avlägsnats från sjöbotten. Analyser på PAH och metaller utgjorde kontrollparametrar för den termiskt behandlade jorden, enligt kontrollprogram. Utöver detta utfördes analyser på bl.a. bensen eftersom det vid behandlingen av massor på Gasverkstomten upptäckts bensen i de behandlade massorna. Även på Lyftkranen fanns bensen i de behandlade massorna men, som visades med laktester, utgör de resthalter som finns kvar i massorna som obetydliga med avseende på risken för negativa miljöeller hälsoaspekter. I anslutning till saneringen utfördes omgivningskontroller bestående av bl.a. provtagning på renat lakvatten. Lakvattnet uppkom främst från schakter och mellanlager för förorenade massor. Vattenreningen utfördes i tre steg genom sedimentation, sandfilter och aktivt kol. I huvudsak fungerade vattenreningen väl. Vid ett fåtal tillfällen överskreds rikt- och gränsvärdena för BTEX, PAH, nickel och krom, men i övrigt kunde utsläppskraven innehållas. Rökgasemissioner kontrollerades med anläggningens CEM system enligt kontrollparametrar specificerade i förordningen om förbränning av farligt avfall (1997:692) samt med utökad mätning på kvicksilver. Utsläppen från den termiska anläggningen har legat inom de ramar som fastställts enligt förordningen. Resultaten från förstagångsbesiktningen utförda av Metlab bekräftade att anläggningen klarade de krav som ställdes enligt förordningen. Ljudnivåmätningar utfördes vid närmaste bostadsbebyggelse, dels av Golder och dels av WSP akustik. Resultatet av dessa visade att ljudnivån från entreprenaderna i stort klarade de ljudnivåer

- iii (vi) - som fastställdes i miljödomen. Enstaka mätningar visade överskridande av ljudnivåriktvärden nattetid vilket föranledde åtgärder på anläggningen för att minska ljudstörningar till omgivande bostadsbebyggelse. Dessa åtgärder omfattade bl.a. isolering av roterugn och fläktar samt temporära bullerskydd. Luftkvalitetsmätningar utanför och innanför arbetsområdet, vid närmaste bostadshus och kontorsbyggnader har utförts av Golder med avseende på PAH, enkla aromater, damm och metaller. Resultaten från luftkvalitetsmätningarna har inte föranlett åtgärder, dock har visuell kontroll av damm inom och i direkt anslutning till arbetsområdet vid ett flertal tillfällen medfört åtgärder i form av dammbekämpning och tvättning av bilar.

- iv (vi) - Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 Allmänt... 1 1.2 Bakgrund... 2 1.3 Projektets miljömål... 3 2 TILLSTÅND OCH VILLKOR... 3 3 KONTROLLORGANISATION... 7 4 SANERINGENS OMFATTNING... 8 4.1 Saneringsobjekt... 8 4.2 Arbetsområden... 9 5 HANTERING AV MASSOR... 10 5.1 Allmänt... 10 5.2 Sortering och förbehandling av massor... 10 5.3 Hantering av sediment... 11 5.4 Hantering och kontroll av restprodukter... 13 5.5 Förbehandling av massor... 14 6 TERMISK BEHANDLING AV PAH-FÖRORENADE MASSOR... 15 6.1 Allmänt... 15 6.2 Termisk avdrivning... 16 6.3 Hantering och klassificering av termiskt behandlade massor... 17 7 SLUTDOKUMENTATION AV SCHAKTER OCH ÅTERFYLLNING... 19 8 MÄNGDER BEHANDLADE FÖRORENADE MASSOR... 21 8.1 Termiskt behandlade massor på plats... 21 8.2 Borttransporterade massor till behandlingsanläggningar... 21 8.3 Sammanställning av behandlade massor... 22 8.4 Föroreningshalter i massor för termisk behandling... 23 8.5 Halter i termiskt behandlade massor... 24 8.6 Bensen i termiskt behandlade massor... 25 9 OMGIVNINGSKONTROLL... 26 9.1 Vattenrening... 26 9.2 Rökgasemissioner... 29 9.2.1 Egenkontroll emissionsövervakning... 29 9.2.2 Förstagångsbesiktning... 31 9.3 Miljöronder... 33 9.4 Arbetsmiljömätningar... 34 9.5 Ljud... 35 9.6 Halter av organiska ämnen utanför arbetsområdet... 36 10 Uppfyllelse av åtgärdsmål... 37

Figurförteckning - v (vi) - Figur 1. Vy över entreprenadområdet... 1 Figur 2. Tjärprodukter tränger fram ur marken.... 2 Figur 3. Provtagning och kontroll av schaktslänt och schaktbotten... 7 Figur 4. Områdesindelning... 8 Figur 5. Arbetsplatsdisposition för masshantering, termisk anläggning och vattenrening under merparten av entreprenaden... 9 Figur 6. Gardin av geotextil avskärmar mudderområdet... 12 Figur 7. Schaktning av förorenat material.... 14 Figur 8. Förbehandling av massor i tältet... 15 Figur 9. Brännare och efterbrännkammare för destruering av organiska ämnen i rökgaserna.... 16 Figur 10. Schematisk beskrivning av Bilfinger Bergers termiska anläggning... 17 Figur 11. Behandlade massor transporteras ut ur behandlingsanläggningen... 18 Figur 12. Vattenreningsanläggningen med sedimentationsdamm.... 26 Figur 13. Organiska ämnen mätt som totalt organiskt kol (mg/m3)... 29 Figur 14. Koloxid (mg/m3)... 29 Figur 15. Klorväte (mg/m3)... 30 Figur 16. Kvicksilver (µg/m3)... 30 Figur 17. Kväveoxider (mg/m3)... 30 Figur 18. Svaveldioxid (µg/m3)... 30 Tabellförteckning Tabell 1. Riktvärden för behandlade massor från Kv. Lyftkranen som återfylls på olika djup under färdig markyta inom markområdet (i mg/kg TS)... 19 Tabell 2. Acceptabla resthalter av föroreningar som kan lämnas kvar i mark utan åtgärd inom Kv. Lyftkranen (i mg/kg TS)... 20 Tabell 3. Mängder schaktade förorenade massor... 22 Tabell 4. Mängder återfyllda massor... 22 Tabell 5. Mängder och mottagare för behandlade massor... 22 Tabell 6. Förbehandlade massor på Kv. Lyftkranen (mg/kg TS)... 23 Tabell 7. Behandlade massor (mg/kg TS)... 24 Tabell 8. Medelhalt av Bensen och ΣTEX i massor före(in) och efter(ut) termisk behandling (mg/kg TS)... 25 Tabell 9. Riktvärden för utsläpp av organiska ämnen i vatten från reningsanläggningen (mg/l) samt halter i kontrollerat vatten... 28 Tabell 10. Riktvärden för utsläpp av metaller i vatten från saneringsanläggningen (µg/l) samt halter i kontrollerat vatten... 28 Tabell 11. Sammanfattande resultat av mätningar vid förstagångsbesiktning utförd av Metlab AB... 33 Tabell 12. Riktvärden för ljud, bakgrundsljudnivåer och uppmätta ljudnivåer vid bostäder utomhus orsakade av verksamheten.... 36

Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Bilaga 8. Bilaga 9. Bilaga 10. - vi (vi) - Arbetsområde Situationsplan Schaktbottenkontroll och klassning Provtagningsdata Kemiska analyser på fasta massor Kemiska analyser på vatten Kemiska analyser på sediment Bensen i termiskt behandlade massor på gasverkstomten Besiktningar - Metlab Ljudnivåmätningar Arbetsmiljömätning kemiska analyser

- 1 (37) - 1 INLEDNING 1.1 Allmänt På uppdrag av Exploateringskontoret (f.d. Markkontoret och f.d. Stockholms gatu- och fastighetskontor) har AB (Golder) utfört miljökontrollarbeten i anslutning till schaktning och termisk behandling av PAH-förorenade massor på Kv. Lyftkranen (utgörs av fastigheterna Rostugnen 6, Ulvsunda Industriområde 1:34, 1:38, 1:39, 1:40 och 1:55 samt Ulvsunda 1:1), se bilaga 1 samt figur 1. Schakt- och behandlingsentreprenaden utgör en del av Stockholms stads LIP-projekt, vilket innefattar saneringsåtgärder vid Gasverkstomten (Hjorthagen), Kv. Lyftkranen (Ulvsunda) och Sickla udde. Sanering av hot-spots på Gasverkstomten, Kv. Lyftkranen och Klara Sjö ingick i samma saneringsprojekt medan Sickla udde genomfördes som ett fristående projekt. Figur 1. Vy över entreprenadområdet Miljökontrollen har bestått av provtagning och klassificering av schaktmassor, arbetsmiljö- och omgivningskontroller samt kontroll av entreprenörernas egenkontroll vad gäller efterlevnad av villkor och skyddsåtgärder. Miljökontrollen har dokumenterats i dagböcker och i en GIS-databas samt i protokoll från miljöronder, tillsynsmöten, och planeringsmöten. Tillsynsmyndighet har utgjorts av Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen i Stockholm samt Länsstyrelsen i Stockholms län

- 2 (37) - för vattenverksamhet (muddring). Styrdokument för miljökontrollen har utgjorts av Del 2, Kontrollprogram för sanering av mark och sediment inom och invid Kv. Lyftkranen,, daterat 2004-04-05 och Del 3, Kontrollprogram för mellanlagring och behandling av förorenade massor inom Kv. Lyftkranen, daterat 2004-04-05, miljödom (M 289-01), daterad 2002-05-24 samt Förslag till villkor och skyddsåtgärder vid sanering inom och invid Kv. Lyftkranen samt vid sanering av mark inom Gasverkstomten vid Husarviken med anledning av miljödomstolen förordnad delegering till tillsynsmyndigheten i dom 2003-04-22, Bilaga 1 Förslag till särskilda villkor (D1 D5) och åtgärder vid sanering av mark och sediment inom och invid Kv. Lyftkranen, daterad 2004-04-05. 1.2 Bakgrund På Kv. Lyftkranen har tidigare funnits en omfattande verksamhet med förädling av biprodukter (stenkolstjära) från gasproduktionen vid Värtagasverket där stenkol utgjort huvudråvara. Verksamheten bedrevs av Johan Olssons tekniska fabriker som gick i konkurs under 1990-talet. Främst framställdes kreosot, taktjära och tjärpapp, men även andra kemikalier som t.ex. fenol och kopparhaltigt impregneringsmedel. Verksamheten har gett upphov till föroreningar i marken inom fastigheten, se figur 2. Föroreningarna härstammar dels från spill, bearbetningsprocesser och lagring av kemikalier och dels av fasta restprodukter (t.ex. tjärad takpapp) som har deponerats inom del av fastigheten. På fastigheten fanns även ett gammalt spårområde som använts för in- och utlastning av flytande råvaror och produkter kring vilket spill och läckage från flertalet markförlagda tankar/kasuner orsakat förorening. Föroreningarna har bl.a. spridits till Ulvsundasjön via avloppsledningar och tjär- och oljeavskiljare på området. Figur 2. Tjärprodukter tränger fram ur marken.

- 3 (37) - 1.3 Projektets miljömål Projektet syftar till att minska belastningen av förorenande ämnen till recipienten Ulvsundasjön samt skapa förutsättningar för en god byggbar miljö. Saneringsnivån fastställdes i förväg med hjälp av platsspecifika riktvärden, se tabell 1 och 2. 2 TILLSTÅND OCH VILLKOR Tillstånd för verksamheten och villkor enligt miljöbalken har lämnats av Miljödomstolen till Stockholm kommun. Tillståndet (enligt miljödom, M 289-01) har omfattat: Schaktning av 70 000 ton förorenad jord Termisk behandling av 50 000 ton förorenad jord vid en TS på 55 %. Hantera schaktade massor genom blandning, homogenisering, avvattning, torkning, torroch våtsiktning av fyllnadsjord samt tvättning av frånsiktade grovfraktioner. Bortleda och behandla 2 550 m3 i medeltal per år förorenat vatten samt utföra och bibehålla ledningar för detta. Vid behov återinfiltrera renat grundvatten inom fastigheterna Ulvsunda industriområde 1:34 och Ulvsunda 1:1. Anlägga och bibehålla ledning för utsläpp av behandlat vatten. Mellanlagring av förorenad jord och restprodukter. Muddring (uppgrävning) av 12 000 ton förorenade sedimentmassor vid en TS på 20 %. Anläggande av spont, miljöskärm och oljelänsor i vattnet runt muddringsområdena. Utföra bottentäckning med fyllnadsmassor av sand, grus och sten inom muddringsområdena (ca 4 000 m3). Följande villkor för verksamheten fastställdes av Miljödomstolen (enligt dom 2003-04-22, Mål nr M 184-00): Verksamheterna - inbegripet åtgärder för att minska föroreningar och andra störningar för omgivningen - skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Sökanden har uppgett eller åtagit sig i målet. Hantering och förvaring av massor skall, såväl före som efter behandling, ske så att spridning av föroreningar och damm till omgivningen liksom besvärande lukt minimeras.

- 4 (37) - Innan uppgrävningsarbetet inleds skall en tät spont anläggas vid norra fastighetsgränsen mot Stockholm Vattens ledningar vid Fastigheten Rostugnen 1. Sponten skall bibehållas efter avslutning av saneringsarbetena. Arbetet skall bedrivas på ett sådant sätt att risken för sättningsskador för närliggande fastigheter begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Regelbunden kontroll skall också ske av grundvattennivåer och portryck förebyggande av eventuella skador. För verksamheterna vid de termiska behandlingsanläggningarna gäller bestämmelserna i förordningen (1997:692) om förbränning av farligt avfall. Organiska ämnen i vatten före utsläpp till recipient eller till det allmänna spill- eller dagvattennätet får som riktvärde innehålla högst följande föroreningshalter: Naftalen 0,1 mg/l PAH-IC 0,2 mg/l PAH-C 0,01 mg/l BTEX 0,1 mg/l Totalhalt olja 5 mg/l (Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas.) Innehållet av metaller i det från verksamheten avledda vattnet får oavsett om det avleds till recipient eller till det allmänna spill- eller dagvattennätet får som gränsvärde innehålla högst följande metallhalter: Bly 0,05 mg/l Koppar 0,2 mg/l Krom total 0,05 mg/l Nickel 0,05 mg/l Silver 0,05 mg/l Zink 0,2 mg/l Kadmium 0,5 μg/l Kvicksilver 1,5 μg/l Miljöfarliga ämnen får inte utan Stockholm Vattens medgivande tillföras det kommunala spill- eller dagvattennätet Slutlig drifttid för efterbehandling av grundvatten skall avgöras i samråd med tillsynsmyndigheten. Kemikalier och restprodukter skall hanteras och förvaras så att spill eller läckage inte kan nå spill- eller dagvattennätet.

- 5 (37) - Vid arbete i vatten skall grumlingen minimeras genom användning av täta spontar eller länsor med geotextil ned till botten i det område där arbetet bedrivs. Regelbunden kontroll av grumlingen skall ske utanför spontar/länsor. Arbetena skall förläggas så att inget grumlande arbete utförs mellan den 1 maj och den 31 augusti. Eventuellt arbete innanför tät spont eller dylikt får användas om tillsynsmyndigheten medger detta. Sökanden får inom tid som tillsynsmyndigheten bestämmer inkomma med ett förslag till kontrollprogram. Den ekvivalenta ljudnivån till följd av verksamheterna får utomhus vid närmaste bostäder som riktvärde* inte överstiga: Dagtid (kl. 07 18) 55 dba Kvällstid (kl 18 22) 50 dba Nattetid (kl 22 07) 45 dba Den momentana ljudnivån på grund av verksamheterna får nattetid inte överstiga 60 dba vid bostäder invid f.d. Kv. Lyftkranen. (Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför skyldighet för tillståndsinnehavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas.) Miljödomstolen delegerade till tillsynsmyndigheten att föreskriva närmare villkor beträffande skyddsåtgärder för verksamheten, vilka listas nedan. Villkorets lydelse står markerad med kursiv stil. D1. Skyddsåtgärder vid uppgrävning och hantering av förorenade massor Vid uppgrävning och hantering av förorenade massor skall de skyddsåtgärder som redovisas under avsnitt 3.1 genomföras (refererar till ett annat dokument Förslag till särskilda villkor och åtgärder vid sanering av mark och sediment inom och invid Kv. Lyftkranen ) D2. Omhändertagande av behandlade massor Behandlade massor från saneringsarbetet inom Kv. Lyftkranen får användas inom Kv. Lyftkranen om föroreningshalterna underskrider de platsspecifika riktvärdena. D3. Omhändertagande av restprodukter och avfall Restprodukter och avfall från saneringsarbetena skall omhändertas på godkänd extern mottagningsanläggning. D4. Vilka markföroreningsnivåer som kan accepteras med utgångspunkt från tilltänkt markanvändning och miljökänslighet Marken inom Kv. Lyftkranen skall uppfylla de acceptabla resthalter som sökanden föreslagit i ärendet.

- 6 (37) - D5. Föreskrifter angående skyddsåtgärder om föroreningar finns kvar i marken/grundvattnet när saneringsarbetet avslutats. Kvarlämnade föroreningar i mark, grundvatten och sediment efter saneringens avslutande skall dokumenteras och förslag till eventuella skyddsåtgärder skall lämnas in till tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter att saneringsarbetet avslutats. Villkoren D1 tom. D5 regleras av Förslag till särskilda villkor (D1 D5) och åtgärder vid sanering av mark och sediment inom och invid Kv. Lyftkranen daterat 2004-04-05. Förslaget tillstyrktes av Länsstyrelsen 2004-05-17 samt av Miljöförvaltningen 2004-08-31/2004-08-09 och 2004-12-20. Utöver detta har villkor fastställts avseende delegation, arbets- och igångsättningstider, oförutsedd skada, interimistiskt förordnande, och höjdsystem.

- 7 (37) - 3 KONTROLLORGANISATION Miljökontrollen har utförts enligt kontrollprogram; Del 2, Kontrollprogram för sanering av mark och sediment inom och invid Kv. Lyftkranen,, daterat 2004-04-05 samt enligt kontrollprogram; Del 3, Kontrollprogram för mellanlagring och behandling av förorenade massor inom Kv. Lyftkranen, daterat 2004-04-05. Kontrollprogrammen omfattar kontroll av tillstånd och villkor som föreskrivits för verksamheten, kontroll av de villkor som Miljödomstolen delegerat till tillsynsmyndigheten att föreskriva samt kontroll av föreslagna skyddsåtgärder. Golders huvudsakliga arbetsuppgifter som kontrollorganisation har omfattat: Klassificering av rena och förorenade massor bestående av bl.a. sten, jord, restprodukter, rivningsrester och vatten i olika behandlingsklasser efter föroreningsgrad och behandlingsbarhet Klassificering av kvarlämnade massor i schaktbottnar, schaktväggar och betongkasuner (se figur 3) Kontroll av åtgärder för att förhindra att hälsovådliga ämnen sprids till opåverkade områden Kontroll av åtgärder för att förhindra att omgivningen på annat sätt störs av saneringsarbetena Fortlöpande dokumentation av schakt- och saneringsarbetet, genom dagboksanteckningar och fotografering Kontroll och verifikation av att villkoren för verksamheten följts har utförts genom dagliga och veckovisa miljöronder på arbetsområdet. Figur 3. Provtagning och kontroll av schaktslänt och schaktbotten.

- 8 (37) - 4 SANERINGENS OMFATTNING 4.1 Saneringsobjekt Saneringen har omfattat 8 delområden på land samt ett större och två mindre delområden i Ulvsundasjön, se figur 4. Områdenas numrering anger föroreningsgrad där de med lägst nummer var högst prioriterad. Numreringen utgjorde också grund för prioritetsordning vid utförandet av entreprenaden, eftersom den begränsades dels av en projektbudget, dels av ett produktionstak avseende schaktning och behandling av massor. Syftet med detta var att säkerställa att så mycket som möjligt av förekommande förorening avlägsnades med de medel som fanns tillgängliga men att det fanns möjlighet att avbryta saneringen efter någon etapp utan att riskera betydande återkontaminering av efterföljande delområden. Under projektets genomförande kom dock schaktordningen att ändras av logistiska skäl, platsbrist och något förändrad föroreningsbild. Med förändrad projektbudget kom slutligen samtliga områden (utom en mindre del av område 7) att saneras. Därmed kom också en väsentligt större volym massor att hanteras än beräknat. Figur 4. Områdesindelning

- 9 (37) - 4.2 Arbetsområden Saneringsarbetet på Kv. Lyftkranen krävde en välplanerad arbetsordning samt indelning av området i saneringsområden, upplagsområden för förorenade massor och upplagsområden för rena massor samt vattenrening, uppsamlingsbassäng för förorenat vatten och ytor för masshantering. Området var litet med hänsyn till den omfattande aktiviteten som pågick på området och krävde korta hanteringstider från schaktning till termisk behandling och återfyllning. Samtliga arbetsområden inhägnades med staket för att hindra obehöriga att beträda områdena. I figur 5 redovisas den arbetsplatsdisposition som gällde under merparten av åtgärdstiden. Mot slutet av saneringen kom arbetsplatsdispositionen att förändras eftersom även tidigare upplags- och etableringsytor sanerades. Figur 5. Arbetsplatsdisposition för masshantering, termisk anläggning och vattenrening under merparten av entreprenaden. Med hänsyn till att efterbehandlingsområdet både skulle inrymma den termiska anläggningen, upplagsytor för förorenat respektive behandlat material, bassäng för länsvatten, vattenreningsanläggning, byggtransportvägar och schaktområden så var kravet på snabb

- 10 (37) - masshantering stort. Detta gällde både för uppschaktade massor i mellanupplag som snabbt behövde gå vidare till förbehandling samt termisk behandling och behandlade massor som snabbt skulle återfyllas. På grund av bristen på plats inom området var det nödvändigt att under hela entreprenaden anpassa upplags- och körytor till nya lokaliseringar allt eftersom schakten drevs framåt. Urschaktade och återfyllda områden användes i första hand till upplagsytor för behandlat material. Körvägar i efterbehandlade områden anlades med krossmaterial på geotextil för att skydda efterbehandlade återfyllda massor från återkontaminering. 5 HANTERING AV MASSOR 5.1 Allmänt Förorenade massor på land har åtgärdats genom uppschaktning, förbehandling och termisk behandling på plats samt återfyllning av dessa massor. Förorenade massor i sjön (sediment) har åtgärdats genom grävmuddring. Muddermassor liksom en del massor på land har transporterats till Högbytorp för omhändertagande. Förberedande markarbeten, spontning och urskiftning av material för spontning, påbörjades i november 2003. Skanska påbörjade förberedande arbeten med upplagsytor i april 2004 i väntan på att den termiska behandlingen på Gasverkstomten skulle upphöra så att anläggningen kunde monteras ned och flyttas till Kv. Lyftkranen. Schaktning för saneringsarbetet påbörjades 2004-05-21 med schaktstart i delområde 2. 5.2 Sortering och förbehandling av massor I de områden där marken var täckt med asfaltbeläggning revs asfalten och lades upp i ett separat upplag för kontroll och eventuell PAH-analys. Riven asfalt transporterades till Ragn-Sells på Högbytorp. Fyllningsmaterialet under asfalten kontrollerades visuellt och om inga tecken på förorening noterades schaktades den förmodat rena fyllningen bort och lades upp i separat upplag för kontroll av PAH- och metallföroreningar. Under fyllningen förekom förorenat material, huvudsakligen bestående av gyttjelera eller glaciallera med siltskikt. Urschaktning av förorenade massor utfördes enligt förbestämt rutsystem i 10x10 m rutor. Schaktat material lades upp i ett mellanlager på en asfalterad yta ansluten till brunnar för uppsamling av lakvatten. I mellanlagret utfördes provtagning av jorden för klassificering inför förbehandling och termisk behandling. Jorden klassificerades i olika klasser med hänsyn till föroreningsinnehållet och genomgick sedan sortering för utrensning av grövre fraktioner (sten, block tegel, betong, järnskrot och dylikt) för att undvika skador på den termiska anläggningen. Den termiska anläggningen var begränsad till att hantera fraktioner mindre än 50 mm. Utsorterade grova fraktioner, block och betong, klassificerades

- 11 (37) - i en ren och en förorenad klass. Rena block återanvändes som fyllning och förorenade block gick huvudsakligen till tvättning innan återfyllning. En viss mängd material över 50 mm och mindre block krossades med hjälp av en grov- och en kornkross. Detta material användes dels för att bygga transportvägar inom området och dels som återfyllning av schakten (huvudsakligen markförstärkande ytlager). Rivningsprodukter så som betong och tegel kontrollerades okulärt, utsorterades och hanterades separat. Betongen krossades till mindre fraktioner innan återfyllning för att bli mer lätthanterlig samt för att särskilja förorenade partier. Allt tegel som påträffades betraktades som förorenat pga. dess porösa struktur. Inledningsvis utfördes tvättförsök på förorenat tegel, vilka visade att kreosot inte endast fanns i ytskikt utan trängt igenom teglet. Förorenad betong och tegel transporterades huvudsakligen till Högbytorp för omhändertagande. Samtliga schaktmassor förklassificerades av miljökontrollanten, dels genom okulär besiktning av material i schakter och dels genom provtagning samt analys av detta material. Uppschaktat och förklassificerat material lades upp i olika fack på upplagsytan för mellanlagring, förbehandling och termisk behandling. Klassificeringen utfördes med hänsyn till föroreningsinnehåll och andra behandlingskritiska egenskaper, t.ex. materialslag. Provtagningsdata redovisas i bilaga 3 och kemiska analyser i bilaga 4. 5.3 Hantering av sediment I början av april 2004 påbörjades förberedelser för muddringen genom att länsor och gardiner av geotextil med järnkätting i nederkanten lades ut för att avskärma mudderområdena se figur 6. Innan muddringen påbörjades utfördes dykningsarbeten, av Dykab, för att kontrollera förekomst av skrot på sjöbotten, avskärmningen av området och kajkonstruktionen. Vid dykningen kunde konstateras att det förekom en hel del skrot på sjöbotten samt att kajen stod på pålar och gav en fri vattengång under den. Ytterligare en skärm fick därför installeras längs kajen så att muddringsområdet blev fullständigt avskärmat. Inför beslut om muddringsdjup utförde Golder kompletterande provtagningar och muddring utfördes ner till ett medeldjup av ca 0,7 m.

- 12 (37) - Figur 6. Gardin av geotextil avskärmar mudderområdet. Mudderutrustningen bestod av en pråm, som bottenförankrades med hjälp av stödben, samt grävmaskin utrustad med gripskopa. Gripskopan var försedd med flänsar i syfte att släppa ut större delen av det vatten som kom in i skopan under muddringen. Muddringen utfördes av Skanskas underentreprenör North Contractor. Till en början lastades muddermassorna med gripskopa till ett transportband med ovanliggande galler för skrotavskiljning. Bandet förde massorna vidare till de bilar som transporterade materialet till mottagningsanläggningen på Högbytorp. Spill och återkommande driftstopp, på grund av skrot som fastnade i transportbandet, ledde till att bandet avlägsnades och lastning utfördes direkt på lastbil med täta containers. Fortsatta problem med spill medförde dock att lastningen fick kompletteras med avrinningsskydd. Vid dagliga miljöronder kontrollerades att spill av sediment inte förekom till Ulvsundasjön samt att muddringsarbetena ej orsakade grumling utanför arbetsområdets avskärmning. För att undvika att lastbilarna drog ut förorenat sediment på vägarna utanför arbetsområdet utfördes en omfattande rengöring av bilarna innan de lämnade området. Sedimentprover uttogs från lastbilsflaken och analyserades med avseende på PAH, tungmetaller, svavel och halten torrsubstans (TS). Analyserna syftade dels till att beräkna mängden borttransporterat sediment och dels till att redovisa föroreningsinnehållet till mottagaranläggningen

- 13 (37) - inför termisk behandling. Alla sediment behandlades på RGS 90:s termiska anläggning på Högbytorp eftersom detta arbete utfördes innan den termiska anläggningen på Lyftkranen var i drift I vissa områden utfördes muddring genom läktring eller med grävmaskin från land. Träskområdet norr om piren skulle enligt plan sparas för att värna om fågellivet i området (utgör viktig häckningsplats). För att få en normal strandlinje mot det muddrade området samt minska risken för återkontaminering togs dock ett beslut (efter länsstyrelsens godkännande) om att den mest förorenade delen av träsket skulle grävas bort. En ca 5 m bred remsa längs strandlinjen i den sydvästra delen av träsket grävdes bort efter att ytan röjts från träd och buskar. Efter slutförd muddring kontrollerades muddringsresultatet genom provtagning. I område 9 utgjordes sjöbotten av lera. Viss förorening fanns ställvis kvar i leran där tjärföroreningen letat sig ner i rotkanaler, men den bedömdes inte utgöra någon miljö- eller hälsorisk av betydelse och lämnades kvar. Resultatet från sedimentprovtagningen presenteras i bilaga 3 och bilaga 6. I område 10, söder om kajen, utgjordes sjöbotten huvudsakligen av berg överlagrat av ett tunt lager friktionsjord. Friktionsjorden grävdes bort och bergkontroll utfördes. Efter att muddringsresultatet kontrollerats och åtgärdskraven uppfyllts lades geotextil ut på sjöbotten som ett materialskiljande skikt inom det muddrade området och sedan återställdes området till ursprunglig bottennivå genom bottentäckning med grus. Till sist kapades geotextilen längs kajen samt träskområdet och strandlinjen återställdes. 5.4 Hantering och kontroll av restprodukter Restprodukter som t.ex. ledningar, processavfall, metallskrot, tegel och virke som grävdes upp, se figur 7, sorterades ut och lades i containers för vidare transport och omhändertagande på Ragn-Sells anläggning på Högbytorp. Särskilt luktande material, t.ex. tjärbemängda ledningar, täcktes i väntan på borttransport. Rena rest- och rivningsprodukter, t.ex. armeringsjärn, rensades ut och kördes till avfalls- eller återvinningsanläggningar.

- 14 (37) - Figur 7. Schaktning av förorenat material. 5.5 Förbehandling av massor Vid förbehandlingen blandades kraftigt förorenade massor med mindre förorenade massor eller med lera så att en lämplig blandning erhölls för optimal termisk avdrivning. Jordens behandlingsbarhet och reningens effektivitet ökades med inblandning av kalk, cement och filterdamm. Den omfattande förbehandlingen syftade till att optimera behandlingsprocessen (jämna ut föroreningshalter och jordsammansättning) och minimera dieselförbrukningen. Förbehandlingen utfördes huvudsakligen i ett tält, se figur 8, med ventilations- och luftreningssystem (kolfilter). Efter förbehandlingen förvarades jorden inne i tältet för att skydda jorden mot nederbörd samt minimera emissioner till utomhusluften.

- 15 (37) - Figur 8. Förbehandling av massor i tältet. Urschaktade massor på upplagsytan var kraftigt förorenade och bestod till stora delar av leror. Lerans konsistens och vattenhalt komplicerade förbehandlingsprocessen. För att minska vattenhalten i massorna (torka massorna) och ändra lermaterialets struktur för att öka behandlingsbarheten blandades leran med kalk och förorenad friktionsjord. I kraftigt förorenade jordar skapade föroreningarna i sig problem genom självantändning i roterugnen. För att sänka värmevärdet i massorna blandades mindre förorenad jord in i massorna. Detta var t ex fallet i område 5 som hade särskilt förorenad fyllningsjord. 6 TERMISK BEHANDLING AV PAH-FÖRORENADE MASSOR 6.1 Allmänt Uppsättning av den termiska anläggningen påbörjades under april och stod färdigmonterad för provdrift i mitten av maj. Provdrift utfördes fram till den 8 juli 2004 då förstagångsbesiktningen utfördes. Därefter vidtog normala driftförhållanden fram till den 22 april 2005 då ca 50 000 ton massor behandlats termiskt.

- 16 (37) - 6.2 Termisk avdrivning De förbehandlade massorna matades in i den termiska anläggningen genom en harpa för kompletterande avskiljning av material större än 50 mm (t.ex. större stenar och restmaterial) vilket inte kunde hanteras i anläggningen. Efter harpan fanns ett magnetband för metallavskiljning. Jorden matades sedan via ett transportband utrustad med en våg in i den del av anläggningen där den termiska avdrivningen av föroreningarna utfördes (roterugnen). Vid jordintaget till roterugnen (trumman) satt den primära brännarenheten, en öppen låga som värmde upp roterugnen till ca 450 C för förångning av de organiska föroreningarna och eventuell kvicksilver. Trumman roterade med ca 2,4 varv per minut och efter ca 10 minuters behandling, i slutet av den ca 10 m långa trumman, matades jorden ut från roterugnen. Utmatningen ägde rum via en jordkylare där den renade jorden kyldes med vatten till ca 80 C innan den på ett radialband transporterades iväg till temporära upplag utanför anläggningen. Rökgaserna, som även innehöll en stor mängd damm, gick vidare till en cyklon där dammet separerades från rökgaserna och återfördes till jordkylaren för att sedan matas ut från anläggningen tillsammans med den behandlade jorden. Rökgaserna fortsatte vidare till två efterbrännkammare (se figur 9) med en sekundär brännarenhet vilken hettade upp brännkamrarna till 850 C. Gasen passerade brännkamrarna på ca 2 sekunder och de organiska ämnena i rökgasen destruerades. Efter detta reningssteg innehöll den renade gasen fortfarande en del stoft, och måste genomgå partikeloch kvicksilverrening. Figur 9. Brännare och efterbrännkammare för destruering av organiska ämnen i rökgaserna.

- 17 (37) - Efter brännkamrarna var rökgasen för varm för att ledas direkt genom ett partikelfilter och fick därför passera två kylsteg innan den kunde ledas till filterhuset. Kylstegen bestod av en luftvärmeväxlare för kylning till ca 270 C och en vattenvärmeväxlare för kylning till ca 150 C. Den avgivna värmen återfördes till roterugnen via en ledning för energiåtervinning. Filterhuset bestod av ca 500 filtertuber av textilmaterial. Det stoft (damm) som avskiljts i partikelfiltret skruvades tillbaka till jordkylaren via ledningar för att gå ut ur anläggningen med den behandlade jorden. Rökgasen leddes vidare från partikelfiltret till ett aktivt kolfilter för kvicksilverrening innan den slutligen leddes ut via ca en 40 m hög skorstenen. Det aktiva kolfiltret kunde även kombineras med en skrubber vid behov för ytterligare avskiljning av kvicksilver. I skorstenen fanns mätsonder som utgjorde ett emissionsövervakningssystem (continous emission measurement system CEMS) installerade. Sonderna mätte kvicksilverhalten i rökgaserna varje sekund och övriga kontrollparametrar ca var 14 sekund. I Figur 10 åskådliggörs schematiskt den termiska behandlingen. Figur 10. Schematisk beskrivning av Bilfinger Bergers termiska anläggning 6.3 Hantering och klassificering av termiskt behandlade massor Från radialbandet som transporterade ut den behandlade jorden, se figur 11, från anläggningen togs prover regelbundet, ca 1 gång/30 min. Jordproverna samlades i en hink och efter avslutat skift (12 timmar) blandades den jord som provtagits till ett samlingsprov representerande det gångna skiftet. Jorden överfördes från hinken till glasburkar för vidare transport till laboratorium. Samtliga prover av behandlat material har analyserats av Alcontrol i Linköping. Analyser har utförts med avseende på PAH-16, BTEX, fraktionerade alifater och aromater samt metaller. Av logistiska skäl krävdes

- 18 (37) - snabbanalyser. Analyssvar från laboratoriet erhölls därför på morgonen dagen efter provtagningen, dvs. ca 12 timmar senare. Med hänsyn till analysresultaten klassificerades jorden för återfyllning alternativt till ny termisk behandling om tillräcklig reningsgrad inte uppnåtts. Figur 11. Behandlade massor transporteras ut ur behandlingsanläggningen. Efter klassificering flyttades de behandlade massorna från det temporära upplaget vid radialbandet till det arbetsområde som för perioden används som upplagsområde för behandlande massor. För ett antal prover har duplikatprov tagits ut för jämförande kontroller mot annat laboratorium. Som jämförande laboratorium har Analytica i Täby och Analycen i Lidköping använts. Se provtagningsdata i bilaga 3 och kemiska analyser i bilaga 4. Riktvärden för termiskt behandlade massor redovisas i tabell 1.

- 19 (37) - Tabell 1. Förorening Riktvärden för behandlade massor från Kv. Lyftkranen som återfylls på olika djup under färdig markyta inom markområdet (i mg/kg TS). Uppmätt Lyftkranen 1 Omgivande strandområden max-halt 0 1 m >1 m 0 1 m > 1 m Carcinogena PAH 2 100 2,7 2,7 Övriga PAH 38 000 20 Summa: 30 1) 25 Koppar 19 100 100 100 Bly 330 150 150 Zink 480 350 Ingen begränsning 350 Kadmium 3 3 2) 3 Summa: 30 1) Ingen begränsning 2 Kvicksilver 4 1 1 1 1 1 Människor och marklevande djur och växter exponeras obetydligt eller inte alls för icke flyktiga ämnen i jord på mer än 1 m djup. Riktvärdet baseras på beräknat platsspecifikt värde för skydd av vattenlevande djur och växter i Ulvsundasjön. 2 Människor och marklevande djur och växter exponeras obetydligt eller inte alls för icke flyktiga ämnen i jord på mer än 1 m djup. Aktuella metaller förekommer i allmänhet i låga-måttliga halter i marken och har inte uppmätts i förhöjda halter i grundvattnet. 7 SLUTDOKUMENTATION AV SCHAKTER OCH ÅTERFYLLNING När ren botten alternativt maximalt schaktdjup uppnåtts kontrollerades och provtogs schaktbotten för dokumentation. Generella maximala schaktnivåer var -1 för lera och -2,5 för friktionsmaterial. Samtliga schaktnivåer i projektet relateras till Stockholm stads höjdsystem (RH00). Där schaktväggar lämnades mot annan fastighet provtogs och dokumenterades även dessa. På grund av att spont slagits runt stora delar av fastigheten provtogs schaktväggar endast på kortare sträckor i den södra och västra delen av fastigheten. I områden där maximalt schaktdjup uppnåtts alternativt där det förekom berg i botten kunde återfyllning med behandlat material ske direkt efter provtagning. I övriga områden avvaktades resultaten för laboratorieanalyserna innan återfyllning utfördes. I det fall maximalt schaktdjup ej uppnåtts och analyserna påvisade föroreningar i schaktbotten utfördes ytterligare schaktning och påföljande ny schaktbottenkontroll, se riktvärden i tabell 2.

- 20 (37) - Tabell 2. Acceptabla resthalter av föroreningar som kan lämnas kvar i mark utan åtgärd inom Kv. Lyftkranen (i mg/kg TS). Ämne/Ämnesgrupper Lyftkranen 1 Omgivande strandområden Carcinogena PAH 2,7 2,7 Övriga PAH 20 25 Bensen 0,14 24 Toluen Xylen Etylbensen Fenoler+kresoler 10 120 20 120 20 120 20 40 1 100 200 Koppar 1 150 225 Bly 1 350 700 Zink Kadmium 1 6 12 Kvicksilver 1 2 10 1 Gäller från markytan ned till 1 m djup. I delar av område 4, 5 och 6 förekom förorening på större djup än det maximala schaktdjupet, -2,5. I dessa områden kom schakten därför att drivas djupare än ursprungligt maximalt schaktdjup, till dess att ren botten erhållits alternativt maximalt till nivån -3. Under nivån -3. kunde schaktning ej utföras med hänsyn till spontinstallationens stabilitet, dock kvarlämnades endast obetydliga mängder förorening under denna nivå. En mindre del av område 7 har ej åtgärdats på grund av att tillsynsmyndigheten ej medgav fortsatt urskiftning och borttransport av förorenade massor genom ett beslut i Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2005-10-21. Schaktning av förorenad jord på området hade dock avslutats redan 2005-10-13 på grund av verksamhetsutövarens kännedom om beslutet. Slutdokumentation av schakter redovisas bilaga 2, 3 och 4.

- 21 (37) - 8 MÄNGDER BEHANDLADE FÖRORENADE MASSOR Tillståndet för behandlingen på Kv. Lyftkranen gav tillåtelse för schaktning och förbehandling av 70 000 ton förorenat material samt termisk behandling av 50 000 ton. Entreprenaden har hanterat förorenade massor bestående av jord, krossad betong, sten, block och tegel. Utöver detta har förorenat processavfall bestående av tankar, beck, flytande tjära, takpapp, tegel, förorenat metallskrot (t.ex. underjordiska tankar) samt förorenat trä bestående av virke och rötter hanterats. Allt avfall som ej kunnat behandlas på plats genom termisk behandling eller tvättning har transporterats till Ragn-Sells anläggning på Högbytorp för omhändertagande. 8.1 Termiskt behandlade massor på plats Den totala mängden termiskt behandlade massor uppgick till ca 50 000 ton, där de behandlade massorna utgjordes av förorenat fyllningsmaterial och lera samt förorenad krossad, sten, betong och tegel. 8.2 Borttransporterade massor till behandlingsanläggningar Förorenat material som inte kunde tas omhand på plats (t.ex. förorenad jord, sediment, virke, tegel, betong, rörledningar och järnskrot) har tagits omhand av Ragn-Sells vid deras anläggning på Högbytorp. Även slam från vattenreningsbassängen samt förbrukade filter från vatten- och rökgasreningsanläggningarna har transporterats till Högbytorp för omhändertagande. Anläggningen är godkänd för mottagning av farligt avfall enligt beslut i Bygg- och miljönämnden, Upplands-Bro kommun, 2003-11-04, Dnr 03/0227 samt tidigare beslut för SAKAB 1982-03-22, 11.183-421-B1. Transporter av förorenat material har utförts av Ragn-Sells som är godkänd transportör enligt Länsstyrelsens beslut 1999-06-18, Dnr 18471-1999-11813 och 200-06-26, Dnr 18471-2000-27540 samt 2004-04-13, Dnr 5620-2004-10197. Transportdokument har för varje transport upprättats av Skanska.

- 22 (37) - 8.3 Sammanställning av behandlade massor Mängden behandlade massor som schaktats, deponerats, återvunnits eller återfyllts samt behandlats termiskt redovisas i tabell 3-5. I tabellerna redovisas även mottagaranläggningarna. Tabell 3. Mängder schaktade förorenade massor Schaktade massor Mängd (m 3 ) Lera 30 463 Fyllning 23 311 Sediment, grävmuddrat 280 Summa 54 112 Tabell 4. Mängder återfyllda massor Schaktade massor Mängd (m 3 ) Ren jord 58 Block 7 488 Behandlat el. inköpt material 45 672 Summa 53 218 Tabell 5. Mängder och mottagare för behandlade massor Behandlade massor Mängd Mottagare Termiskt behandlad jord ca 50 000 ton Bilfinger Berger Borttransporterad förorenad jord 39 390 ton Ragn-Sells/Högbytorp Förorenat impregnerat virke 269 ton Ragn-Sells/Högbytorp Förorenat skrot 52 ton Ragn-Sells/Högbytorp Förorenad asfalt 194 ton Ragn-Sells/Högbytorp Förorenad betong 727 ton Ragn-Sells/Högbytorp Förorenat tegel 60 ton Ragn-Sells/Högbytorp Slam 130 ton Ragn-Sells/Högbytorp Sediment 1 583 ton Ragn-Sells/Högbytorp

- 23 (37) - 8.4 Föroreningshalter i massor för termisk behandling Den största mängden massor som hanterades utgjordes av massor för termisk behandling. Massorna bestod huvudsakligen av lera men till viss del även av fyllning bestående av sten, sand och grus, byggnadsrester m.m. Provtagning av det material som behandlades termiskt utfördes dels strax innan inmatningen till anläggningen och dels från sorterade jordhögar. I tabell 6 redovisas föroreningshalterna på massor som behandlats termiskt. Under förbehandlingen sorterades och blandades materialet i flera omgångar, materialet kan därför trots ursprunglig karaktär betraktas som relativt homogent. Av detta skäl bör analyserna på massorna efter förbehandling återspegla massornas totala innehåll av föroreningar relativt väl. Tabell 6. Förbehandlade massor på Kv. Lyftkranen (mg/kg TS) PAHc PAHö As Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn 1 PAHc 1 PAHö 1 Cu Antal prover 265 265 245 245 245 245 245 271 245 245 86 86 33 Minimihalt 0,075 20 0,7 0,55 0,003 4,5 2,3 0,002 6,5 5,5 Medelhalt 100 604 37 50 0,29 61 37 0,99 24 146 61 940 1 333 2 Medianhalt 30 260 10 26 0,13 40 38 0,12 25 120 3,5 34 53 90 percentil 140 1 100 48 53 0,46 88 45 0,66 30 200 104 1 292 1 018 Maximahalt 8 000 13 000 1 500 3 600 4 960 77 130 52 650 2 120 38 640 19 100 As-arsenik, Pb-bly, Cd-kadmium, Cu-koppar, Cr-krom, Hg-kvicksilver, Ni-nickel, Zn-zink 1 Uppmätta halter i jord vid miljötekniska undersökningar före sanering 2 Hög medelhalt beror på ett prov med extrem hög halt Resultaten i tabellen ovan representerar analyser av samlingsprover från uppschaktade och/eller förbehandlade massor. I de förorenade massorna var medelhalten av cancerogena PAH 100 mg/kg TS och för övriga PAH 604 mg/kg TS. Detta ger en medelhalt av PAH-16 på ca 704 mg/kg TS. Sett till den totala mängd massor som har behandlats på platsen motsvarar detta cirka 35 ton PAH- 16. Mängden kvicksilver som avlägsnats från de förorenade massorna har utifrån uppmätta halter före och efter den termiska behandlingen beräknats till ca 49 kg. Halter uppmätta i de förbehandlade massorna avspeglar innehållet av föroreningar på Kv. Lyftkranen, och stämmer förvånansvärt väl med sammanställningen av alla prover som togs i de miljötekniska undersökningarna. Några undantag finns, bl.a. är kopparmedelhalten betydligt lägre, men det beror snarast på att det var ett

- 24 (37) - enda högt värde i de miljötekniska undersökningarna som drog upp medelvärdet. Medianhalterna av PAH är nästan 10 gånger högre än vid undersökningarna, vilket tolkas som att det framförallt är förorenad jord som schaktats ur och att vid blandning och homogenisering av jorden förorenas jorden snarare än att halterna späds ut, troligen ett resultat av förekommande fria faser. Medelhalter och mängder i det material som schaktats upp och transporterats till Högbytorp efter 2005-04-22 har ej medtagits i redovisningen ovan då materialet ej homogeniserats på samma sätt som förbehandlat material och därmed inte har samma representativitet. Det kan dock antas på goda grunder att föroreningshalterna är fördelade på samma sätt i detta material och de totala mängderna av PAH-16 som avlägsnats från fastigheten uppskattas därmed till 63 ton. Den totala mängden kreosot uppskattas grovt till tre gånger så mycket, dvs. ca 200 ton. 8.5 Halter i termiskt behandlade massor Efter den termiska behandlingen har halterna av organiska ämnen reducerats betydligt. Halterna av metaller förblir desamma utom för kvicksilver, som avskiljs i den termiska behandlingen. I tabell 7 redovisas halterna i prover tagna på den termiskt behandlade jorden. Tabell 7. Behandlade massor (mg/kg TS) PAHc PAHö As Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Antal prover 404 404 404 404 404 404 404 404 404 404 Minimihalt 0,75 1 9,7 41 0,14 36 32 0,006 18 110 Medelhalt 1,8 6 13 55 0,176 87 36 0,016 23 132 Medianhalt 1,4 4,3 8,4 38 0,14 41 36 0,009 23 120 90 percentil 3,6 13 16 86 0,317 227 40 0,033 27 180 Maximahalt 13 31 340 860 0,88 530 66 0,19 110 530 As-arsenik, Pb-bly, Cd-kadmium, Cu-koppar, Cr-krom, Hg-kvicksilver, Ni-nickel, Zn-zink 404 prover har tagits vilket representerar ca 50 000 ton termiskt behandlad jord. Medelhalten av PAHc var 1,8 mg/kg TS och av PAHö 6 mg/kg TS. Detta ger jämfört med den obehandlade jorden en reduktion av den totala PAH-halten med ca 99 %. Medelhalten av kvicksilver har under den termiska behandlingen sjunkit från ca 0,89 mg/kg TS till 0,02 mg/kg TS, vilket ger en reduktion med 98 %.

- 25 (37) - 8.6 Bensen i termiskt behandlade massor Bensen kontrollerades i behandlade massor då det på Gasverkstomten upptäcktes bensen i termiskt behandlade massor. Bensen, som är ett mycket flyktigt ämne, utgjorde inte en kontrollparameter enligt kontrollprogrammet då ämnet förväntades drivas av fullständigt i den termiska behandlingen. Vid upptäckten utfördes en serie analyser med avseende på BTEX (bensen, toluen, etylbensen, xylen) på jorden som gick in i anläggningen och som kom ut efter behandlingen. Resultatet av detta redovisas i tabell 8. Tabell 8. Medelhalt av Bensen och ΣTEX i massor före(in) och efter(ut) termisk behandling (mg/kg TS) Prov Bensen TEX Medelvärde IN 1 0,183 39 Medelvärde UT 2 0,129 1,7 1 251 prov, 2 328 prov Av resultaten framgår att medelhalten av bensen är ca 30 % lägre efter den termiska behandlingen än innan. Medelhalten understiger det platsspecifika riktvärde som i kontrollprogrammet anges för jord som kvarlämnas utan åtgärd. I den utredning avseende bensen i termiskt behandlade massor som utfördes på Gasverkstomten konstaterades att den bensen som förekom i de termiskt behandlade massorna adsorberades ca 14 gånger hårdare i termiskt behandlad jord än i obehandlad jord. Utifrån denna utredning samt laktester som visade att det krävdes steg 2 (LS/10) för en stor andel av bensenen att laka ut från termiskt behandlad jord medan nästan all bensen lakades ut redan i det första steget (LS/2) för ett spikat prov bedömde Golder att en försiktig höjning av det generella riktvärdet för bensen med 5 gånger kunde accepteras utifrån de genomförda försöken. Förslaget godtogs inte av tillsynsmyndigheten, vilket medförde stora logistiska problem under efterbehandlingen med högar av behandlade jordar på Kv. Lyftkranen. Dessa återfylldes så småningom och resultaten visade att medelhalten ändå understiger det platsspecifika riktvärdet. Rapporten för bensenutredningen på Gasverkstomten redovisas i bilaga 7.