Tentamen i nationalekonomi, makro A 15 hp 2011-06-01 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor: 13 Skriv KOD på samtliga inlämnade blad. Frågorna 1-8 är flervalsfrågor där du inte behöver motivera dina svar. Besvara flervalsfrågorna på det bifogade svarsformuläret och kom ihåg att lämna in det! På frågorna 9-13 måste du motivera dina svar!
Fråga 1 Vilken av följande figurer beskriver bäst effekten av en sänkning av ersättningsnivån i A-kassan? a) b) c) d) Fråga 2 Vilken av följande är den bästa förklaringen till att BNI per capita är högre än BNP per capita i Sverige, medan det omvända gäller för Irland och Luxemburg? a) Sverige har fört en mer expansiv penningpolitik än de andra länderna. b) Sverige har lägre kapitalförslitning än de andra länderna. c) Sverige har ett nettoinflöde av faktorinkomster från utlandet, medan de andra länderna har ett nettoutflöde. d) Sverige har ett nettoutflöde av faktorinkomster från utlandet, medan de andra länderna har ett nettoinflöde.
Fråga 3 Antag att hushållens sparande vid en given inkomstnivå ökar. Då gäller att: a) LM-kurvan skiftar upp (till vänster). b) LM-kurvan skiftar ned (till höger). c) IS-kurvan skiftar ned (till vänster). d) IS-kurvan skiftar upp (till höger). Fråga 4 Antag en liten öppen ekonomi med fria kapitalrörelser och rörlig växelkurs. Vilken av följande händelser kommer leda till att landets valuta apprecieras på kort sikt. a) Minskade statliga utgifter. b) Sänkt reporänta. c) Minskad inhemsk konsumtionsbenägenhet. d) Ökad börsoro. Fråga 5 Nominell BNP-tillväxt år 2010 i Sverige var 5,5 %, i Danmark 2,1 %, i Tyskland 3,6 % och i USA 2,9 %. Inflationen år 2010 i Sverige var 1,27 %, i Danmark 1,3 %, i Tyskland 1,14 % och i USA 1,65 %. Vilket land hade den högsta reala BNP-tillväxten år 2010? a) USA b) Sverige c) Tyskland d) Danmark
Fråga 6 Vissa lågkonjunkturer blir särskilt allvarliga och benämns Finanskriser. Sverige hade en i början av 1990-talet och länder som USA, Irland, Island, Lettland och Spanien fick en sådan situation från och med 2008. Vilken av nedanstående är den bästa beskrivningen av en sådan situation? a) Offentlig sektor har under ett antal år fört en expansiv finanspolitik som genererat stora offentliga underskott. De stigande räntorna har då trängt undan privata investeringar, vilket på lång sikt urholkar det privata näringslivets konkurrenskraft. När sedan de offentliga finanserna ska saneras drabbas landet av en extrem lågkonjunktur, på grund av den kraftiga minskningen av den aggregerade efterfrågan. b) Dessa länder har blivit utsatta för utländsk konkurrens och mött detta med handelshinder i form av subventioner, devalveringar etcetera, i stället för att låta näringslivet strukturomvandlas utifrån nationens komparativa fördelar. Sverige drabbades hårt av konkurrensen från NIC-länderna i Asien medan den senaste krisen drevs fram av konkurrens från Kina och Indien. c) De privata bankerna har under flera år utökat sin utlåning och tagit allt större risk i sin kreditgivning. Ofta är detta kopplat till en kraftig ökning av fastighetspriserna och nyinvesteringar i fastigheter som leder till bristande bubbla med kraftigt prisfall på fastigheter. Bankerna gör stora kreditförluster och saknar kapitaltäckning för att ge nya krediter. De hårdast drabbade bankerna går i konkurs om inte staten satsar stora summor för att öka bankernas soliditet och kapitaltäckning. Bakgrunden till förloppet är ofta extremt låga realräntor efter skatt för dem som belånat sina fastigheter under fasen då bubblan byggs upp. d) Centralbanken i dessa länder har varit självständig och haft tydliga inflationsmål. Politiken medför att räntan sätts en aning högre än den som ger full sysselsättning och gradvis skapas ett jämviktsläge med stigande arbetslöshet. Den strama penningpolitiken kommer också att långsamt försämra offentlig sektors finanser via minskade skatteintäkter, ökade sociala utgifter för de arbetslösa och högre räntekostnader för statsskulden. Till slut krävs en kraftig reduktion av budgetunderskottet och staten måste föra en åtstramande politik för att undvika konkurrs. I extremfall behöver staten nödlån från andra länder som inte drabbats av samma typ av låginflationspolitik.
Fråga 7 Du har fått i uppdrag av regeringen att granska olika förslag om lämpliga åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Vilket av följande åtgärdspaket är mest effektivt för att uppnå en bestående sänkning av ungdomars arbetslöshet? a) Sänkt ersättningsnivå i A-kassan som finansierar en viss sänkning av arbetsgivaravgifterna för all anställning. Detta kan kombineras med ytterligare jobbskatteavdrag för att ytterligare öka incitamenten att finna en anställning. b) Borttagande av alla begränsningar av maximal sidoinkomst för studenter som arbetar parallellt med studierna. c) Kraftig avreglering av lagar och regler som avser anställning och avskedande. Kompensera för otryggheten med en liten höjning av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen. Ett system med lägre ingångslöner, lärlingslöner, under en period av två till tre år, bör också införas. Detta lärlingssystem kan med fördel kopplas till yrkesförberedande gymnasieutbildningar. d) Stora satsningar på utbildning av långtidsarbetslösa, så att dessa kan matchas mot vakanser i bristyrken. Det är först och främst de långtidsarbetslösa som behöver hjälp att finna en varaktig sysselsättning. Ökningen av de ekonomiska incitamenten sänker bara friktionsarbetslösheten hos de som har en relativt stark position på arbetsmarknaden. Fråga8 Vilket av följande påståenden är sant angående sparande? (Bortse från eventuella växelkurseffekter, det kan till exempel gälla sparandet i hela världsekonomin.) a) Sparande är ett läckage som minskar BNP på både kort och lång sikt. b) Sparande har ingen effekt på långsiktig BNP. c) Ökat sparande stimulerar BNP på både kort och lång sikt. d) Sparande är ett läckage som minskar BNP på kort sikt, men stimulerar hållbar långsiktig BNPtillväxt.
Fråga 9 En liten grupp vikingar stiger i land på en isolerad ö i närheten av Grönland. Det lilla samhället livnär sig på jakt, fiske, bärplockning och jordbruk i liten omfattning. Ön har ingen handel med omvärlden. Samhällets betalningsmedel är järn, utsäde, hudar och liknande vilket används för att producera vapen, kläder och nya grödor. Räkneenheten vid transaktioner är baserad på järn. Vikingarna för med sig järn, skinn och utsäde som kan användas till investeringar till ett värde av 500. Öns ursprungliga Nationalinkomst kan beskrivas enligt följande: Där både autonom konsumtion och investeringarna (sådd, produktion av vapen och kanoter med mera) uppgår till 200. Beräkna den ursprungliga nationalinkomsten på ön. Hur stor blir ökningen av nationalinkomsten efter tillskottet på 500 från vikingarna? Fråga 10 (3 poäng) I ett land gäller följande: Kreditmultiplikatorn är 10,5 och oberoende av centralbankens åtgärder. Kontantkvoten, det vill säga kvoten mellan allmänhetens kontanter och bankinlåningen, är 5 procent. Penningmängden är 42 000. a) Hur stor är bankernas reservkvot? b) Med avsikt att öka penningmängden köper centralbanken värdepapper av allmänheten till ett värde av 120. Hur stor blir penningmängdsförändringen i procent? c) Antag att penningmängden årligen växer enligt ditt svar på uppgift b. Den årliga inflationstakten är 5 procent. Vilken är då den långsiktiga årliga tillväxten i real BNP? (Bortse från eventuella kortsiktiga störningar.)
Fråga 11 (4 poäng) Antag en ekonomi där alla marknader är i jämvikt och full sysselsättning råder. Produktionsfunktionen antas ha följande form (Cobb-Douglas): Den årliga produktivitetsutveckling är 3 procent. Antag vidare att den årliga förändringen i BNP är 5 procent och att kapitalstocken årligen ökar med 2 procent. Arbetskraftens storlek var vid årets början 6 miljoner. Kapitalets inkomstandel i BNP är 0,4. a) Bestäm med hjälp av så kallad tillväxtbokföring förändringen i arbetskraftens storlek mellan årets början och årets slut. b) Antag nu att landet investerar i humankapital. Vilken effekt kommer detta (enligt modellen) få på den årliga tillväxttakten? Vilken/vilka av tillväxtmodellens komponenter kommer att påverkas av denna investering? (Inga beräkningar behövs i denna deluppgift.) Fråga 12 (4 poäng) Illustrera effekterna av följande händelser med lämplig/lämpliga modeller. Landet ifråga är en liten öppen ekonomi med fria kapitalrörelser samt rörlig växelkurs. a) En höjning av arbetsgivaravgifterna. Påvisa den initiala effekten på reallön samt sysselsättning. b) Inkomstskattesänkningar och sänkning av centralbankens styrränta inträffar samtidigt. Utgå från att ekonomin i ursprungsläget är i både kort- och långsiktig jämvikt. Påvisa effekterna på prisnivå samt BNP på kort och medelfristig sikt. Fråga 13 (4 poäng) I ett land bestämmer sig centralbanken för att genomföra en penningpolitisk åtstramning, via införande av kassakvotskrav på bankerna, minskad omfattning på möjligheterna för bankerna att göra repor samt en höjning av reporäntan. Utgå från att landets aggregerade BNP går att påverka med hjälp av penningpolitik. Detta görs då ekonomin befinner sig i långsiktig jämvikt, där BNP-nivån är lika med den potentiella nivån. (Av den anledningen var åtgärden inte förväntad av nationens innevånare.) a) Visa med lämpligt diagram effekterna på kort och medelfristig sikt på inflation och BNP, samt förklara de bakomliggande mekanismerna! b) Vilka skäl kan ligga bakom en sådan åtgärd? Ange goda skäl till åtgärden och diskutera vilka som gynnas respektive missgynnas av förändringen på medellång sikt!
SVARSFORMULÄR KOD: Fråga 1 a b c d Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8