Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101



Relevanta dokument
Enkätfrågor skolor och förskolor

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning.

manual MM-enkäterna vårdinrättningar Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Inomhusmiljö och hälsa

manual sjukvårdsinrättningar

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com

manual kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen

"ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA)

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt

Innemiljön i svenska skolor och förskolor Resultatet från en enkätundersökning ingående i STIL-2 projektet

manual arbetsmiljö - basenkät

manual MM-enkäterna skolor och förskolor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com

manual skolor och förskolor

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008.

Samtliga svarande Väg och Vatten LUV Alla

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Hälsoaspekter vid boende

Resultat från utförd enkät din miljö på arbetsplatsen. EMG, Umeå Universitet Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa

manual arbetsmiljö - basenkät

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon Mobil E-post:

Enkätundersökning om inom- och utomhusmiljön på våra skolor och förskolor 2008

Fukt och mögel i bostaden

Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö

Företagshälsovårdens medverkan vid arbetsmiljöproblem Diskussion kring ett praktiskt fall med inneklimatproblem på ett sjukhus

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin

Ohälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn

Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen

HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT. Du kan minska sjukfrånvaron och förbättra inomhusklimatet för dina medarbetare med rätt luftfuktighet

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

4.2 Vilka är de viktigaste erfarenheterna från det mångåriga arbetet med MM-enkäterna?

Allergiker i kollektivtrafiken

NÅGRA FRÅGOR OM DITT INOMHUSKLIMAT. RESULTATREDOVISNING Signalisten

Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat

Hälsotillståndet i Österbottniska skolor. Maj-Helen Nyback, Tony Pellfolk, Maria Snickars och Annika Wentjärvi,

Kartläggning av matsituationen för skolelever i ett Stockholmsdistrikt - ett pilotprojekt. Rapport MM 28/99

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Viktiga faktorer i innemiljön

Resultat: EcoEffect Enkätundersökning för Brf Toppsockret

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Rätt inomhusklimat så fungerar värmen

RAPPORT GETINGESKOLAN SLUTREDOVISNING BYGGNADSUNDERSÖKNING UPPDRAGSNUMMER ROLF E ANDERSSON CIV.ING. KEMITEKNIK, INOMHUSMILJÖ

Kontaktuppgifter kundtjänst

Varför dessa problem?

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande

Fukt inomhusmiljö FTF

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

Några frågor till dig som bor i Stockholm. Du och din miljö

Forsby skolan i Lovisa; inneluftenkät för elever; november 2016

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Hälsoskyddstillsyn av grundskolor och gymnasier

Checklista för tillsyn av förskola

Välkomna! Informationsmöte 23 januari 2018

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Vägen till ett bra inomhusklimat

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Temperaturen i din lägenhet

Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats. Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet

Bilaga 2. Skolor i Järfälla kommun 2010 skolor som kontrollerats

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka

Inomhusmiljöundersökning genom miljömedicinsk enkätmetodik på Arbets- och miljömedicin, USÖ september 2017

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten Stadshallen i Lund

Hälsa och ventilation

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende Upprättad av: Maria Sjögren

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola

Transkript:

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är hög, drygt 85 %. Jag redovisar utfallet totalt och därefter husvis (hus A - hus F). För varje hus sker redovisningen våningsplansvis och på den senare nivån framgår också de specifika kommentarerna. Det är relativt vanligt att man rör sig mellan olika hus, våningsplan och framför allt mellan olika konferensrum och detta gör att man påpekar problem också i andra lokaler än där man har sin huvudsakliga hemvist. Totalmaterialet Personalen besväras framför allt av instängd, dålig och torr luft samt varierande er men för övrigt besväras man inte i större utsträckning av andra miljöfaktorer än vad som gäller kontorsmiljöer utan problem (Figur 1). Man hänför dock i något större utsträckning såväl allmänsymtom (trötthet och tunghetskänsla i huvudet) som vissa slemhinnesymtom till miljön (irritation i ögon, näsa och hals). Kvinnorna besväras i högre utsträckning främst av temperaturproblem, mest uttalat för låg, jämfört med männen och rapporterar också något fler symtom (Figur 2). Detta ses normalt vid sådana studier och kan sammanhänga med olika arbetsförhållanden eller olika placering. Allergikerna besväras mer än icke-allergikerna av innemiljön och rapporterar framför allt fler slemhinne - och hudsymtom (Figur 3). Av Tabell 1 framgår personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön mer detaljerat och jämförelser görs mot andra kontorsmiljöer, däribland bra kontor. Det senare materialet beskrivs närmare på www.inomhusklimatproblem.se under fliken Analyser. Av tabellen framgår att det är kallt hela året men också varmt under sommarhalvåret. Man upplever allmänstädningen som otillräcklig vilket torde ligga bakom dammansamling på skåpen. Bullersituationen upplevs positivt även om det förekommer klagomål på bullerstörningar från ventilationen och från andra personer. Hälften av personalen upplever att luftkvaliteten är dålig. Den varierar mellan olika lokaler och luften är framför allt sämre på tidigare morgnar. Det förkommer lukter, även om dessa inte är anmärkningsvärt frekventa. Av Tabell 2 framgår att det psykosociala klimatet är positivt, man känner sig inte påtagligt stressad (Tabell 4) och förekomsten av allergier är väsentligen ordinär (Tabell 3). 1

Redovisning hus- och våningsplansvis HUS A Av Figur 4 framgår att man framför allt besväras av ojämna temperaturer, främst låg, men också instängd dålig och torr luft. Framför allt vissa allmänsymtom relateras till innemiljön. Av Tabell 5 framgår att det är kallt under hela året, man upplever allmänstädningen som otillräcklig, man störs av andra personer och man upplever luftkvaliteten som dålig. Luftkvaliteten varierar mellan olika lokaler, luften upplevs vara sämre på tidiga morgnar och sämre på eftermiddagarna. Det senare brukar användas som indikator på otillräckliga ventilationsflöden. Av Tabell 6 framgår utfallet för de olika våningsplanen. För Plan 3 blir antalet svarande litet och man får undvika att övertolka resultatet. Man kan här lämpligen räkna antalet personer som bejakat frågan. Exempelvis säger då uppgiften att 75 % upplever temperaturförhållandena som dåliga att det är 3 av de 4 svarande som bejakat denna fråga. För samtliga våningsplan gäller att man upplever att det är kallt under hela året men att det också kan vara varmt sommartid. Städningen upplevs vara sämre på plan 3 (3 av 4 personer). Personalen på plan 1 störs i högre utsträckning av andra. Personalen på plan 1 upplever att luften är sämre på eftermiddagarna vilket brukar vara indikation på otillräckliga flöden medan man på plan 2 i större utsträckning upplever luften som sämre på morgnarna och uppger att lukter förekommer. Ett relativt stort anta specifika kommentarer lämnas. Dessa nämner lukter från A1- toaletterna och torr luft på plan 1. Luften känns unken. Luften är dålig i vissa konferensrum, speciellt näringslivskontrollens sammanträdesrum. Luften är dålig i fikarum och olika sammanträdesrum, speciellt i de mindre rummen. Temperaturerna varierar kraftigt och det är framför allt kallt. Man pekar ut cafeteria, domsalen, rådhussalen och receptionen men också kontorslandskap och olika kundcentrumlokaler som kallare än andra. På våningsplan 2 luktar det avlopp och i Häggenäsrummet stall. Luften känns dålig i kontor på våning 2 och det är ojämna er, men mest kallt, i många utrymmen. Det är omväxlande varmt och kallt i alla rum på plan 3. Luften är dålig i Lillsjön och Storsjön. HUS B Av Figur 5 framgår att personalen besväras av instängd dålig och torr luft, temperaturproblem, damm och smuts, buller samt i viss utsträckning obehaglig lukt. En överfrekvens av symtom generellt ses och såväl allmänsymtom som slemhinnesymtom relateras i relativt hög grad till arbetsmiljön. Av Tabell 5 framgår att man besväras av att det är varmt under sommarhalvåret men också kallt större delen av året. Man upplever städningen negativt. Akustiken anses vara dålig vilket torde ligga bakom bullerstörningar från såväl ventilation som andra personer. Luftkvaliteten upplevs negativt, varierar mellan olika lokaler och det förekommer lukter. Av Tabell 7 framgår utfallet för de olika våningsplanen. Generellt verkar innemiljön på plan 2 vara något bättre än miljön på plan 1 och plan 3. Ett relativt stort antal specifika kommentarer lämnas. För våningsplan 1 anges dålig luft i vissa utrymmen och stor temperaturvariation. Personalen på våningsplan 2 beskriver unken lukt i korridor och vissa rum samt en tydlig soplukt när ventilationen stängs. Luften upplevs som instängd under helger och på tidiga morgnar. Temperaturerna varierar mellan olika rum och vid olika tider. Personalen på våningsplan 3 besväras av unken, instängd lukt och även matlukter från kafeterian. Luften uppges ta slut i rum med fler än 2 personer och vissa rum kräver att man fönstervädrar. Luften i glasburen, dvs kopieringsrummet, upplevs negativt av flera personer som också uppger att det luktar mögel där. Det blir varmt i detta utrymme 2

sommartid. Många klagomål gäller ojämna temperaturer i olika utrymmen. Frösörummet uppges vara mycket kallt och detta gäller också korridorerna och övriga sammanträdesrum. HUS C Av Figur 6 framgår att personalen framför vissa klagomål på låg, instängd dålig och torr luft samt statisk elektricitet. Irritation från ögon och näsa relateras till arbetsmiljön. Av Tabell 5 framgår att man besväras i mindre grad av temperaturproblem jämfört med övriga hus även om sådana förekommer också här. Man uppger att det förekommer damm på skåpen i hög utsträckning. Man upplever att akustiken har brister. Luften upplevs vara sämre på morgnarna och det förekommer lukter. Av Tabell 8 framgår utfallet för de olika våningsplanen. Personalen på våningsplan 1 upplever att det är kallt under sommarhalvåret men för övrigt upplevs miljön positivt. Personalen på våningsplan 2 ger också en positiv bild av miljön. Personalen på våningsplan 3 upplever däremot att det är varmt under sommaren, har synpunkter på städningen, upplever akustiken som dålig och tycker framför allt att luftkvaliteten är dålig. Den uppges vara sämre på tidiga morgnar och många rapporterar förekomst av lukter. Ett relativt stort antal specifika kommentarer lämnas. Personalen på våningsplan 1 upplever luften i arkivet som dålig och det kan också lukta avlopp där. De flesta klagomålen gäller att det är kallt i kafeteria och matsal hela året då det blåser från donen. Det är kallt på kontoren sommartid. Personalen på våningsplan 2 upplever att luften kan ta slut i egna rummet och man måste vädra. Det kan förekomma vissa lukter, bla matos eller lite surt. Det är kallt i vissa utrymmen och restaurangen är iskall. Personalen på våningsplan 3 rapporterar förekomst av lukter som beskrivs som unken lukt, sura lukter, avloppslukter, källarlukter, hö, mögel eller som omklädningsrum. Luften upplevs negativt i flera lokaler och man uppger att luften blir dålig när dörren är stängd. Temperaturerna varierar mellan olika lokaler men framför allt är det kallt större delen av året. HUS D Av Figur 7 framgår att personalen besväras av instängd dålig och torr luft. Det förekommer också klagomål på temperaturförhållandena, främst på att det är kallt och dragigt. Halstorrhet relateras i viss mån till miljön. Av Tabell 5 framgår att det är kallt, speciellt under vinterhalvåret men att det också kan vara varmt under sommaren. Man upplever städningen negativt. Akustiken anses vara dålig och man störs av ventilationen och framför allt av andra personer. Luftkvaliteten varierar mellan olika lokaler och den upplevs vara dålig på morgnarna utan att man i större utsträckning besväras av lukter. Av Tabell 9 framgår utfallet för de olika våningsplanen. Personalen på våningsplan 1 rapporterar färre klagomål än personalen på övriga plan frånsett att man upplever luften vara sämre på morgnarna. Personalen på plan 3 besväras mer av ojämna lufttemperaturer, städningen samt bullerstörningar från ventilationen. Luften upplevs vara dålig på morgnarna samt varierar mellan olika lokaler på plan 2. Ett relativt stort antal specifika kommentarer lämnas. För våningsplan 1 gäller att luften känns dålig och att det är kallt på vintern. Personalen på våningsplan 2 uppger att det luktar avlopp och gammalt när ventilationen varit avstängd. Ventilationen upplevs vara dålig och det känns kvavt och torrt. Det är kallt större delen av året och det gäller flertalet lokaler men det kan också vara varmt. Fönsterpartier är dåligt isolerade. En kommentar gäller slitna lokaler. Personalen på våningsplan 3 känner en sur, unken lukt. Luften känns dålig i hela korridoren. Temperaturförhållandena varierar mellan olika utrymmen och det är kallt hela året i vissa utrymmen medan det också kan vara varmt sommartid i samma utrymmen. Det är ofta kallt efter helger. Röster från korridoren är störande. 3

HUS E Av Figur 8 framgår att personalen framför allt besväras av instängd dålig luft samt temperaturproblem. Tunghetskänsla i huvudet samt vissa slemhinnesymtom relateras till miljön. Av Tabell 5 framgår att man upplever temperaturförhållandena som dåliga och att det framför allt är kallt på vintern och varmt på sommaren. Man är nöjd med städningen och bullersituationen men mer än hälften av personalen upplever luften som dålig. Man upplever att luften är sämre på morgnarna, på eftermiddagarna och att luftkvaliteten varierar mellan olika lokaler, vilket framför allt tycks tala för otillräckliga flöden då man inte besväras av lukter. Av Tabell 10 framgår utfallet för de olika våningsplanen. Personalen på samtliga våningsplan besväras av att det är kallt och för plan 4 också att det är kallt under sommarhalvåret. Det är alltför varmt på de tre övre planen under sommaren. Luftkvaliteten upplevs vara dålig på de två övre planen där man framför allt upplever att luften är sämre på tidiga morgnar och där det också förekommer lukter. Ett antal specifika kommentarer lämnas. Dessa gäller för våningsplan 1 framför allt att temperaturerna varierar och påverkas av utomhustemperaturerna. Personalen på våningsplan 2 besväras framför allt av otillräckliga luftmängder. Man uppger att luften tar slut, framför allt med stängd dörr eller när flera vistas i rummet. Luften är sämre i gemensamhetsutrymmen men framför allt i korridorerna. Det är varmt från radiatorerna men samtidigt kallt via kallras från fönstren under vintern. Vid solsken kan det bli riktigt varmt. Personalen på våningsplan 3 upplever att det luktar instängt, speciellt när man öppnar dörren på morgonen. Det finns ingen cirkulation. Under helger är det alltid instängt och luften känns extra instängd efter helger. Luften upplevs extra dålig i Lillrummet. Det är ofta kallt i kontors- och möteslokaler, speciellt på måndagar. Personalen på våningsplan 4 upplever att det luktar unket och instängt, särskilt efter helger. Luften upplevs negativt i Näsrummet, Locknerummet men också i grupprum och samtalsrum på hela planet. Temperaturerna är ojämna och exempelvis fikarummet är kallt. Temperaturerna varierar och elementen lever sitt eget liv. HUS F Av Figur 9 framgår att personalen besväras av låg, instängd dålig luft somt i mindre utsträckning obehaglig lukt. Rapporterade symtom relateras i begränsad utsträckning till miljön. Av Tabell 5 framgår att det är kallt under större delen av året och man har synpunkter på städningen. Det förekommer klagomål på luftkvaliteten även om de snarast är färre än vad som gäller för övriga byggnader. Av Tabell 11 framgår utfallet för de olika våningsplanen. Materialstorlekarna är små men man klagar på de övre planen mer på att det är kallt på sommaren. Man är missnöjd med städningen på plan 2, där man också upplever den dåligt utförd. Luftkvaliteten upplevs mer negativt på de övre planen där det också förekommer lukter. Det förekommer ett antal specifika kommentarer. På våningsplan 2 upplever man att det efter helger och på morgnarna förekommer en unken källardoft och det känns instängt. Luften är dålig i Helpdesk och i trapphuset. Vissa rum är kalla, exempelvis fikarummet. Från våningsplan 3 sägs att det luktar instängt, gammalt hus men också färg, särskilt när fläktarna står stilla. Det är kallt i korridor och fikarum men temperaturerna kan växla. Från våningsplan 4 sägs att det luktar unket i flera rum. Luften sägs vara dålig i konferensrum samt vissa samtalsrum på plan 5. Där är det dock bättre temperaturmässigt eftersom det är varmare än på plan 4 där det stundtals är alltför kallt. 4

Bedömning Personalen besväras framför allt av dålig luftkvalitet och temperaturförhållanden som varierar med årstid, tid på dagen och lokaltyp. Det förekommer vissa klagomål på städningen och bullerstörningar från såväl ventilation som från andra personer. Undersökningen täcker samtliga sex huskroppar, benämnda Hus A till Hus F, och det är som väntat skillnader mellan de olika miljöerna. Genom att resultatet presenteras husvis och våningsvis och de specifika kommentarerna redovisas vid den senare indelningen finns möjligheter att fånga upp var de olika miljöproblemen finns och därmed kan undersökas närmare och vid behov åtgärdas. De flesta klagomålen gäller brister i luftkvaliteten och temperaturojämnheter. Man upplever framför allt att luftkvaliteten är otillräcklig i konferensrum, lunchrum och mötesrum där flera personer vistas och att luften fort tar slut. Man upplever också ofta att luftkvaliteten är sämre på morgnarna. Eftersom man i många fall samtidigt inte besväras av obehagliga lukter kan man misstänka att luften skulle förbättras om ventilationen startades något tidigare. Det som talar för detta är också lämnade synpunkter på att luften är sämre på helger och kvällar. I några fall rapporterar man också om förekomst av lukter och detta bör kontrolleras närmare, speciellt om det finns misstankar om fuktemissioner. I de fall det förekommer klagomål på bullerstörningar från ventilationen bör dessa naturligtvis också kontrolleras. Det rapporteras förekomma olika symtom som i begränsad utsträckning relateras till innemiljön och det är framför allt allergikerna som besväras. Detta är ett förväntat utfall som ses i flertalet av liknande undersökningar. Det psykosociala klimatet upplevs positivt. Vid indelning efter våningsplan i de olika husen blir materialstorlekarna små och man bör undvika att övertolka redovisade resultat. Jag gör dock bedömningen att redovisning ner på denna nivå, inkluderande de specifika kommentarerna, ger goda möjligheter att påvisa och åtgärda förekommande miljöproblem. Om frågor tas lämpligen kontakt med mig. Fakturering enligt rutin sker inom kort. Med vänlig hälsning. Kjell Andersson Leg. Läk, specialist i Yrkes- och miljömedicin Miljömedicin MM Konsult AB www.inomhusklimatproblem.se 070-328 89 00 5

Figur 1 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Kommunhuset i Östersund Personal totalt N = 299 erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 299 ) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 6

Figur 2 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Kommunhuset i Östersund Personal Män / kvinnor erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 105 ) Kvinnor ( n = 189 ) Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 7

Figur 3 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Kommunhuset i Östersund Personal Allergi / ej allergi erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Allergi ( n = 128 ) Ej allergi ( n = 168 ) Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 8

Tabell 1. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Östersund Kommunhus Totalt Bra kontor Medel kontor Problem- kontor Antal 299 3 097 3 899 2 251 Temperaturförhållandena Bra 17 36 22 15 Acceptabla 44 43 43 33 Dåliga 39 21 36 53 - alltför kallt på vinterhalvåret 46 26 30 44 - alltför kallt på andra tider 27 11 22 23 - alltför varmt på 32 27 29 39 sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider 10 8 16 20 Städningen Bra 29 56 40 39 Acceptabel 49 34 39 35 Dålig 22 10 22 26 - allmänstädningen otillräcklig 29 13 22 27 - allmänstädningen dåligt 8 5 10 14 utförd - damm på skåp o dyl 29 19 28 32 - otillräcklig toalettstädning 15 6 14 15 Bullersituationen Bra 52 51 39 31 Acceptabel 35 36 42 42 Dålig 13 14 19 27 - ventilationen stör 14 11 9 13 - buller utifrån 4 10 11 16 - dålig akustik 12 5 6 12 - störningar från andra 27 28 39 43 Luftkvaliteten Bra 15 32 19 14 Acceptabel 38 43 42 30 Dålig 46 25 39 55 - sämre tidiga morgnar 34 13 14 16 - sämre på eftermiddagar 21 13 25 26 - olika i olika lokaler 39 26 29 39 - vädringsmöjligheter saknas 3 10 20 26 - lukter förekommer 20 17 23 31 9

Tabell 2. Upplevd psykosocial miljö (uttryckt i procent). Östersund Kommunhus Totalt Bra kontor Medel kontor Problem- kontor Antal 299 3 097 3 899 2 251 Ofta engagerande och stimulerande arbete 85 81 78 73 Ofta för mycket att göra 22 25 25 27 Ofta påverkansmöjligheter 42 35 32 27 Ofta stöd från kamrater 65 57 66 61 Ofta oro för ändrade arbetsförhållanden 3 4 4 7 Tabell 3. Andelen individer som rapporteras ha eller ha haft allergisk sjukdom (uttryckt i procent). Östersund Kommunhus Totalt Bra kontor Medel kontor Problem- kontor Antal 299 3 097 3 899 2 251 Astma 18 13 13 14 Hösnuva 23 21 22 22 Eksem 25 24 23 25 Ofta förkylningar/ infektioner 17 13 15 19 Tabell 4. Förekomst av ofta förekommande stress och stressrelaterade symtom (uttryckt i procent). Östersund Kommunhus Totalt Bra kontor Medel kontor Problem- kontor Antal 299 3 097 3 899 2 251 Känt dig stressad 19 18 18 24 Varit lättirriterad för småsaker 7 5 5 8 Haft sömnsvårigheter 12 11 11 14 10

Figur 4 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Hus A Kommunhuset i Östersund Personal totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 57 ) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 11

Tabell 5. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Totalt Hus A Hus B Hus C Hus D Hus E Hus F Antal 299 57 53 39 32 84 34 Temperaturförhållandena Bra 17 23 21 23 10 10 21 Acceptabla 44 32 53 56 42 37 53 Dåliga 39 46 26 21 48 53 27 - alltför kallt på vinterhalvåret 46 60 47 21 59 46 32 - alltför kallt på andra tider 27 39 26 26 22 18 41 - alltför varmt på 32 18 34 26 34 48 18 sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider 10 14 9 3 6 16 6 Städningen Bra 29 21 19 18 22 43 47 Acceptabel 49 56 40 55 50 51 35 Dålig 22 23 42 26 28 6 18 - allmänstädningen otillräcklig 29 28 49 28 34 12 38 - allmänstädningen dåligt 8 14 8 13 6 1 15 utförd - damm på skåp o dyl 29 32 42 44 44 12 21 - otillräcklig toalettstädning 15 18 23 13 25 11 6 Bullersituationen Bra 52 65 33 41 31 54 85 Acceptabel 35 28 46 44 38 38 12 Dålig 13 7 21 15 31 9 3 - ventilationen stör 14 9 34 8 25 8 3 - buller utifrån 4 9 2 3 3 6 0 - dålig akustik 12 4 26 21 28 2 3 - störningar från andra 27 26 38 23 47 24 9 Luftkvaliteten Bra 15 19 11 18 13 6 38 Acceptabel 38 40 36 45 44 37 28 Dålig 46 40 53 37 44 57 34 - sämre tidiga morgnar 34 26 30 23 41 49 24 - sämre på eftermiddagar 21 37 17 13 19 25 3 - olika i olika lokaler 39 35 53 23 47 41 27 - vädringsmöjligheter saknas 3 5 4 0 3 2 0 - lukter förekommer 20 14 30 33 9 14 24 12

Tabell 6. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Totalt Hus A Plan 1 Plan 2 Plan3 Totalt Antal 299 57 35 18 4 Temperaturförhållandena Bra 17 23 31 11 0 Acceptabla 44 32 37 22 25 Dåliga 39 46 32 67 75 - alltför kallt på vinterhalvåret 46 60 49 72 100 - alltför kallt på andra tider 27 39 40 39 0 - alltför varmt på 32 18 23 0 50 sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider 10 14 20 6 100 Städningen Bra 29 21 31 6 0 Acceptabel 49 56 49 78 25 Dålig 22 23 20 17 75 - allmänstädningen otillräcklig 29 28 26 22 75 - allmänstädningen dåligt 8 14 14 6 50 utförd - damm på skåp o dyl 29 32 26 33 75 - otillräcklig toalettstädning 15 18 20 0 75 Bullersituationen Bra 52 65 63 72 50 Acceptabel 35 28 29 22 50 Dålig 13 7 9 6 0 - ventilationen stör 14 9 9 6 25 - buller utifrån 4 9 9 11 0 - dålig akustik 12 4 6 0 0 - störningar från andra 27 26 43 0 0 Luftkvaliteten Bra 15 19 20 17 25 Acceptabel 38 40 34 44 75 Dålig 46 40 46 39 0 - sämre tidiga morgnar 34 26 23 39 0 - sämre på eftermiddagar 21 37 51 17 0 - olika i olika lokaler 39 35 37 33 25 - vädringsmöjligheter saknas 3 5 9 0 0 - lukter förekommer 20 14 9 28 0 13

Figur 5 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Hus B Kommunhuset i Östersund Personal totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 53 ) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 14

Tabell 7. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Totalt Hus B Plan 1 Plan 2 Plan3 Totalt Antal 299 53 5 26 22 Temperaturförhållandena Bra 17 21 20 31 9 Acceptabla 44 53 40 50 59 Dåliga 39 26 40 19 32 - alltför kallt på vinterhalvåret 46 47 60 35 59 - alltför kallt på andra tider 27 26 40 19 32 - alltför varmt på 32 34 20 23 50 sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider 10 9 20 8 9 Städningen Bra 29 19 0 27 14 Acceptabel 49 40 40 50 27 Dålig 22 42 60 23 59 - allmänstädningen otillräcklig 29 49 40 39 64 - allmänstädningen dåligt 8 8 0 4 14 utförd - damm på skåp o dyl 29 42 40 27 59 - otillräcklig toalettstädning 15 23 0 12 41 Bullersituationen Bra 52 33 0 48 23 Acceptabel 35 46 60 40 50 Dålig 13 21 40 12 27 - ventilationen stör 14 34 0 19 59 - buller utifrån 4 2 0 4 0 - dålig akustik 12 26 80 12 32 - störningar från andra 27 38 40 23 55 Luftkvaliteten Bra 15 11 0 15 9 Acceptabel 38 36 40 31 41 Dålig 46 53 60 55 50 - sämre tidiga morgnar 34 30 20 36 23 - sämre på eftermiddagar 21 17 0 15 23 - olika i olika lokaler 39 53 80 31 73 - vädringsmöjligheter saknas 3 4 40 0 0 - lukter förekommer 20 30 40 31 27 15

Figur 6 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Hus C Kommunhuset i Östersund Personal totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 39 ) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 16

Tabell 8. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Totalt Hus C Plan 1 Plan 2 Plan3 Totalt Antal 299 39 9 10 20 Temperaturförhållandena Bra 17 23 33 20 20 Acceptabla 44 56 33 70 60 Dåliga 39 21 33 10 20 - alltför kallt på vinterhalvåret 46 21 11 20 25 - alltför kallt på andra tider 27 26 67 10 15 - alltför varmt på 32 26 11 10 40 sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider 10 3 0 0 5 Städningen Bra 29 18 25 30 10 Acceptabel 49 55 63 50 55 Dålig 22 26 13 20 35 - allmänstädningen otillräcklig 29 28 11 20 40 - allmänstädningen dåligt 8 13 11 10 15 utförd - damm på skåp o dyl 29 44 11 40 60 - otillräcklig toalettstädning 15 13 0 0 25 Bullersituationen Bra 52 41 78 40 25 Acceptabel 35 44 22 60 45 Dålig 13 15 0 0 30 - ventilationen stör 14 8 0 0 15 - buller utifrån 4 3 0 0 5 - dålig akustik 12 21 0 0 40 - störningar från andra 27 23 0 20 35 Luftkvaliteten Bra 15 18 44 10 11 Acceptabel 38 45 44 60 37 Dålig 46 37 11 30 53 - sämre tidiga morgnar 34 23 22 0 35 - sämre på eftermiddagar 21 13 0 20 15 - olika i olika lokaler 39 23 0 30 30 - vädringsmöjligheter saknas 3 0 0 0 0 - lukter förekommer 20 33 11 10 55 17

Figur 7 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Hus D Kommunhuset i Östersund Personal totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 32 ) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 18

Tabell 9. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Totalt Hus D Plan 1 Plan 2 Plan3 Totalt Antal 299 32 7 14 11 Temperaturförhållandena Bra 17 10 29 7 0 Acceptabla 44 42 57 36 40 Dåliga 39 48 14 57 60 - alltför kallt på vinterhalvåret 46 59 14 64 82 - alltför kallt på andra tider 27 22 0 14 46 - alltför varmt på 32 34 14 36 46 sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider 10 6 0 14 0 Städningen Bra 29 22 43 7 27 Acceptabel 49 50 29 64 46 Dålig 22 28 29 29 27 - allmänstädningen otillräcklig 29 34 14 29 55 - allmänstädningen dåligt 8 6 0 0 18 utförd - damm på skåp o dyl 29 44 14 57 46 - otillräcklig toalettstädning 15 25 0 36 27 Bullersituationen Bra 52 31 29 21 46 Acceptabel 35 38 43 36 36 Dålig 13 31 29 43 18 - ventilationen stör 14 25 14 14 46 - buller utifrån 4 3 0 7 0 - dålig akustik 12 28 14 43 18 - störningar från andra 27 47 29 50 55 Luftkvaliteten Bra 15 13 0 7 27 Acceptabel 38 44 57 21 64 Dålig 46 44 43 71 9 - sämre tidiga morgnar 34 41 43 57 18 - sämre på eftermiddagar 21 19 14 14 27 - olika i olika lokaler 39 47 29 57 46 - vädringsmöjligheter saknas 3 3 0 0 9 - lukter förekommer 20 9 0 14 9 19

Figur 8 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Hus E Kommunhuset i Östersund Personal totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 84 ) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 20

Tabell 10. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Totalt Hus E Plan 1 Plan 2 Plan3 Plan 4 Totalt Antal 299 84 7 27 28 22 Temperaturförhållandena Bra 17 10 29 19 0 5 Acceptabla 44 37 29 44 43 24 Dåliga 39 53 43 37 57 71 - alltför kallt på vinterhalvåret 46 46 57 33 50 55 - alltför kallt på andra tider 27 18 14 0 11 50 - alltför varmt på 32 48 14 56 54 41 sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider 10 16 0 11 18 23 Städningen Bra 29 43 43 30 46 55 Acceptabel 49 51 29 67 46 45 Dålig 22 6 29 4 7 0 - allmänstädningen otillräcklig 29 12 14 15 11 9 - allmänstädningen dåligt 8 1 14 0 0 0 utförd - damm på skåp o dyl 29 12 14 15 7 14 - otillräcklig toalettstädning 15 11 0 11 14 9 Bullersituationen Bra 52 54 83 63 46 43 Acceptabel 35 38 17 30 39 52 Dålig 13 9 0 7 14 5 - ventilationen stör 14 8 0 11 7 9 - buller utifrån 4 6 0 7 7 5 - dålig akustik 12 2 0 4 0 5 - störningar från andra 27 24 29 7 29 36 Luftkvaliteten Bra 15 6 14 11 4 0 Acceptabel 38 37 57 48 26 30 Dålig 46 57 29 41 70 70 - sämre tidiga morgnar 34 49 14 30 68 59 - sämre på eftermiddagar 21 25 0 26 18 41 - olika i olika lokaler 39 41 29 44 43 36 - vädringsmöjligheter saknas 3 2 14 0 4 0 - lukter förekommer 20 14 0 0 25 23 21

Figur 9 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Hus F Kommunhuset i Östersund Personal totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 34 ) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 22

Tabell 11. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Totalt Hus F Plan 1 Plan 2 Plan3 Plan 4 Totalt Antal 299 34 4 11 10 9 Temperaturförhållandena Bra 17 21 50 27 20 0 Acceptabla 44 53 25 36 60 78 Dåliga 39 27 25 36 20 22 - alltför kallt på vinterhalvåret 46 32 50 36 30 22 - alltför kallt på andra tider 27 41 0 46 40 56 - alltför varmt på 32 18 0 9 20 33 sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider 10 6 0 18 0 0 Städningen Bra 29 47 100 36 50 33 Acceptabel 49 35 0 18 50 56 Dålig 22 18 0 46 0 11 - allmänstädningen otillräcklig 29 38 0 55 40 33 - allmänstädningen dåligt 8 15 0 36 0 11 utförd - damm på skåp o dyl 29 21 0 18 0 56 - otillräcklig toalettstädning 15 6 0 9 10 0 Bullersituationen Bra 52 85 100 91 80 78 Acceptabel 35 12 0 9 20 11 Dålig 13 3 0 0 0 11 - ventilationen stör 14 3 0 0 10 0 - buller utifrån 4 0 0 0 0 0 - dålig akustik 12 3 0 0 0 11 - störningar från andra 27 9 0 9 10 11 Luftkvaliteten Bra 15 38 75 36 44 13 Acceptabel 38 28 25 27 22 38 Dålig 46 34 0 36 33 50 - sämre tidiga morgnar 34 24 0 36 30 11 - sämre på eftermiddagar 21 3 0 0 0 11 - olika i olika lokaler 39 27 0 27 20 44 - vädringsmöjligheter saknas 3 0 0 0 0 0 - lukter förekommer 20 24 0 27 30 22 23