P-skiva och skrapkort - En kunskapssammanställning

P-skiva och skrapkort - En kunskapssammanställning Rapport nr 7:2002 Trafikkontoret issn 1103-1530, isrn gbg-tk-r-7:2002:se

1 (24) Förord På uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs Stad har Rolf Tejned på ViProj Ab arbetat fram rapporten P-skiva och skrapkort - en kunskapssammanställning. Syftet med rapporten är att den skall utgöra underlag för eventuella ställningstaganden beträffande att använda p-skiva eller skrapkort för gatuparkeringen i Göteborg. Göteborg, september 2002 Hans Magnusson Parkeringschef Trafikkontoret Hans Magnusson Telefon: 031-61 22 43 Telefax: 031-711 98 33 E-post: hans.magnusson@trafikkontoret.goteborg.se

2 (24)

3 (24) Innehåll Förord...1 Innehåll...3 Sammanfattning...5 1 Inledning...11 1.1 Bakgrund...11 1.2 Syfte...11 2 Insamling av basfakta...13 3 P-skiva...15 3.1 Vad är p-skiva?...15 3.2 Historik...15 3.3 Europeisk standard för p-skivor...17 3.4 Vilka är erfarenheterna med p-skiva?...19 3,5 Slutsats...33 4 Skrapkort/p-kuponger...35 4.1 Vad är skrapkort/p-kuponger?...35 4.2 Historik...37 4.3 Vilka är erfarenheterna med skrapkort/p-kuponger...39 4.4 Slutsats...41

4 (24)

5 (24) Sammanfattning Det föreligger ofta ett underskott i bilplatsbalansen i våra städers centrala delar. Idealtillståndet - utbudet av bilplatser motsvarar efterfrågan vid varje enskilt tillfälle - uppnås förmodligen aldrig p g a exempelvis kostnader, framkomlighet, trafiksäkerhet, miljöaspekter och marktillgång. Det gäller snarare att öka omsättningen av parkerade bilar så, att de platser som upplåts för parkering förbehålls de biluppställningar som är till mest nytta för både samhället och individen. För att höja omsättningen av bilar parkerade på allmän plats måste parkeringen regleras. Detta kan ske genom enbart tidsreglering, enbart parkeringsavgifter eller parkeringsavgifter i kombination med tidsreglering. Avgiftsbeläggning av parkering sker i dag i många olika betalsystem - biljettautomater, fordonsindividuella parkeringsmätare, telefonparkering etc. - med varierande investerings- och driftkostnader. Avgiftsbelagd parkering är enkel att övervaka. Tidsreglerad parkering utan avgift är en för parkeringsoperatören billig åtgärd ur investeringssynpunkt, eftersom endast skyltsättning krävs för att ange längsta tillåtna parkeringstid. Däremot är tidsreglering resursintensiv, då den ställer högre krav på övervakningen. I ett flertal kommuner i Sverige och utomlands används vid tidsreglerad parkering utan avgift s k p-skivor för att öka efterlevnaden. I mindre omfattning används åtminstone i Norden s k skrapkort/p-kuponger som betalsystem vid avgiftsbelagd parkering. P-skivan är normalt en papp- eller plastskiva utformad som en klocka med fast eller rörlig visare. Skivan kan ställas in på hel timme eller kvartar av en timme. Tiden får även visas digitalt. I allmänhet framgår av text på p-skivan hur handhavandet av p-skivan skall vara. Normalt visar bilisten med p-skivans hjälp, när parkeringen började. P-skivor introducerades första gången i Paris 1957 och i England i slutet av 1960-talet. Den finns i de flesta länder i Europa. Det finns en inofficiell standard för en europeisk p-skiva. I princip kan en p-skiva se ut hur som helst. Önskvärt är emellertid, att p-skivan har ett standardutseende och att den är lätt att införskaffa. Samtliga förekommande standardskivor i Sverige kan användas var som helst, där p-skivor nyttjas - både i Sverige och i åtminstone resten av Europa. I Sverige tycks finnas två tillverkare av p-skivor. Tillverkningskostnaden för en p-skiva ligger för närvarande mellan tre (3) och fem (5) kr/st beroende på utformning och antal.

6 (24) P-skivor kan normalt hämtas gratis hos polis, turistbyråer, bensinstationer och hos handläggande kommunala instanser i de kommuner där p-skivor används. I vissa fall säljs p- skivor för en billig penning hos intresseföringar el dyl. Normalt används p-skivor på avgiftsfria tidsreglerade bilplatser i centrala områden, där hög parkeringsomsättning är önskvärd. I svenska kommuner är den minsta tidsregleringen normalt 30 minuter - i Malmö dock en (1) timme. Normalt längsta parkeringstid är två (2) timmar. I Köpenhamn kan den tidsbegränsade parkeringstiden variera mellan 15 minuter och tre (3) timmar. Ett av motiven för p-skiva är, att övervakningen underlättas. Avgiftsfri tidsreglerad parkering utan på något sätt markerad ankomsttid kan blott kontrolleras genom full uppsyn under kontrolltiden eller s.k. fyrhjulskontroll. Fusk med p-skiva förekommer, men tycks vara av begränsad omfattning. Skillnaden i övervakningsresurser är inte mätbar vid system med eller utan p-skiva. Enligt intervjuade trafikövervakare underlättas emellertid övervakningen, då p- skiva gäller. Reklam på p-skiva tycks inte vara populärt. Däremot används tillgängliga utrymmen för kommuninformation och liknande. I de flesta fall väljer således kommunen att bekosta framställning och distribution av p-skivor. En normalbilist vet vad en p-skiva är. Han eller hon har ofta skaffat en p-skiva. Den utnyttjas i många europeiska länder och finns i Sverige i över 40 kommuner. Sällanparkerare och turister får alla upplysningar på turistbyråer, polisstationer, kommunala förvaltningar m.fl., där p-skiva används. Nyttoparkerare kan kombinera p-skivan med nyttoparkeringstillstånd i vissa kommuner. P- skivan tycks däremot inte användas för boendeparkering. Samtliga intervjuade parkeringsoperatörer, både handläggare och trafikövervakare är positiva till p-skivesystemet. Det tycks också finnas en stor acceptans hos allmänheten för systemet. Skrapkort/p-kuponger är ett visst slag av betalsystem för parkering. Bilisten själv talar med enkla medel om när fordonets parkeringstid börjar. System med förbetalda kort har funnits i flera länder sedan 1960-talet. Den ursprungliga formen av p-kupong, då bilisten markerade ankomsttid genom perforering, inbjöd till fusk. Idag förekommer därför p-kuponger som s.k. skrapkort (jfr trisslott), där exempelvis månad, datum och klockslag skrapas fram. Skrapkort säljs som häften eller som enskilda kort.

7 (24) I Storbritannien finns ett antal kupongsystem, och en brittisk standard håller på att utarbetas för p-kuponger. I Sverige tycks p-kupongsystem inte vara vanliga. Vissa kommuner har haft betalsystem med skrapkort, men de flesta (eller kanske samtliga) har övergett systemet. Förklaringen till detta kan ha varit, att skrapkortsystemet har varit det enda betalsystemet med brister som inte kan kompenseras av annat. Emellertid har Köpenhamn valt att komplettera p-skivesystem och biljettautomater med försäljning av skrapbiljetter. Härvid används skrapbiljetter för utökad parkeringstid, där p- skiva används och som ersättning för biljett från biljettautomat i andra fall. Sammanfattningsvis kan konstateras, att p-skiva är en vanlig metod i Sverige och övriga Europa för kontroll av uppställningstid vid avgiftsfri tidsreglerad parkering. Metoden tycks vara populär både bland parkeringsoperatörer och parkerare. Skrapkort/p-kuponger är ett vanligt betalsystem i mindre städer i Storbritannien men tycks inte ha tillnärmelsevis samma acceptans i Sverige.

8 (24)

9 (24) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Transportsystemet i samhället bör vara så utformat, att det tillåter en samhällsmässig riktig fördelning mellan kollektiva och privata transporter med hänsyn tagen till effektivitet, komfort, trafiksäkerhet, miljö etc. Härav följer bl a, att de platser som upplåts för parkering på allmän platsmark skall förbehållas de biluppställningar som är till mest nytta för både samhället och individen. Efterfrågan på bilplatser bör regleras så långt som möjligt så, att gatunätet inte fylls av väntande och bilplatssökande bilar samtidigt som disponibla platser ges en så hög utnyttjandegrad som möjligt. Parkeringen måste således regleras, men på ett positivt sätt, så att i första hand yrkestrafikens behov tillgodoses och bilister med korta ärenden ges större möjlighet att enkelt finna en bilplats. Omsättningen på bilplatser regleras idag genom Enbart tidsreglering Enbart parkeringsavgifter Parkeringsavgifter i kombination med tidsreglering Avgiftsreglering är förknippad med investerings- och driftskostnader men ger också intäkter. Den är enkel att övervaka. Tidsreglering med skyltar är en billig åtgärd men är resursintensiv, då man behöver större insatser av övervakning. I ett flertal kommuner i Sverige och utomlands används s k p-skivor för att öka efterlevnaden. I mindre omfattning används s k skrapkort som betalsystem istället för exempelvis biljettautomater. Föreliggande rapport ger en bild av användandet av p-skivor och skrapkort och ger svar på en hel del frågor om erfarenheterna av en sådan metod att kontrollera reglerade bilplatser. 1.2 Syfte Syftet med utredningen är att den skall utgöra underlag för eventuella ställningstaganden beträffande att användat p-skiva eller skrapkort för den reglerade parkeringen i Göteborg.

10 (24)

11 (24) 2 Insamling av basfakta Svenska Kommunförbundet har genom en enkät konstaterat, att cirka 40 kommuner använder p-skiva, varav cirka 25 för enbart tidskontroll. Övriga använder den i kombination med förskottsbetald parkeringsavgift, exempelvis nyttokort eller p-kort. S k skrapkort tycks inte användas i någon betydande omfattning i Sverige. Basmaterial, statistikuppgifter, erfarenheter, synpunkter, värderingar etc, vilka inarbetas i föreliggande rapport har inhämtats genom följande förfaranden: Personliga besök med intervjuer och diskussioner har gjorts hos företrädare för: Stockholms Gatu- och Fastighetskontor (Göran Berzelius m fl) Stockholms Parkering (Roland Swartz m fl) Parkering Malmö (Jan-Åke Gullberg m fl) Trelleborgs kommun, Kommunal Teknik (Lena Jönsson) Varbergs kommun, Gatuförvaltningen (Helen Treslow m fl) København kommune, Stadsingeniørens direktorat (Flemming Bjerrum Jensen m fl) Telefonintervjuer har gjorts med företrädare för Piteå Gatukontor och Visby Gatukontor. Vidare har telefonintervjuer genomförts med representanter för Svenska Parkeringsföreningen, Svenska Kommunförbundet, Vägverket och DM Projects AB, Malmö (tillverkare av bl a p-skivor). Från tidningspressen har hämtats kungörelser, kommunala beslut, artiklar etc rörande p-skivor. I rapporten redogörs också för en europeisk standard för p-skivor. Dessutom sammanfattas viss historik genom av Hans Magnusson, Trafikkontoret översatt utdrag ur den engelska parkeringshandboken On-Street parking, A Guide to Practice. Ett stort tack riktas till samtliga tillfrågade, vilka mycket vänligt och välvilligt delat med sig av sina kunskaper i och erfarenheter av aktuellt ämne vid resonemang på plats och per telefon.

12 (24)

13 (24) 3 P-skiva 3.1 Vad är p-skiva P-skivan är normalt en papp- eller plastskiva utformad som klocka med fast eller rörlig visare. Skivan kan ställas in på hel timme eller kvartar av en timme. Tiden får även visas digitalt. Varje parkeringsoperatör kan ha egna regler för hur handhavandet av en p-skiva skall vara. Vanligen gäller emellertid följande: Om tillåten parkeringstid är begränsad till viss tid av dygnet och parkeringen påbörjas under denna tid, skall p-skivan ställas in på fordonets ankomsttid. Om parkeringen påbörjas före tidsbegränsningens början och parkeringen avses fortgå under tidsbegränsningen, ställs skivan in på den tid då tidsbegränsningen börjar gälla. Om tillåten parkeringstid gäller hela dygnet, skall p-skivan ställas in på fordonets ankomsttid. Parkeringen måste avslutas senast vid utgången av den skyltade längsta tillåtna parkeringstiden, såvida inte tidsbegränsningen upphör dessförinnan. P-skivans inställning får inte ändras under pågående parkering inom gällande tidsbegränsning. P-skivan skall i allmänhet placeras innanför bilens vindruta lätt avläsbar från utsidan. Mer än en p-skiva får inte placeras synlig från utsidan. P-skivan används vid uppställning av fordon på avgiftsfria bilplatser, även om kombinationer med avgiftsupptagning förekommer. 3.2 Historik (Utdrag ur den engelska parkeringshandboken On-Street parking, A Guide to Practice ) Parkeringsskivor introducerades första gången i Paris 1957. Inom en viss zon Zone Bleue, kunde bilar med p-skiva parkera gratis i en timme eller en och en halv timme beroende på när på dagen parkeringen ägde rum. Systemet spred sig till många andra franska städer och till andra europeiska länder, Tyskland, Nederländerna, Österrike, Schweiz och Italien. I England introducerades p-skivan i slutet av 1960-talet.

14 (24) Skivorna används fortfarande i England, vanligtvis för kontroll av tidsbegränsad avgiftsfri parkering i en rad mindre städer. I London används de inte. Erfarenheterna visar att skivorna är mer lämpade för att användas i mindre städer, där efterfrågan på parkeringsplatser inte överskrider tillgången på parkeringsutrymmen i någon större omfattning och där merparten av efterfrågan finns inom ett begränsat område i staden med tämligen regelbunden användning av utrymmet. (Brierly 1972) Städer som Harrogate och kringliggande marknadsorter som Bridge och Rippon, Carlisle och städer på Isle of Wight använder p-skivor och ger stöd åt Brierleys uttalande. Alla dessa platser har besökare/turister, och systemet med p-skivor uppmuntrar långtidsparkerarna att parkera på särskilda parkeringsplatser, där en viss avgift tas ut. P-skivorna, som tillåter parkering på vissa angivna platser under två timmar, uppmuntrar till hög omsättning, vilket ger lokalbefolkningen bättre möjligheter att finna en bilplats vid inköpsresor etc. Skivorna är i allmänhet gratis. 3.3 Europeisk standard för p-skivor Vid European conference of Ministers of Transport i Paris 1979 diskuterades en del problem vad gäller europeiska länders olika syn på utformningen av p-skivor. Det ansågs innebära onödiga svårigheter att resa utomlands med bil, då det egna landets p-skivor inte kunde användas i andra länder. För att råda bot på detta sökte the Committee for Road Traffic, Signs and Signals komma överens om standardisering av en europisk p-skiva. Det var inte skivans utseende och storlek som var problemet utan mer det faktum, att vissa länder (Frankrike, Belgien och andra) använde en skiva, som inte bara visade ankomsttiden utan även den tidpunkt, då föreskriven parkeringstid gick ut. Kommittén enades så småningom om att medlemsländerna fr o m 1982 skulle använda en p- skiva, som endast visade ankomsttiden och ha ett utseende ungefär som en bilagd avbildning visade. Danmark och Frankrike tilläts använda sina egna p-skivor även utomlands, trots att dessa skilde sig från den föreslagna europeiska i vissa avseenden. Vid denna tidpunkt användes p-skivor i Belgien, Danmark, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och Österrike men inte i Finland, Grekland, Norge och Sverige.

15 (24) 3.4 Vilka är erfarenheterna med p-skiva? Allmänt Som nämnts används P-skiva i cirka 40 kommuner i Sverige. Det har bedömts väsentligt att göra personliga besök i de största kommunerna, Stockholm och Malmö, samt de normalstora, Varberg och Trelleborg. Vidare har Köpenhamn bedömts vara intressant att besöka, eftersom de använder p-skivor. Telefonintervjuer har gjorts med representanter för Piteå och Gotlands kommuner. Vid intressanta och givande samtal med de intervjuade har följande frågor ventilerats: Hur ser en p-skiva ut? Vilka tillverkar p-skivor? Vad kostar en p-skiva att tillverka? Hur sker distributionen? Var används p-skivor? Hur lång tillåten parkeringstid är lämplig? Övervakningssynpunkter? Vilka resurser krävs för driften? Reklamfinansiering? Vad kostar p-skivan bilisten? Hur hanteras sällanparkerare/turister? Finns p-skivor för nyttotrafik och/eller boende? Vad anser p-operatörerna? Vad anser parkerarna? Hur ser en p-skiva ut? I den ovan nämnda europeiska standarden föreskrivs, hur en p-skiva bör vara utformad till storlek och funktion. Flertalet p-skiveoperatörer känner troligen inte till standarden. Detta är förmodligen inte heller av väsentlig vikt. Den vanligast förekommande p-skivan är av plastbehandlad papp med storleken 11x17 cm, med fast visare och rörlig urtavla, indelad i halvtimmar med hela timmar markerade 1-12 ifrån övervakaren läsbar storlek och 13-24 i mindre storlek. Denna typ av p-skiva placeras liggande ovanpå fordonets instrumentpanel och fullt läsbara utifrån.

16 (24) I exempelvis Köpenhamn används en p-skiva av klarplast i ungefär samma format som ovan, men med rörlig visare och fast urtavla indelad i kvartstimmar och hela timmar markerade 1-12. Denna skiva fästs självhäftande på insidan av bilens framruta eller lämplig sidoruta. Stockholms Gatu- och Fastighetskontor har nyligen tagit fram en p-skiva i miniformat 5,5x8,5 cm, med fast visare och rörlig urtavla indelad i halvtimmar med markerade hela timmar 1-12 och 13-24. Även denna skiva fästs självhäftande på insidan av vindrutan. De vanligast förekommande p-skivorna är försedda med Regler och bestämmelser för p- skiva, exempelvis enligt följande: Ställ in ankomsttiden vid pilen, avrundad till närmast följande hel resp halv timme Om ankomsten sker före tidsbegränsningen som anges på P-skylten ställs skivan in på det kockslag begränsningen börjar, t ex klockan 8. P-skivans inställning får inte ändras under pågående parkering. Placera P-skivan, lätt avläsbar utifrån, på höger sida innanför vindrutan. Endast en P-skiva får användas vid varje uppställningstillfälle. Alla typer av p-skivor har inte denna text, som dock måste anses vara värdefull att ha med. Kan då en p-skiva få se ut hur som helst? I princip, ja! juridiskt sett. Det finns rättsfall, där vederbörande inte lyckats skaffa en p-skiva. I brådskan hade denne då på en lapp skrivit ungefär så här jag parkerade bilen klockan 14.00. Detta ansåg domstolen var tillfyllest i det specifika fallet. Man kan också själv i princip rita en egen p-skiva bara den utformas som en klocka med visare och fullt läsbar utifrån. Önskvärt är emellertid, att p-skivan har ett visst standardutseende och att den är mycket lätt att införskaffa. Om en viss p-skiva används i Trelleborg, kan den då användas i Piteå och i Köpenhamn? P- skivor används för kontroll av tidsreglerad parkering. Den är i detta sammanhang inte ett betalmedel. Följer bilister de regler för handhavande av p-skivor som gäller i Piteå och Köpenhamn, kan p-skivan från Trelleborg mycket väl användas. På en del p-skivor finns texten Denna P-skiva är rikstäckande och kan användas överallt där avgiftsfri parkering tillåts med P-skiva som tidsmätare Den är uppenbarligen inte bara rikstäckande, utan kan användas även utomlands, där p-skivor nyttjas. Slutligen tycks den allmänna uppfattningen vara, att p-skiva av plast, som fästs på vindrutan är mer lönsam, eftersom de lösa pappskivorna försvinner, eller trasas sönder, varför ny skiva måste hämtas.

17 (24) Vilka tillverkar p-skivor? I Sverige tycks finnas i huvudsak två tillverkare av p-skivor. DM Projects AB i Malmö tillverkar p-skivor i både papp och plast för flertalet kommuner, som nyttjar p-skivor. Citytavlan AB i Stockholm levererar samtliga p-skivor, som används i Stockholm samt till en del kommuner och företag i övriga Sverige. Skivor förekommer både i papp och plast. Vad kostar en p-skiva att tillverka? Tillverkningskostnaden för en p-skiva av de slag som behandlats ovan tycks för närvarande ligga mellan tre (3) och fem (5) kr/st beroende på utformning och antal. Denna kostnad innefattar då av p-operatören önskad text av olika slag men inte kommersiell reklamtext, som behandlas längre fram i rapporten. Det kan i sammanhanget nämnas, att Malmö köper ca 25 000 p-skivor per år, Stockholms Gatu- och Fastighetskontor ca 100 000 och Stockholms Parkering ca 45 000. Hur sker distributionen? Då p-skivan infördes i Varberg år 1991 fick 21 000 hushåll en p-skiva gratis tillsammans med ett informationsblad. Framställningen av dessa första p-skivor sponsrades av 10-12 olika sponsorer med sponsortryck på skivorna. Intresset för denna sponsring avtog snabbt. Idag säljs p-skivan av lokala handlare via Ströget-föreningen. P-skivor med reklamtryck säljs även av bensinstationer. En p-skiva av papp kostar tio (10) kr och en av plast 20 kr. Kommunen har ingen egen distribution. I Stockholm, där den nämnda miniskivan används, förses hågade bilister med p-skiva ur speciella automater i anslutning till parkeringarna. Dessa automater sköts av en särskild entreprenör, som får täckning för sina kostnader genom reklam på automaterna inte på p- skivan. Vissa problem har uppstått, då automaterna okynnestöms på skivor, som sedan kastas på marken. Kommunens egna skivor är utan reklam och distribueras förutom i automater via medborgarkontor, bensinstationer och Tekniska nämndhuset. Även trafikövervakare tillhandahåller skivorna. I övriga kommuner varierar distributionskanalerna något. Emellertid kan p-skivor normalt hämtas gratis hos polis, turistbyråer, på vissa bensinstationer och hos den ansvariga kommunala instansen.

18 (24) Var används p-skivor? Normalt används p-skivor på avgiftsfria tidsreglerade bilplatser i centrala områden, där hög parkeringsomsättning är önskvärd. I Stockholm används p-skivan i förorternas centrumbildningar (cirka 1 300) och vid infartsparkeringar. I Malmö används p-skivan på cirka 1 000 avgiftsfria tisbegränsade bilplatser. Stegvis kommer p-skivan att införas på alla avgiftsfria tisbegränsade platser. I Piteå används p-skiva på den offentligrättsliga parkeringen endast där motorvärmare finns. Den kompletteras då med ett särskilt motorvärmarkort, som får köpas. Dessutom används p-skiva inom avgiftsfri tidsreglerad tomtmarksparkering. P-skiveparkering i Varberg sker på 220 mycket centralt belägna bilplatser och på delar av sjukhusparkeringen. Observera, att Varberg inte har någon avgiftsbelagd besöksparkering. Köpenhamns centrala delar är indelade i fyra parkeringszoner. I de tre innersta zonerna är all parkering avgiftsbelagd med tre olika taxor. I brokvarteren utanför city är parkering gratis upp till två timmar. Här krävs p-skiva. Hur lång tillåten parkeringstid är lämplig? I Köpenhamn kan den tidsbegränsade parkeringstiden variera mellan 15 minuter och tre (3) timmar. På en dansk P-skiva skall därför urtavlan vara indelad i kvartstimmar. Vanligaste tillåtna parkeringstid är dock två (2) timmar. I svenska kommuner är den minsta tidsregleringen normalt 30 minuter i Malmö dock en (1) timme. Enligt en del tillfrågade bör egentligen minsta tidsreglering vara en (1) timme, då faktisk parkeringstid närmar sig en timme, innan parkeringsanmärkning kan utfärdas. Det ökas gärna på en kvart före påbörjad tidsangivelse p g a slarvig inställning och en kvart efter utgången parkeringstid p g a respittid och observationstid. Det hävdas härvid, att den korta tidsbegränsningen 30 minuter kräver ständig uppsyn, vilket givetvis är mer resurskrävande. Normalt längsta parkeringstid är två (2) timmar, även om fyra (4) timmar förekommer och givetvis ännu längre vid Stockholms infartsparkeringar.

19 (24) Övervakningssynpunkter Ett av motiven för införande av p-skiva är, att parkeringsövervakningen underlättas. Avgiftsfri tidsreglerad parkering utan på något sätt markerad ankomsttid kan inte kontrolleras utan antingen full uppsyn under kontrolltiden eller exempelvis ventilkontroll och då med s k fyrhjulskontroll. Bland de trafikövervakare som intervjuats tycks meningarna vara delade vad avser tidsvinsterna samtidigt som alla är överens om att övervakningen underlättas med p-skivor som övervakningsinstrument. Vid små resurser till övervakning är emellertid fuskmöjligheterna stora. Fusket består vanligen i: flera p-skivor i framsätet med olika ankomsttider bilen flyttas en kort sträcka detta rör sig oftast om endast några decimeter p-skivan är inställd på en tidpunkt efter observationstidpunkten framflyttning av ankomsttid under pågående parkering p-skivan döljs delvis av annat föremål otillåten p-skiva två visare eller demolerad visare Även om de nämnda fuskmöjligheterna finns, tycks fusket inte vara särskilt utbrett. I exempelvis Malmö uppskattas fusket till cirka fem (5) procent. En allmän uppfattning bland intervjuade trafikövervakare är, att fuskarna ofta är desamma. Övervakarna lär känna sina pappenheimare på gången och löser problemen smidigt. En motorcyklist, en bilförare i öppen sportvagn ingen av dem behöver skaffa p-skiva. Här måste alltid övervakaren ta till ventilkontroll. Dessa förare kan nämligen anföra: Någon måste ha tagit p-skivan. Vilka resurser krävs för driften? Mindre och medelstora kommuner har oftast en (1) till två (2) övervakare totalt. För det mesta är p-skiveanvändandet det enda övervakningsinstrumentet ibland tillsammans med en eller två biljettautomater för ett fåtal avgiftsbelagda bilplatser. Skillnad i övervakningsresurser är inte mätbar vid system med eller utan p-skiva. Övrig drift sköts som en del av en vanlig tjänst som trafikingenjör eller motsvarande.

20 (24) För Stockholms del sköts distribution och marknadsföring av Citytavlan AB, som täcker sina kostnader med reklamintäkter. Enligt uppgift är antalet övervakare redan nu alldeles för litet, varför skillnad i övervakningsresurser med eller utan p-skiva inte kan avgöras. Driften i övrigt, skyltning, upplysning etc ingår i det ordinarie arbetet. I övrigt har inga uppgifter erhållits vad avser mindre eller större resurser vid införandet av p- skivor. Det tycks emellertid vara fråga om enbart ett visst mått av initialresurser vid införandet. Reklamfinansiering? För mindre och medelstora kommuner är det uppenbarligen så, att p-skivan blivit ett positivt instrument, där kommunens servicevilja kommer till uttryck och i vissa fall som exempelvis i Trelleborg ger kommunen goodwill åt turister och andra besökare. I de flesta fall väljer således kommunen att ta på sig kostnaden för framställning och distribution av p-skivor, där istället eventuell reklamplats används för kommuninformation och liknande. Som nämnts tidigare delades p-skivor ut gratis inledningsvis i Varberg, där skivan hade sponsortryck. Ett tiotal sponsorer medverkade. Intresset för denna typ av sponsring avtog snabbt. Idag förekommer ingen reklam på varbergsskivan mer än en kommunhälsning och en logotyp för Ströget Varberg, en köpmannasammanslutning i Varbergs centrum. I Piteå är reklam på p-skivor inte tillåten. I Stockholm förekommer inte reklam på p-skivorna. Citytavlan AB, som sköter p- skivedistributionen, har däremot reklamplatser i anslutning till sina p-skiveautomater. Den allmänna uppfattningen om reklam på p-skivor är den, att presumtiva företag inte vill förknippas med begreppet parkering och därför väljer att stå utanför reklam på p-skivor. P- skivereklam är inte populärt! Vad kostar p-skivan bilisten? Egentligen ingenting! Som framgått tidigare kan i stort sett alla sorters p-skivor användas och är också alltid tillåtna. De flesta är gratis. I Varberg har man valt, att låta affärsidkarna bekosta och distribuera p-skivorna. Skivorna säljs till en mindre kostnad. Andra p-skivor är emellertid tillåtna. I Piteå finns en exklusivare variant att köpa på stadshuset för en mindre kostnad. Bilisten kan välja. Väljer bilisten rätt, är en p-skiva gratis.

21 (24) Hur hanteras sällanparkerare/turister? Varberg är en turiststad. Turistbyrån, butiker och bensinstationer säljer p-skivan samt upplyser om parkeringsmöjligheter. Många turister är vana vid systemet och har egna skivor. I Köpenhamn finns alldeles utmärkta parkeringsguider i fickformat, som man kan få gratis på lite olika ställen. Där står allt om hur bilisten parkerar i Köpenhamn och var p-skivor finns att få. Sammanfattningsvis kan påstås följande: En normalbilist vet vad en p-skiva är. Han eller hon har redan skaffat en p-skiva. Den utnyttjas i många europeiska länder, har funnits i Danmark sedan 1975, finns i Sverige i över 40 kommuner. Turisten får alla upplysningar på turistbyråer i alla kommuner, där p-skiva används. Finns p-skivor för nyttotrafik och/eller boende? För nyttoparkerare i Stockholm gäller två timmars parkering, alltså ingen skillnad mot vanlig p- skiveparkering. Här finns en p-skiva i klarplast, på vilken dekalen för nyttoparkeringstillstånd fästs. P-skivan används inte för boendeparkering. I den s k p-skivezonen, brokvarteren utanför city, i Köpenhamn råder som nämnts tidigare en generell tvåtimmarsregel. Näringsidkare och boende i denna zon kan köpa särskilda parkeringstillstånd och slipper då tvåtimmarsbegränsningen. Detta tillstånd behöver då inte kopplas till p-skivan. I Malmö köper näringsidkare en speciell skiva avsedd för nyttoparkerare. Vad anser p-operatörer? Vad anser parkerarna? Uppstarten i ett nytt parkeringssystem kan tänkas bli mer eller mindre turbulent. Således hade parkerare och polis liten förståelse för p-skivesystemet till en början, när systemet infördes i Varberg. Detta har ändrats. Många turister är vana vid systemet och har egna skivor. De parkerar gärna på halvcentrala större parkeringsplatser, 200-300 meter från stadskärnan. Vana centrumparkerare däremot cirkulerar och letar plats. Uppfattningen i Stockholm är den att det stora flertalet av brukarna gynnas genom ett användarvänligt system för i första hand korttidsparkering. En minoritet kan antas uppfatta en helt oreglerad parkering eller längre uppställningstid som bättre alternativ. På vissa platser finns möjlighet att förlänga parkeringstiden utöver de två första fria timmarna genom att erlägga avgift för överskjutande tid. Det finns stor acceptans hos allmänheten för denna reglering.

22 (24) Sammantaget kan noteras, att samtliga tillfrågade p-operatörer, både handläggare och trafikövervakare, är positiva till p-skivesystemet. Det tycks också finnas en stor acceptans hos allmänheten för systemet. 3.5 Slutsats Övervakningen av avgiftsfri tidsreglerad parkering kan för erhållande av tillfredsställande efterlevnad bli en tidskrävande och långtråkig uppgift för trafikövervakaren. P-skivan är ett utmärkt hjälpmedel vid sådan parkering. Investeringarna är initiala och moderata. P-skivan är i allmänhet känd hos den vanlige bilisten och blir därför inte något stort informationsproblem, och distributionen är en enkel uppgift. Om avgiftsfri tidsreglerad parkering kan omfatta uppställning under minst 30 minuter och högst två(2) till fyra (4) timmar, bör p-skivan vara det naturliga kontrollinstrumentet. P-skivan kan också kompletteras med särskilda dekaler för nyttotrafiken.

23 (24) 4 Skrapkort/p-kuponger 4.1 Vad är skrapkort/p-kuponger? Parkeringskort, p-kort, p-kuponger, skrapkort är olika benämningar för i stort sett samma sak, nämligen ett visst slag av betalsystem för parkering. Bilisten själv talar med enkla medel om när fordonets parkeringstid börjar. För att inte förväxling skall ske med elektroniska parkeringskort, väljer vi här att använda begreppen p-kuponger och skrapkort. System med förutbetalda parkeringskort har funnits i flera länder sedan 1960-talet. Från början bestod kortet av en pappskiva, där bilisten markerade parkeringens början genom att med ett vasst föremål (penna, bilnyckel el dyl) sticka hål och markera månad, datum och klockslag. Om man köpt ett parkeringskort som kostar 5 kronor och parkerar på en plats där det kostar 5 kr/tim, får man parkera en timme. Parkerar man på en plats där det kostar 2 kr/ tim, får man parkera två och en halv timme. Systemet förutsätter att det är en enkel taxa så att det t.ex. inte kostar olika mycket olika timmar under dygnet. I sin enklaste form förses en p-kupong med förtryckta årtal och exempelvis månad. Kupongen gäller då valfri uppställning under angiven månad inom viss parkeringszon eller på bestämda markerade platser med iakttagande av den eventuella tidsbegränsning som gäller på platsen. Den ursprungliga formen av p-kupong, då bilisten markerade ankomsttid genom perforering, inbjöd till fusk, varför kupongerna har utvecklats efter hand. Idag förekommer därför denna typ av p-kuponger som s k skrapkort (med utformning som exempelvis en trisslott), där samma uppgifter som på de första kupongerna skrapas fram. Skrapkorten säljs i häften eller som enskilda kort. Som nämnts är skrapkort/p-kuponger i första hand ett betalsystem för parkering men förekommer även för exempelvis tillståndsparkering i vissa sammanhang.

24 (24) 4.2 Historik (Utdrag ur den engelska parkeringshandboken On-Street parking, A Guide to Practice ) Betalsystem med förbetalda kort, som stämplas av bilisterna och sedan placeras i fordonet, har använts i många år i europeiska länder. Det användes först i Sverige, där det utvecklades som Park System. I Storbritannien användes systemet först i Bath 1987, där det går under namnet parkeringskupongsystemet. Från början var kupongen utformad så, att bilisten markerade månad, datum och klockslag genom att sticka hål i kupongen. Detta har utvecklats vidare. I dag finns kuponger av papp med skrapbara fält (jfr trisslott), som visar veckodag, datum och klockslag. I övrigt fungerar systemet som det ursprungliga. Tre större företag distribuerar parkeringskuponger i Storbritannien. Langdale-systemet, som är baserat på den ursprungliga svenska upphovsrätten, och Telpark-systemet, som från början kommer från Israel, var de företag som först införde parkeringskuponger. Nyligen fick de sällskap av European Parking Solutions. Företagen erbjuder ett komplett paket för lokala myndigheter med etablering av en kedja av försäljningsställen i området, tillhandahållande av kuponger, inkassering av avgifter och ett fullständig revision av lager och ekonomi. Kostnaderna för denna tjänst ligger på mellan 15 och 50 % av bruttointäkterna, beroende på hur många kuponger som säljs. Kuponger som alternativ till parkeringsmätare och parkeringsautomater, kan även användas i form av besökskuponger för engångsbruk. Ett antal olika myndigheter har använt kuponger på detta sätt. Boende kan köpa kuponger till sina besökare (ett slags engångstillstånd där de boende normalt får köpa ett visst maximalt antal av varje år), som sedan får parkera på en boendeparkering genom att placera ett skrapkort i bilen efter att ha skrapat fram det aktuella datumet. Det finns nu ett antal kupongsystem igång i Storbritannien alltifrån Londons stadsdelar till Cardiff och ett antal residensstäder. En brittisk standard håller för närvarande på att utarbetas för parkeringskuponger.

25 (24) 4.3 Vilka är erfarenheterna av skrapkort/p-kuponger Allmänt Så kallade skrapkort eller parkeringskuponger är inte vanliga i Sverige. För de intervjuade kommunerna gäller följande: Stockholm Malmö Köpenhamn Piteå Trelleborg Varberg förekommer inte förekommer inte finns av speciellt slag förekommer inte finns av speciellt slag förekommer inte Köpenhamn Som nämnts är Köpenhamn indelad i ett antal parkeringszoner. I brokvarteren utanför den avgiftsbelagda indre by med tvåtimmarsbegränsning går det bra att köpa en skrapbiljett gällande ett dygn, en s k dagbiljett, eller en tilläggsbiljett gällande två timmar utöver de två fria timmarna. Även i den indre by finns skrapbiljetter att köpa, där månad, datum, timmar och kvartstimmar skrapas fram. Betalning görs per timme. Köpenhamns skrapbiljetter är komplement till vanlig parkeringsbiljett i den indre by och till p-skiva i brokvarteren. Skrapbiljetterna kan köpas hos Parkering København, på Rådhuspladsen, i turistbyråer och på posten. Enligt uppgift fungerar systemet väl. Trelleborg I Trelleborg finns en Endags P-biljett för parkering på Rådhusets avgiftsbelagda besöksparkering. Besökare till Rådhuset kan få biljetten i receptionen, där perforering görs för månad och datum. Denna typ av parkeringskort är enkel och finns gissningsvis på flera håll i Sverige och i olika sammanhang.

26 (24) Alingsås I Alingsås sökte Park System AB introducera parkeringskort (skrapkort) år 1991. Vid ankomsten skulle bilisten skrapa fram månad, dag, datum, timme och minuter (femminutersintervall). Fordonet skulle därefter kunna vara uppställt under längst den tid som framgick av skyltningen på platsen. Kortet kunde köpas styckevis eller i häfte och tänktes gälla på avgiftsbelagd parkering. Systemet kom aldrig till stånd. Visby, Kalmar I Visby fanns ett skrapkortsystem till för cirka tio år sedan, då det ersattes av p-skiva. Även i Kalmar har funnits ett skrapkortsystem, som har lagts ned. Kostnader Framställningskostnaden för ett skrapkort är i storleksordningen 0,25-0,50 kr/st beroende på utformning och antal, vilket inte borde vara avskräckande för en engångsprodukt om p- avgiften samtidigt är någonting mellan fem (5) och tio (10) kronor för avsedd parkeringstid. Därtill kommer kostnader för distribution och försäljning. 4.4 Slutsats Skrapkort/p-kupong bör inte vara ett separat betalsystem för parkering utan mer ett komplement till annat betalsystem. Systemet är ofta begränsat av att s k skrapkort måste förtryckas med visst belopp, och distribution och försäljning är inte helt enkla uppgifter. Dessa begränsningar kan vara orsaken till att systemet inte vunnit gehör i Sverige. Skrapkortsystemet bör emellertid inte avfärdas utan vidare studier. Detta visar bl a användningen i Köpenhamn, där det kompletterande systemet påstås fungera väl.

P-Skiva och skrapkort - en kunskapssammanställning Det föreligger ofta ett underskott i bilplatsbalansen i våra städers centrala delar, dvs.utbudet av bilplatser motsvarar inte efterfrågan. För att komma till rätta med problemet gäller bland annat att öka omsättningen av parkerade bilar, så att de platser som upplåts för parkering förbehålls de biluppställningar som är till mest nytta för både samhället och individen. För att höja omsättningen måste parkeringen regleras, vilket kan ske genom enbart tidsreglering, enbart parkeringsavgifter eller en kombination av dessa. Tidsreglerad parkering utan avgift är en för parkeringsoperatören billig åtgärd ur investeringssynpunkt, eftersom endast skyltsättning krävs för att ange längsta tillåtna tid. Däremot är tidsbegränsning resursintensiv då den ställer höga krav på övervakningen. I ett flertal kommuner i Sverige och utomlands används vid tidsreglerad parkering utan avgift sk. P-skivor för att öka efterlevnaden. I mindre omfattning används skrapkort/pkuponger. Denna rapport är en kunskapssammanställning avseende användandet av P- skivor/skrapkort i Sverige och Norden. Rapporten beskriver omfattningen av användandet, kostnaden, trafikantens kännedom, driftsorganisation mm. Trafikkontoret, Box 2403, S-403 16 Göteborg. Besöksadress: Köpmansgatan 20. Hållplats: Brunnsparken Internetadress: http://www.trafikkontoret.goteborg.se Tel 031-61 37 00. Fax 031/711 98 33. E-post trafikkontoret@trafikkontoret.goteborg.se PRIS 150:-