-----.---- REGERI NG SKANSLI ET Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-1049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående tillämpningen av direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (KOM:s ref SG-Greffe(2010) DI 17230, ärendenummer 2009/4080) (19 bilagor) 1. Europeiska kommissionen har ett motlverat yttrande, som överlämnades till Sveriges ständiga representation vid den Europeiska unionen den 29 oktober 2010, gjort gällande att Sverige överträtt artiklarna 23-55 i direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (direktivet). Överträdelsen består enligt kommissionen i att svenska kommunala myndigheter i tre fall tilldelat närstående bolag kontrakt om avfallshanteringstjänster, utan föregående upphandling. Kommissionen anser att det rör sig om offentlig upphandling i den mening som avses i artikel 1.2 i direktivet, eftersom betalning sker från en kommunal myndighet till det bolag som utför tjänsten. Eftersom kontrakt om hantering av hushållsavfall omfattas av bilaga IlA till direktivet, och därmed bör tilldelas i enlighet med bestämmelserna i direktivet, är det enligt kommissionen möjligt att de svenska myndigheterna inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt direktivet. De ifrågasatta kontrakten 2. Det motiverade yttrandet avser 1) ett kontrakt som kommunerna Ängelholm och Heisingborg har tilldelat Nordvästra Skånes Renhållning AB (NSR), ett regionalt avfallshanteringsföretag som dessa kommuner äger tillsammans med andra kommuner, 2) ett kontrakt om insamling av hushållsavfall som Helsingborgs kommun har tilldelat Renhab AB, som varit ett helägt dotterbolag till NSR men numera uppgått i NSR genom fusion, samt 3) ett kontrakt om hantering av hushållsavfall som kommunerna Tomelilla och Simrishamn har tilldelat Sydvästra Skånes Renhållning AB (SYSAV), ett regionalt avfallshanteringsföretag som dessa kommuner äger tillsammans med andra kommuner. Postadress 10339 STOCKHOLM Besi!ksadress Malmlorgsgalan 3 Telefonväxel 08-4051000 Tglefax 08-723 Il 76 E-post; registrator@foreign.minlstry.se X400, S~Reglstralor; O~Forelgn; P~Minlstry; A~SIL, C~S[ Telex 10590 MINFOR S
2 Kommissionens synpunkter Regeringen redogjorde i svaret på formell underrättelse i ärendet för ett antal åtgärder som skulle vidtas i syfte att anpassa de berörda kommunernas styrmedel och de kommunägda bolagens verksamhet. Detta för att möjliggöra tillämpning av det så kallade interna undantag, som utvecklats i EU-domstolens praxis, enligt vilket ett offentligt organs direktanskaffning av varor och tjänster från närstående juridiska personer under vissa förutsättningar är tillåten.! Av denna praxis framgår att två kriterier måste vara uppfyllda för att undantaget ska vara tillämpligt; En lokal myndighet som är en upphandlande myndighet ska utöva en kontroll över den fristående enheten i fråga som motsvarar den kontroll som den utövar över sin egen verksamhet, och den fristående enheten ska utföra huvuddelen av sin verksamhet för den eller de upphandlande myndigheter som innehar den. Kommissionen konstaterar emellertid i det motiverade yttrandet att för närvarande är verksamhetskriteriet inte uppfyllt avseende vare sig NSR, Renhab AB eller SYSAV. 4. Kommissionen anför avseende kontrakten som tilldelats NSR och dess filial Renhab AB, att verksamhetskravet inte är uppfyllt om NSR:s omsättning på den privata marknaden står kvar på uppgivna 27 procent eller på en betydande nivå. Kommissionen påpekar att enligt praxis kan denna andel av verksamheten bara vara av marginell betydelse om enheten ska betraktas som en intern enhet, med hänvisning till EUdomstolens avgörande i C-340j04 Carbotermo. 5. I fråga om kontraktet som tilldelats SYSAV konstaterar kommissionen att det framgick av svaret på formell underrättelse att 52 procent av omsättningen härrör från tjänster till ägarna och att 48 procent härrör från tjänster som utförs på den privata marknaden, men att den andel av omsättningen som härrör från den privata marknaden ska minskas till 20 procent från och med den l januari 2011. Kommissionen anser att även om en minskning till 20 procent av omsättningen härrörande från den privata marknaden nås, skulle verksamhetskravet ändå inte vara uppfyllt, eftersom denna andel inte kan anses vara obetydlig. 6. Kommissionen anför vidare att så länge bolagen inte uppfyller verksamhetskravet, det vill säga att huvuddelen av deras verksamhet 1 Under vilka förutsättningar det är fråga om en intern tilldelning av kontrakt som inte omfattas av unionsrättens bestämmelser om offentlig upphandling har utvecklats i avgörandet i C-l 07/98 Teckal, REG 1999, 1-08121, punkt 50, samt i bl.a. avgörandena i C-458/03 Parking Brixen, REG 2005, 1-08585, punkt 62, och C-480/06, kommissionen mot Tyskland, REG 2009, 1-04747, punkt 34. Att undantaget kan tillämpas i fråga om kontrakt som en upphandlande myndighet tilldelat bolag som den äger tillsammans med andra offentliga organ framgår av bl.a. avgörandena i C 340/04 Carbotermo, REG 2006,1-4137, punkt 37, C-324/07, Coditel Brabant, REG 2008, 1-08457, punkt 31 och C-573/07 Sea, REG 2009, 1-08127, punkt 45.
3 riktas mot deras respektive ägare, är det inte meningsfullt att bedöma kontrollens ändamålsenlighet. Regeringens inställning 7. Den svenska regeringen är givetvis mycket angelägen om att svenska kommuner följer unionsrätten vid tilldelning av kontrakt. För att undanröja alla tvivel om att så är fallet har de berörda kommunerna och bolagen gjort betydande ansträngningar för att uppfylla kriterierna för att aktuella avtal ska omfattas av det interna undantaget från upphandlingsskyldighet enligt direktivet. Regeringen kommer nedan att utveckla vilka konkreta åtgärder som vidtagits sedan regeringen svarade på den formella underrättelsen. Som bakgrund vill dock regeringen först kort redogöra för hur avfallshanteringen i Sverige är organiserad. Regeringen vill också inledningsvis upplysa om att ett temporärt undantag från tillämpningen av upphandlingsreglerna motsvarande det interna undantaget har införts i svensk lagstiftning, från och med den 1 juli 2010 till och med den 31 december 2012. Undantaget är tillämpligt även i fall då avtal har slutits före ikraftträdandet. Sveriges avfallsmarknad i dag 8. Avfallshanteringen i Sverige styrs i huvudsak av unionsrättsliga regler på avfallsområdet, bland annat ramdirektivet om avfall (2008/98/EG). I Sverige är ansvaret för avfallshanteringen fördelat på flera olika aktörer. Alla som ger upphov till avfall är skyldiga att se till att det hanteras enligt gällande regler. Kommunerna har ett särskilt utpekat ansvar för att hushållsavfall inom kommunen insamlas och återvinns eller bortskaffas. Obligatoriskt producentansvar finns för förpackningar, bilar, däck, returpapper, batterier och elektriska och elektroniska produkter. Ansvaret innebär att den som tillverkar eller importerar produkter ska se till att avfallet samlas in och behandlas. 9. Avfallsmarknaden i Sverige består aven mängd delmarknader. Insamlingen av avfall sköts till största delen av privata aktörer. Insamlingen av hushållsavfall sköts till tre fjärdedelar av privata entreprenörer på uppdrag av kommunerna. Insamling av avfall under producentansvar och annat avfall sköts i allt väsentligt av privata aktörer. När det gäller behandlingen av avfallet (det vill säga kompostering, rötning, förbränning och deponering) tas en betydande del om hand av kommunerna eller deras bolag. Detta beror bland annat på att behandlingskapacitet har byggts upp av kommunerna, inte bara för att omhänderta hushållsavfallet, utan även för att kunna omhänderta sådant avfall som kommunerna inte har ett utpekat ansvar för. En stor del av industrins avfall behandlas dock av industrin själva.
4 10. Kommunerna har sett det som en del av sitt offentliga åtagande att kunna behandla såväl hushållsavfall som övrigt avfall i sina anläggningar och att göra de stora investeringar som krävs vid uppförandet av olika behandlingsanläggningar för alla sorters avfall. Detta har fått till resultat att behandlingen av alla former av avfall i Sverige i dag i stor utsträckning görs av kommuner eller kommunala bolag, eftersom dessa äger de flesta förbrännings- och behandlingsanläggningarna. Av de 49 befintliga anläggningarna för biologisk återvinning är 46 stycken kommunalägda. Av de 31 befintliga anläggningarna för energiåtervinning är 27 kommunalägda. 11. Avfallet omvandlas till energi som förs vidare till konsumenterna via eloch fjärrvärmenät samt i form av biogas, som vanligen används som drivmedel för lokaltrafikens bussar. Sverige är bland de främsta länderna i världen när det gäller effektiva sammanbyggda systemlösningar inom biogas, fjärrvärme, vattenrening och avfallshantering. Sverige har i dag ett sammanhängande och ändamålsenligt nätverk av anläggningar för bortskaffande och återvinning av blandat kommunalt avfall, som innebär att avfallet kan omhändertas vid en nära belägen anläggning, i enlighet med ramdirektivet om avfall. Vad som nu sagts ger en bakgrundsbild till varför svenska kommuner ofta samverkar, bland annat i gemensamt ägda bolag, för att säkra avfallshanteringen. Samverkan är för kommunerna en naturlig verksamhetsform för att nå mesta möjliga miljö- och samhällsnytta, för att hantera avfallet på ett kostnadseffektivt sätt och för att säkra den kompetens som krävs. 12. När det sedan gäller de ifrågasatta formlösa kontrakten vill regeringen hänvisa till den utförliga redogörelse för kommunernas styrmedel, samverkan och ägande av berörda bolag, samt de senares verksamhet, som gjordes i svaret på formell underrättelse, och inrikta detta svar främst på de förändringar som nu skett. I fråga om NSR måste emellertid följande formella invändning fortfarande göras. NSR ägs av sex kommuner vars inbördes förhållanden regleras i ett konsortialavtal. Det aktuella konsortialavtalet utgör ramen inom vilket uppdrag om avfallshantering slutits formlöst och ingicks år 1981. Någon ändring av avtalet har inte gjorts sedan 1984. Eftersom avtalet således ingicks före Sveriges anslutning till EES/EU och inte ändrats sedan dess bedömer regeringen att det är möjligt att detta avtal inte omfattas av Sveriges skyldigheter enligt direktivet. 2 Det är svårt att se att det faktum att Renhab AB, som tidigare var ett helägt dotterbolag till NSR, i september år 2010 fusionerats med NSR skulle utgöra en betydande ändring av kontraktet, som slutits på obestämd tid. Med detta sagt har nu följande förändringar skett. 2 jfr. EV-domstolens avgörande i C-454/06, pressetext Nachrichtenagentur, REG 2008, 1-04401, särskilt punkterna 34 och 51.
5 Verksamhetskriteriet NSR 13. Kommissionen anför alltså i det motiverade yttrandet beträffande NSR, i vilket alltså Renhab AB uppgått genom fusion, att verksamhetskriteriet inte är uppfyllt om omsättningen på den privata marknaden står kvar på 27 procent. 14. Det pågår hos delägarkommunerna och bolaget en process i syfte att anpassa verksamheten till de krav som ställs för att det interna undantaget ska vara tillämpligt. Vad gäller verksamhetskravet har den andel av verksamheten som härrör från den privata marknaden minskat något och ligger nu på 25 procent. Genom ett omfattande förändringsarbete som pågår hos bolaget ska denna andel av omsättningen minska till 19 procent år 2011 och till 8 procent år 2012. Detta kommer att ske till följd av att delägarkommunerna har beslutat att utöka sin samverkan inom avfallsområdet genom att lämna över sina respektive beställar- och utförarorganisationer inom avfallsområdet till bolaget. Detta kommer att öka bolagets omsättning som härrör från tjänster till ägarna. Den del av bolagets verksamhet som riktar sig till den privata marknaden kommer dessutom att minska till följd av att bolaget i framtiden endast kommer att hyra ut vissa delar av behandlingsanläggningen till privata leverantörer, i stället för att självständigt ta ansvar för behandlingen av avfallet. Av bilaga 1 och 2 framgår hur NSR stegvis avser att genomföra denna omställning. 15. Regeringen anser mot denna bakgrund att det är visat att NSR, genom det förändringsarbete som pågår, år 2011 respektive år 2012 kommer att komma ned till sådana låga nivåer av extern försäljning att verksamhetskravet får anses uppnått. Att bolaget i dag har en relativt högt extern försäljning kan förklaras genom den struktur som råder på den svenska avfallsmarknaden och som innebär att de avfallsanläggningar som finns i huvudsak ägs av kommunala bolag. Det kan också därför anses rimligt att godta en viss nödvändig omställningstid för bolaget. SYSAV 16. Även när det gäller SYSAV anser kommissionen att verksamhetskriteriet för tillfället inte är uppfyllt och att de åtgärder som SYSAV tidigare uppgett ska genomföras - som innebär en minskning till 20 procent av omsättningen som härrör från den privata marknaden - inte är tillräckliga. 17. Även SYSAV har nu inlett en process i syfte att anpassa sin verksamhet. När det gäller verksamhetskravet har SYSAV, vid en strikt uppdelning av verksamheten i tjänster till ägarna respektive till den privata marknaden, nu beräknat att omkring 16 procent av omsättningen för år 2009 var hänförlig till omhändertagande av avfall från den privata marknaden.
6 Enligt inlämnat intyg från auktoriserad revisor har det inte kommit fram några omständigheter som tyder på att denna beräkning inte ger en rättvisande bild av omsättningens fördelning.) Vidare beräknar SYSAV att denna andel av omsättningen dessutom kommer att minska till 15 procent år 2010 och till 11 procent år 2011. Detta kommer att ske till följd av att delägarkommunerna har beslutat att utöka sitt samverkan inom avfallsområdet genom att lämna över ytterligare kommunala uppgifter inom avfallsområdet till bolaget. Detta kommer att öka bolagets omsättning som härrör från tjänster till ägarna. Bolaget har även under senare år erfarit en generell minskning av den verksamhet som riktar sig till den privata marknaden. Anledningen till minskningen är ökade möjligheter till egen materialåtervinning inom industrin, vilket inneburit ett minskat behov av hantering av avfallet vid särskilda behandlingsanläggningar. Av bilaga 3, 4, 5 och 6 framgår hur SYSAV stegvis avser att minska den externa försäljningen av tjänster. 18. Regeringen anser -liksom avseende NSR - att SYSAVår 2010 respektive år 2011 kommer att komma ned till sådana låga nivåer av extern försäljning att verksamhetskravet får anses uppnått. Kontrollkriteriet 19. När det sedan gäller kontrollkriteriet kan konstateras att EU domstolen i sin praxis uttalat att den omständigheten att den upphandlande myndigheten tillsammans med andra offentliga myndigheter äger hela aktiekapitalet i det bolag som tilldelats kontraktet som regel tyder att den upphandlande myndigheten utövar en kontroll över detta bolag motsvarande den som den utövar över sin egen förvaitning. 4 Det framgår också av praxis att för att bedöma huruvida den upphandlande myndigheten utövar en sådan kontroll över det bolag som tilldelats kontraktet ska samtliga relevanta lagbestämmelser och omständigheter beaktas, samt att av denna prövning måste framgå att bolaget är underställt en kontroll som gör det möjligt för den upphandlande myndigheten att påverka de beslut som fattas av nämnda bolag. Det ska vara fråga om en möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande i fråga om såväl bolagets strategiska mål som dess viktiga beslut. 5 20. Det kan som utgångspunkt när det gäller kontrollkriteriets uppfyllnad konstateras att det inte finns något inslag av privat ägande av de nu \ Tidigare inlämnade uppgifter avseende den externa delen av omsättningen för 2009 baserades, felaktigt, på en uppdelning av verksamheten i "konkurrensskyddad företagsverksamhet" respektive "konkurrensutsatt företagsverksamhet" enligt cn modell som utarbetats av Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och som syftar till att ge vägledning angående de redovisningskrav som ställs i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Denna lag genomför direktiv 2000/52/EG, det så kallade transparensdirektivet, i svensk rätt. 4 Se t.ex. avgörandet i C-5 73/07 Sea, punkt 45 med hänvisning till tidigare praxis. 5 Se t.ex. avgörandet j C-573/07 Sea, punkt 65 med hänvisning till tidigare praxis.
7 berörda bolagen. När det gäller svensk rätt rörande aktiebolag som svenska kommuner äger ensamt eller tillsammans med andra kommuner, ställer kommunallagen (1991 :900) krav på ägarkommunerna att vidta vissa åtgärder för att kontrollen över bolaget ska säkras. Kommunerna ska bland annat fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, utse samtliga styrelseledamöter och se till att fullmäktige får ta ställning innan beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas i verksamheten. 6 I den svenska aktiebolagslagen (2005:551) finns en sanktionerad direktivrätt för överordnade bolagsorgan, som framgår (motsatsvis) av 8 kap. 41 andra stycket aktiebolagslagen. Ägardirektiv är ett skriftligt styrdokument som ägaren lägger fram på bolagsstämman. I många offentligt ägda aktiebolag beslutar stämman om stående aktieägardirektiv till styrelsen och verkställande direktören. Sådana stående aktieägardirektiv omfattar regelmässigt frågor om styrning och kontrolf NSR 21. I fråga om NSR uppgav regeringen i svaret på formell underrättelse att det skulle vidtas åtgärder avseende styrningen av bolaget bland annat genom förändringar i ägardirektiven. Följande har skett. NSR har genomfört förändringar som framgår av bolagsordning, aktieägardirektiv och konsortialavtal, se bilaga 7, 8 och 9. Enligt dessa handlingar är ändamålet med bolaget att ägarkommunerna ska samverka inom avfallsområdet. Vidare framgår att varje delägarkommuns fullmäktige utser ett visst antal av bolagets styrelseledamöter. Dessutom ska vissa uppräknade frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt underställas kommunernas fullmäktige innan bolagets styrelse fattar beslut. Det åligger också bolaget att fortlöpande rapportera till delägarkommunerna om bolagets ekonomiska och verksamhetsmässiga utveckling. 22. Sammantaget är detta omständigheter som enligt regeringens bedömning talar för att kontrollkriteriet är uppfyllt. SYSAV 23. Regeringen uppgav i svaret på formell underrättelse att delägarkommunerna och bolaget var aktiva och vidtog åtgärder för att kontrollkriteriet ska kunna uppfyllas. 24. SYSAV ägs av fjorton delägarkommuner. Bolaget har gett in bolagsordning, aktieägardirektiv och konsortialavtal, se bilaga 10, 11 och 6 Se 3 kap. 17 kommunallagen. Av 2 kap. 17 kommunallagen framgår de helt grundläggande förutsättningarna; kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget.) 7 Se svaret på formell underrältelse för en mer utförlig redogörelse för relevanta bestämmelser i kommunallagen och aktiebolagslagen.
8 R Av dessa handlingar framgår att ändamålet med bolagets verksamhet är att svara för den regionala avfallshanteringen inom verksamhetsområdet för delägarkommunerna, samt att verksamheten i huvudsak ska bedrivas för eller tillsammans med delägarkommunerna. Vidare framgår att samtliga delägarkommuner ska vara representerade i bolagets styrelse. Bolaget ska även kontinuerligt hålla ägarkommunerna informerade om sin verksamhet och ska tillförsäkra delägarna, såvitt avser strategiska mål och viktiga beslut, en kontroll över bolaget som motsvarar den de utövar över sin egen verksamhet. För att undersöka om det finns behov av att ytterligare stärka ägarnas kontroll över bolaget har bolaget beslutat om en samlad översyn av bolagsordning och ägardirektiv, se bilaga 13. 25. Sammantaget är detta omständigheter som enligt regeringens bedömning talar för att kontrollkriteriet uppfylls. 26. Den formella underrättelsen behandlade även ytterligare ett kontrakt angående hantering av hushållsavfall, som Kristianstads Renhållning AB (KRAB), ett kommunalt företag som ägs av Kristianstad kommun, har tilldelat Kretsloppsparken i Kristianstad AB (Kretsloppsparken). Kretsloppsparken ägdes delvis av KRAB och var delvis privatägt vid tidpunkten för tilldc1ningen av kontraktet. Regeringen uppgav i svaret på formell underrättelse att kontraktet skulle avslutas och att förberedelserna pågick för ett offentligt anbudsförfarande för ett nytt kontrakt, avsett att vara i kraft från den l september 2011, samt att KRAB beslutat att sälja sina resterande andelar i Kretsloppsparken. 27. Kommissionen anför i det motiverade yttrandet att dessa åtgärder i princip är tillräckliga för att lösa överträdelsen avseende det kontrakt som tilldelats Kretsloppsparken, om tillräcklig dokumentation skickas om de pågående anbudsförfaranden och om avslutandet av det aktuella kontraktet. Regeringen konstaterar att det motiverade yttrandet inte riktar sig mot tilldelningen av detta kontrakt, men att kommissionen efterfrågar kompletterande information. 28. Regeringen bifogar de av kommissionen efterfrågade handlingarna, som styrker att följande åtgärder vidtagits. KRAB har enligt överlåtelseavtal den 1 juli 2010 sålt resterande ägarandel i Kretsloppsparken, se bilaga 14. Vidare har det ursprungliga kontraktet mellan KRAB och Kretsloppsparken upphört, se bilaga 15 och 16. 8 Slutligen har ett upphandlingsförfarande inletts och förfrågningsunderlag utarbetats för att ingå nya kontrakt, se bilaga 17, 18 och 19. g Det ursprungliga kontraktet har ersatts av två tidsbestämda avtal. Det första avtalet upphör den 31 maj 2011 och det andra den 31 augusti 2011. Båda avtalen upphör att gälla utan föregående uppsägning.
9 A vslutande kommentar 29. Regeringen beklagar att det uppstått klagomål på tillämpningen av direktivet i Sverige. Den svenska lagen om offentlig upphandling (2007: 1091) genomför de principer och bestämmelser som gäller enligt unionsrätten på det aktuella området. När det gäller de aktuella kontrakten har betydande ansträngningar som framgått ovan redan gjorts och fortsätter, för att säkerställa en anpassning av berörda kommunala bolags verksamhet och styrning så att det interna undantaget kan tillämpas. När den i detta svar beskrivna omställningsprocessen är slutförd bör det inte råda några tvivel om att undantaget är tillämpligt. Regeringen vill emellertid inte utesluta möjligheten att vid en eventuell domstolsprocess åberopa EV-domstolens dom i mål C-480/06 kommissionen mot Tyskland 9 till stöd för att någon överträdelse av unionsrätten inte är för handen. Regeringen hoppas emellertid att kommissionen kan ha förståelse för att den omställningsprocess berörda företag nu genomgår med nödvändighet tar viss tid, och därför kan avstå från ytterligare åtgärder i detta ärende. 30. Den svenska regeringen står givetvis till förfogande med ytterligare upplysningar i ärendet om kommissionen så önskar. I,," ~.,,1.." ~f r IJ 0"'" v \/. Anna Falk 1'1, I' /1 ""- \.,f-o..l i{ 9 REG 2009, I-04747. I avgörandet bedömde domstolen att ett mellankommunalt samverkansavtal rörande avfallshantering inte omfattades av upphandlingsskyldighet. Genom samverkansavtalet hade det enligt domstolen inrättats ett samarbete mellan lokala myndigheter som syftade till att säkerställa att ett gemensamt allmännyttigt uppdrag - återvinning av avfall- fullgörs, och domstolen erinrade om att detta uppdrag har ett samband med avfallsdirektivet(punkt 37). Domstolen beaktade vidare att det stod klart att avtalet utgjorde det avslutande ledet i ett mellankommunalt samarbete mellan avtalsparterna och att det i avtalet uppställts krav som var ägnade att säkerställa att det allmännyttiga uppdraget att bortskaffa avfall fullgörs (punkt 38). Det finns således parallel1er med ifrågavarande ärende.
10 Förteckning över bilagor: Bilaga 1 och 2 Bilaga 3, 4, 5 och 6 Bilaga 7, 8 och 9 Bilaga 10, 11, 12 och 13 Bilaga 14 Bilaga 15 och 16 Bilaga 17, 18 och 19 Plan för stegvis verksamhetsomställning avseende NSR Plan för stegvis verksamhetsomställning, förtydligande samt revisorsrapport avseende SYSAV Förändringar i bolagsordning, aktieägardirektiv och konsortialavtal avseende NSR Bolagsordning, aktieägardirektiv, konsortialavtal samt beslut om översyn avseende SYSAV Överlåtelseavtal den 1 juli 2010 avseende KRAB:s ägarandel i Kretsloppsparken Tidsbestämda avtal mellan KRAB och Kretsloppsparken Förfrågningsunderlag utarbetade av KRAB