Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun?

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 600 kr exkl moms Nr 5, 2008 Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Artikel, sid 12-13 Vem vågar vara finans- Medierna har uppmärksammat de förluster som svenska kommuner gjort i samband med placeringar i en amerikansk kommunobligation. Eftersom politikerna var i behov av syndabockar fick ansvariga tjänstemän snabbt lämna sina jobb. Frågan är hur kommunerna ska hantera förluster chef som i en ofelbart svensk uppstår vid placeringar kommun? av kassabalanser. Risken är att syndabockssökande politiker tar över med röstmaximering som främsta styrmedel. Sidan 12 Analyserade kommuner i KE 5/2008 SKELLEFTEÅ är en A-kommun som verkligen försvarar sin plats i eliten. Man har högsta betyg i det mesta och de små och få plumparna i protokollet stör inte helhetsintrycket av en stark och välskött kommun... Sidan 5 Det enda som gör att KLIPPAN inte är en A-kommun är ett par svaga betyg i analysfrågan Finansiell hälsa. I övrigt är man på elitnivå... Sidan 14 VÄRNAMO är en av Sveriges verkliga elitkommuner med toppbetyg i stort sett alla nyckeltal och inga egentliga svagheter. Det enda problemet är att man är anonym Sidan 23 KARLSKOGA har toppbetyg i analysfrågan Finansiella möjligheter, men sedan är det inte så muntert. Näringslivet i Karlskoga har inte har tillräcklig dragkraft och folk flyttar Sidan 28 STRÖMSUND är en potentiellt ekonomiskt stark kommun, men med det van liga norrlandsproblemet folk flyttar. Man har annars toppbetyg i Finansiell hälsa och Finansiella möjligheter Sidan 35 SORSELE är en glesbygdskommun med de vanliga glesbygdsproblemen, för här finns de karaktäristiska strukturkostnaderna i form av smådriftsnackdelar och långa avstånd Sidan 44 NYKVARN är en av landets många små och mycket välskötta kommuner. En riktig A-kommun med högsta betyg i de flesta av analysens frågor Sidan 51 HOFORS är en typisk D-kommun med typiska D-kommunsproblem. Folk flyttar från kommunen och man har för lågt sparande Sidan 57 Så ska pensionsskulden hanteras Sveriges kommuner har stora förpliktelser när det gäller utbetalning av de anställdas avtalspensioner. Den fiktiva redovisning av pensionsskulden som länge varit norm i Sverige är klart olämplig. Det är den reala ekonomin som avgör framtidens pensioner. Därför ligger det i allas intresse att den äkta pensionsskulden blir känd. Sidan 42

Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Skellefteå... 5 Vem vågar vara finanschef?... 12 Klippan... 14 Analysfrågan Kommunskuld... 20 Värnamo... 22 Karlskoga... 28 Finansiell elitlicens... 34 Strömsund... 35 Vet du var du ska investera?... 41 Pension... 42 Sorsele... 44 Nykvarn... 51 Hofors... 57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 290 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, in for mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 100 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Eva Bengtson, Vivianne Eriksson, Rolf Oward, Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik, Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, 753 20 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Holmen Ideal matt 90 g Prenumeration: 018-14 60 33 Prenumerationspris 12 nummer: 6 000 kronor exkl moms Lösnummer: 600 kronor exkl moms Grupprenumerationer: 018-14 60 33 Beställning av fler exemplar: 018-14 60 33 Webbplats: www.kommunexperten.se ISSN 1654-7748 Det är inte tillåtet att kopiera eller återge hela eller delar av innehållet i Kommunexperten utan skriftligt godkännande från Kommun experten AB. Undantag görs gi vet vis för journalisters citaträtt. Rättelser i tidigare nummer Det är tyvärr så att det insmyger sig fel också i Kommunexperten. Hittills kan vi efter fyra nummer och 32 analyserade kommuner notera två fel. Bland annat har noggranna läsare uppmärksammat oss på att årtalen i alla åtta sparandediagrammen i nummer 4 glidit iväg och inte varit exakt under rätt staplar. Vi välkomnar givetvis alla synpunkter på analyserna. Dessutom är det så att Kommunexperten arbetar efter ett utifrånperpektiv och då är det ofrånkomligt att personer med inifrånperspektiv har kunskaper vi saknar. Just till det här numret är det med tanke på pressläggningen för sent att publicera rättelserna. De kommer istället i nästa nummer. 2 Kommunexperten nummer 5, 2008 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Finanskriser förr och nu Vem vågar vara finanschef i en svensk kommun? Medierna har uppmärksammat de förluster som svenska kommuner gjort i samband med placeringar i en amerikansk kommunobligation. En av de kommuner som drabbats hårt är Helsingborg med en realisationsförlust på cirka 50 miljoner kronor. Media skriver kryptiskt kort att Helsingborg kommun har haft en särskild person anställd för att sköta kapitalförvaltningen. Är det en omskrivning för att politikerna sparkat en tjänsteman? Det förefaller fortfarande vara en reflex att inom politiken peka ut syndabockar. Politikerna vill ju framstå som ofelbara, eller hur? Så gjorde man också i Uppsala kommun så tidigt som under 1980-talet. Kan dagens kommunala tjänstemän som ikläder sig en finansiell befattning eller politiker som sätts att sköta finansförvaltningen i en kommun lära sig något av historien? Frågan är hur Helsingborg och andra kommuner hanterar förluster som uppstår vid placeringar av kassabalanser för olika ändamål. Här finns å ena sidan den ekonomiska läroboken med handfasta råd, å andra sidan det politiskt korrekta som om det drivs till sin yttersta gräns för att minska röstförluster, kan bli mycket dyrt för skattebetalarna. I Uppsala kommun uppstod en finanskris i slutet av 1980-talet. Den är belysande för hur det går när syndabockssökande politiker tar över, och begår en rad allvarliga misstag. Det förefaller nu som om Helsingborg och andra kommuner med tanke på vad som förestår inom finanssektorn kan riskera att vandra samma väg. Bakgrunden till uppsalakrisen En stor omorganisation i Uppsala kommun 1983 85 delade ekonomikontoret i en budget- och redovisningsenhet med en ekonomichef och en finansavdelning med en finanschef. Båda enheterna blev avdelningar i ett nytt kommunledningskontor. Tio år tidigare (1974) under framväxande ekonomisk kris hade kommunens ekonomer samlats ihop i ett fristående ekonomikontor under kommunstyrelsen. Skatten hölls oförändrad under tio år, strikt ekonomistyrning infördes med förvaltningsregler, överskotten växte och kommunen var i stort skuldfri 1983. Kalkyler visade att skatten kunde sänkas med flera procent. En sådan utveckling under många år med överskott resulterade i kassabalanser som behövde placeras, samtidigt som den tidens avregleringar av finansmarknaderna för en stor kommun öppnade hela nya och mycket lönsamma lånemöjligheter. Finansnettot blev positivt och växte till en betydande intäktskälla i takt med att kompetensen växte hos personalen i finansförvaltningen. En treårig omorganisation 1983 85 lade ekonomistyrningen för fäfot och ekonomikontorets tidigare så framgångsrika beredande förmåga splittrades genom att delas i två avdelningar inom ett större kommunledningskontor. Nu ville också politikerna vara med och styra arbetet inom den så framgångsrika finansförvaltningen. Man bildade därför ett nytt kommunalt bolag, AB Uppsala Kommunfinans. Politikerna satte sig i styrelsen och den enda riktiga kompetensen med fackkunskaper där var kommunens nya finanschef. Redan 1989 gick det snett. Krisen enligt årsredovisningen Det finns flera versioner vad som hände under finanskrisen i Uppsala kommun. I årsredovisningen (1989, sidan 17) står följande under rubriken Finansaffären: Kommunen har stora utlandslån i dollar. Under början av året hade terminsaffärer i dollar resulterat i stora förluster. Den 5 april informerades styrelsen i Uppsala Kommunfinans AB om detta. Styrelsen uppdrog åt revisorerna att göra en bedömning av affärerna. Nyheten är snabbt på förstasidorna. Den 12 april avgick VD för finansbolaget. KS beslutar den 26 april att stads direktören tar över ansvaret för finansförvaltningens samtliga konton. Den totala finansförlusten genom de omtalade affärerna, 88 Mkr täcks tills vidare genom lån. En ny organisation av hela finansförvaltningen arbetas fram och beslutas under året. Fr o m 15 oktober är finansförvaltningen direkt underordnad kommunstyrelsen. Ett finansutskott bildas. I årsredovisningen tas kursförlusten på 88 800 000 kronor som en 12 Kommunexperten nummer 5, 2008 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Finanskriser förr och nu extra ordinär kostnad på kommunens resultaträkning (sidan 8). Var det kris? Under de framgångsrika tidigare tio åren hade inte politiker deltagit i det operativa arbetet med finansförvaltningen. Lån togs exempelvis redan då i portföljer av olika valutor. I de flesta fall resulterade saldot av kursförluster och kursvinster i ett vinstsaldo som bokfördes finansförvaltningen. Den 5 april 1989 redogjorde finanschefen som information i styrelsen för det nya finansbolaget, så som han uppfattade det, rutinmässigt för läget i ett utlandslåneärende. Dollarn är ju en rörlig valuta och kursförlusten noterades av mindre kunniga politiker som givetvis fick mycket kalla fötter. Finanschefen oroades inte, eftersom saldot på portföljen inte gav anledning till det. Man skildes åt. Om det hade funnits en ekonom till i styrelsen med kommunal erfarenhet som kunnat iaktta politikerna under finanschefens föredragning och förstått hur de uppfattade det hela, hade det som därefter följde sannolikt kunnat förhindras. Sekretess finns inte i en kommun, och media mötte lokalpolitiker som måste agera så att röstförlusterna kunde minskas vid en eventuell skandal. Man behövde en syndabock och den 12 april sparkades en förvånad finanschef av uppskrämda politiker fast så formulerades det inte i kommunens årsredovisning. För att i efterhand understryka för alla att det var finanschefens fel, splittrades valutaportföljen och dollar förlusten togs ut och bokfördes i resultaträkningen som en extraordinär kostnad. I övrigt synes alla andra transaktioner ha avslutats mot finansförvaltningens konton. Det var fråga om politisk korrekt utpekande bokföring. Var det en förlust? Svaret på frågan lär vi aldrig få om inte någon ekonomhistoriker väljer att doktorera på ämnet eller utreda vad som hände i den aktuella valutaportföljen. Då skulle vi också få reda på hur stora förluster blev för skattebetalarna i Uppsala av det som därefter följde. Finanschefens roll i finansbolaget var att dagligen via en så kallad reuter skärm vara uppkopplad och handla som aktör för Uppsala kommuns räkning på de finansiella marknaderna. Det fanns fler portföljer i form av både lån och placeringar i mångmiljardklassen, som efter den 12 april låg obevakade i och med att finanschefen kopplats bort. Ingen inom kommunen begrep att Uppsala kommun sysslade med daglig handel och att en sådan krävde daglig bevakning. Allra minst kommundirektören, som nu var den ansvarige, och han var inte ekonom. Vad kostade den bristande bevakningen skattebetalarna i Uppsala? Sen till insikt Dagarna gick och i en kommun i kris är det ingen merit för någon att ta tag i en krisuppgift hur angelägen den än är. Kommunen hade heller inte kompetens att vara daglig finansiell aktör i och med finanschefens frånvaro. På det tidigare ekonomikontoret fanns tolv personer med akademisk utbildning i ekonomi. Men i den nya organisationen, efter tre års organiserande, var motsvarande kompetens lätt räknad. Efterhand började alltfler förstå att de positioner på finansmarknaden kommunen hade den 12 april inte fick ligga obevakade, men då hade många månader gått. Kompetens måste tillföras utifrån. Anlitar bank Man gick till kommunens bank och en banktjänsteman avdelades att hjälpa kommunen att reda upp oredan. Var det bra? En bank sysslar ju också med daglig handel på de finansiella marknaderna. Med en banktjänsteman vid den kommunala reuterskärmen och öppna pipelines mellan bankens och kommunens kassa, kan man undra var vinster och förluster avslutades vid städningen efter den så kallade finansaffären. Igen var politikernas omtanke om invånarna som rätt röstande medborgare viktigare än som tyngda skattebetalare. På den tiden hade folk fortfarande stort förtroende för banktjänstemän som politiker kunde anknyta till. Skilda världar Söker du som ekonom en tjänst som finanschef i en kommun finns det alltså mycket att fundera över. Är du idag finanschef i den privata sektorn och tänker dig gå till en kommun, går du verkligen från en värld till en annan. Du kan sätta dig i en katapultstol där politikerna är beredda att trycka på utlösarknappen den dag de kan räkna hem det röstmässigt. Det kommer att hända mycket på de finansiella marknaderna redan det närmaste året och därför kan det bli mycket kommunalt finansfolk som får skola om sig till andra jobb. Är det skilda världar mellan Uppsala då och Helsingborg nu? Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 5, 2008 13

Avsändare: Förlaget Kommunexperten AB Smedsgränd 2a 753 20 Uppsala B Porto betalt I detta nummer: Värnamo Karlskoga Nykvarn Klippan Skellefteå Hofors Sorsele Strömsund I nästa nummer: Båstad Hudiksvall Piteå Hedemora Huddinge Stenungsund Torsås Dorotea www.kommunexperten.se Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se.