En handbok till dig som förälder -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping
Förord Alla vi som är vuxna måste hjälpas åt för att påverka ungdomarnas attityder och värderingar till droger. Som förälder har du ett särskilt ansvar för dina barns vanor och beteenden. Den viktigaste utgångspunkten är naturligtvis att du har en bra och nära relation till ditt barn. Men det är också viktigt att du som förälder kan samtala med ditt barn om deras åsikter och möta barnet med fakta och argument. Denna folder har sammanställts för att öka dina kunskaper om droger 1 och ge dig redskap att handla i tid. Studier visar att ungdomars attityd till droger har förändrats de senaste åren. Detta beror på en ökad tillgång till droger men också på att ungdomar genom media påverkas av drogliberala krafter. Alkoholdebuten sker ibland redan i 11-12 årsåldern och vi vet genom forskning att barn som blir bjudna på alkohol hemma, dricker mer än de som har föräldrar med ett restriktivt förhållningssätt. Om du är orolig eller misstänker att ditt barn visar intresse för droger kan du få stöd från din kommun. I slutet av foldern finns telefonnummer dit du kan vända dig med dina frågor. Med vänliga hälsningar Gruppen för samverkan mot droger (SMD) 2 2009 1 Med droger avses tobak, alkohol, narkotika, dopningspreparat, läkemedel (icke medicinskt betingat bruk) inandning av gaser från kemiska preparat i berusningssyfte samt övriga medel som intas i berusningssyfte 2 1996 började kommunerna i Nordöstra Skåne samverka för att förstärka det drogförebyggande arbetet i en gemensam samverkansgrupp kallad SMD. Numera ingår följande kommuner: Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby och Östra Göinge. 2
Som förälder har du ett särskilt ansvar Att ungdomar dricker är förmodligen ingen överraskning. Vägen till vuxenvärlden kantas av nyfikenhet och att testa nya upplevelser t ex uteliv och fester. Det kan innebära att ungdomar utsätts för faror. Risken för att utsättas för misshandel, sexuella övergrepp, överfall och andra brott är mycket större vid alkoholpåverkan. Både för offer och förövare. De flesta ungdomar som provar narkotika för första gången gör det när de har druckit alkohol. Vi vet att tillgången till alkohol och narkotika är stor i våra kommuner och att de flesta barn kommer i kontakt med droger under sin tonårstid. Vår målsättning är att alla ska växa upp under trygga förhållanden och då behövs du som förälder. En god relation mellan dig och ditt barn är en förutsättning för en bra tonårsperiod. Hur får ungdomar tag på alkohol och andra droger? Undersökningar visar att föräldrars förhållningssätt till alkohol och tobak har stor betydelse för barnens konsumtion. Trots att det enligt alkohollagen är förbjudet köper många föräldrar ut öl, vin eller annan alkohol till sina ungdomar. På senare år har den illegala alkoholförsäljningen ökat dramatiskt. Med ett telefonsamtal eller sms får ungdomar direktleverans till festen. Acceptera inte detta. Ta ställning till i vilken omfattning föräldrar eller andra positiva förebilder ska närvara vid era barns fester. Misstänker eller ser du illegal försäljning, ta kontakt med polisen. Tull och polis arbetar intensivt men är beroende av att få in tips från allmänheten för att sätta fast langarna. Även narkotika är lätt att få tag på, det visar den lokala drogvaneundersökningen. Försäljning sker ofta inomhus i lägenheter men kan också förekomma på gatan, på krogen eller i vissa fall vid skolan. Många finansierar sitt eget missbruk genom att sälja narkotika till andra. Försök ha en öppen dialog med ditt barn. 3
Vi vill ge dig några råd Prata med ditt barn och förklara varför du bryr dig Sätt tydliga gränser för vad du accepterar och inte accepterar Försök att ge mer beröm och mindre kritik det får ditt barn att växa Lyft de positiva aspekterna med att inte röka och dricka Bjud inte på alkohol hemma och köp inte ut Ta dig tid att utforska populära ungdomssidor på Internet, gärna tillsammans med ditt barn Lär känna ditt barns kompisars föräldrar och kom gärna överens om vilka regler som ska gälla Var tillsammans med ditt barn, gör roliga saker Tobak Nio av tio rökare börjar före 18 års ålder, en del när de bara är 12-13 år. Ingen börjar röka p g a nikotinbehov. Att röka är en fråga om livsstil, att känna sig häftig. Nikotin är nästan alltid den första drogen som barn kommer i kontakt med. Drogvaneundersökningen från 2009 (DVU) visar att debutåldern för rökning för pojkar ligger på drygt 12 år och för flickor på 13 år i Skånes kommuner. I Skåne uppger ca 30 procent av flickorna respektive 25 procent av pojkarna i åk nio att de röker. 3 Pojkar snusar fortfarande i större utsträckning än flickor. I DVU 2009 framkommer att andelen pojkar i åk nio som snusar uppgår till 17 procent. Motsvarande siffra för flickor är 3 procent. Vattenpipa är en aktuell trend hur farligt är det? En vanlig föreställning är att rökning av vattenpipa inte är lika skadligt som vanlig tobaksrökning. Denna föreställning är ogrundad. Många tror att röken blir mindre farlig eftersom den passerar genom vatten. Men precis som annan tobak innehåller vattenpipans rök nikotin och många toxiner (giftiga ämnen) som vi sedan tidigare vet orsakar lungcancer, hjärtsjukdomar och andra problem. Rökning av vattenpipa pågår ofta under en längre tid. En cigarett varar ungefär 5-7 minuter och under denna tid tar rökaren ungefär 8-12 bloss. En vattenpipa röks under ca 20-80 minuter under vilken rökaren i genomsnitt tar 50-200 bloss. Den som röker vattenpipa inandas alltså mer rök under ett tillfälle än vad en cigarettrökare gör. Röken upplevs mildare men är inte mindre skadlig än annan rök. 3 Uppgifterna är hämtade från lokala drogvaneunderökningen 2009. Kontakta drogförebyggande samordnare i din kommun för ytterligare information 4
Frågor och svar Är jag trovärdig om jag som förälder röker men förbjuder mitt barn att röka? Ett vanligt uttryck är att barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör. Att härma vuxna tillhör barns utveckling. Men barn lär sig också genom att föräldrar pratar och förklarar för dem vad föräldrarna tycker i olika frågor. Diagrammet nedan visar hur sambandet mellan föräldrars förhållningssätt och barns rökning ser ut. Att föräldrar sätter tydliga gränser och inte tillåter sitt barn att röka betyder mycket även om du som förälder själv röker. Föräldrarna förbjuder sitt barn att röka och röker inte själv 17 % av barnen röker Föräldrarna förbjuder sitt barn att röka men röker själv 23% av barnen röker Föräldrarna tillåter sitt barn att röka men röker inte själv 58% av barnen röker Föräldrarna tillåter sitt barn att röka och röker själv 71% av barnen röker Källa:DVU 2007 Varför ska ditt barn avhålla sig från att börja röka? Sambandet mellan rökning och skadliga effekter på hälsan är allmänt känt. Nästan alla som röker och snusar ångrar i vuxen ålder att de en gång började eftersom det oftast är svårt att sluta. Riskerna är bekanta även för tonåringar men 15-åringar tror ofta att de är odödliga. En tonåring tänker vanligtvis mer på det som händer här och nu. Påpeka därför gärna att rökning kan leda till gula tänder, ofräsch andedräkt, åldrad och rynkig hy samt dålig kondition. Dessutom får den som inte röker mer kvar av månadspengen. För att motverka att ungdomar börjar röka före 18 års ålder är det enligt tobakslagen förbjudet att sälja tobak/cigaretter till ungdomar under 18 år. Avstår man från att prova tobak är det dessutom lättare att undvika andra drogfrestelser. Få ungdomar går från att inte röka alls till att röka cannabis. För många som har gått vidare till andra droger har cigaretter varit inkörsporten. 5
Alkohol Alkohol är den vanligaste drogen bland ungdomar. Debutåldern för första berusningstillfället är i Skåne i årskurs nio för pojkar ca 13,5 år och för flickor 14 år. I åk 9 svarar 49 procent av pojkarna och 53 procent av flickorna att de har varit berusade någon gång under senaste halvåret 4. Glädjande siffror från CAN, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysningen, visar dock att andelen ungdomar som väljer att inte dricka alls blir fler. Tyvärr visar samma studier att de ungdomar som dricker alkohol konsumerar mer än tidigare. Att det finns ungdomar som dricker mycket och ofta är naturligtvis oroande, dessa ungdomar utsätter sig för stora risker. En annan oroande utveckling är att flickor dricker lika mycket som pojkar. Eftersom flickor tål alkohol sämre än pojkar kan konsekvenserna för en ung tjej som dricker stora mängder alkohol bli större. På senare år har t ex andelen tjejer som tas om hand pga av akut alkoholförgiftning ökat. Tillgänglighet och föräldrars inställning är de viktigaste orsakerna till ungdomars dryckesvanor. De nya införselkvoterna tillåter vuxna att föra in i stort sett obegränsat med alkohol. Detta medför att ungdomar lätt får tag på alkohol, t.ex via illegal försäljning, från föräldrar som köper ut eller från föräldrarnas lager. Vet du på rak arm hur mycket alkohol du har hemma? Risken att prova andra droger ökar när man är berusad. Man vet också att ungdomar som börjar dricka tidigt löper större risk att senare få alkoholproblem. Forskning visar att barn till föräldrar som bjuder på alkohol hemma är mer benägna att använda både alkohol och narkotika, se diagram. Diagrammet visar att femtonåringar som blir bjudna på alkohol hemma berusar sig i högre utsträckning, jämfört med dem som inte blir bjudna. Andel ungdomar som dricker sig berusade 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 41% Blir aldrig bjuden på 77% 70% 53% Får smaka ur Får ett eget Får hälla upp föräldrarnas glas att själv Blir aldrig bjuden på alkohol hemma Får smaka ur föräldrarnas glas Får ett eget glas att dricka ur Får hälla upp själv alkohol glas dricka ur hemma 4 DVU 2009 6
Frågor och svar I Sverige måste man vara 18 år för att köpa alkohol på krogen men 20 år för att kunna handla på systembolaget. Varför har vi olika åldersgränser? Genom att ha 20-årsgräns på systembolaget och 18-årsgräns på krogen strävar man efter att begränsa ungdomars alkoholkonsumtion. Att köpa alkohol på krogen är dyrare än att handla på systemet och vi vet att bl a priset påverkar hur mycket alkohol vi dricker. På krogen säljs och konsumeras alkohol dessutom under kontrollerade former, t ex får servering till påtagligt berusade personer inte ske. Vi vet att det är medicinskt skadligt att dricka alkohol medan kroppen växer och utvecklas. De argumenten biter inte alltid på tonåringar. Hur förklarar jag riskerna med att dricka alkohol? När människan dricker alkohol påverkas kropp och psyke. Självkontroll och förmåga att hantera känslor försämras. Den som dricker börjar ta risker, tappar omdömet och gör många gånger bort sig. Riskerna för att råka illa ut och utsättas för brott eller skada sig är mycket större när man är alkoholpåverkad. Att ha oskyddat sex eller råka i bråk med kompisen, pojk- eller flickvännen är också vanligare i berusat tillstånd. Medan kroppen växer och utvecklas är det inte bra att dricka alkohol. Oftast är hjärnan helt färdigtutvecklad först i 20-årsåldern. Om vi dricker alkohol innan hjärnan har växt färdigt är risken större att den tar skada eftersom cellerna fortfarande är under utveckling. När människan har vuxit färdigt tål kroppen alkohol lite bättre. Hur mycket alkohol vi tål varierar dock från person till person beroende på t ex kön, ålder, kroppsstorlek och hur mycket vi har ätit och sovit innan vi börjar dricka. Ett annat problem kan vara att ungdomar i onyktert tillstånd lär sig en massa saker som de sedan känner sig osäkra på i nyktert tillstånd t ex att ta kontakt med tjejer/killar, träffa nya människor, dansa mm. Att inte minnas vad man har gjort, hur man har betett sig, vad man har sagt osv skapar många gånger ångest och oro dagen efter. Idag finns det också risk att pinsamma eller kränkande bilder publiceras på Internet utan att ungdomen vet om det. Det finns säkert olika skäl till varför ungdomar dricker men vi vet att många dricker med målet att bli fulla. Ifrågasätt varför din son, dotter eller deras kompisar vill dricka alkohol? Hur vill de uppfattas när de är på fest - fräscha och nyktra eller fulla och jobbiga? Vilka fördelar resp. nackdelar tror din tonåring att det finns med alkohol? Vilken roll spelar trender, grupptryck och kamrater? Berätta ev om hur dina egna erfarenheter, hur var det när du var ung? Samtala med din tonåring och lyssna på hur han eller hon resonerar kring alkohol och andra droger. Sätt tydliga gränser och förklara varför. 7
Narkotika Sedan gränserna till Europa öppnades har tillgången till narkotika ökat, även i Skånes kommuner. DVU 2009 visar att 25 procent av Skånes elever i åk nio säger sig haft möjlighet att prova narkotika. Utöver lokala langare har Internet blivit en ny marknadsplats för droger. Preparat som säljs via nätet går ofta under beteckningen frö, naturdroger, braincandy, fågelfrö eller olika bokstavskombinationer. Vill du ha mer information kontakta socialförvaltningen i din kommun. Bland åk nio i Skåne har 11 procent av pojkarna provat narkotika. Det är något fler pojkar som har använt narkotika, samma siffror för flickorna är 8 procent. Cannabis den vanligaste förstagångsdrogen bland ungdomar. Att minska tillgången på droger är ett ansvar för tull och polis. Ditt ansvar som förälder är att stärka ditt barn så att han eller hon vill och vågar säga nej till droger. Frågor och svar Varför provar ungdomar narkotika första gången? De vanligaste svaren om man frågar ungdomar varför de testat eller varför de skulle vilja testa är: av nyfikenhet. Man har kompisar som har testat och säger att det är bra eller man har sett något på TV och vill testa själv. grupptryck - alla andra tar något och man hänger på själv. att man inte bestämt i förväg att man ska tacka nej den dagen man blir bjuden. att man är berusad. för att det är förbjudet. Det är spännande att göra sådant man inte får. att det blir lättare och lättare att få tag på. för att orka med alla krav. att man mår dåligt, känner sig deprimerad eller upplever att det ställs höga krav på ungdomar idag. 8
Varför är inte drogerna som säljs på nätet olagliga? En del av de droger som säljs på Internet är olagliga, andra är det inte. Många nya droger är kemiskt sammansatta och i Sverige klassas olika preparat som narkotika utifrån sin kemiska sammansättning. Om nya preparat dyker upp är de inte per automatik narkotikaklassade även om de ger samma effekter och skador som preparat som är narkotikaklassade. Att få ett preparat narkotikaklassat kan ta upp till ett år. Vid det laget kan den kemiska sammansättningen ha ändrats något och plötsligt är drogen inte olaglig längre eftersom den betraktas som ett nytt preparat. Min dotter påstår att det är mer skadligt både för en själv och för andra att supa sig redlöst berusad än att röka cannabis någon gång då och då. Alkohol leder ofta till våld och brott men en person som röker hasch blir ofta lugn och dämpad. Stämmer det? Vilken drog som är farligast beror på vad man mäter. I Sverige är de flesta forskare och beslutsfattare eniga om att cannabis inte är mindre farligt än alkohol. Alkohol och cannabis är olika preparat som påverkar psykiskt och fysiskt på olika sätt och ingen av dessa är ofarliga. Det är svårt att objektivt jämföra och säga att en skadeverkning är värre än en annan. De som hävdar att alkohol är farligare än cannabis brukar mena att det är fler människor som skadas eller dör av alkohol än av hasch. Att fler skadas är inte så konstigt eftersom det är många fler i Sverige som dricker alkohol än som använder cannabis. Om fler rökte cannabis skulle även antalet skador och problem orsakade av cannabis öka eftersom cannabis påverkar hjärnan och psyket på en rad olika sätt. Vidare skulle de som arbetar med missbruksproblematik inte beskriva cannabis som en harmlös drog. I stort sett alla som får behandling för sitt narkotikaberoende har börjat sitt droganvändande med cannabis. De första gångerna man provar ser man kanske inte någon direkt skada men så småningom skadas många av cannabisanvändning. 9
Preparat Cannabis (hasch/marijuana) Cannabis sativa är det latinska namnet på en växt ur vilken man utvinner marijuana och hasch. Rökning av hasch och marijuana ger ett aktivt rus på c:a 4 timmar och gör att man känner sig upprymd och avslappnad, man blir pratsam, fnittrig och beter sig förvirrat. Man har svårt att hålla tråden i ett samtal. Hasch kan också framkalla depressioner. Haschrökning kan ge psykiska sjukdomar och är personlighetsförändrande. Det gör att man blir apatisk och socialt avskärmad. Det kan framkalla cancer i luftvägarna och i lungorna. Unga missbrukare kan såväl fysiskt som psykiskt stanna utvecklingsmässigt i puberteten. Hasch innehåller ett ämne som heter THC. THC är fettlösligt vilket innebär att det bryts ner långsamt i kroppen, till skillnad från alkohol som är vattenlösligt och försvinner fortare ur kroppen. THC lagras i kroppen och kan ge fördröjande effekter. Symtom: Vidgade pupiller, röda ögonvitor, hastig puls, torr mun, trötthet, hunger och godissug. Sniffning Butangas finns bl. a. i cigarettändare. Vid inandning av gasen (även kallat boffning ) går den över till blodet och förhindrar syretransport till hjärnan. Detta gör att sniffaren upplever en kortvarig berusningseffekt. Man uppträder berusat, får hallucinationer och blir aggressiv. De som inandas butangas riskerar att dö av hjärtstillestånd redan vid första användningstillfället. Det kan medföra obotliga skador på lever, njurar och det centrala nervsystemet. Sniffning av andra preparat t.ex. bensin, lim etc, förekommer periodvis bland ungdomar. Symtom: Kan bl. a. vara rinnande näsa, hosta, irriterad hals, stark trötthet, ångest, sömnlöshet, frysningar, huvudvärk, retlighet och i allvarligare fall kramper. Om ni upptäcker att ert barn har sniffat uppsök sjukhus! 10
Ecstasy Ecstasy är en drog i tablettform som ger flera effekter. Grundverkan är som för amfetamin - kraftigt stimulerande. Ibland tillkommer hallucinationer, som gör att ruset kan vara likt ett LSD-rus. Avändaren känner sig ofta som i en annan värld och blir mycket aktiv. Under rusets inverkan kan man t.ex. dansa flera timmar i sträck utan att känna trötthet. Detta har gjort drogen populär i discosammanhang, t.ex. på raveparty. Användande av ecstasy kan framkalla personlighetsförändringar. Missbrukaren kan känna sig som en sömngångare och löper ökad risk för självmord. Övriga psykiska skador omfattar bl.a. förvirringstillstånd (psykoser). Symtom: Pupillvidgning, trötthet, depression, ångest, muntorrhet, darrningar. Kroppstemperaturen förhöjs påtagligt. Amfetamin Amfetamin är en centralstimulerande och uppiggande drog som oftast förekommer som ett vitt pulver som dricks upplöst i vatten eller injiceras. Amfetamin kan ge hjärnskador och framkalla paranoia (ofta förföljelsemani). De som missbrukar amfetamin blir ofta kraftigt avmagrade på grund av näringsbrist. Överdos av amfetamin kan leda till hjärtinfarkt eller slaganfall. Symtom: Man blir hyperaktiv och upplever att man får ett gott självförtroende. Det ger förhöjt blodtryck, ökad puls, förstorade pupiller samt aptitlöshet och sömnproblem. Kokain Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer ofta i form av fint vitt, kristalliskt pulver. Kokain är ofta utblandat med inaktiva ämnen med samma utseende, eller med aktiva preparat, till exempel lokalbedövningsmedel eller andra centralstimulerande droger. Kokain intas ofta genom att drogen andas in eller snusas genom näsan. Kokain kan också injiceras under huden eller i en ven, eller appliceras direkt på slemhinnorna i munnen, ändtarmen eller slidan. Crack är en speciell form av kokain. Det förekommer i form av grågula klumpar eller flingor. Crack intas genom rökning, exempelvis i vattenpipa. Kokainruset varar i upp till 40 minuter och ger i stort samma symptom som amfetaminbruk. 11
Symtom: Större doser kokain kan medföra torr mun, feber, svettning, huvudvärk, otydlig syn och yrsel. Andra fysiska symptom är högre hjärtverksamhet, snabbare andning, högre kroppstemperatur, svettning och blekhet. Kokain kan orsaka kollaps och ytterst även dödsfall. Heroin Heroin förekommer vanligen som ett vitt eller brunaktigt pulver som upplöses i vatten och syra för injicering. Det kan också rökas eller sniffas. Vid rökning placeras heroinet på en bit aluminiumfolie och upphettas med hjälp av en tändare eller ett ljus. Bitar av folie eller bränd folie är därför en varningssignal man ska vara uppmärksam på. Hettan förvandlar heroinet till gas. Röken inandas genom ett rör eller genom att missbrukaren kupar händerna och suger in röken i lungorna. Heroinet kan även blandas med vanlig tobak. Effekterna är främst euforiskt tillstånd. Andra följder är bedövning, smärtstillande, välbefinnande, förvrängning av medvetandet och försämrad avståndsbedömning. Överdos kan leda till döden pga andningsförlamning. Symtom: Små pupiller, stirrande blick, förvirring, kontaktsvårigheter och sluddrigt tal. Hallucinogener LSD, meskalin, psilocybin och PCP är narkotika som kallas hallucinogener. De ger speciella effekter som liknar vissa förvirringstillstånd. De förvrider sinnesintrycken och framkallar hallucinationer. Hallucinogener brukar delas in i två huvudgrupper: naturliga (från svampar och andra växter, etc.) och syntetiska (framställda i laboratorier). På Internet kan man beställa svampar och växtdelar som kan ge olika form av rus. Symtom: Förstorade pupiller, illamående, rodnad, ökad hjärtverksamhet, yrsel och frossbrytningar. GHB GHB, gammahydroxibutyrat eller gammahydroxismörsyra. Det GHB som används för missbruk kan vara egentillverkat, köpt från annat land eller inhandlat via Internet. GHB är en klar och luktfri vätska som smakar salt. De som missbrukar preparatet förvarar vanligen GHB i PET-flaskor. En normaldos omfattar så mycket som ryms i en PET-flaskas skruvkork och det intas vanligen i blandning med annan dryck. Symtom: Vid intag av GHB - och framförallt i samband med samtidigt intag av andra droger som alkohol - övergår den eftersträvade euforieffekten i en successivt ökande grad av negativa effekter som illamående, kräkning, allvarliga andningsbesvär, krampanfall och koma. 12
DXM DXM (dextrometorfan) är ett läkemedel som tidigare används i hostmedicin. DXM säljs sedan år 2000 inte i Sverige och klassas enligt lag som narkotika sedan juli 2008. Trots att DXM inte längre finns som godkänt läkemedel i Sverige saluförs ämnet på nätet med svenska konsumenter som målgrupp. DXM som används i russyfte är ett vitt kristalliknande pulver. Ämnet sväljs som läkemedelslösning eller som hemgjord lösning i form av kapslar med pulver. DXM kan ge svåra psykiska biverkningar och dödsfall har inträffat även i Sverige. Symtom: Hastig puls, stora pupiller, förvirring, upphetsning och minskad andning. Större doser kan orsaka hallucinationer, kramper, kräkningar, klåda, andningsstillestånd, medvetslös och ytterst även dödsfall. Intag tillsammans med alkohol eller psykofarmaka ökar giftverkan och risken för dödsfall. Anabola steroider (Doping) Anabola steroider används som prestationshöjande drog. I dag är doping inget idrottsproblem utan ett samhällsproblem. Det har skett en kraftig ökning av antalet unga killar och tjejer som tränar på gym och som tar anabola. Tonåringar riskerar att stanna i växten då tillväxtzonerna tillsluts. Symtom: Snabb viktökning, hudbristningar och tränings-kost-och kroppsfixering. Anabola steroider kan ge svår acne och gör att kroppen ser uppblåst ut på grund av vätskesamling i musklerna. Anabola steroider ger aggressivitet, snabba svängningar i humöret och personlighetsförändringar. Läkemedel Ungdomar experimenterar allt mer med olika former av läkemedel i berusningssyfte, ibland i samband med alkohol. Många vanliga mediciner som man använder mot ångest, oro, sömnsvårigheter och som skrivs ut på recept, innehåller Bensodiazepiner. Dessa är kraftigt beroendeframkallande och kan vara mycket farliga. Det är vanligt att ungdomar blandar dessa med sprit. Detta har visat sig kunna vara en dödlig kombination. Alkohol plus Rohypnol är en vanlig kombination, som man ibland ser i samband med våldsbrott. Även vanliga receptfria värktabletter kan ge livshotande skador om man inte följer föreskriven dos. Nya droger Nya preparat dyker ständigt upp på drogmarknaden och ungdomar finner nya sätt att berusa sig. På internet kan alla hitta och beställa nya droger som ännu inte är narkotikaklassade i Sverige. Det är viktigt att som förälder vara uppmärksam. Ytterligare information hittar du på Internet, se adresser på sista sidan. 13
Om jag vill ha råd och stöd, vart vänder jag mig? Du kan få råd och stöd från personal i din kommun, de kan bl a göra drogtester. Vänd dig till: Bromölla kommun Socialsekreterare 0456-82 21 26 Fritidsgården Tunnan 0456-82 21 82 Skolkurator 0456-82 23 48/82 23 26 www.drogfritt-bromolla.se Hässleholms kommun Fältgruppen faltgruppen@hassleholm.se 0451-26 88 60 Kristianstads kommun Fältgruppen 044-13 60 78 faltgruppen@kristianstad.se Ungdomsbasen 044-10 22 72 ungdomsbasen@kristianstad.se Mottagningsgruppen på socialförvaltningen 044-13 55 58 Ungdomsmottagningen 044-516 70 Osby kommun Socialkontoret 0479-181 89 Stinsahuset 0479-165 73 / 125 61 Fritidsgården Bulten 0479-184 75 / 0709-318 475 Fritidsgården Pulsen 0479-182 44 / 0709-318 244 Östra Göinge kommun Elevhälsan 044-775 60 00 Socialförvaltning, växel 044-775 60 34 Hörby kommun Fältare 0415-180 95/0706-93 03 37 Aktivitetshuset 0415-181 78/0733-31 81 98 Socialförvaltningen, expedition 0415-181 00 Centrum för förebyggande insatser 0415-180 55 www.horby.se/forebyggande 14
Tack till Stora Enso som har skänkt papper till broschyren
Vid behov av polis ring 114 14 Numera har polisområdet i Skåne en gemensam sambandscentral. Du når därför din polis på orten genom numret ovan. Internetadresser med fakta om droger och föräldrastöd: www.can.se www.iogt.se www.drugsmart.com www.mentorsverige.se www.tobaksfakta.se www.1318.se www.fhi.se/tonårsparloren Orkidén 3735_1448-2009