Nummer 2 2002. åt det trafiksäkra och miljövänliga sättet att ta sig fram till fots eller med cykel, stavar eller inlines.

En tidning från Ulricehamns kommun Nummer 2 2002 Antikrundan till stan Den 30 augusti kommer tv-programmet Antikrundan att spelas in i Ulricehamn. Antika föremål tas emot i Sim- och sporthallen. Klockan 13.00-19.00 finns Sveriges Television på plats för att ta emot föremål. SIDAN 5 Full fart framåt. Banvallsprojektet går mot sitt slut. Några kilometer fattas och ska asfalteras i slutet av sommaren innan de 6,5 milen är klara. Ervin Erovic, Martin Svarén och Anders Nilsson är några av de många invånare som utnyttjar leden. Nu är vi ute och CYKLAR Den asfalterade banvallen är unik i landet och det märks också på den uppmärksamhet som projektet har lett till från andra håll. Kommuninvånarna gläds förstås Hissade fanor. Europadagen firades med EU-ländernas flaggor. Foto: Joakim Molander åt det trafiksäkra och miljövänliga sättet att ta sig fram till fots eller med cykel, stavar eller inlines. SIDAN 8 Världen väntar Världen slutar inte vid kommungränsen. Det är tydligt i Ulricehamns kommun, där internationella kontakter alltmer blir en del av vardagen. SIDAN 6 Turista hemma Hemma hela sommaren? Eller kommer släkten på besök? Turistbyråns personal ger tips om utflyktsmål för hela famljen. Kultur, shopping eller naturupplevelser - det är bara att välja. SIDAN 12 Oasen har öppnat Nu har kommunens anhörigvårdare fått en egen lokal. På Storgatan mitt i centrum har Oasen öppnats - ett centrum för både anhörigvårdare och Väntjänst. De fräscha lokalerna är naturligtvis handikappanpassade för den som vill ta med sig sin närstående. SIDAN 4

Bästa läsare! Vi är alla starkt berörda av de tragiska trafikolyckor som fortsätter att ske på riksväg 40. Statistiken över skadade och dödade fylls ständigt på med nya skrämmande siffror. Från 1997 och fram till mitten av maj 2002 dödades 28 människor på den del som inte är motorväg, nio av dessa har dödats i år. Så länge inget radikalt görs för att förbättra vägens standard kommer fler offer att skördas. Antalet svåra trafikolyckor med dödlig utgång har den senaste tiden ökat kraftigt. Alla pendlare och vi andra som regelbundet färdas på riksväg 40 kan vittna om den obehagliga känsla som ständigt gör sig påmind. Rädslan för att färdas på vägen blir allt större. Allt detta leder till att något måste göras och det omgående! Ombyggnaden av riksväg 40 är ett akut projekt för säkerhet, framkomlighet och utveckling. Trafikmängderna på vägen ökar ständigt. Mellan Borås och Ulricehamn uppgick trafiken år 2000 till nära 10 000 fordon per dygn varav 13 % lastbilar. Fram till år 2010 räknar Vägverket med att bilantalet ökar till drygt 12 000 fordon per dygn. Det är den tunga trafiken som ökar mest med en årlig ökning om ca 4 %. Förklaringen är att vägen sammanbinder olika tillväxtregioner i landet. Frågan om ombyggnaden av riksväg 40 till motorväg är inte ny. Det är snart tio år sedan det i den nationella väghållningsplanen fastställdes att hela riksväg 40 skulle byggas ut till motorväg. Berörda kommuner längs sträckan Borås, Ulricehamn och Jönköping har vid ett flertal tillfällen agerat med uppvaktningar och skrivelser till samtliga nationella organ av betydelse. Senast i början av maj i år beslutade kommunstyrelsen om en skrivelse ställd till Näringsdepartementet med rubriken Bygg om riksväg 40 till motorväg nu!. Av skrivelsen framgår att Ulricehamns kommun inte kan acceptera ett ytterligare försenande av vägprojektet och att Ulricehamn med övriga berörda kommuner och Västra Götalandsregionen är beredda att medverka i en diskussion om förskottering av en del av investeringen. En stor manifestation för riksväg 40 om en snabb utbyggnad mellan Borås och Jönköping genomfördes den 31 maj i samarbete mellan näringslivet och kommunerna. Det är verkligen vår förhoppning att genom olika åtgärder få vägen prioriterad för en ombyggnad. Låt mig sluta med något positivt. I förra numret av Insikt berörde jag med några ord vår nya översiktsplan Växtplats Ulricehamn. Under den senaste månaden har vi fått ett kvitto på att utgångspunkterna för framtiden är goda. Analysföretaget Karios Future har i en ranking av landets samtliga 289 kommuner placerat Ulricehamn på 50:e plats i den framtidsbarometer som företaget utvecklat. Svenskt Näringsliv har alldeles nyligen i en undersökning som bygger på enkätsvar från 30 000 företag sammanställt en ranking över kommunernas företagsklimat. Ulricehamns kommun hamnar på 32:a plats, bäst i Sjuhärad och en tydlig förbättring från 2001 då vi var placerade på 67:plats. Resultaten i båda undersökningarna pekar entydigt i en positiv riktning. Låt oss alla gemensamt ta vara på vår kommuns goda förutsättningar. Mer retorik till hösten Ämnet retorik var så populärt i Ulricehamn att det nu blir en fortsättning för dem som vill lära sig mer. Senast den 31 juli vill Högskolan i Borås ha ansökningarna. 45 elever har läst retorik i Ulricehamn under vårterminen. Det är Högskolan i Borås som håller i kursverksamheten men sedan några år utlokaliseras några kurser varje termin till Ulricehamn. Det stora intresset gjorde att eleverna fick delas in i två olika grupper. Och nu får de alltså möjlighet att fortsätta på nivån 6-10 poäng. Kursen är naturligtvis öppen för vem som helst som har läst fem poäng retorik - oavsett om det har skett i Ulricehamn eller någon annanstans. Mer information lämnas av Högskolan i Borås. De som gick kursen under våren kommer dessutom att få brev om fortsättningskursen. Senast den 31 juli ska ansökningarna vara högskolan tillhanda. Ansökningsblanketter och information om kursen finns på högskolans webbplats, www.hb.se. Tidningen Insikt utges av Ulricehamns kommun Ansvarig utgivare: Karl-Erik Claesson Text, foto och layout: Anna Theander Karl-Erik Claesson Kommunchef 2

Så jobbar kommunalförbundet Många projekt igång för att stärka Sjuhärad Att utveckla Sjuhärad, bli starkare och marknadsföra sig som ett attraktivt område att bo och verka i. Det är uppgifterna för Sjuhärads kommunalförbund. - Det är en styrka att arbeta tillsammans. Därmed syns vi väldigt bra i Västra Götalandsregionen, säger förbundsdirektör Per Wallinder. Sjuhärads kommunalförbund såg dagens ljus den 1 oktober 1999. Men egentligen började samarbetet mellan Sjuhäradskommunerna långt tidigare med regelbundna träffar mellan politiker i de olika kommunerna. Men så lades regementet ned och krafttag måste tas för den framtida utvecklingen. Det resulterade i det treåriga projektet Näring Sjuhärad. - Men när projekttiden gick mot sitt slut såg man tydligt att arbetet hade gett frukt och att det fanns anledning att fortsätta. Därför formaliserades samarbetet i ett kommunalförbund, berättar projektsamordnaren Lotta Kjällström. Förbundet har idag tre anställda: Per Wallinder, Lotta Kjällström och Ylva Alonzo som är EU-samordnare och jobbar med internationella frågor. Arbetet kan sägas bestå av tre olika delar. - Dels arbetar vi med utvecklingsprojekt inom tillväxtavtalet för Sjuhärad och dels jobbar vi med samverkansprojekt, till exempel inom gymnasieskolan, Arbetar för Sjuhärad. Per Wallinder, Lotta Kjällström och Ylva Alonzo finns på Sjuhärads kommunalförbund och arbetar för att stärka regionen. renhållningen eller i inköpsfrågor. Den tredje delen är att tala med en röst utåt, då tänker jag inte minst på infrastrukturfrågor, fortsätter Per Wallinder. Inom förbundet har man enats om vilka som är de två absolut viktigaste frågorna inom ämnet infrastruktur. Riksväg 40 - När det gäller vägar är det förstås riksväg 40 och som järnväg har vi definierat Götalandsbanan som den viktigaste. Och självklart är vi starkare när vi är flera. Från början ingick Ulricehamn, Borås, Mark, Svenljunga och Tranemo i förbundet. Senare anslöt sig även Varberg som adjungerad medlem. Kontoret ligger i Borås men Per Wallinder betonar att förbundets uppgift är att jobba för alla sex kommunerna. - Borås är centralort i Sjuhärad och mycket finns här, däribland Högskolan som är en viktig samarbetspart. Men jag vill poängtera att alla får del av den 3 verksamhet som vi bedriver. Han nämner också några projekt där Ulricehamn mycket tydligt fått en stor del av kakan. - Stickakademin i Gällstad är vi med och finansierar. Vi jobbar också med Högskolan för att få utlokaliserade kurser till kommunerna och där har Ulricehamn haft ett bra utbud. Navet som finns här i Borås är väl utnyttjat av ulricehamnarna och i projektet Tillväxtföretag i Sjuhärad är många Ulricehamnsföretag med, framhåller han som några exempel. Ett aktuellt projekt är ARENA, ett internationellt samarbete som nyligen hade sitt årsmöte just i Ulricehamn. Ett projekt handlar om shoppingen kopplat till det textila kulturarvet. Dessutom satsar förbundet på marknadsföring, samverkan inom turismen och jobbar med Campus Sjuhärad för att tillsammans med högskolan, kommunerna och företagen få högskolan att växa. Mer information verksamheten finns på www.sjuharad.com.

En oas för anhörigvårdare Nu har de fått en egen lokal mitt i centrum Som en oas för dem som vårdar en närstående finns nu ett särskilt anhörigcentrum i Ulricehamn. I lokalerna på Storgatan har också Väntjänsten sin verksamhet. - Oasen är en träffpunkt där man kan möta andra i samma situation, säger anhörigsamordnaren Ulla-Lena Wistberg. I ljusa, fräscha lokaler på Storgatan 29 har Oasen slagit upp sina portar sedan någon månad tillbaka. Fyra förmiddagar i veckan finns Väntjänsten på plats för att ta hand om telefonsamtal från dem som behöver hjälp av en vän. Varje torsdagseftermiddag står lokalen öppen för kommunens anhörigvårdare. De anhöriggrupper som träffas regelbundet har också sin mötesplats på Oasen. Tankarna på ett anhörigcentrum i kommunen föddes när projektet Anhörig 300 drog igång 1999. Staten satsade då 300 miljoner kronor på landets kommuner för att de skulle få igång någon form av anhörigstöd. Anhöriggrupper I Ulricehamn har arbetet med Anhörig 300 bland annat lett fram till att anhöriggrupper har kommit igång och träffas regelbundet för att diskutera sin vardag. Kommunen har också tagit beslut om närståendestöd, vilket innebär att man kan få en korttidsplats på ett serviceboende till reducerat pris. Det finns också möjlighet att få kostnadsfri hjälp att ta hand om sin närstående under sju timmar i månaden om han eller hon inte klarar sig på egen hand. - Men vi kände också att vi gärna ville få igång någon form av anhörigcentrum dit man kan Social tradition. För Röda Korset är det självklart att arbeta med sociala frågor. Ulla Olander hjälper därför gärna till med Väntjänsts telefonlinje. komma och träffa andra i samma situation. Tack vare projektpengarna och stödet från frivilligorganisationer, föreningar och församlingar har det gått att ordna, säger Ulla-Lena Wistberg. Till att börja med är det torsdagseftermiddagar som gäller för den som vill titta in på Oasen en stund. Då kan man träffa andra i samma situation eller bara prata med någon från frivilligorganisationerna. - Lokalerna är handikappanpassade så det går även bra att ta På plats. Nu har Oasen öppnat. Anhörigsamordnare Ulla-Lena Wistberg, Lennart Ekman från Hjärt- Lungsjukas förening, Asta Dalbrekt från Svenska kyrkan, Harriet Höglund från Astma- och Allergiföreningen och Ulla Olander från Röda Korset gläds åt att kommunen har fått ett anhörigcentrum. 4

med sig sin närstående hit. Man kan också passa på att uträtta några ärenden på stan, medan den anhörige blir väl omhändertagen. Och blir intresset stort för den här öppna eftermiddagen så är det inte omöjligt att vi utökar öppettiderna till ytterligare någon dag i veckan, säger Ulla- Lena. Bakom Oasen står förutom Ulricehamns kommun ett 20-tal organisationer. Det är medlemmar därifrån som kommer att finnas på Oasen när centrat är öppet. Att vara med i arbetet på Oasen känns som en naturlig del av verksamheten för de föreningar som deltar. Tradition - Inom Röda Korset har vi en tradition av socialt engagemang och så är det ju också i många andra organisationer, menar Ulla Olander. Hon är en av de många frivilliga som kommer att synas till på Oasen framöver. Ulla arbetar också en hel del med Väntjänst en sorts telefonservice för äldre och sjuka som behöver hjälp, stöd eller bara någon att prata med. - Väntjänst har funnits i några år och vi har haft en lokal på Solrosens äldreboende. Men från och med nu finns vi på Oasen, så den som inte vill ringa kan förstås titta in till oss under våra öppettider, säger Ulla. Oasen Anhörigcentrum och Väntjänst har öppet: Väntjänst mån-tors 10.00-12.00 Sommartid mån och tors 10.00-12.00 Anhörigcentrum torsdagar 13.00-17.00 Antikrundan kommer till Ulricehamn i höst Den 30 augusti kommer Antikrundan till Ulricehamn. Då finns 20 experter på plats i Sim- och sporthallen för att värdera besökarnas medhavda föremål. Mindre saker kan tas med dit och större föremål ska anmälas med fotografi i förväg. Fredagen den 30 augusti klockan 13-19 tar Sveriges Television emot besökarna i sporthallen och då gäller det att ta med sig allt man kan bära, som man önskar få värderat. Har man tur kanske man till och med får visa sitt föremål i TV! - Man kommer till en reception och där får man veta vilket bord man ska gå till. Har man olika grejer med sig får man gå runt till olika bord. Där finns våra 20 experter på plats. Och jag tycker verkligen att alla ska ta chansen för det är ju inte varje dag man har så många experter på ett och samma ställe, säger Maud Uppling som är Hälsar välkommen. Programledaren Anne Lundberg hoppas att många dyker upp med föremål när Antikrundan besöker Ulricehamn. Foto: Markus Lindgren/SVT producent och projektledare. Hon betonar att det inte bara gäller antika föremål utan att även 1900-talsföremål är intressanta. - 30-, 40- och 50-talsprylar är jättespännande så det ska man inte lämna hemma. Men det gäller att ha något med sig. Föremålet är nämligen entrébiljetten. Antikrundan spelas in för 14:e året och Ulricehamn har valts ut tillsammans med Falkenberg, Oskarshamn, Åmål och Hässleholm att vara med i programmen. De sänds med början i januari nästa år i 8-10 avsnitt. Den som har stora och otympliga föremål som inte kan tas med till sporthallen kan redan nu fotografera sin möbel, matta eller vad det nu kan vara och skicka in bilden till SVT. - Vi kommer att välja ut 10-15 saker av de stora föremål vi får in, säger Antikrundans producent Maud Uppling. Men detta gäller alltså bara stora föremål. Bilderna skickas till Sveriges Television, Antikrundan, 21201 Malmö senast den 1 augusti. 5

En viktig del av världen Ulricehamns kommun blickar utåt. Kontakterna med omvärlden blir både fler och viktigare. Kommunen arbetar för att ytterligare stärka samarbetet med andra länder och visa på vikten av detta arbete. Det internationella arbetet är redan i gång på olika håll i den kommunala verksamheten, inte minst inom skolan. Här är ett axplock av vad som händer i kommunen. Mer om pågående internationella projekt finns att läsa på www.ulricehamn.se. Välgörenhet. Bettina Larsson, Anette Andersson, Therese Hedén och Malin Jensen och deras skolkamrater i Hössna samlade in 110 paket till barnen i Ukraina. - Vi har lärt oss massor om ett land som vi knappt kände till förut, säger de. De skickade paket till Ukraina Barnen i Hössna skola blev så tagna av vad de fick höra när Siw Blomberg gästade skolan för att berätta om hur barnen har det på barnhem i Ukraina att de bestämde sig för att göra en insats. I april skickades varsitt paket till de 110 barnen på barnhemmet i Sarny. Dessutom passade Hössnaborna på att skicka med säckvis med leksaker och kläder. - Vi har skickat strumpor, tvål, tandborstar, pennor, godis och sådant. Barnen på barnhemmet äger ingenting, berättar Bettina Larsson som går i klass 5. Skolkamraten Malin Jensen tillägger att de har fått lära sig mycket om ett land som de knappt ens kände till förut. - Jag visste ingenting om Ukraina men nu har vi lärt oss jättemycket, säger hon. Bettina och Malin och deras kompisar Therese Hedén och Anette Andersson tycker att projektet är spännande och att det har varit lärorikt. Vi har lärt oss jättemycket om barnen i Ukraina och deras land. Förut visste vi inte någonting alls om det landet, berättar de. Internationell kväll en kär tradition På Bogesundsskolan har den årliga internationella kvällen blivit väl inarbetad. I år avslutades ett lång samarbete med ett skolprojekt i Gambia. Behållningen från den internationella kvällen går till barn i andra länder och i år beslutade elevrådet att penningsumman skulle delas mellan barnen i Gambia och krigsdrabbade barn i Afghanistan. Arbetet inbringade inte mindre än 41 000 kronor. De håller kontakt med Lettland Eleverna på Älmestads skola brevväxlar regelbundet med en skola i Lettland. Eleverna har även besökt varandra både i Sverige och i Lettland. Resorna har finansierats genom basarer då eleverna har sålt saker som de själva har tillverkat. Älmestads skola har dessutom tillsammans med skolorna i Hökerum och Nitta deltagit i Aktion Julklappen, där julklappar har samlats in till barn i Östeuropa tillsammans med Läkarmissionen och Frälsningsarméns scoutförbund. 6

Ledningsgruppen reste till Bryssel Kommunens ledningsgrupp besökte Bryssel under tre dagar i maj. För de flesta var det första besöket i Europas huvudstad och programmet var späckat. Bland annat stod besök på Europaparlamentet, Margot Wallströms kabinett, West Swedens kontor och Sveriges ständiga representation på programmet. EU-konferens gav nya kontakter Ann McQuiston och Alice Lennon från Nordirland tillbringade en vecka i Ulricehamns kommun i mars. Syftet var att knyta kontakter inför kommande samarbetsprojekt. Att de hamnade just i Ulricehamn berodde på en kollega till dem, som besökte Ulricehamn vid EU-konferensen Maid Marian för två år sedan. De båda gästerna gjorde studiebesök i olika skolor i Ulricehamns kommun och har nu bjudit in Ulricehamn till en konferens på Nordirland efter sommaren där flera andra länder också deltar. Från Ulricehamns sida hoppas man förstås på goda kontakter. På besök. Alice Lennon och Ann McQuiston från Nordirland besökte kommunen i mars. Bland annat träffade de Maria Hansson på Ätradalsskolan i Timmele. Ulrikaskolan har vänner i hela världen På Ulrikaskolan håller man kontakten med världen på alla möjliga sätt. Förskoleklasserna har börjat lära sig engelska och Björkens förskoleklass har skickat teckningar till en skola i Frankrike. På Boken har barnen kontakt med en skola i Colombia.och har studerat Sydamerika. 1C bekantar sig med hur det är att vara barn i Afrika och 2C I början av juni reste ett tiotal representanter från kommunen till Kerteminde i Danmark för att delta i en vänortskonferens med de nordiska vänorter på temat demokrati. Några represanter från vårdoch omsorgsförvaltningen och De blivande niondeklassarna i Ätradalen deltar i ett värdegrundsprojekt och reser till Polen efter sommaren. Kölaby skola har utbyte med Danmark. Hössna skola har ett fadderbarn i Indonesien och år 6 brevväxlar sedan sex år tillbaka med en skola i Norge. Knöt kontakter. Kommunens ledningsgrupp åkte till Bryssel i maj. Syftet var att göra studiebesök och skapa kontaktytor för framtiden. har skrivit brev på engelska till Cardiff i Wales. 3C och 3D har kontakt med en svensk familj i Kenya. Klass 6C har sedan ett år täta kontakter med en klass i Silkeborg, Danmark. Träningsskolan har just avslutat ett stort projekt vid namn Robin Hood, där erfarenheter har utbytts med vänskolor i Finland, Danmark och England. Tre internationella konferenser i juni näringslivskontoret deltog denna månad i en konferens i estniska Kothla-Järve. Och i slutet av juni reser en mindre delegation till Dobele i Lettland för att diskutera framtida utbyten med vår vänortsregion....och här är fler som knutit kontakter Gällstad skola har fadderbarn i Indien och Colombia och arbetar också med asylsökande elever. Marbäcks skola arbetar med Vänskapsband, ett ITiSprojekt mellan Marbäck och skolor i Nottingham, England och i Dolceacqua, Italien. Hökerums skola har haft Kenya som tema på skolans val. 7

Rälsen som blev cykelled Den asfalterade banvallen är unik i landet 6,5 mil sammanhängande asfalterad banvall kan Ulricehamns kommun stoltsera med när sommaren är slut. Det är unikt i Sverige och cykelbanorna har väckt intresse bland både turister, media och andra kommuner. Cyklandet har fört med sig nya satsningar såsom kommunens första cykelkarta, en speciell hemsida, blå kommuncyklar att hyra och ett serviceställe i Ulricehamn. Nöjda cyklister. Anders Nilsson, Ervin Erovic och Martin Svarén tycker att banvallen är en bra cykelled. -Jag brukar cykla till en kompis i villastaden. Att cykla här är ett jättebra sätt att ta sig dit. Idén med projektet Västerhavsleden var 32 mil sammanhängande cykelled genom åtta kommuner. Längst har Ulricehamn kommit. När allt är klart i slutet av sommaren har vi 6,5 mil asfalterad banvall i kommunen. Allt är klart så när som på några kilometer som asfalteras i augusti. Hälften av kostnaderna har Miljödepartementet stått för i form av så kallade LIP-bidrag. Kommunen har också en eldsjäl i sin trafiktekniker Jan-Åke Hugo Claesson som lagt ner mycket arbete och energi på just cykelvägarna. Nu peppar han grannkommunerna så att de kommer igång. - Nyligen blev det klart att det blir asfalterat fram till nästa samhälle utanför Ulricehamns kommun, det vill säga Rångedala, Månstad och Åsarp. Alltså blir det totalt 7,5 mil sammanhängande asfalterad led. Det Glada motionärer. Irja Böhm, Terttu Siljehov, Helvi Honkoliini och Marja Harsia firade sin syjunteavslutning med en stavgångsrunda på banvallen. hade ju varit tråkigt om den asfalterade cykelvägen hade upphört precis vid kommungränsen så vi gjorde ett avtal med grannkommunerna, förklarar han. Uppmärksamhet Banvallen har minst sagt fört med sig en hel del uppmärksamhet. Riksmedia har intresserat sig för cykelprojektet och både TV, dagstidningar och tidskrifter har varit i kommunen för att göra reportage om det. I kommunen har man tagit intresset till sig och jobbar för att utveckla projektet ytterligare. - Vår första cykelkarta har precis kommit ut och finns till försäljning på Turistbyrån. Dessutom har vi målat gamla militärcyklar i kommunens fär- 8

ger och ställt ut på campingplatserna och på Hamncaféet så att folk kan hyra dem mot en avgift till uthyrningsstället, berättar Jan-Åke Claesson. Några av kommunens feriearbetande ungdomar får till uppgift att sköta underhållet på banvallen i sommar. Några kommer också att arbeta vid det nya servicestället strax söder om Hamncaféet vid Strandpromenaden. - Där kan man pumpa cykeln och fylla på vatten i sin flaska. Stort intresse Intresset från andra kommuner har blivit så stort att Jan- Åke Claesson och hans kollegor har gjort en film om projektet som visas när tjänstemän och politiker kommer på besök. Det bästa med banvallen är att den har så många olika användningsområden, tycker Hugo. - Folk cyklar ju inte bara. Här finns också flanörer, stavgångare, inlinesåkare och rullstolar. Dessutom är det ett både miljövänligt, trafiksäkert och trevligt alternativ till bilen för den som ska ta sig mellan orterna, sammanfattar han. Nyhet. Jan-Åke Claesson har sett till att blå kommuncyklar finns tillgängliga på campingplatser utmed banvallen. Högt rankad kommun Ulricehamn är en högt rankad kommun. En 50:e plats i en undersökning om de bäst rustade kommunerna för framtiden. Och kort därpå en 36:e plats beträffande näringslivsklimat. - Det är ett kvitto på att vi är på rätt väg, konstaterar näringslivschef Bengt-Olof Foss. Först rapporterades resultatet från den undersökning som analysföretaget Kairos Future gjort avseende möjligheterna att locka invånare i landets kommuner. En 50:e plats där gjorde kommunstyrelsens ordförande Bengt Johansson mer än nöjd. - Det är roligt att de satsningar på bland annat visionsarbete och utveckling som vi har jobbat med nu ger resultat, säger han. Undersökningen behandlade bland annat kommunikationsnärhet, kunskapskultur, kompetenstillgång och kommunalt stadsmannaskap. Bengt Johansson tror att också naturen och den goda boendemiljön har gjort sitt till. - Vi har bra förutsättningar helt enkelt, menar han. Bara någon vecka senare nådde Ulricehamn en ännu högre placering i en annan undersökning. Nu gällde det företagsklimatet och det var Svenskt Näringsliv (före detta SAF) som låg bakom den. Ulricehamns kommun tog ett kliv från 67:e plats förra året till en hedrande 32:a plats. Med det placerade sig Ulricehamn bäst bland Sjuhäradskommunerna. Nöjd. Näringslivschef Bengt-Olof Foss gläds åt de fina placeringarna. Undersökningen är byggd på bland annat ett stort antal intervjuer med lokala företagare, kommunal service, tillgång på kompetent arbetskraft, kommunalskatt och nyföretagande. Levande dialog När svenskt Näringsliv presenterade undersökningen framhöll man att de som placerat sig högt lyckats bra med att föra en levande och ständigt pågående dialog mellan kommun och näringsliv. Och näringslivschefen gläds förstås åt resultatet. - Vi anstränger oss för att hålla dialogen igång och för att underlätta vardagen för företagarna. Vi vill att de ska känna att vi tar deras problem på allvar och jag hoppas att de uppfattar oss mer som ett serviceorgan än som en myndighet, säger Bengt-Olof Foss. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Bengt-Olof Foss hoppas på ett ännu bättre resultat nästa år. - Vi kommer att jobba vidare med smidighet och tillgänglighet. Vi ska också ta fram ett helt nytt näringslivsprogram. Sedan ska man inte sticka under stol med att en motorväg sannolikt skulle betyda ytterligare ett antal placeringar uppåt på listan. 9

Rabatterade resor populära 200 studenter per termin utnyttjar möjligheten Studenter som bor i kommunen och studerar på högskola får 50 procents rabatt på busskortet som kommunen står för. Kommunstyrelsen anser nämligen att det är ett bra sätt att ge möjlighet för studenter att bo kvar i kommunen samtidigt som de kan färdas till skolan på ett miljövänligt sätt. Det började som ett försöksprojekt våren 2000. Kommunstyrelsen räknade då med att kanske 50 studenter skulle kunna vara intresserade av att utnyttja förmånen. Men det har visat sig att närmare 200 studenter per termin beviljas bussrabatt. Och kommunstyrelsen tyckte att resultatet var så bra att nya pengar har beviljats för varje år. För att få rabatten måste man vara heltidsstuderande på en högskola eller universitet, vara bosatt och skriven i Ulricehamns kommun och dagpendla till utbildningsorten. - Således studerar de allra flesta i Borås, Jönköping eller Göteborg, konstaterar kommunens planeringssekreterare Jenny Blomqvist. Visa intyg Varje termin ska man fylla i en ansökningsblankett och visa intyg terminsvis från sin högskola på att man är registrerad som student där. Tidigare kunde man sedan köpa månadskortet till halva priset direkt på miljöoch samhällsbyggnadskontorets expedition i Stadshuset. Från och med augusti är det dock ändrade rutiner. - Hädanefter får man istället ett intyg från oss och så köper man kortet på Västtrafik Sjuhärads bussar. Har man svårt att ta sig till expeditionen så kan man gå in på www.ulricehamn.se och skriva ut ansökningsblanketten Nöjd resenär. Christer Enander från Ulricehamn bytte bilen mot bussen när möjligheten till rabatterade busskort kom. Det gör att han reser både billigare och säkrare och dessutom kan studera på vägen till och från skolan. och skicka in den tillsammans med registreringsintyget från högskolan, säger Jenny Blomqvist. I höstas gjordes en enkät. 123 av de 200 tillfrågade svarade. Och Jenny Blomqvist är nöjd med svaren. - De flesta är väldigt positiva. Många menar att det bidrar till att man kan bo kvar i kommunen, särskilt de som är under 30 år. Det anges också att det är en stor ekonomisk lättnad för många studenter. Dessutom gör ju det här att fler väljer att åka med kollektivtrafik, vilket är bra. En av dem som har använt den kommunala studeranderabatten redan från starten är Christer Enander som utbildar sig till lärare i Jönköping. - Innan åkte jag bil och det var både dyrt och tröttande. Det är betydligt mer avkopplande att åka buss. Dessutom kan man använda tiden på bussen till studier. Jag läser fler poäng per termin än vad utbildningen egentligen är och de extrastudierna sköter jag på bussen. Sedan Ulricehamns kommun införde rabatterade kollektivtrafikresor har fler kommuner tagit efter. - Några har redan kört igång och flera har hört av sig för att fråga hur vi har gjort här och det berättar vi ju gärna om, säger Jenny Blomqvist. Har du frågor om rabatten för högskolestuderande eller vill veta mer kan du vända dig till miljö- och samhällsbyggnadskontorets expedition. Telefonnumret dit är 0321-272 00. 10

Tvätta bilen - men spara miljön Tänk på miljön när du tvättar bilen. Föroreningar i dagvattnet vill väl alla undvika. Och det finns knep även för den som har en smutsig bil. - Det bästa är att tvätta bilen i en tvätthall som har installerat vattenrening, säger miljöinspektör Örjan Wennman. Till kommunens miljö- och samhällsbyggnadskontor ringer då och då oroliga medborgare som bekymrar sig för miljön när grannen är igång och tvättar bilen. Tvättanläggning bäst - Och de har naturligtvis rätt: det är inte nyttigt för miljön att stå på gatan och tvätta bilen med kemikalier, säger Örjan Wennman. Hans tips blir att nogsamt välja plats och rengöringsmedel för den som vill undvika föroreningar. Bäst är att tvätta bilen i en större tvättanläggning där en avancerad vattenrening har installerats. - Var frågvis och kolla med mackägaren om vattenreningen är bra, menar Örjan. Tänk på sjön. Miljöinspektör Örjan Wennman uppmanar biltvättare att vara rädda om vårt vatten. Därför ger han några tips inför sommarsäsongens bilvård. Ska man tvätta bilen på garageinfarten, gatan eller i ett garage med golvavlopp bör man egentligen bara använda vanligt vatten. Vill man ändå använda rengöringsmedel kan det vara en bra idé att tvätta bilen på en gräs- eller grusplan. - Då kan föroreningarna fastna i marken där de ofta gör mindre skada än i dagvattnet, förklarar Örjan. Som rengöringsmedel ska man i så fall använda diskmedel, såpa och schampoo men alltså bara på grus- eller gräsplan. - Det kan låta som oskyldiga hushållsprodukter. Men man ska tänka på att det inte är samma sak att låta diskmedel rinna ut i naturen som att hälla ut det i det vanliga avloppet. Tungmetaller Det är inte bara själva rengöringsmedlet som orsakar problemen i miljön. Även smutsen på bilen är orsak till bekymmer. På bilen finns oljerester och tungmetaller. - Det är förstås av den anledningen som tvätthallar med reningsanläggning är absolut bäst. Detta gäller för privatpersoner som vill tvätta bilen på ett miljövänligt sätt Tvätt på gata/parkeringsplats Bör endast ske om inga kemikalier används. Tvätt i garage med golvavlopp Bör endas ske om inte avfettningsmedel används. Tvätt på gräs- eller grusplan Bör endast ske om inte avfettningsmedel används. Diskmedel, såpa och schampo kan användas. Tvätta bilen i en tvättanläggning med vattenrengöring om den är så smutsig att avfettningsmedel är ett måste. 11

Posten gruppförsändelse Turista i hemkommunen Ulricehamns kommun är ett populärt turistområde. På Turistbyrån har man hektiska dagar under sommarmånaderna för att hjälpa turister till rätta. Men naturligtvis är man lika glad åt att hjälpa kommuninvånarna. - Det finns mycket att se här och många trevliga utflyktsmål att ta med familj och gäster till, säger turistchefen Lisbeth Johansson. Natur, kultur, historia eller motion det är bara att ta för sig. För den som väljer att turista i hemkommunen finns en uppsjö av alternativ och många passar alla åldrar. - För barnfamiljer brukar jordkulan i Nöre eller Raska-Minas stuga vara populära besöksmål. Barnen tycker det är lite spännande att se hur det var förr, tipsar Agneta Sjöblom. Barnvänliga tips Lisbeth Johansson har ännu ett tips för barnen. - Vid Basta kvarn kan barnen mata fiskarna med pellets medan föräldrarna antingen deltar själva eller tar en kopp kaffe under tiden, säger hon. Även Årås kvarn är ett omtyckt utflyktsmål i kommunen. Lisbeth vill också framhålla naturreservaten. - De är helt fantastiska. Baktrågen, Frälsegården, Kycklingkullen, de är ju unika. Det finns blommor där som inte finns någon annanstans. Och Komosse ska man förstås inte Till allmänhetens tjänst. Helena Pettersson, Agneta Sjöblom, Lisbeth Johansson och Helena Sävefjärd ger gärna tips och råd till både turister och kommuninvånare om utflyktsmål i kommunen. heller missa, fortsätter hon. Helena Pettersson tycker att Rude Kulle är väl värt ett besök. - Utsikten där är enastående. Det finns också grillplats så dit kan man mycket väl förlägga en picknick. Helena framhåller också Ekomuseet i Ätradalen med 80 sevärdheter mellan Ulricehamn och Falköping. - Det finns en mycket bra broschyr här hos oss som berättar om varenda besöksmål, säger hon. Den asfalterade banvallen har blivit populär och alla riktningar är vackra cykelsträckor. - En trevlig tur är att cykla till Marbäck och titta på Kråkeboberg och Åsakullen, säger Lisbeth. Att Ulricehamns kommun är trevligt att turista i, det har turisterna redan upptäckt. Såväl svenska som danska, norska, holländska och tyska turister besöker Turistbyrån med jämna mellanrum. Och de som inte bor alltför långt bort åker gärna hit på en guidad busstur. - Gårdarna runt sjön är en populär runda. Vi har sedan många år ett fint samarbete med Ulricehamns Guideförening som tar besökarna ut på en resa runt Åsunden eller i Ätradalen, berättar Agneta. Mellan 150 och 200 bussar per år reser runt i kommunen. Från och med i år har en särskild tjänst avsatts för att arbeta med detta. Helena Sävefjärd arbetar sedan i våras med att sköta bokningarna. Många bussar - Bussarna kommer från Värmland och Närke i norr till Skåne i söder. De flesta bussarna reser hit från Småland, berättar hon. Och tillägger att Turistbyrån naturligtvis gärna bokar in grupper också från Ulricehamn. - Om en förening, ett företag eller ett annat sällskap vill ta en dagstur på hemmaplan så är det bara att höra av sig. 12