Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Anders Clarhäll utredare 010-470 04 02 anders.clarhall@uhr.se PROTOKOLL Datum 2017-05-29 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan 2 111 60 Stockholm Telefon 010-470 03 00 Organisationsnummer 202100-6487 www.uhr.se Minnesanteckningar Forum för internationalisering 10 maj 2017 Deltagare Henrik Strömberg Croné, CSN Oscar Berger, Justitiedepartementet Markus Filipsson, Migrationsverket Patrik Pettersson, Migrationsverket Erik Åstedt, Näringsdepartementet Patrik Henriksson, SFS Andreas Göthenberg, STINT Stefan Bengtsson, SUHF/Chalmers Linda Gerén, SUHF Cilla Häggkvist, SUHF/Uppsala universitet Eva Malmström, SUHF/KTH Christina Murrey, SUHF/KTH Anders Söderholm, SUHF Kurt Bratteby, Svenska institutet Monika Wirkkala, Svenska institutet Tomas Egeltoft, Universitetskanslersämbetet Anna Lundh, Universitetskanslersämbetet Anders Clarhäll, Universitets- och högskolerådet Daniel Edquist, Universitets- och högskolerådet Tuula Kuosmanen, Universitets- och högskolerådet Susanne Wadsborn-Taube, Universitets- och högskolerådet Kamilla Lindström, Utrikesdepartementet Gäster Maria Wilenius, Internationaliseringsutredningen Albin Gaunt, Internationaliseringsutredningen Karin Åmossa, SULF Ulf Hedbjörk, Universitets- och högskolerådet 1 (10)
Inledning och presentationsrunda Ordförande Tuula Kuosmanen hälsade välkommen och överlämnade till alla närvarande att presentera sig. Med på möte med Forum för första gången var Stefan Bengtsson från Chalmers tekniska högskola, Erik Åstedt från Näringsdepartementet, Tomas Egeltoft från UKÄ och Daniel Edqvist från UHR. Gäster vid dagens möte var Maria Wilenius och Albin Gaunt från internationaliseringsutredningen, Karin Åmossa från SULF och Ulf Hedbjörk från UHR. Utredningen om ökad internationalisering av universitet och högskolor (U 2017:02) Maria Wilenius och Albin Gaunt, sekreterare i utredningen Maria Wilenius presenterade utredningens direktiv som hon beskrev som bestående av tre huvudsakliga delar: nya mål och ny nationell strategi för internationalisering både vad gäller utbildning och forskning åtgärder för hur fler studenter kan få internationellt perspektiv i utbildningen åtgärder för att öka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation Direktiven lyfter fram att den svenska högskolan befinner sig på en global arena, vilket bland annat innebär ökad konkurrens. Det ställer krav på hög kvalitet och relevans både vad gäller verksamheten i sig, men också förmågan att leverera kunskaper och utbildad arbetskraft till samhället utanför akademien. Högskolans internationalisering finns tidigare beskriven i regeringsdokument i form av en allmän strategi för internationalisering av högre utbildning från 2005 och strategi för internationellt samarbete om forsknings och forskningsbaserad innovation från 2012.Dessa har dock inte blivit föremål för någon tydlig uppföljning.. I förberedelsearbetet om att ta fram en strategi har utredningen studerat hur internationaliseringsstrategier för högskolan ser ut i andra länder. De kan ha mycket olika karaktär. För att få in synpunkter från svenska lärosäten har utredningen skickat en enkät till alla universitet och högskolor i Sverige. Enkäten ska besvaras senast 31 juli. Under september kommer utredningen hålla 2 (10)
hearingar med lärosätesrepresentanter, en hearing i Lund och en i Stockholm. Utredningen ska redovisa uppdraget uppdelat på två tillfällen där mål, strategi och internationell mobilitet ska redovisas 31 januari 2018. Ökade attraktivitet som studienation, myndighetssamordning och studieavgifter ska redovisas 31 oktober 2018. Arbetet med den andra delen kan dock inte vänta helt och hållet till nästa år eftersom studieavgifter och Sverige som studienation (andra delen) behöver vara en del av strategin (som är del av första delen). Bikupediskussioner Efter Marias presentation av utredningsdirektivet uppmanade Tuula mötets deltagare att diskutera i smågrupper för att formulera frågor och kommentarer. Frågorna och kommentarer kunde gärna inbegripa olika målgrupper och deras behov ur ett internationaliseringsperspektiv. Kommentarer från gruppdiskussionerna redovisas nedan: Eva Malmström: Eftersom samverkan också är med som en del av uppdraget vid sidan av utbildning och forskning, innebär det att ni också ska träffa aktörer utanför akademien? Albin Gaunt svarade att de planerar att träffa representanter för flera olika organisationer. Monika Wirkkala: Ytterligare en målgrupp är utlandsmyndigheterna som med rätt samarbete kan bli mycket viktig för högskolans internationalisering. Stefan Bengtsson: Det är viktigt den kommande strategin verkligen blir nationell och att den innefattar flera politikområden. Den ska inte sammanblandas med lärosätenas egna strategier, som bör vara interna processer som ägs av lärosätena själva. Kurt Bratteby: För att tydligare betona att den kommande internationaliseringsstrategin omfattar många politikområden, vore det önskvärt om hela regeringen är avsändare. Cilla Häggkvist: Om enkäten handlar om att kartlägga nuläget, är det också viktigt att komplettera med lärosätenas syn på internationaliseringens framtidsfrågor. Karin Åmossa: Rekrytering till tjänster inom högskolan är en viktig internationaliseringsfråga. Särskilt när det gäller tydlighet i karriärvägarna och jämförbarhet med andra länders tjänstestrukturer. Andreas Göthenberg: Viktigt är att titta framåt och på vd andra länder anser vara viktiga framtidsfrågor för internationalisering. Många anser 3 (10)
att förenklade möjligheter för joint- och dubble degree program, samt utlandsetableringar är framtidsfrågor. På systemnivå måste vi sträva efter att få bort hinder. Anders Clarhäll frågade om den del i uppdraget som handlar om att föreslå strukturer för myndighetssamverkan. Detta är en väsentlig fråga för Forum eftersom Forum är en av dagens existerande strukturer för myndighetssamverkan. Maria svarade att myndighetssamverkan huvudsakligen ingår i utredningsarbetets andra del och att frågor om hur dessa överväganden ska gå till ännu inte är klarlagt. Möjligen finns behov av mer organiserad koordinering utöver samordning. Utredningen medverkan vid möte med Forum för internationalisering Vid möte med Forum 8 november kommer utredaren Agneta Bladh medverka för att presentera delar av utredningens förslag och diskutera med Forum. Utredare och sekreterare kommer vidare bjudas in att vara med vid Forums möten under våren 2018. Högskolelärares internationella mobilitet Ulf Hedbjörk UHR, representant Eurydike Sverige Karin Åmossa, chefsutredare SULF 15 juni släpper Eurydike en rapport som är en jämförande studie över arbetsvillkor och rekrytering av undervisande och forskande personal inom europeisk högskola. Rapporten har namnet Academic Staff in Higher Education in Europe. I rapporten finns ett kapitel som fokuserar på internationalisering och det är huvudsakligen från denna del av rapporten som Ulf Hedbjörk hämtade mesta delen av den information han presenterade för Forum. Karin Åmossa från SULF har Forum bjudit in för att ge ett svenskt fackligt perspektiv på rapportens resultat. En fråga studien sammanställer är huruvida de 38 studerade länderna har nationella strategier för högskolans internationalisering. Drygt hälften av länderna, däribland Sverige, har en specifik strategi för högskolans internationalisering. Ett tiotal har mer allmän strategi för högskolan där internationalisering ingår. Några får länder saknar strategi enligt hur strategi definieras av Eurydike. Flertalet av länderna som ingår i studien dokumenterar högskolelärares internationella mobilitet. Definitionerna om vad som är att betrakta som internationell mobilitet är dock inte lika, varvid jämförelser mellan länder försvåras. I en tredjedel av studiens länder har den akademiska personalen sin arbetstid delad mellan arbetsuppgifter och där minimitider är angivna 4 (10)
för hur mycket tid som ska ägnas åt undervisning respektive forskning. Sverige och övriga nordiska länder är del av den samling länder där arbetstidens fördelning inte är centralt reglerad. Fördelningen mellan forskning och undervisning varierar för många akademiker under karriären. I Sverige och många andra länder är det vanligt att undervisningens del av arbetet minskar med åren. I Tyskland är det dock tvärtom där unga forskare har lite undervisningstid, men att det är något som oftast ökar med åren. Respons från Karin Karin Åmossa berömmer Eurydikerapporten som tar upp de viktiga frågor som ofta diskuteras bland europeiska fackföreningar för universitetslärare. Karin berättar om oro för arbetsvillkor som på många håll i Europa verkar bli mer otrygga. De europeiska lärarfacken pratar alltmer om ett akademiskt proletariat. Ett sådant exempel är zero hour contract som är undervisningstjänster i Storbritannien utan någon garanterad undervisning. Den anställde får istället ett meddelande när han eller hon förväntas infinna sig för undervisning. Karin berättar också om en granskning SULF gör av rekryteringsprocesser vid tre svenska lärosäten. Enligt plan ska granskningen resultera i en rapport färdig hösten 2017. Vid en fakultet som ingår i studien visade det sig att 90 % av tjänsterna blev tillsatta med interna sökande, sökande som redan har en anknytning till lärosätet som rekryterar. Ibland kan utlysningstiden vara så kort som tre dagar, vilket ger intryck av att lärosätet försökt undvika att många söker. Att den här typen av processer förekommer har SULF känt till tidigare, men studien visar att missbruket av tillsättningsprocesserna är större än väntat. Om internrekrytering är så pass omfattande, kan man också förvänta sig att unga forskare i början av sin karriär anpassar sig på ett sådant sätt att rörligheten minskar. Om man riskerar att missa chanser till jobb som dyker upp vid hemmainstitutionen när man är borta, så kan det bli så att många avstår mobilitet och stannar hemma istället. Omfattande internrekrytering har också andra oönskade effekter där lärosätet minskar inflödet av både arbetskraft och idéer utifrån. Karin berättade också om besvär med uppehållstillstånd för doktorander och forskare som kommer till Sverige. Ett exempel är en utländsk doktorand som efter avslutade forskarstudier i Sverige fick en, av Vetenskapsrådet finansierad, Post-doc förlagd till Storbritannien. Om han tackar ja till tjänsten och vistas del av sin tid i Storbritannien, 5 (10)
innebär det att han äventyrar sina möjligheter att få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Här släpar regelverket efter och orsakar bekymmer både för individen, för arbetsgivaren och finansiären. Stefan Bengtsson berättar att Chalmers medvetet anstränger sig att få många externsökande till utlysta tjänster. Chalmers eftersträvar breda beskrivningar av det forskningsfält som utlyser gäller. Till exempel kan forskningsassistenttjänster utlysas inom energiforskning eller liknande breda rubriker som kan innefatta många olika forskningsinriktningar och specialiteter. På så sätt får lärosätet in en stor bredd av sökande till utlysta tjänster. Rapport från migrationsutskottet (tidigare benämnd migrationsgruppen) Linda Gerén, SUHF Linda rapporterade att Migrationsutskottet har avlämnat sitt uppdrag angående uppehållstillstånd för studenter till en gruppering som arbetar aktivt med frågan. I denna grupp ingår representanter från UHR, Migrationsverket och SUHF. Flera lärosäten har hört av sig till SUHF angående bekymmer med långa väntetider för uppehållstillstånd, inte bara för studenter, utan även för forskare. De långa väntetiderna gäller för de som söker första gången, men i ännu högre grad för de som ansöker om förlängning. En forskare hade fått beskedet att beslut om förlängning kan ta mer än ett år och under den tiden kan han inte lämna Sverige. Om det fortsätter på det här viset, så är det inte bara ett besvär för individer som drabbas, det sänder också signaler om en ovälkomnande attityd. I förlängningen kan besvären tvinga lärosäten att förändra sin rekrytering. Linda ställer fråga till Forum om det är önskvärt att migrationsutskottet nu får ett nytt uppdrag som gäller migrationsfrågor för forskare. Migrationsutskottet skulle kunna ta in information från flera lärosäten för att kunna bilda sig en uppfattning om problemets omfattning och hur olika lärosäten uppfattar situationen. För denna uppgift behöver migrationsutskottet en ny sammansättning med bland annat deltagare med erfarenhet av personalfrågor. På sikt behövs någon från Migrationsverket som arbetar med arbetstillstånd. Mötet ställde sig positiva till migrationsutskottets förslag om nytt uppdrag. Önskvärt vore att migrationsutskottet sammanställer ett underlag att presentera för Forum vid nästa möte 8 november. Om 6 (10)
migrationsutskottet finner det lämpligt kan även SULF och forumsekretariatet på UHR delta i arbetet. Konsekvenser av domen MdH vs. Dickinson Anders Söderholm, SUHF I målet om återbetalning av studieavgift till Connie Dickinson Askenbäck förlorade Mälardalens högskola (MDH) i Hovrätten och dömdes till att betala tillbaka halva den studieavgift Connie betalat. Eftersom varken Connie eller MDH därmed är nöjda, har båda parterna överklagat och begärt prövningstillstånd till Högsta domstolen. Det betyder att rättsläget fortfarande är oklart i väntan på Högsta domstolens dom. En av de saker som domstolen har haft att ta ställning till är huruvida relationen mellan lärosätet och en studieavgiftsskyldig student är att betrakta som civilrättsligt eller offentlighetsrättsligt. Tingsrätt och hovrätt har tolkat förhållandet som civilrättsligt. Anders Söderholm bedömer det som troligt att Högsta domstolen tar upp fallet till behandling tidigast i början av 2018. Uppdrag till Forum angående samordning av webbinformation för internationella studenter Susanne Wadsborn-Taube, UHR Susanne Wadsborn-Taube redogjorde för arbetet med samordning av webbinformation. Ett första möte mellan UHR och Migrationsverket var planerat till föregående fredag. Några av deltagarna fick dock förhinder, varvid mötet ställdes in. Markus Filipsson berättade om den idéskiss till myndighetsgemensam webbinformation som Migrationsverket arbetat fram och skickat in som förslag till UHR. I idéskissen beskrivs processen att komma till Sverige för att studera i fyra huvudsakliga steg och tanken är att information från alla aktörer som studenten behöver ha kontakt med ska finnas samlat inom de fyra stegen. 7 (10)
Forsknings- och högskolefrågor på utlandsmyndigheterna Erik Åstedt, Näringsdepartementet Kamilla Lindström, UD Kurt Bratteby och Monika Wirkkala, SI Utlandsorganisationen för innovation, forskning och högre utbildning 1 januari i år övergick Tillväxtanalys utlandsverksamhet till Näringsdepartementet. Det betyder att medarbetarna flyttar in på utlandsmyndigheterna och formellt blir en del av utrikesförvaltningen med regeringskansliet som arbetsgivare. Styrning och finansiering delar näringsdepartementet med utbildningsdepartementet. Erik Åstedt beskriver omorganisationen som oväntat arbetsam, säkert mycket på grund av att det är ovanligt att delar av en myndighet flyttar in i regeringskansliet. En flytt i motsatt riktning förekommer dock ibland. Verksamheten består av utsända och lokalanställda analytiker placerade vid svenska utlandsmyndigheter i Washington DC, Brasilia, New Delhi, Beijing och Tokyo. Efter omorganisationen ska analytikerna arbeta mer politiknära och mer främjande. Det innebär sannolikt att de spenderar mindre tid med längre utredningar och mer med dagsaktuella frågor och att följa utvecklingen i respektive land. De ska vara forsknings- och innovationsambassadörer för Sverige, främja investeringar och attrahera människor för arbete och studier i Sverige. Svenska institutets stöd till utlandsmyndigheterna Monika Wirkkala berättade om det pilotprojekt som SI genomförde 2015 för att aktivera och uppmuntra utlandsmyndigheterna att arbeta mer med marknadsföring av Sverige som studienation. Projektet erbjöd utbildningar för ambassadpersonal, ekonomiskt stöd för att delta på rekryteringsmässor och tillgång till on-lineverktyg på webbplatsen sharingsweden.se. Sju utlandsmyndigheter deltog och projektet betraktades som lyckosamt. En lärdom var att kvalitetskontroll är viktigt och att de som arbetar med marknadsföring behöver djupare kunskaper som Sverige och svensk utbildning. Detta gjorde att verksamheten byggdes ut nästkommande år med utbildning av lokalanställda vid utlandsmyndigheterna i budskap och marknadsföring av Sverige som studiedestination på plats i Stockholm. Som ett resultat steg deltagandet till 30 mässor i 20 länder 2016. Inför 2017 har verksamheten utökats ytterligare till att inkludera utlandsmyndigheter i 27 länder och ett fokus är satsningar på pre-departure events innan studenterna avreser till Sverige. 8 (10)
Monika avslutade med att berömma samarbetet med utlandsmyndigheter som även viktigt för SI. Samarbetet har varit lärorikt för alla parter, där arbetet nu är mer resurseffektivt. Att fler utlandsmyndigheter nu arbetar med studentrekrytering gör att SI och Sverige sammantaget kan vara aktivt i betydligt fler länder än tidigare. Allmän diskussion om utlandsmyndigheternas roll Även om analytiker på utlandsmyndigheterna är anställda av regeringskansliet och primärt arbetar med arbetsuppgifter definierade av regeringskansliet, finns det möjlighet för andra svenska myndigheter att få landspecifik hjälp via dessa funktioner. En sådan begäran ska i såna fall gå vi näringsdepartementet. Andreas Göthenberg påpekar att vid många svenska ambassader i låginkomstländer finns forskningssekreterare utsända av Sida som har stora kunskaper om forskning och högre utbildning i länderna där de är placerade. Dessa kan utnyttjas för att får djupare kunskaper om utbildningsmarknader och forskningssystem i länder och regioner. Kurt Bratteby pratade om allas vårt behov av omvärldsanalys och där vi många gånger bygger upp parallella strukturer för att ta in kunskaper och tolka aktuella trender. En sådan omvärldsanalys som SI gör regelbundet är Sverigebildsanalyser som strävar efter att ta reda på hur attraktivt Sverige är i det aktuella landet. På webbplatsen sharingsweden.se finns instruktioner för att göra sverigebildsanalyser. Övriga frågor Anders Clarhäll berättade om ett riksdagsbeslut från veckan innan där riksdagen i enlighet med finansutskottets betänkande Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner. Betänkandet går ut på att alla konsumenter som lagligen är bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, ska kunna få ett bankkonto med grundläggande funktioner. Rätten till bankkonto är inte ny, utan det nya är att kunden också ska ha rätt att ta del av alla de produkter som banken tillhandahåller och som brukar vara kopplade till att ha ett bankkonto (huvudsakligen funktioner som att kunna placera pengar på kontot, ta ut kontanter och kunna överföra pengar). Beslutet är en del i att genomföra EU:s betalkontodirektiv i svensk rätt. Eftersom studenter är lagligen bosatta innefattas de som alla andra av det nya beslutet. Det finns dock ingen anledning att tro att det påverkar möjligheten att öppna bankkonto. Detta eftersom möjligheten att öppna bankkonto begränsas av penningtvättslagen, vilken just nu genomgår ett förnyelsearbete. En ny penningtvättslag förväntas ta i 9 (10)
bruk 2 augusti 2017. Dagen innan mötet med Forum pratade Anders med Åsa Arffman på Bankföreningen. Enligt Åsa kommer den nya lagen förtydliga bankens roll och ansvar vid öppnande av nya bankkonton. Sannolikt kommer det innebära att banken kommer vara tvungen att ställa fler frågor till nya kunder. Nytt är att om det finns tveksamheter i identifieringen av kunden eller i syfte med nytt bankkonto, måste banken neka den sökande som ny kund. Åsa Arffman tror inte den nya penningtvättslagen kommer försvåra för studenter att öppna bankkonto. Bankföreningen kommer se över och uppdatera sina informationsblad på webbsidan med anledning av ny lagstiftning. Avslutning Tuula avslutade mötet med att påminna om tid för nästa sammankomst med Forum som äger rum 8 november. Förslag till tema för nästa möte: Vidare karriär efter internationell mobilitet. Eftersom mötet var Anders Söderholm sista möte med Forum ( åtminstone i rollen som SUHF:s generalsekreterare) tackade Tuula honom för hans tid och engagemang i Forum. Samtidigt passade hon på att gratulera till nya jobbet som generaldirektör för UKÄ. 10 (10)