11:1 11. Miljö- och riskfaktorer 11.1 Långsiktigt hållbar utveckling Minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier Undanröja och förebygga orsaker till ohälsa i bostäder, lokaler och utemiljö Förebygga risker för människor och miljö Kartlägga och informera om områden med särskilt hög risk för radon Eftersträva radongashalter i befintliga och nya bostäder, skolor och förskolor under 200 Bq/m3 Källsortera och omhänderta avfall på ett betryggande sätt 11.2 Förutsättningar och förslag Transport av farligt gods Länsstyrelsen har beslutat om lämpliga vägar för transport av farligt gods på väg i länet. De primära transportlederna bildar ett huvudvägnät för genomfartstrafik och ska användas så långt det är möjligt. De sekundära transportlederna är avsedda för lokala transporter av farligt gods från och till de primära transportlederna och får inte användas för genomfartstrafik. Se karta 12. Det föreligger inget behov av uppställningsplatser för fordon med farligt gods i Vallentuna. Länsstyrelsen rekommenderar följande skyddsavstånd för exploatering utmed vägar för transport av farligt gods (Rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse ): Inom 100 m från transportleden ska risksituationen bedömas 25 m byggnadsfritt avstånd lämnas närmast transportleden Avståndet till vägkant för primär led ska vara minst 40 m för tät kontorsbebyggelse och minst 75 m för sammanhållen bostadsbebyggelse längs sekundär led kan kortare avstånd tillämpas För personintensiv verksamhet bör avståndet till transportled vara minst 75 m för människor som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrymning Faktorer som ska beaktas vid bestämning av skyddszon vid detaljplanering är t.ex. transportvolym som fraktas på vägen, typ av gods, bebyggelsens användning, vegetation och topografi samt byggnadstekniska skyddsåtgärder. Skyddsavstånd till verksamheter Allmänna riktlinjer Vid planläggning av arbetsområden och vid tillståndsprövning utanför detaljplan bör behov av eventuella skyddsavstånd till närliggande bostadsbebyggelse och annan verksamhet beaktas. Enligt Bättre plats för arbete anges vissa riktlinjer:
11:2 Arbetsområde med små risker. Avser verksamheter som ger små risker för hälsa, miljö och säkerhet, men som ändå bör placeras i särskilda kvarter (t.ex. småverkstäder, grossister). Riktvärde 50-100 m. Arbetsområde med vissa risker. Avser bl.a. egentliga industriområden med egen trafikförsörjning. Störningar kan bestå av utsläpp, lukt eller buller, bl.a. trafikbuller. Riktvärde 200 m. Arbetsområde med betydande risker. Avser industriområden med betydande risker för lukt, stoft eller processbuller. Verksamheterna placeras i områden med direkt anslutning till större trafikleder. Riktvärde 500 m. Även inom arbetsområden ska beaktas olika verksamheters behov av lämplig lokalisering och skyddszoner till andra verksamheter bl.a. mot bakgrund av miljöoch säkerhetsrisker. Verksamheter som innebär särskilda risker vid olycka I kommunen finns en anläggning som utgör 43 -anläggning enligt räddningstjänstlagen, nämligen företaget Aerosol Packing AB. En eventuell olycka i denna anläggning kan få konsekvenser för omgivningen. Detta ska beaktas vid planläggning och tillståndsprövning. Vid planläggning och tillståndsprövning i närheten av befintliga bensinstationer och vid etablering av nya bensinstationer ska erforderliga skyddsavstånd beaktas till annan bebyggelse samt strategisk placering eftersträvas med hänsyn till riskerna med transporter av farligt gods. Omständigheter i varje särskilt fall ska beaktas. En utgångspunkt är de skyddsavstånd Länsstyrelsen rekommenderar för exploatering intill bensinstationer (Rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse ): Inom 100 m från bensinstationen ska risksituationen analyseras och bedömas. I nyplaneringsfallet bör avståndet till bostäder, daghem m.m. alltid vara 100 m. Minimiavståndet 50 m bör alltid hållas till bostäder, daghem, samlingsplatser m.m. För personintensiv verksamhet bör avståndet vara minst 50 m om verksamheten gäller människor som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrymning men också med hänsyn till luftföroreningarnas långsiktiga påverkan på människor. Vid försäljning av biogas krävs längre skyddsavstånd. För nybebyggelse med svårutrymbara lokaler ska avståndet vara minst 100 m. Djurhållning, bl.a. hästar Bakgrund Utredningar visar att en stor andel (c:a 30-35 %) av befolkningen besväras av allergi och annan överkänslighet. 5-10 % av befolkningen bedöms vara allergiska mot hästar. Enligt PBL 2:3 ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till de boendes hälsa.
11:3 Enligt den statliga Allergiutredningen (SOU 1998:76) är det angeläget att vid nybyggnad av bostäder hålla 500 m avstånd till befintlig verksamhet som bondgårdar, hästhållning, djurgårdar och liknande. Motsvarande skyddsavstånd gäller vid nyetablering av bondgårdar. Socialstyrelsen rekommenderar (informationsblad Hälsoskydd, 1991) att avstånd mellan hästhållning, inbegripet träningsområden och beteshagar, och bostäder ej understiger 200 m. Kommunförbundet rekommenderar (faktabladet Ridanläggningar, 1994) ett avstånd mellan ridanläggningar och bostäder om 500 m och uttalar att avståndet ej bör understiga 200 m. Regeringen beslutade (1995) att efter överklagande upphäva antagandet av detaljplan för bostäder i Ekerö k:n, knappt 100 m från befintligt stall. Beslutet innebär att åtminstone 100 m skyddsavstånd krävs vid nybyggnad av bostäder nära befintligt stall. Förslag till riktlinjer i översiktsplanen Kommunens vidsträckta landareal ger gott om utrymme att utöva hästsport. Det är många vallentunabor som vill förena boende och hästhållning. En följd av allergirisken är dock att etablering av hästverksamhet inte kan ske var som helst. Etablering i tätortszoner innebär risk för att många boende utsätts för en exponering som kan utlösa allergier, medan etablering på landsbygden innebär risker för betydligt färre. Dessutom kan hävdas att i en kommun som Vallentuna med levande jordbruk är djurhållning en naturlig del av verksamheten på landsbygden. Med jordbrukets minskande bärkraft har det också blivit allt vanligare att jordbruksnäringen kombineras med annan verksamhet, exempelvis hästhållning för hobbyridning. Det kan därför finnas skäl att ha olika riktlinjer i tätort och på landsbygden. Följande riktlinjer föreslås vid nyetablering av bostäder m.m. respektive häststallar (varvid dock kraftig utökning av hästverksamhet kan komma att prövas som nyetablering): Inom tätortszon: Vid planläggning och tillståndsprövning ska avståndet mellan bostadshus, fritidshus, daghem, skolor, vårdinrättningar etc och häststall / beteshagar vara minst 200 m, om inte vegetation och topografiska förhållanden är sådana att ett likvärdigt skydd kan uppnås med ett mindre skyddsavstånd. Utanför tätortszon Vid planläggning och tillståndsprövning i anslutning till tätort eller annan samlad bebyggelse ska avståndet mellan bostadshus och häststall vara minst 200 m, om inte vegetation och topografiska förhållanden är sådana att ett likvärdigt skydd kan uppnås med ett mindre skyddsavstånd. Vid tillståndsprövning i glesbygd bör ett avstånd om 100 m mellan bostadshus och häststall eftersträvas. Detta kortare avstånd gäller dock ej till eventuell skola, förskola eller annan känslig markanvändning. När det finns direkt koppling mellan boende och hästhållning, t.ex. i hästbyar eller områden med hästgårdar, tillämpas inga skyddsavstånd inom området.
11:4 Radon Vallentunas berggrund består i huvudsak av granit och domineras av s.k. yngre granit och pegmatit. I övrigt består berggrunden av äldre granit med smärre inslag av andra bergarter. Vid geologiska undersökningar har det visat sig att den yngre graniten i regionen avger en betydligt större mängd radongas jämfört med den äldre graniten. Pegmatiten avger minst lika mycket radongas som den yngre graniten. Även moräntäcket i regionens yngre granit- och pegmatitområden innehåller material från den yngre graniten (och därmed radon) till följd av inlandsisens påverkan. Eventuell förekomst av radon ska alltid kontrolleras vid bygglov. Det som är helt avgörande för risken för radongas är grundläggningen, eftersom det finns ett intimt samband mellan radongashalten till följd av markradon och valet av grundläggningsmetod samt utförandet av själva grundkonstruktionen. Val av grundläggningsmetod och skyddsåtgärder mot markradon, om sådana efter mätning i den färdiga byggnaden visar sig erforderliga, ska därför klarläggas i samband med varje bygglov. Deponier och förorenade områden Inom kommunen finns ca 160 kända förorenade områden - avfallsdeponier, bensinstationer, bilvårdsanläggningar, verkstäder m.m. Deponierna är såväl pågående som avslutade (redovisning på karta i skala 1:50000). Dessa deponier kan innehålla schaktmassor, industri- och byggavfall, hushållsavfall, avloppsslam, skrot m.m. Vid planläggning och tillståndsprövning inom eller i anslutning till deponier eller på annat sätt förorenad mark krävs undersökning och särskilda hänsynstaganden på grund av risk för instabilitet och/eller risk för föroreningar av olika slag. Miljökvalitetsnormer Enligt förordningen om miljökvalitetsnormer har regeringen hittills meddelat miljökvalitetsnormer för svaveldioxid, kvävedioxid, bly och luftpartiklar PM10. Utsläppen i Vallentuna ligger långt under miljökvalitetsnormerna. Risk för bristande markstabilitet På uppdrag av Statens Räddningsverk har Översiktlig skredriskkartering (1996) upprättas för kommunen. Syftet med utredningen är dels att ange var stabilitetsförhållandena särskilt måste beaktas vid planläggning och prövning av bygglov och dels att vara vägledande för bedömning av behovet av stabilitetsutredningar och förebyggande åtgärder mot skred i bebyggda områden. Det är främst i ler- och siltområden som förutsättningar för skred finns. Vallentunas riskområden består av relativt små delområden dels i sydvästra delen av kommunen och dels i de större dalgångarna och sänkorna t.ex. Markim-Skånela,
11:5 Frösunda-Kårsta, Vallentunasjön-Ormsta, Angarn-Helgoån och Husaån-Össeby Garn. Endast områden som vid utredningstillfället var bebyggda med bostäder, skolor och industribyggnader ingår i kartläggningen. 15 delområden redovisas i utredningen. Se karta 12. Det bör observeras att de undersökningsresultat som framtagits för ett delområde ibland även representerar förhållandena inom en betydligt större geologisk enhet utanför områdesgränserna, t.ex. då delområdet endast omfattar en mindre del av en större, långsträckt dalgång. De studerade områdena har indelats i olika stabilitetsklasser. För varje klass gäller särskilda krav på stabilitetsutredning vid planering, byggande och andra belastningsförändringar. Exempel på åtgärder som kan påverka stabiliteten är nybebyggelse, uppfyllning, schaktning, muddring, erosion, sprängning, pålning, spontning, trafik, avverkning, dränering, vattenståndsförändringar, infiltration, kemisk påverkan från t.ex. soptipppar, gödselstackar, läckande avloppsledningar. Brandförsvar På karta 12, redovisas insatstider för brandförsvaret för olika delar av kommunen enligt kommunens räddningstjänstplan. Insatstiden är den längsta tid som åtgår från larm tills dess utryckningsfordon är på plats. Insatstiderna är 10 resp 20 min för större delen av kommunen. För de norra delarna, bl.a. Kårsta/Ekskogen och Löt/Roslagsstoppet är insatstiden emellertid över 20 min. I områden med insatstider över 20 min ställs särskilt höga krav på byggnaders tekniska utformning vid bygglovprövning. Brandförsvaret bör förbättras i dessa områden varför frågan bör utredas av Brandförsvarsförbundet i samråd med kommunen. Tillsvidare ska följande beaktas vid detaljplanering och säkerställas genom planbestämmelser: Flerbostadshus och större samlade anläggningar får ej uppföras Komplementbyggnader får ej uppföras närmare byggnad på granntomt än 8 m Krav kan ställas på begränsning av verksamheters omfattning och karaktär Krav kan ställas på begränsning av exploateringsgraden Frågan om tillgång på brandvatten måste alltid utredas i samband med exploatering utanför kommunalt verksamhetsområde för vatten. Även inom områden med kommunalt vatten kan ledningarna sakna kapacitet för uttag av brandvatten. Med s.k. konventionellt system för brandvattenförsörjning får avståndet mellan uppställningsplats för brandfordon (intill den längst bort belägna byggnaden) och närmaste brandvattenpost ej överstiga 75 m. Inom vissa delar av kommunen kan endast s.k. alternativt brandvattensystem komma ifråga. Systemet innebär färre brandposter, dock med högre tekniska krav, och normalt ett största avstånd till längst bort belägen byggnad på ca 500 m. Det alternativa systemet får ej användas vid skolor, förskolor, äldreboende, flerbostadshus med mer än två våningar samt verksamhetsområden. Totalförsvaret
11:6 I Vallentuna kommun finns två områden som är intressanta för Försvarsmakten. Ett område ligger mellan Angarn och E18, delvis beläget i Karby/Brottby Gillinge tätortszon (område markerat som hästcamp). Det andra området är beläget vid Lugnet Kilen i Vada socken. Trafikbuller Beträffande väg- och flygtrafikbuller se kapitel 9. 11.3 Miljöbedömning De miljö- och riskfaktorer som behandlas i detta kapitel ska beaktas vid planläggning och tillståndsprövning. Härigenom bör risker, utifrån dessa faktorer, minskas för människor och miljö. 11.4 Riktlinjer Erforderliga skyddszoner utmed vägar för transporter av farligt gods ska utredas i samband med detaljplanering, förhandsbesked och bygglovprövning. Behov av skyddsavstånd för arbetsområden och företag ska bedömas vid detaljplanering, förhandsbesked och bygglovprövning. Härvid ska säkerhetsaspekter beaktas särskilt för verksamheter som innebär stora risker för omgivningen vid eventuell olycka. I samband med bygglov ska eventuellt behov av åtgärder till skydd mot markradon klarläggas. Vid nyetablering/utökning av bostäder och häststallar ska i princip riktlinjen 200 m skyddsavstånd gälla inom tätortszon, vid samlad bebyggelse samt för skolor, förskolor och annan känslig bebyggelse om inte vegetation och topografiska förhållanden är sådana att ett likvärdigt skydd kan uppnås med ett mindre skyddsavstånd. I glesbygd bör 100 m skyddsavstånd eftersträvas. Erforderliga utredningar och åtgärder med hänsyn till risk för bristande markstabilitet ska vidtas i samband med planläggning, förhandsbesked och bygglovprövning. Under planperioden ska möjligheterna till förbättrat brandförsvar utredas för områden med insatstider över 20 minuter. Möjligheterna till brandvattenförsörjning ska klarläggas i samband med planläggning, förhandsbesked och bygglov. S.k. alternativsystem får endast användas i vissa fall. I områden med insatstider överstigande 20 minuter, ska särskilda åtgärder redovisas i syfte att öka brandsäkerheten.