Klimatpolitikens möjligheter och kostnader - vad säger allmänheten?

Klimatpolitikens möjligheter och kostnader - vad säger allmänheten? Birgitta Resvik Juni 2008 En opinionsundersökning kring möjligheter och kostnader för att reducera växthusgasutsläpp i Sverige

Klimatpolitiken - vad säger allmänheten? 1 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...3 1. EU-KOMMISSIONEN HAR FÖRESLAGIT SOM MÅL ATT SVERIGE SKA MINSKA UTSLÄPPEN AV VÄXTHUSGASER MED 17 PROCENT TILL ÅR 2020. VAD TROR DU ATT DE EKONOMISKA FÖLJDERNA BLIR AV ATT GÖRA SÅDANA UTSLÄPPSMINSKNINGAR?...4 2. I DEN SVENSKA DISKUSSIONEN HAR UTSLÄPPSMINSKNINGAR PÅ UPP TILL 40 PROCENT JÄMFÖRT MED 1990 ÅRS NIVÅ DISKUTERATS. VAD TROR DU ATT DE EKONOMISKA EFFEKTERNA BLIR AV SÅDANA MINSKNINGAR AV UTSLÄPPEN?...6 3. VILKET AV FÖLJANDE SÄTT ATT MINSKA UTSLÄPPEN TROR DU ÄR MEST EFFEKTIVT, DVS. GER STÖRST EFFEKT TILL MINSTA KOSTNAD?...8 4. INOM VILKEN AV FÖLJANDE SEKTORER ANSER DU DET MEST ANGELÄGET ATT MINSKA UTSLÄPPEN AV VÄXTHUSGASER?...10 5. OM DU MÅSTE VÄLJA EN, VILKEN AV FÖLJANDE AKTÖRER TROR DU KAN GÖRA MEST FÖR ATT UTSLÄPPEN AV VÄXTHUSGASER SKA MINSKA?...12 6. HUR STOR DEL AV DEN EL VI PRODUCERAR I SVERIGE UNDER ETT NORMALÅR TROR DU KOMMER FRÅN FOSSILA KÄLLOR (T.EX. OLJA OCH KOL)?...13

Klimatpolitiken - vad säger allmänheten? 2 Inledning Rapporten Möjligheter och kostnader för att reducera växthusgasutsläpp i Sverige har som ambition att ge ett underlag för diskussionen kring vilka åtgärder som är mest effektiva för att minska utsläppet av växthusgaser, liksom att peka vilka kostnader som är förknippade med dessa. I rapporten har medtagits mer än 200 olika åtgärder som alla, mer eller mindre effektivt, bidrar till en minskning. Utgångspunkten är ett referensscenario 1. Detta används för att dels beskriva vilka sannolika åtgärder som kommer att vidtas utan ytterligare styrmedel, exempelvis en utfasning av oljepannor och minskad snittförbrukning i bilparken. I samband med rapporten Möjligheter och kostnader för att reducera växthusgasutsläpp i Sverige 2 har undersökningsinstitutet CINT på uppdrag av genomfört en undersökning för att få en bild av hur Sveriges befolkning ser på de kostnader som förknippas med en reducering av växthusgaserna. I undersökningen har 1088 personer tillfrågats. Fördelningen mellan kön, ålder samt var i landet man är bosatt motsvarar Sveriges befolkning i stort. De frågor som ställdes var följande: 1. EU-kommissionen har föreslagit som mål att Sverige ska minska utsläppen av växthusgaser med 17 procent till år 2020. Vad tror du att de ekonomiska följderna blir av att göra sådana utsläppsminskningar? 2. I den svenska diskussionen har utsläppsminskningar på upp till 40 procent jämfört med 1990 års nivå diskuterats. Vad tror du att de ekonomiska effekterna blir av sådana minskningar av utsläppen? 3. Vilket av följande sätt att minska utsläppen tror du är mest effektivt, dvs. ger störst effekt till minsta kostnad? 4. Inom vilken av följande sektorer anser du det mest angeläget att minska utsläppen av växthusgaser? 5. Om du måste välja en, vilken av följande aktörer tror du kan göra mest för att utsläppen av växthusgaser ska minska? 6. Hur stor del av den el vi producerar i Sverige under ett normalår tror du kommer från fossila källor (t.ex. olja och kol)? 1 Utvecklingen av utsläpp fram till 2020 samt 2030 om inga andra åtgärder vidtas än redan beslutade styrmedel. 2 Möjligheter och kostnader för att reducera växthusgasutsläpp i Sverige, McKinsey & Company, 2008

Klimatpolitiken - vad säger allmänheten? 3 Bakgrund EU-kommissionen presenterade i början av 2008 ett paket med förslag till åtgärder på energiområdet för att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Dessa kan delas upp mellan de sektorer som ingår i handeln med utsläppsrätter, energiproduktion samt energiintensiv industri, och de som inte gör det, den icke-handlande sektorn. Ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp ingår i handeln med utsläppsrätter. EU:s delmål för 2020 delas upp mellan dessa två sektorer. För Sveriges del handlar det om en minskning på 17 procent i den icke-handlande sektorn. Sveriges utsläpp är mycket låga i förhållande till andra EU-länder, och enligt EU-kommissionen är Sverige det land som får de högsta direkt kostnaderna av de förslag som ingår i Energi- och klimatpaketet. Detta då det är betydligt billigare att minska utsläppen i flera av de länder där utsläppen är höga och de enklaste och billigaste investeringarna för minskade utsläpp ännu inte är gjorda. Av den svenska debatten är det lätt att få intrycket att det inte alls är någon börda att kraftigt och mycket snabbt minska utsläppen, utan istället i princip gratis eller förenat med ekonomiska fördelar för Sverige. Det stämmer dock inte och EU:s resonemang kring bördefördelningen av utsläppsminskningarna visar på en medvetenhet om detta, i vart fall på EU-nivå.

Klimatpolitiken - vad säger allmänheten? 4 1. EU-KOMMISSIONEN HAR FÖRESLAGIT SOM MÅL ATT SVERIGE SKA MINSKA UTSLÄPPEN AV VÄXTHUSGASER MED 17 PROCENT TILL ÅR 2020. VAD TROR DU ATT DE EKONOMISKA FÖLJDERNA BLIR AV ATT GÖRA SÅDANA UTSLÄPPSMINSKNINGAR? SVARSALTERNATIV En besparing med ca 4 miljarder kronor/år En besparing med ca 1 miljard kronor/år En kostnad på ca 1 miljard kronor/år En kostnad på ca 4 miljarder kronor/år 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Besparing - ca 4 mdr kr/år Besparing - ca 1 mdr kr/år Kostnad - ca 1 mdr kr/år Kostnad - ca 4 mdr kr/år Den beräknade kostnaden för att uppnå Sveriges andel av utsläppsminskningarna inom den icke-handlande sektorn beräknas till 4 miljarder kr. Kostnaden påverkas dock av det faktum den analys som gjorts endast täcker åtgärder som kostar upp till 10 000 kr per ton per CO2e 3. Upp till den nivån kan endast en minskning på 16,3 procent nås. Med kostnader överstigande 10 000 kr per ton CO2e blir effekterna av priselasticiteten för olika tjänster och produkter så svårbedömda att beräkningarna blir för osäkra. Undersökningen visar att 69,7 procent av respondenterna förknippar åtgärder för att minska växthusgaserna med kostnader, dock med en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Kvinnor bedömer i högre omfattning att utsläppsminskningarna leder till besparingar, 35,5 procent jämfört med 24,5 procent. Män bedömer i högre omfattning att det är kostnader förknippade med utsläppsminskningarna, 75,5 procent jämfört med 64,4 procent. 40,9 procent av männen tror att kostnaderna uppgår till fyra miljarder jämfört med 24,6 procent av kvinnorna. 28 procent av kvinnorna tror att det innebär en besparing på en miljard medan endast 13,8 procent av männen tror det. Detta är de två stora skillnaderna mellan kvinnors och mäns bedömningar. Skillnaderna mellan bedömningarna utifrån åldersgrupper uppvisar inte samma spridning, två trender är att den yngsta åldersgruppen (14-22 år) i högre utsträckning bedömer att det innebär besparingar än den äldsta åldersgruppen (56+ år). Motsvarande, fast omvänd, trend finns 3 Olika växthusgaser har olika klimatpåverkan, dessa behöver kunna jämföras. De översätts till så kallade koldioxidekvivalenter (CO2e)

Klimatpolitiken - vad säger allmänheten? 5 avseende bedömningen att det är kostnader förknippade med utsläppsminskningarna. En majoritet i samtliga åldersgrupper bedömer dock att det är kostnader förknippade med insatserna; 62,7 procent i gruppen 14-22 år, 68,9 procent i gruppen 23-35 år, 69,1 procent i gruppen 36-55 år samt 74 procent i gruppen 56+ år. Det finns även regionala skillnader. I Mellersta Norrland bedömer 85 procent av respondenterna att det är kostnader förknippade med utsläppsminskningarna. Då antalet respondenter på regionnivå är tämligen få bör man inte dra alltför långtgående slutsatser av detta. I såväl Sydsverige som Norra Mellansverige bedömer nära 40 procent att utsläppsminskningarna går att kombinera med besparingar. Totalt sett tror endast en knapp tredjedel att kostnaderna för att minska utsläppen i enlighet med EU-kommissionens förslag är fyra miljarder kronor. EU-kommissionen har själva beräknat kostnaderna till 0,78 procent av BNP år 2020 4, drygt 20 miljarder kronor i dagens penningvärde eller 5 000 kr per förvärvsarbetande svensk. Enligt Kommissionens egna beräkningar kommer Sverige också att tappa 0,2 procent i sysselsättning, motsvarande ca 10 000 jobb. 4 Kommissionens bilaga Impact Assessment, SEC (2008) 85/3

Klimatpolitiken - vad säger allmänheten? 6 2. I DEN SVENSKA DISKUSSIONEN HAR UTSLÄPPSMINSKNINGAR PÅ UPP TILL 40 PROCENT JÄMFÖRT MED 1990 ÅRS NIVÅ DISKUTERATS. VAD TROR DU ATT DE EKONOMISKA EFFEKTERNA BLIR AV SÅDANA MINSKNINGAR AV UTSLÄPPEN? SVARSALTERNATIV: Minskade kostnader med 20 miljarder kronor/år eller mer Minskade kostnader med ca 10 miljarder kronor/år Ökade kostnader med ca 10 miljarder kronor/år Ökade kostnader med 20 miljarder kronor/år eller mer 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Lägre kostnader - minst 20 mdr kr/år Lägre kostnader - ca 10 mdr kr/år Ökade kostnader - ca 10 mdr kr/år Ökade kostnader - 20 mdr kr/år En minskning av utsläppen med 40 procent motsvarar utsläppen från hela transportsektorn och hela jordbrukssektorn 5. Regeringens expertgrupp för miljöstudier har konstaterat att minskningar även på denna nivå inte ger några synbara miljöeffekter. 6 Den massiva kärnkraftsutbyggnaden i Sverige under 1970- och 80-talen innebar att utsläppen minskade med ca 40 procent på ca 20 år. Att nu göra en lika omfattande minskning av utsläppen, men från en lägre nivå, på kortare tid och samtidigt som om vissa partier får som de vill - koldioxidfri kärnkraft avvecklas, skulle utan tvekan få omfattande och allvarliga konsekvenser för svenska jobb och svensk välfärd, men ingen alls för klimatet. Det är tydligt att klimatpolitiken endast i undantagsfall har diskuterats utifrån ett perspektiv där insatsernas effekt ställs i proportion till de faktiska kostnaderna. Totalt sett tror nästan en tredjedel att de ekonomiska effekterna är positiva i form av minskade kostnader, en majoritet av dessa svarar minskade kostnader med 10 miljarder kronor/år. Även här finns det en skillnad mellan män och kvinnor, en dryg fjärdedel respektive nära 40 procent tror att kostnaderna minskar. Bland männen tror en av fem att en sådan hög ambition skulle innebära kostnader på ca 20 miljarder/år. Trenden att desto yngre, desto mer benägen att koppla samman dessa krav med minskade kostnader, förstärks här. Nästan hälften av gruppen 14-22 år tror att det skulle innebära 5 Beräkningar på siffror från Kontrollstation 2008 Naturvårdsverket & Energimyndigheten 6 Sveriges klimatpolitik - värdet av utsläppshandel och valet av målformulering, Expertgruppen för miljöstudier 2007

Klimatpolitiken - vad säger allmänheten? 7 minskade kostnader medan över 70 procent av gruppen 56 + år tror att det är förknippat med kostnader. Detta kan delvis förklaras av i vilket skede i livet man är. Men det är naturligtvis bekymmersamt när skillnaden mellan de mest optimistiska och de mest realistiska bedömningarna är 40 miljarder kronor per år, eller annorlunda uttryckt nära nog lika mycket som statens sammanlagda årliga kostnad för hälso- och sjukvård, folkhälsan, äldreomsorg, handikappomsorg och socialtjänst 7. Det är slående att den geografiska skillnaden är så liten. Runt en fjärdedel tror att effekten skulle bli minskade kostnader motsvarande 10 miljarder per år, drygt hälften gör bedömningen att det skulle kosta motsvarande 10 miljarder per år. Även här skiljer dock Mellersta Norrland ut sig med en märkbart högre andel som bedömer kostnaderna till 20 miljarder per år. 7 Utgiftsområde 9 i statsbudgeten

Klimatpolitiken - vad säger allmänheten? 8 3. VILKET AV FÖLJANDE SÄTT ATT MINSKA UTSLÄPPEN TROR DU ÄR MEST EFFEKTIVT, DVS. GER STÖRST EFFEKT TILL MINSTA KOSTNAD? SVARSALTERNATIV Förbättrad isolering i bostäder Ökad produktion av el från kärnkraft Övergång till etanol eller andra biodrivmedel för personbilar Effektivare bilmotorer som minskar bensinförbrukningen 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Isolering i bostäder Elproduktion - kärnkraft Etanol/biodrivmedel Effektivare bilmotorer Frågeställningen är medvetet komplicerad då det otvetydigt är så att den mest kostnadseffektiva lösningen är förbättrad isolering av bostäder denna reduktion sker dock utanför Sveriges gränser (marginalelsanvändning bl a). En ökning av kärnkraftsproducerad el får även den en effekt som framförallt uppstår utanför Sveriges gränser. Reduceringen av växthusgaser är en gemensam utmaning, men denna åtgärd skulle endast få en mindre effekt på Sveriges förmåga att nå den målsättning som EUkommissionen föreslagit. Etanol och biodrivmedel har hög potential men också hög kostnad, vilket innebär att det inte är så kostnadseffektivt. I det referensscenario som är utgångspunkten i rapporten utnyttjas redan en stor del av potentialen avseende effektivare bilmotorer. Bilden kompliceras ytterligare av de olika politiska signaler som gör utvecklingen på området svårförutsägbar, liksom att föryngringstakten av bilparken också påverkar effektiviteten i åtgärden. Det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor i avseendet att mer än 40 procent av männen bedömer ökad produktion av kärnkraft som mest kostnadseffektivt, en uppfattning som endast delas av en fjärdedel av de tillfrågade kvinnorna. Kvinnorna å sin sida bedömer potentialen för åtgärder kopplade till privatbilismen som mer effektiva. Den åtgärd som är mest kostnadseffektiv, förbättrad isolering av bostäder, tror ungefär var tionde är den insats som ger mest effekt för pengarna. Skillnaden mellan åldersgrupper uppvisar samma mönster. Äldre tror i väsentligt högre uppfattning än yngre att ökad produktion av kärnkraftsel är den insats som ger bäst effekt. Störst tilltro till biobränslen uppvisar det motsatta, ju yngre desto mer optimistisk. Ungefär 50 procent i åldersgrupperna upp till 35 år bedömer att förbättrad isolering av bostäder är mest kostnadseffektivt.

Klimatpolitiken - vad säger allmänheten? 9 De största regionala skillnaderna finns avseende tilltron till effektivare förbränning där de boende i norra Sverige i dubbelt så hög utsträckning ser detta som den mest kostnadseffektiva åtgärden. I en jämförelse med försäljningssiffror på fordonssidan är detta även de delar av landet där dieslar står för den högsta andelen av nyförsäljningen. Historiskt har dessa utgjort en stor del av bilparken i norra Sverige även tidigare och utvecklingen av denna motortyp de senaste tio åren skulle mycket väl kunna få genomslag i undersökningen - i formen av en ökad tilltro till just effektivare förbränning. Övre Norrland har minst tilltro till en produktionsökning av kärnkraftsproducerad el, endast 17,5 procent till skillnad från övriga regioners andelar på mellan 30 och 40 procent.

Klimatpolitiken - vad säger allmänheten? 10 4. INOM VILKEN AV FÖLJANDE SEKTORER ANSER DU DET MEST ANGELÄGET ATT MINSKA UTSLÄPPEN AV VÄXTHUSGASER? SVARSALTERNATIV Transportsektorn Jordbruket Tungindustri (järn, stål, raffinaderier & massa) Energiproduktionen 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Transportsektorn Jordbruket Tungindustri Energiproduktionen Med utgångspunkten att insatserna ska riktas mot utsläppskällor inom Sverige är transportsektorn och den tunga industrin ojämförligt mest intressant. Idag står de för 67 procent av utsläppen och dess andel av de totala utsläppen förväntas öka. I referensscenariot har de möjliga effektiviseringarna inom jordbruket i stort tagits med i beräkningarna och med en svensk elproduktion som till 96 procent är i princip koldioxidfri redan idag är potentialen minimal. Redan med ett regionalt perspektiv, inom EU, är dock energieffektiviseringar, och även produktionsökningar, av stor vikt då en så stor del av elproduktionen sker med fossila bränslen. En klar majoritet av samtliga respondenter anser att det är mest angeläget att fokusera på transportsektorn, en åsikt som delas av något fler män. Men mer än en tredjedel anser att den tunga industrisektorn är mest angelägen, knappt 40 procent av kvinnorna och något mindre än en tredjedel av männen står för detta. Såväl jordbrukssektorn som energiproduktion ses bara som angelägna av respektive 10 procent av respondenterna. Den äldsta gruppen, 56+ år, anser att transportsektorn är mest angelägen, 52,2 procent. Samma grupp är samtidigt de som i lägst utsträckning ser den tunga industrin som det mest angelägna området att fokusera på. I övrigt är gruppen 23-35 år i högre utsträckning fokuserade på jordbrukssektorn än övriga, denna grupp ser även i mindre utsträckning den tunga industrin som den mest angelägna sektorn. Såväl de i det yngsta spannet, 14-22 år, som medelålders, 36-55 år, ser tungindustrin som mest angeläget med siffror på strax under respektive strax över 40 procent. Boende i Stockholm, och i viss mån resten av regionen, samt Övre Norrland ser i mindre utsträckning transportsektorn som det mest angelägna, i övriga delar av landet anser mellan 45 till 50 procent att insatserna bör fokusera på detta. Mellersta Norrland skiljer ut sig kraftigt i synen på den tunga industrin, en fjärdedel jämfört med övriga landets 33-45 procent ser denna

Klimatpolitiken - vad säger allmänheten? 11 sektor som den prioriterade. Mellersta Norrland ser även energiproduktionen som det ojämförligt viktigaste området med 20 procent, jämfört med övriga Norrlands dryga 6 procent. Stockholm, Västsverige och Övre Norrland ser i något högre utsträckning att jordbrukssektorn är prioriterad.

Klimatpolitiken - vad säger allmänheten? 12 5. OM DU MÅSTE VÄLJA EN, VILKEN AV FÖLJANDE AKTÖRER TROR DU KAN GÖRA MEST FÖR ATT UTSLÄPPEN AV VÄXTHUSGASER SKA MINSKA? SVARSALTERNATIV Miljö- och andra frivilligorganisationer Enskilda och konsumenter Industrin och näringslivet Politiker och partier 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Miljö- och andra frivilligorganisationer Enskilda och konsumenter Industrin och näringslivet Politiker och partier Tilltron till näringslivets förmåga att hantera utsläppen av växthusgaser är påtaglig, nästan 60 procent tror detta, följda av den politiska nivån, 18,6 procent, konsumenter och enskilda, 18,3 procent och ohjälpligt sist, miljö- och andra frivilligorganisationer, 5,4 procent. Resultaten behöver i sig inte signalera tilltro, de kan lika gärna tolkas som en bedömning över vem som har den största reella möjligheten. Ett intressant resultat är bedömningen att konsumenten, eller marknaden om man så vill, bedöms ha samma grad av inflytande som politiken. Kvinnor har i något högre utsträckning tilltro till konsumentmakten och 25 procent mindre tilltro till politikens förmåga än män. Kvinnor tillskriver också näringslivet en något större roll än män. Den stora skillnaden finns dock i tilltron till politiken, inte fullt en fjärdedel av männen pekar ut politiken som lösningen. Tilltron till konsumentmakten är som högst i åldersgruppen 14-22 år, 24,1 procent och i gruppen 36-55 år, 19 procent. Frivilligsektorn och intresseorganisationerna har högst förtroende i gruppen 23-35 år, 7,9 procent. I gruppen 56+ år har de endast 3,9 procent. I stort är tilltron till näringslivet större i grupperna som varit i arbetslivet ett tag. Bland dem som är 36 år eller äldre bedömer 60 procent att näringslivet har mest påverkan, i åldersgruppen 14-22 år endast 48,3 procent. Motsvarande, fast omvända, trend avspeglas i synen på politikens betydelse. Endast i den yngsta gruppen når politiken över 20 procent. De regionala skillnaderna följer i princip arbetsmarknadsläget. Het arbetsmarknad innebär att näringslivet tillmäts stor betydelse, minde het arbetsmarknad då tillmäts politiken större betydelse. Stockholm och Sydsverige skiljer ut sig genom att i väsentlig lägre omfattning se konsumenterna som den viktigaste aktören. I Östra Mellansverige och i Mellersta Norrland tillmäts frivilligsektorn något högre betydelse, men fortfarande finns det ingen del av Sverige där ens en av tio ser denna sektor som mest betydelsefull.

Klimatpolitiken - vad säger allmänheten? 13 6. HUR STOR DEL AV DEN EL VI PRODUCERAR I SVERIGE UNDER ETT NORMALÅR TROR DU KOMMER FRÅN FOSSILA KÄLLOR (T.EX. OLJA OCH KOL)? SVARSALTERNATIV Mer än 95 procent Ca 60 procent Ca 30 procent Mindre än 5 procent 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Mer än 95 % Ca 60 % Ca 30 % Mindre än 5 % Med mer än 95 procent av Sveriges elproduktion härstammande från framför allt vatten- och kärnkraft, men även vindkraft samt biomassa, och med denna höga andel koldioxidfri energiproduktion i det närmaste konstant sedan 80-talet borde detta avspegla sig i svaren. Utifrån en livscykelanalys så innebär naturligtvis samtliga produktionssätt koldioxidutsläpp som formellt sett är större än noll, den normala förkunskapen innebär dock att det är kol, olja och naturgas som tillhör gruppen fossila bränslen och därmed bidrar till utsläppen av växthusgaser. Totalt sett så tror nästan 40 procent att två tredjedelar av Sveriges elproduktion kommer från fossila källor och ytterligare dryga 40 procent tror att det är en tredjedel. Endast 15 procent vet att det är mindre än 5 procent. Det finns en tydlig skillnad mellan kvinnor och män. Nästan hälften av kvinnorna, 46,2 procent, tror att fossila källor utgör 60 procent av produktionen, 37,3 procent tror att de utgör en tredjedel. Endast 11,2 procent har en korrekt bild. Bland männen tror 30,4 procent på två tredjedelar, 46,5 procent på en tredjedel och 19,9 procent har den korrekta bilden. Överraskande nog tror 4,3 procent att elproduktionen till mer än 95 procent kommer från fossila källor. Den yngsta gruppen, 14-22 år, har en i högsta grad felaktig bild där endast var tionde gör en korrekt bedömning. I åldersgruppen 23-35, som tvärtom är bäst i klassen, är det endast 17,8 procent som gör rätt bedömning. Det finns vissa regionala skillnader, men helhetsbilden är den samma.