Familjelotsen. Stöd till familjer med sammansatta behov - metodutveckling i samverkan

Relevanta dokument
Familjelotsen. Stöd till familjer med sammansatta behov - metodutveckling i samverkan

Carin Gustafsson och Ulla Kjell

Ansökan skickas med e-post till alternativt i pappersformat till:

Stöd till familjer med sammansatta problem, metodutveckling i samverkan ansökan ur sociala investeringsfonden

Från att existera till att leva Slutrapport för projektet Familjelotsen - Metodutveckling i samverkan

Projekt SAMS SAMverkan i Södra Vätterbygden

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Koll på Koll med skolan som arena

Vad gör socialförvaltningen här???

Halvtidsutvärdering av projektet Familjelotsen

Stöd till familjer med sammansatta problem, metodutveckling i samverkan ansökan ur sociala investeringsfonden

Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering

Pengarna, barnen och livet

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv

Social investeringsfond i Norrköping

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Förändrade arbetsmetoder i det sociala arbetet med familjer med sammansatta behov

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Samordningsförbundet

Mottganingsteamets uppdrag

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde. Ärende 4 Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

Verksamhetsplan 2017

Arbete med Unga på Arbetsförmedlingen

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Program Samma Koll i samarbete med Samordningsförbundet Centrala Östergötland 2

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Uppdragsspecifikation

Samarbete och utveckling

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Bistånd och insatser enligt SoL och LSS

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Bostad först- uppföljning

REDOVISNING Statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Verksamhetsplan 2018

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse enligt 9 6 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt myndighetsutövning

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

Anhörigstöd - en skyldighet

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV Kirsi Poikolainen

Riktlinje för anhörigstöd

Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

att anta de reviderade förslagen till kvalitetsdeklarationer för verksamheter inom Vård och omsorg.

- höja svarsfrekvensen - minst 90 % skall vara nöjda Syfte En temperaturmätning som signalerar hur våra brukare

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Omsorgsnämnden Antagen av nämnden Uppföljning

Projektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa

ESF-projekt Samstart Skype möte

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping Fal-Jobb

Projekt; Integrerad Samverkan

Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10

Slutrapport samverkan kring skolnärvaro

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Socialpsykiatri

Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

Uppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019

Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Statistikrapport av ej verkställda gynnande beslut.

Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet?

Plan för Funktionsstöd

Kvalitetsberättelse för område Stöd

Teamorienterat arbetssätt Majorna Linné. Socialtjänstens förändringsresa

Att arbeta inom Stöd och service

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Socialnämnden (18) Nämndrummet, kommunhuset, kl

Arbetsinriktad daglig verksamhet

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

Ett gott och självständigt liv. Stöd och service enligt LSS-lagen. Linköpings kommun linkoping.se

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Revisionsrapport - Psykisk ohälsa bland barn och unga

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Förlängningsansökan i GGV-kommunerna

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Hur arbetar en anhörigstrateg?

REDOVISNING Statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Får vi lov att presentera MIA-projektet. 23 november 2018

Inrapportering av analys och handlingsplan

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Tjänsteskrivelse Socialnämndens månadsrapport per den

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Program för stöd till anhöriga

Transkript:

Familjelotsen Stöd till familjer med sammansatta behov - metodutveckling i samverkan Uppdrag från KS till Barn och Ungdomsnämnden, Bildningsnämnden, Omsorgsnämnden och Socialnämnden Gemensamt projekt för att utveckla bättre och tidigare stöd till barn, unga och deras familjer. Många inom socialtjänsten, skolan, vårdapparaten, har uppmärksammat att familjer inte får det stöd de behöver

Slutsatser från Familjer i socialtjänsten Slutsatsen är att de mest utsatta familjerna, det vill säga familjerna med de största och mest sammansatta problemen och med de minsta resurserna, är de som upplever sig ha blivit minst hjälpta av socialtjänstens insatser.

Vad blev det Metodutvecklingsprojekt, start 140801 och slut 170731 Finansiering genom Linköpings sociala investeringsfond Utvärderas av FoU centrum för vård, omsorg och socialt arbete

Projekt med flera syften Utforma stöd till familjer med sammansatta problem där både barn och föräldrar behöver stöd samtidigt, men på olika sätt Skapa förändringar på organisations- och verksamhetsnivå som bättre motsvarar brukarnas behov, utifrån de synpunkter som kommer fram genom projektet

Sammansatta problem och stuprörsorganisationer ger mer problem Svag ekonomi Svag anknytning till arbetslivet Osäker boendesituation Svårigheter i skolan Inga fritidsaktiviteter Svagt socialt nätverk Psykisk och fysisk ohälsa

Projektorganisation Styrgrupp - politisk och tjänstemän Styrgrupp BUF; presidierna för barn- och ungdoms-, social-, omsorgs- och bildningsnämnd samt ansvariga chefer Projektledningsgrupp tjänstemannanivå Representanter från social-, omsorgs- och utbildningskontoren, Leanlink, Råd & Stöd Ansvariga chefer, projektledare och FoU-centrum Projektet Insats/aktörssystem Projektledare Projektkoordinatorer Familjeombud FoU-system FoU-centrum, forskare i samverkan med projektledarna. Nordlandsforskning

Familjelotsens målgrupp Familjer med barn i grundskoleålder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning finns i familjen Aktuella inom socialtjänsten

Val av familjer Socialtjänsten = Socialförvaltningen och Råd&Stöd Avidentifierade förslag på familjer, utifrån kriterierna Förslag kom från olika håll, gällande samma familj Familj som föreslogs från flera håll, samt familjer med barn i yngre skolålder prioriterades Familjerna tillfrågades om de ville vara med Frivillig medverkan, kan avbryta när som helst Godkände att bli intervjuade för FoUs räkning

Mål Familjelotsen - Metodutveckling i samverkan I nära samarbete med familjerna utveckla metoder och förbättra samordningen av kommunens stöd för familjer med sammansatta behov och där en eller flera i familjen har en neuropsykiatrisk diagnos. Anpassa för familjen, inte för organisationen

Familjers situation ska ha påverkats positiv på dessa områden: Vardagssituationen hemma Barnens skolgång Barnens fritid Föräldrars sysselsättning

Familjeombud en ny funktion i Linköping Annalena, socionom Cissi, socionom Lotta, arbetsterapeut

Vad gör ett Familjeombud från Familjelotsen? Arbetar utifrån ett familjeperspektiv, i nära samarbete med familjen Arbetar medskapande och möjliggör brukarmedverkan Ger sammanhållet, flexibelt stöd anpassat efter individ eller familj Samordnar och samverkar med familjens insatser och kontakter Är behjälpliga med att skapa och upprätthålla strukturer i familjens vardag Visar på och erbjuder familjeaktiviteter och fritidsaktiviteter för barnen Observerar och rapporterar hinder och framgångsfaktorer i familjernas vardag

RELATIONS- SKAPANDE MÖTEN PLANERING UPPRÄTT- HÅLLA SAMORDNA KLARGÖRA ROLLER VIDARE- UTVECKLING TYDLIG- GÖRA BEHOV SAMHÄLLS- LOTS FAMILJ OCH FRITIDS- AKTIVITETER

RELATIONS- SKAPANDE MÖTEN PLANERING UPPRÄTT- HÅLLA SAMORDNA KLARGÖRA ROLLER VIDARE- UTVECKLING TYDLIG- GÖRA BEHOV SAMHÄLLS- LOTS FAMILJ OCH FRITIDS- AKTIVITETER

RELATIONS- SKAPANDE MÖTEN PLANERING UPPRÄTT- HÅLLA SAMORDNA KLARGÖRA ROLLER VIDARE- UTVECKLING TYDLIG- GÖRA BEHOV SAMHÄLLS- LOTS FAMILJ OCH FRITIDS- AKTIVITETER

Nuläget maj 2017 18 familjer uppdelat på 20 hushåll ingår i Familjelotsen 60 personer varav 39 är barn och ungdomar Familjerna bor i 13 olika områden i Linköpings kommun Ett familjeombud arbetar tillsammans med 6 familjer Kommunstyrelsen har fattat beslut om finansiering av tre familjeombudstjänster resterande del av 2017 i avvaktan på FoUs utvärdering och kommande förslag gällande implementering av Familjelotsens arbetssätt.

. Kontaktfamilj Fritidshem Skola Rektor Klasslärare, Elevhälsovård Försäkringskassan Regionen BuH BUP VC Öppenvård psykiatri Vuxenhab Folktandvård Socialförvaltningen AFI IFO 0-20 ÄoF Daglig verksamhet Privat vårdgivare Öppenvård psykiatri Privat utförare Hemtjänst LSS Fritid Kommunal utförare

Familjeombud

Kontaktfamilj Fritidshem Skola Rektor Klasslärare, Elevhälsovård Försäkringskassan Regionen BuH BUP VC Öppenvård psykiatri Vuxenhab Folktandvård Socialförvaltningen AFI IFO 0-20 ÄoF Daglig verksamhet Privat vårdgivare Öppenvård psykiatri Privat utförare Hemtjänst LSS Fritid Kommunal utförare

.

Familjelotsen metodutveckling i samverkan Uppföljning och utvärdering Bo Davidsson

FoU-centrum ansvarar för att utvärdera projektet Fokus på tre nivåer och en kombination av datainsamlingsmetoder och kvantitativ och kvalitativ information: Familjenivå Process- och metodnivå Aktörsnivå Utvärderingen genomförs interaktivt och i dialog med projektgrupp, projektledningsgrupp samt styrgrupp I denna presentation är fokus på kvantitativ data på familjenivå

Familjeombudens arbetsuppgifter och kontakter med olika parter Arbetsuppgifter Procent av arbetstid Kontakter enskilt med familjen 37 Bistår familjen i olika möten 18 Träffar med olika företrädare 14 Arbetar tillsammans med andra eller enskilt 21 Övrigt 9

Handläggar-/ och gruppkontakter på socialkontoret för rekryteringsmånad 2015, mars 2016 och februari 2017 (de 15 familjer som medverkat i projektet från 2015) Kontakt 2015 2016 mars 2017 februari Kommentar rekryteringsmånad IFO (familj, vuxen), HVB, Familjehem, Familjerätt 14 18 11 Minskar LSS 3 6 10 Ökar AFI (ekonomiskt bistånd) 6 7 3 Minskar Totalt 23 31 24 Små förändringar över tid

Antal insatser från socialtjänsten (utöver Familjelotsen) för rekryteringsmånad 2015, mars 2016 och februari 2017 (n=15 familjer) Insats 2015 2016 mars 2017 februari Kommentar rekryteringsmånad Vuxenstöd (Team 8 6 4 Minskar socialpsykiatri, Personligt ombud, Support/ arbetsteamet, boendestöd, Team bo kvar) Familjestöd 9 4 3 Minskar Hemtjänst 3 3 3 - Kontaktfamilj/ 2 5 4 Ökar kontaktperson Familjehem 0 1 1 - HVB 1 0 0 - Daglig verksamhet 1 1 2 - Akutboende 1 0 0 - Fritidsstöd (Helgkollo, 1 4 6 Ökar LSS fritid) Totalt 26 24 23 Minskar något

Kostnader för öppenvård och slutenvård för rekryteringsmånad 2015, mars 2016 och februari 2017 (n=15 familjer) 247000 154000 93000 122000 159000 102000 139000 37000 37000 2015 REKRYTERINGSMÅNAD 2016 MARS 2017 FEBRUARI Öppenvård Slutenvård Totalt

Kostnader för placeringar som kunnat undvikas baserat på projektledarnas och familjeombudens bedömningar (n=15 familjer) 3 HVB- och 1 familjehemsplacering kunde undvikas 2015 4 familjehemsplaceringar kunde undvikas 2016 Kostnader för placeringar som kunnat undvikas (tkr) 2015 2016 2017 Totalt HVB (93 tkr/mån) Familjehem (37 tkr/mån) 3 x 10 mån = 2 790 3 x 12 mån = 3 348 3 x 12 mån = 3 348 9 486 10 mån = 370 5 x 12 mån = 2 220 5 x 12 mån = 2 220 4 810 Totalt tkr 3 160 5 568 5 568 14 296

Kostnader för ekonomiskt bistånd för 2015, 2016 och 2017 (n=15 familjer) 2015: 9 familjer 2016: 5 familjer 2017: 1 familj (uppskattning) 385000 280000 42000 2015 2016 2017

Förändringar i föräldrarnas sysselsättning från starten av projektet till och med november 2016 (n=15 familjer) 10 11 5 4 1 1 3 1 2 2 3 1 0 1 Start nov-16

Kostnader för Bibass/resursskola för läsåren 14/15, 15/16 respektive 16/17 Lå 14/15: 6 barn Lå 15/16: 7 barn Lå 16/17: 11 barn 2904782 2281606 1718566 LÄSÅR 14/15 LÄSÅR 15/16 LÄSÅR 16/17

Region- och sjukvårdskontakter (n=15 familjer) Kontakt 2015 rekryteringsmånad 2016 mars 2017 februari Kommentar Primärvård inkl. barnavårdscentral 13 12 15 - Habilitering, barn 4 7 1 Minskar* Habilitering, vuxna 4 2 0 Minskar* Psykiatri Öppenvård 10 10 11 - Psykiatri Barn 6 11 13 Ökar* Övrig specialistsjukvård 11 13 18 Ökar Folktandvård, specialisttandvård 6 5 10 Ökar Totalt 54 60 68 Ökar *Förändringarna förklaras av att verksamheten omorganiserats och barn och vuxna har flyttats från habilitering till barnpsykiatri och öppenvårdspsykiatri.

Övriga kontakter Övriga kontakter (små förändringar) FK, fritidsaktiviteter, KFM, skoltaxi/färdtjänst är vanligast FK, ekonomisk rådgivning, skoltaxi/färdtjänst ökar AF, Jobb- och kunskapstorget minskar

Sammanfattande kommentarer Arbetssättet med familjeombud är framgångsrikt i relation till familjer med sammansatta problem vad gäller: Vardagssituation, barnens skolgång, barnens fritid och föräldrarnas sysselsättning Kontakter med socialtjänsten och insatser ändras från IFO, AFI, Vuxenstöd och familjestöd till LSS och Fritidsstöd Kostnader för insatser från socialtjänsten minskar Kostnader för försörjningsstöd minskar Placeringar antas kunna undvikas Föräldrar går från arbetslöshet till daglig verksamhet/arbetsträning, arbete och studier Barn och ungdomar får i högre grad särskilda insatser i skolan (kostnader ökar) Familjerna antas få bättre anpassad vård (ökar) Överlag ändrar föräldrarna uppfattning om socialtjänsten (i vid mening) från negativ till MYCKET POSITIV (Familjelotsen)

På strukturnivå kan problembilden grovt reduceras till två huvudfaktorer, nämligen: 1. En familj med sammansatta problem behöver sammanhållet stöd riktat till hela familjen; 2. Kommunen (socialtjänst, skola etc.) och andra instanser (Regionen, AF etc.) är organiserade som stuprör vilket försvårar ett effektivt och sammanhållet stöd för familjer med sammansatta problem.

Hur kan man motverka de negativa effekterna av stuprören för familjer med sammansatta problem? Skapa en ny ärendekategori och se över hur uppdrag/avtal utformas och hur arbetet organiseras kring familjerna. Familjer som uppfyller kriterierna bör erbjuds ett ombud och ett (långsiktigt) kompensatoriskt stöd. En speciell enhet med familjeombud och koordinatorer skapas som arbetar helhetsinriktat för att brygga över glappen mellan stuprören. Familjelotsen organiseras så att man kontinuerligt arbetar med dokumentation, uppföljning, utvärdering, reflektion, metodutveckling, lärande, brukarmedverkan och koppling till forskning (EBP) och i dialog med aktuella verksamheter. Alla som möter målgruppen familjer med sammansatta problem bör utbildas för att kunna arbeta mera helhetsinriktat, t ex vad gäller NPproblematik. Verksamheten kommer sannolikt att ge goda resultat på lång sikt och spara pengar.

Projektledare: Kontaktuppgifter: Carin Gustafsson carin.gustafsson@linkoping.se Ulla Kjell ulla.kjell@linkoping.se Familjeombud: Cecilia Cras Lotta Elm cecilia.cras@linkoping.se charlotta.elm@linkoping.se Annalena Petersen annalena.petersen@linkoping.se Skolkoordinatorer: Lotta Agné Bo Andersson charlotte.agne@linkoping.se bo.i.andersson@linkoping.se Utvärderare FoU: Bo Davidsson davidsson.bo@linkoping.se