Sveriges friluftsmål Friluftslivet ger oss hälsa, naturförståelse och regional utveckling. Det är utgångspunkten för de tio mål för friluftslivspolitiken som regeringen beslutade om i december 2012. 1. Tillgänglig natur för alla Tillgänglighet handlar om människors kunskap om att friluftsområden existerar och deras föreställningar om hur tillgängliga områdena är. Att känna sig välkommen till, lockad och stimulerad av naturen är avgörande för att områden ska användas. Många insatser görs Mycket arbete pågår i landet för att öka tillgängligheten i natur- och kulturlandskapet. Allt fler kommuner tar fram strategiska planeringsunderlag för grönstruktur och friluftsliv samt olika typer av informationsmaterial som kartor och broschyrer. Det vanligaste är att kommunerna har satt upp skyltar i naturområden, använder sig av digital kommunikation, tryckta broschyrer, annonser eller kartor. Riktade insatser görs både för befolkningen i stort liksom för särskilda grupper. Uppföljningen av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015 visar att andelen kommuner med aktuella planeringsunderlag för grönstruktur och natur har ökat sedan 2012. Nästan hälften av kommunerna hanterar friluftslivsfrågorna mer specifikt i sin översiktsplan. Det innebär att friluftsfrågor har vägts av gentemot andra intressen. Mer än hälften av Sveriges kommuner, 65 procent har säkerställda friluftsområden med god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och särskilda grupper. Majoriteten av kommunerna anger att de arbetar med naturvägledning. Nästan hälften av kommunerna har anordnade guidningar, andra arbetar
med naturvägledning i form av utomhuspedagogik och kulturarvspedagogik. Många kommuner strävar efter att stimulera företagande och ideella organisationer. Utvecklingsriktningen för målet är positiv. Nuvarande insatser ses gynna friluftslivsmålet i en positiv riktning. I Boverkets målbeskrivning efterfrågas bland annat regionala långsiktiga planer för tillgänglighetsarbetet samt riktade satsningar för att förbättra tillgängligheten på ett urval av platser. Boverket lyfter även vikten av fortsatt vägledningsarbete samt behov av bättre underlag. 2. Starkt engagemang och samverkan De ideella organisationernas engagemang är avgörande för att kunna erbjuda aktiviteter och kunskap om friluftsliv. Inom Svenskt Friluftsliv finns 24 organisationer som tillsammans har närmare 10 000 föreningar och totalt cirka 1,63 miljoner medlemmar. Flera undersökningar som gjorts visar att utövandet av friluftsliv är stabilt. Kommuner och ideella organisationer viktiga Organisationernas möjligheter till verksamhet styrs av engagerade och kunniga medlemmar och ledare, men också av möjlighet till statligt och kommunalt stöd. Att skapa ökat engagemang, intresse och förståelse för friluftsliv både inom skola och på fritid är en nyckelfaktor för att friluftslivet ska öka. Riksdagen har starkt betonat värdet av de insatser som ideella föreningar bidrar med som en viktig del av demokratin och samhällsutvecklingen. Kommunerna har en viktig roll i friluftslivsarbetet. Samverkan mellan kommuner, föreningar och markägare ger möjligheter till åtgärder lokalt. Fler kommuner når höga poäng i undersökningen Sveriges friluftskommun, vilket ses som att friluftslivet får en större plats på kommunernas agenda. Många insatser görs Det finns etablerade nätverk för dialog och utveckling av friluftslivet. Tankesmedjan för friluftsliv är en årligen återkommande och
uppskattad mötesplats för friluftslivets aktörer. En majoritet av länsstyrelserna uppger att de arbetar med målen och samverkar med friluftslivets aktörer. Drygt hälften av landets kommuner uppger i en undersökning att de har sökt lokala naturvårdsbidrag (LONA) för friluftsaktiviteter. 18 procent av kommunerna har lokala friluftsråd, en andel som varit konstant de senaste åren. Utvecklingsriktningen av målet bedöms vara neutral. Positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. Uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015 visar att LONAmedlen utgör en väsentlig resurs för att genomföra åtgärder på lokal nivå, i samverkan mellan kommuner och föreningar. Det är viktigt att detta stöd kvarstår och kanske till och med ökar, då det är ett bra sätt att stödja friluftslivet lokalt, är en slutsats. De ideella organisationernas engagemang är avgörande för att kunna erbjuda aktiviteter och kunskap om friluftsliv. För att organisationerna fortsättningsvis ska kunna erbjuda friluftsaktiviteter och fortbildning behöver stödet vara långsiktigt. En översyn av socialavgiftslagen är önskvärd för att utreda om friluftsorganisationerna bör omfattas av undantaget på samma sätt som idrottsföreningar, är ett exempel som lyfts fram. 3. Allemansrätten Med allemansrätten följer krav på hänsyn till natur och djurliv, till markägare och till andra människor i naturen. Därför är det viktigt att vi har god kunskap om hur vi ska bete oss för att inte störa eller förstöra när vi vistas i natur- och kulturlandskapet. De vanligast förekommande överträdelserna är olaglig terrängkörning, nedskräpning och skadegörelse. Insatser som görs Det finns en rad organisationer som bedriver ett aktivt arbete med att öka kunskaperna om allemansrätten. Till exempel har Naturvårdsverket sedan lång tid information om allemansrätten på
flera språk både på papper och i digitalt format. Stiftelsen Håll Sverige Rent har ett uppdrag att sprida information och öka kunskapen om allemansrätten. Även andra organisationer som Svenskt Friluftsliv och dess medlemsorganisationer och LRF informerar om allemansrätten. När det gäller lagstiftning som kringgärdar allemansrätten är det i de flesta fall polisen som bedriver tillsyn. När det gäller nedskräpning har kommunerna ett tillsynsansvar. Länsstyrelsens naturbevakare bedriver tillsyn inom nationalparker och naturreservat. Tillsyn i strandskyddsområden har kommunerna och i vissa områden Länsstyrelserna. Information och vägledning ses som viktiga inslag för att vi alla ska göra rätt när vi vistas i naturen. Uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015, visar att det finns en generellt hög kunskapsnivå hos befolkningen när det gäller allemansrätten. Omkring 90 procent av de som deltagit i undersökningar har svarat rätt på grundläggande kunskapsfrågor om vad vi får göra i naturen. Utvecklingsriktningen för målet är neutral. Allmänhetens kunskap om allemansrätten är oförändrat hög. Uppföljningen visar att arbetet med att sprida information om allemansrätten behöver fortsätta. Även insatser för att minska problemen med olaglig terrängkörning och nedskräpning behöver fortsätta. Det behövs mer tillsyn både i och utanför skyddade områden. 4. Tillgång till natur för friluftsliv Friluftsmålet om tillgång till natur för att kunna bedriva friluftsliv handlar om att samhällsplanering och markanvändning tar hänsyn till friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap. Målet innebär bland annat att:
antalet områden av lokalt, regionalt och nationellt intresse för friluftsliv som är kända och kartlagda med värdebeskrivningar ökar. andelen översiktsplaner som behandlar och visar tillgången till natur- och kulturlandskap med olika upplevelsevärden i hela kommunen ökar och uppdateras kontinuerligt. friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap säkerställs genom hållbart brukande, fysisk planering och bevarande. modeller för att lösa eventuella målkonflikter mellan olika intressen är etablerade. Det är många intressen som ska samsas kring hur landskapet används. Grunden är lagd för att åstadkomma en positiv utveckling, men studier visar att brist på tillgång till miljöer för friluftsliv delvis hindrar människors möjlighet till friluftsliv. Uppföljningen av friluftsmålen, som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015, visar att många friluftsaktiviteter sker i miljöer som ligger nära hemmet och som inte är skyddade. Det finns verktyg för att tillgodose friluftslivets tillgång till attraktiva kultur- och naturlandskap inom såväl fysisk planering som hållbart brukande, men de används inte likadant på alla plan. Utvecklingsriktningen bedöms vara neutral. Framtida behov av insatser för att uppnå målet Enligt uppföljningen behövs en kombination av olika insatser för att målet ska få en positiv utvecklingsriktning. Bland annat efterfrågas tydligare vägledning för hur friluftsliv kan belysas i kommunernas planering samt att uppföljning sker av hur friluftslivets intressen tillgodoses i planeringsarbetet. En annan fråga som bedöms vara viktig är hur vi kan uppnå hållbar terrängkörning på land och i vatten inom friluftslivet. 5. Attraktiv tätortsnära natur En stor del av friluftslivet till vardags utövas i det tätortsnära naturoch kulturlandskapet. Vad som anses vara tätortsnära avgörs lokalt, men forskning visar att användandet avtar med avståndet. Därför är det viktigt med tillgång till rekreations- och friluftsområden inom rimligt avstånd, vilket anses vara mellan 1-3 kilometer. Detta är
särskilt viktigt för grupper som barn eller funktionshindrade som har svårare att ta sig ut eller förflytta sig långa sträckor. Det finns många starka intressekonflikter i det tätortsnära landskapet där annan markanvändning prioriteras framför friluftsliv. Mycket tyder på att den oskyddade tätortsnära naturen tas i anspråk för bebyggelse och förändrad markanvändning och att ytorna därmed minskar. Insatser som görs Kommuner har sedan länge instiftat naturreservat med friluftslivets intressen som grund. 205 av landets naturreservat och naturvårdsområden, det vill säga fem procent, har skapats i tätortsnära områden. Länsstyrelserna har också särskilda program för skydd av den tätortsnära naturen som har bidragit till att flera tätortsnära land- och vattenmiljöer har bevarats. Under 2014 har Skogsstyrelsen i samarbete med skogsnäringen, andra myndigheter och ideella organisationer tagit fram målbilder för god miljöhänsyn i skogsbruket. Uppföljningen av målet som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015, visar att många strategiska och fysiska åtgärder för att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i tätortsnära områden har genomförts med hjälp av LONA (Statligt stöd för Lokala naturvårdssatsningar). De vanligaste åtgärderna är restaurering av parker och grönområden, anläggning eller renovering av gång- och cykelvägar samt informationsinsatser i och till grönområden och parker. I vägledningen Planera för rörelse! lyfter Boverket särskilt värdet av den tätortsnära naturen för friluftsliv och rekreation i vardagen. Vägledningen belyser hur plan- och bygglagen kan användas för planering av områden för friluftsliv i och omkring tätorter. Utvecklingsriktningen för målet är netural. Nuvarande insatser ses gynna friluftslivsmålet i en positiv riktning, samtidigt finns många starka intressekonflikter i det tätortsnära landskapet där annan markanvändning prioriteras framför friluftsliv.
Boverket avser att, i samråd med berörda aktörer, utveckla vägledning om tätortsnära grönområden som särskilt lyfter fram friluftlivets sociala och kulturella värden, hur attraktiviteten ser ut för olika grupper i samhället. Det behöver tas fram regionala program i samtliga län för skydd av tätortsnära natur. Tillgängligheten till och inom de skyddsvärda områdena bör vara en viktig aspekt i programmen. 6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling Sveriges natur och kultur skapar attraktionskraft i hela landet. Turismen utvecklas positivt både nationellt och internationellt och har potential för fortsatt tillväxt, inte bara genom ökad omsättning utan också med ökat antal arbetstillfällen. Näringens platsbundenhet gör att besöksnäringen är en viktig del i främjandet av regional tillväxt. Det finns dock många utmaningar med hållbar utveckling av turism på små orter. Det handlar bland annat om tillgång till service och kollektiva transporter. Insatser som görs Enligt Tillväxtverket som är ansvarig myndighet för friluftsmålet hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling, behövs fler hållbara turistdestinationer som är internationellt konkurrenskraftiga. Fem destinationer som har potential att utvecklas till hållbara destinationer valdes ut av Tillväxtverket efter en ansökningsomgång. Dessa är Bohuslän, Kiruna, Stockholms skärgård, Vimmerby och Åre. Satsningen är på totalt 60 miljoner kronor, varav 50 miljoner har fördelats på de fem destinationerna som i sin tur bidrar med 10 miljoner var under åren 2012-2015. Enligt Tillväxtverkets siffror ökade turismens totala omsättning i Sverige med 13,2 miljarder kronor eller med 5,2 procent till 268,5 miljarder kronor under 2014.
EU:s regionalfond investerade under perioden 2007 2013 cirka 300 miljoner kronor per år i infrastruktur i Sverige, varav cirka 190 miljoner i de sju nordligaste länen. Tillsammans med satsningar av kommuner, Trafikverket och andra finansiärer handlade det om mer än fyra miljarder kronor under sju år. Väl fungerande och hållbara gods- och persontransporter, som förbättrar tillgängligheten för besökare, medborgare och näringslivet, ses som en förutsättning för att uppnå konkurrenskraft och sysselsättning i hela landet. Utvecklingsriktningen för målet är neutral. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen av friluftslivsmålet nu och de närmaste åren. Här är några av de insatser som Tillväxtverket vill arbeta vidare med, som ska leda till en positiv utveckling för målet: Utveckla och kommunicera kunskap i form av statistik, branschanalyser och modeller till stöd för turismföretagens utveckling. Stöd till utvecklingen av destinationer och kluster, tematisk samverkan, produkter och tjänster samt försäljning inom turism. Arbeta för utvecklade transporter och infrastruktur och öka synergierna med andra behov i samhälls- och infrastrukturplaneringen. 7. Skyddade områden som resurs för friluftslivet Runt om i landet görs insatser för att öka möjligheterna för friluftsliv och värna natur- och upplevelsevärden. Stora insatser görs för att anlägga entréer, leder, vindskydd och skyltning för att öka tillgängligheten till naturen. Det är länsstyrelserna eller kommunerna som genomför åtgärderna och följer upp hur områdena används. Sverige har en ganska stor areal skyddad natur. 13 procent av landets totala yta är skyddad på något sätt. Av de skyddade områdena tar naturreservaten upp störst utrymme, 84 procent. Nationalparkerna upptar 14 procent men är istället ofta stora till ytan. De skyddade områdena domineras av skogsmark, därefter kommer öppen mark i fjällen. Natur- och kulturlandskapet är en viktig resurs för livskvalitet och regional utveckling. Var vi än bor i landet har
samtliga kommuner någon typ av skyddat område som ger möjlighet till naturvistelse. Våra nationalparker är attraktiva att besöka och de åtgärder som gjorts för att öka tillgängligheten uppskattas av besökarna. Våra viltstammar är ett annat exempel på resurs som behöver förvaltas för att skapa värde för friluftsliv och turism. Många insatser görs Sedan 2013 pågår insatser för att införa ett varumärke och visuell identitet åt Sveriges Nationalparker. Syftet är att höja upplevelsevärdet och göra Sveriges vackraste natur tillgänglig för fler människor. Projektet drivs av Naturvårdsverket i samarbete med nationalparkerna. 2020 ska samtliga nationalparker ha fått utsmyckning, informationstavlor och entréer på plats. Naturturismföretagare och andra aktörer som bedriver en friluftsverksamhet i en nationalpark kan få möjlighet att använda logotypen som ett sätt att marknadsföra sin verksamhet. Riksdagen har beslutat att friluftslivets värden ska beaktas när nya områden skyddas. Genom att öka antalet skyddade områden i närheten av större tätorter bidrar det till ökade möjligheter till naturvistelser för fler. Kommuner som vill bilda naturreservat kan få statligt bidrag. Naturvårdsverket och Hav- och vattenmyndigheten arbetar med handböcker och vägledningar för att öka förutsättningarna för särskilda insatser i förvaltningen för friluftsliv. Uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015 visar att den främsta anledningen till att allmänheten vill besöka Sveriges nationalparker är naturen, därefter frisk luft och möjligheten att uppleva avkoppling. Naturum är besökscentrum i attraktiva skyddade naturområden som bidrar till att skapa nyfikenhet för naturen. Under 2014 hade 1,5 miljoner människor besökt något av landets naturum. Webbplatsen Sverigesnationalparker.se lanserades den 24 maj 2014 och har under första året haft 254 000 besökare. 71 procent av webbplatsbesökarna kommer från Sverige, följt av Tyskland,
Danmark, Nederländerna och USA. Strategin för svensk viltförvaltning innebär att fler av de skyddade områdena ska bli attraktiva för besöksnäring och viltturism. Naturvårdsverket har också särskilda medel för åtgärder för värdefull natur som har fördelats bland annat för att främja friluftsliv. Utvecklingsriktningen för målet bedöms vara positiv. Med de ökade anslagen för värdefull natur kan föreslagna och planerade insatser anses gynna friluftslivsmålet i en positiv riktning. Genom att peka ut särskilt besöksintressanta områden kan arbetet med att kartlägga status och trender för friluftsliv påbörjas i ett avgränsat antal områden. Ett större utbud av guidade turer och personliga möten ses som viktiga moment i utvecklandet av att erbjuda upplevelser som kännetecknas av kunskap, säkerhet och kvalitet för alla. Det finns behov av att utveckla vägledning för skötselplaner så att friluftslivets värden kan säkerställas och förvaltas långsiktigt samt kommuniceras till berörda. 8. Ett rikt friluftsliv i skolan Det finns ett starkt stöd för friluftsliv i styrdokumenten för förskola och skola, framförallt i kursplanen för idrott och hälsa. Men för att upprätthålla en god kompetens hos lärare inom ämnet friluftsliv behövs tillgång till olika former av stöd och fortbildning. Många insatser görs Många ideella organisationer bidrar till utbildning av lärare. De flesta erbjuder undervisning och fortbildning för utomhuspedagogik. Det är däremot färre som erbjuder aktiviteter och fortbildning för friluftslivets egen skull, till exempel för upplevelser i natur- och kulturlandskapet. Några exempel på insatser som ideella organisationer gör: Sportfiskarnas projekt KlassDraget innebär att den lokala fiskeföreningen hjälper skolan att arrangera en friluftsdag där fiske ingår som en central del.
Friluftsfrämjandets program I Ur och Skur används för undervisning om natur, miljö och friluftsliv. Friluftsfrämjandet har också en omfattande friluftsledarutbildning. Naturskoleföreningen driver naturskolor som har friluftsliv på agendan. Håll Sverige Rent bedriver sedan 2012/13 en kampanj för att öka kunskapen om allemansrätten. En viktig målgrupp i detta har varit skolbarn, med riktat material till lärare och elever. Naturskyddsföreningen och Naturskoleföreningen erbjuder fortbildning av lärare och material i projektet Skogen som klassrum. Uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015 visar att tillgång till natur- och kulturlandskap nära skolor är en förutsättning för att barn och unga ska kunna bedriva friluftsliv på skoltid. Boverket har därför tagit fram vägledning och allmänna råd om utomhusmiljöer vid förskolor och skolor. Sveriges Friluftskommun 2015 visar att drygt hälften av alla kommuner har säkerställda skolskogar, utpekade i detaljplan, översiktsplan eller genom avtal med markägare. Enligt det nationella samverkansorganet Skogen i skolan fanns det 1024 stycken registrerade skolskogar år 2015. Utvecklingsriktningen för målet är oklar. Med anledning av brist på nationell uppföljning av friluftslivets roll i skolan är det inte möjligt att ange utvecklingsinriktning. En regelbunden utvärdering av skolornas friluftsverksamhet behövs för att få en bild av friluftslivet i skolan. En behovsanalys av utbildningsbehovet för friluftsliv är nödvändig för att i längden kunna erbjuda de utbildningar som efterfrågas. En återkommande nationell kartläggning av tillgången till natur i närheten av skolor skulle ge en bild av tillgången samt visa på förändringen över tid. För att tillgodose behovet av natur i nära anslutning till skolorna behöver kommunerna bland annat uppmärksamma tillgången till natur genom kartläggning, planering och beslut om säkerställande. 9. God kunskap om friluftslivet Vad vet vi om friluftsutövandet i Sverige? Vilka personer är det som utövar friluftsliv, hur skiljer sig utövandet mellan olika åldersgrupper
och vilka aktiviteter utövar vi helst? För att beslutsfattare, myndigheter och andra aktörer ska kunna planera och genomföra insatser behöver de kunskap om friluftslivets förutsättningar, nu och över tid. Det är tack vare forskning och statistik som vi kan uttala oss om hur saker förhåller sig, tenderar eller faktiskt är. Lärosäten med friluftsliv Forskning om friluftsliv förekommer idag på olika lärosäten i varierande omfattning och med olika inriktning. Lärosäten där det bedrivs forskning om friluftsliv idag: Mittuniversitetet, har forskning om naturturism, friluftsliv i skyddad natur, friluftsliv i fjällen, samt besökarstudier. Göteborgs universitet, har forskning om friluftsliv i kustmiljöer, barns friluftsliv, besökarstudier. Gymnastik- och idrottshögskolan och Örebro universitet, har forskning om lärande inom friluftsliv. Umeå universitet, har forskning om naturturism, regional utveckling. Sveriges lantbruksuniversitet, har forskning om friluftsliv i skog, friluftslivets ekonomi. Forskning bedrivs även vid Blekinge Tekniska Högskola. Statistik om friluftsliv Det finns en rad myndigheter och organisationer som bidrar med statistik kring friluftsliv och närliggande områden. Tillväxtverket har statistik om turism/besöksnäring. Havs- och vattenmyndighetens tar fram statistik om fisketurism och fritidsfiske. Naturvårdsverket har bland annat statistik kring skyddad natur och hur kommunerna arbetar med friluftslivsfrågor. Riksidrottsförbundet, Svenska jägarförbundets och andra ideella friluftsorganisationer har statistik angående medlemsantal, aktivitetstimmar, omsättning, med mera. SCB samlar in statistik som är användbar för att bedöma friluftslivsutövandets förutsättningar, till exempel statistik kring markanvändning och "tätortsnära natur". Uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015 visar att enskilda studier, framtagna av olika aktörer för olika ändamål, kan vara svåra att jämföra. Datainsamlingen avseende friluftsliv, liksom forskningen avseende detsamma, är fragmenterad. En utmaning för friluftsforskningen är att forskarna arbetar relativt oberoende av varandra. Det saknas koordination och interaktion till exempel för att identifiera och initiera nya forskningsprojekt inom gemensamma frågeställningar.
Utvecklingsriktningen bedöms vara negativ. Utan ytterligare åtgärder riskerar forskningsläget, statistikinsamling samt kommunikation och utbyte av erfarenheter mellan forskare, myndigheter och civilsamhälle att försämras. För att kunna uppfylla målen i friluftspolitiken består de forskningsoch kunskapsrelaterade behoven inför framtiden av två delar; dels kunskapsproduktion, dels kunskapsvård. Det behövs fortsatt forskning för att samla in nya empiriska uppgifter, analysera och presentera detta. Det behövs också kunskapsvård, att de kunskaper som tagits fram tidigare är lätt tillgängliga och går att jämföra över tid. 10. Friluftsliv för god folkhälsa Att vistas i naturen är bra för hälsan, såväl fysiskt som psykiskt. Ur ett folkhälsoperspektiv är det framförallt intressant att se hur utövandet av friluftsliv fördelar sig bland olika grupper i befolkningen. Och vilka effekter det har på hälsa och välbefinnande. En undersökning visar att äldre personer vistas allt oftare i naturen samtidigt som 16-24-åringar utövar minst friluftsliv. Det är mer vanligt att de som bor i glesbefolkade kommuner vistas ute i skog och mark än de som bor i storstäder och förortskommuner. Inrikes födda utövar friluftsliv oftare än utrikesfödda. Insatser som görs Det pågår en rad insatser på olika nivåer i samhället för att främja människors möjligheter till utevistelse. En förutsättning är en hälsosam samhällsplanering som har en medvetenhet om hur den fysiska miljön påverkar folkhälsan. Drygt hälften av länets kommuner uppger att de söker lokala naturvårdsbidrag (LONA) för att öka möjligheten för allmänheten att utöva friluftsliv. Insatserna handlar bland annat om att anlägga cykelvägar, leder och grillplatser för att öka tillgängligheten i natur- och kulturlandskapet. Civilsamhället har också en viktig roll. Inom Svenskt Friluftsliv finns 24 organisationer fördelat på 10 000 föreningar som bedriver en rad av verksamheter kring utevistelse och rekreation.
Det saknas i dagsläget tillräckliga underlag för att bedöma utvecklingsriktning för målet. Uppföljningen av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter visar att friluftslivsarbetet behöver samverka kring att öka utevistelsen för hela befolkningen men framförallt för barn och unga. Eftersom livsstilen grundläggs tidigt i livet är det angeläget att uppmärksamma och arbeta för att främja friluftslivet i tidiga åldrar. Under 2015 har Folkhälsomyndigheten påbörjat en kartläggning som ska ge en djupare förståelse för hur utövande av friluftsliv påverkar individers hälsa. Det finns även ett behov av: att se vilka effektiva metoder som finns på befolkningsnivå och som har evidens för att skapa ett mer jämlikt friluftsliv att ta fram en modell för uppföljning kring vilka metoder som används i landets kommuner för att främja friluftslivsutövandet uppmärksamma nya aktörer som kan söka bidrag för friluftslivsprojekt.