Handlingsplan för Skånes friluftsliv

Transkript

1 Handlingsplan för Skånes friluftsliv Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv* där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Skrivelse 2012/13:51 * Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling.

2 Innehåll Bakgrund... 5 Friluftslivspolitiken... 5 Övergripande mål... 5 Definition friluftsliv... 5 Länsstyrelsens uppdrag enligt regleringsbrev Friluftsmålen... 6 Handlingsplan för Skånes friluftsliv Tillgänglig natur för alla... 8 Målformulering med preciseringar... 8 Nuläget i Sverige... 9 Nuläget i Skåne... 9 Behov och förslag på åtgärder i Skåne : Starkt engagemang och samverkan Målformulering med preciseringar Nuläget i Sverige Nuläget i Skåne Behov och förslag på av åtgärder i Skåne : Allemansrätten Målformulering med preciseringar Nuläget i Sverige Nuläget i Skåne Behov och förslag på av åtgärder i Skåne : Tillgång till natur för friluftsliv Målformulering med preciseringar Nuläget i Sverige Nuläget i Skåne Behov och förslag på av åtgärder i Skåne : Attraktiv tätortsnära natur Målformulering med preciseringar Nuläget i Sverige Nuläget i Skåne Behov och förslag på av åtgärder i Skåne : Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling Målformulering med preciseringar Nuläget i Sverige... 27

3 Nuläget i Skåne Behov och förslag på av åtgärder i Skåne : Skyddade områden som resurs för friluftslivet Målformulering med preciseringar Nuläget i Sverige Nuläget i Skåne Behov och förslag på av åtgärder i Skåne : Ett rikt friluftsliv i skolan Målformulering med preciseringar Nuläget i Sverige Nuläget i Skåne Behov och förslag på av åtgärder i Skåne : Friluftsliv för god folkhälsa Målformulering med preciseringar Nuläget i Sverige Nuläget i Skåne Behov och förslag på av åtgärder i Skåne : God kunskap om friluftslivet Målformulering med preciseringar Nuläget i Sverige Nuläget i Skåne Behov och förslag på av åtgärder i Skåne Bilaga Sammanställning av alla förslag på åtgärder Bilaga Aktörer som bidrar till friluftslivet i Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne Stiftelsen Skånska Landskap Tourism in Skåne Skogsstyrelsen LRF Jordägarförbundet Skånes 33 kommuner Stiftelsen MTB Skåne... 54

4 Universitet/högskolor Föreningar Naturturismföretagare... 54

5 Bakgrund Friluftslivspolitiken Friluftsliv är en angelägen fråga för regeringen och ett prioriterat politikområde. Friluftslivspolitiken ska stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Staten har därmed en viktig roll i att stötta och stimulera de ideella organisationernas verksamhet i syfte att öka människors friluftslivsaktiviteter. Friluftslivet är brett och spänner över flera politikområden, där naturvårdspolitik, regional tillväxtpolitik, jordbrukspolitik, skogspolitik, politik för landsbygdens utveckling, folkhälsopolitik och utbildnings- och forskningspolitik är några exempel. Friluftslivets folkhälsoaspekter och såväl den förebyggande som den rehabiliterande hälsovården, liksom kulturlivet och samhällsplaneringen, är centrala. För att värna de tätortsnära grönområdena har den kommunala planeringen en nyckelroll. Sveriges stora oexploaterade arealer av skogar, fjäll, sjöar och skärgårdar är några av de miljöer som ger stora möjligheter för ett aktivt friluftsliv. En rik tillgång på natur samt allemansrätten, individens intresse och ideella organisationers engagemang är grunden för människors möjligheter att bedriva friluftsliv. (Regeringens skrivelse 2012/13:51) Övergripande mål Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Staten har därmed en viktig roll i att stötta och stimulera de ideella organisationernas verksamhet i syfte att öka människors friluftslivsaktiviteter. Definition friluftsliv Definitionen för friluftsliv är: Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Friluftsliv innefattar därmed många olika sorters aktiviteter, allt från vandring, cykling, terrängcykling, ridning, paddling och fiske. Till att bara sitta på en sten ute i naturen och njuta av naturen genom att lyssna på fåglar eller bara höra vindes sus i trädtopparna. Det viktigaste är inte vad man gör utan snarare att man upplever naturen. Det kan vara allt från fysiska och mer utmanande aktiviteter till mer av avkopplande karaktär för återhämtning efter stress.

6 Länsstyrelsens uppdrag enligt regleringsbrev 2018 Länsstyrelserna ska samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik, där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna särskilt ha en god samverkan mellan sig, Skogsstyrelsen, kommuner och andra berörda aktörer samt stärka arbetet med tätortsnära natur och genomföra insatser för att friluftslivsmålen ska få ökat genomslag inom bl.a. samhällsplanering, utvecklings- och tillväxtarbete samt naturvårdsarbete. Friluftsmålen Det finns tio friluftsmål framtagna inom friluftslivspolitiken. Friluftsmålen följer samma struktur som miljökvalitetsmålen och gäller fram till Den första nationella uppföljningen var Under 2019 kommer det att genomföras en ny nationell uppföljning av målen. 1. Tillgänglig natur för alla 2. Starkt engagemang och samverkan 3. Allemansrätten 4. Tillgång till natur för friluftsliv 5. Attraktiv tätortsnära natur 6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling 7. Skyddade områden som en resurs för friluftslivet 8. Ett rikt friluftsliv i skolan 9. Friluftsliv för god folkhälsa 10. God kunskap om friluftslivet Handlingsplan för Skånes friluftsliv Länsstyrelsen Skåne har valt att ta fram en handlingsplan för Skånes friluftsliv för att påbörja arbetet med att gemensamt i länet förverkliga friluftslivspolitiken i länet. Handlingsplanen fokuserar på tidsperioden Syftet med handlingsplanen är att fokusera på åtgärder som leder till att vi gemensamt får en bättre kunskap om hur friluftslivet i Skåne ser ut och vilka behov som finns för att utveckla friluftslivet. I detta första utkast har fokus varit att titta på Länsstyrelsens roll och vilka olika åtgärder som behövs. I dagsläget behöver övriga aktörers roll och åtgärder vidareutvecklas i handlingsplanen. För att få ett bra och utvecklat friluftsliv som är tillgängligt för alla behöver kunskapen om olika målgruppers behov och möjligheter till friluftsliv tydliggöras. Skåne är ett till ytan litet län med en stor befolkningsmängd. I delar av Skåne utgör åkermarken en stor andel likaså är

7 andel bebyggd mark stor. Detta innebär att andelen allemansrättsligt tillgänglig mark för friluftsliv är låg i delar av Skåne. Detta gäller framförallt i de delar där även befolkningsmängden är som högst. Detta innebär att trycket på de tillgängliga markerna för friluftsliv under perioder av året kan bli högt. Och att det är många olika friluftsintressen som behöver samsas på en och samma plats. För att det ska vara möjligt och för att inte konflikter mellan olika friluftsintressen ska uppstå är det viktigt att jobba med både zonering och kanalisering till olika områden. Samtidigt som det är viktigt att se till olika intressen behöver man även bevaka markägarnas perspektiv. Allemansrätten stödjer människors möjligheter att bedriva friluftsliv ute i naturen oavsett vems som äger marken. Samtidigt som allemansrätten också innebär att friluftsutövaren har skyldigheter, det brukar oftast sammanfattas med inte störa-inte förstöra. Det är även viktigt att se till de enskilda markägarnas äganderätt och deras möjligheter att bedriva sin verksamhet på marken. Handlingsplanen är uppdelad efter respektive friluftsmål. Inledningsvis finns en beskrivning av målet med dess preciseringar enligt skrivningarna i Regeringens skrivelse 2012/13:51, Mål för friluftslivspolitiken. Därefter följer en kort beskrivning av utvecklingen i Sverige enligt utvärderingen i Friluftsliv för alla- Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken. (Naturvårdsverket, Rapport 6700). Sedan kommer en kort beskrivning av läget i Skåne och förslag på åtgärder. Flera av åtgärderna rör flera mål, i de fall de finns med under flera mål beskrivs de endast första gången. Samtliga åtgärder finns sammanställda i bilaga 1.

8 1 Tillgänglig natur för alla Ansvarig myndighet: Boverket Målformulering med preciseringar Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara att naturen ska vara tillgänglig för alla. Detta bör innebära följande: Möjligheten att vistas i och njuta av natur och kulturlandskapet är stor och människors olika behov är tillgodosedda. Områden med god tillgänglighet finns utpekade, är kända och uppskattade och förvaltas långsiktigt. Tillgänglighet har hög prioritet inom planering, information och förvaltning av natur- och kulturlandskapet samt andra områden av betydelse för friluftslivet. Preciseringar: 1. Tillgänglighet till natur- och kulturlandskapet är tillgodosedd inom långsiktig samhällsplanering, förvaltning och skötsel samt fysiska åtgärder, kommunikation, information, vägledning och kunskapsspridning. 2. Utpekade områden med god tillgänglighet är kända, används och uppskattas av besökare. 3. Attraktivt och tillgängligt natur- och kulturlandskap medverkar till ökad användning, bättre hälsa och livskvalitet. 4. Andelen kommuner och länsstyrelser som arbetar med naturvägledning ökar kontinuerligt. Ur: Regeringens skrivelse 2012/13:51, Mål för friluftslivspolitiken

9 Nuläget i Sverige Arbete pågår i landet för att öka tillgängligheten i natur- och kulturlandskapet, både för befolkningen i stort och för särskilda grupper. Allt fler kommuner tar fram strategiska planeringsunderlag om grönstruktur och friluftsliv, samt olika typer av informationsmaterial som kartor och broschyrer. Utvecklingen bedöms som positiv, men det saknas underlag för att bedöma i vilken utsträckning åtgärderna är tillräckliga för att motsvara olika gruppers behov. För att stärka arbetet behövs ökade insatser på nationell och regional nivå för att stödja länsstyrelser respektive kommuner att ta fram regionala långsiktiga planer för tillgänglighetsarbetet och för att kunna genomföra riktade satsningar för att förbättra tillgängligheten till naturen. Utvecklingen av målet bedöms som positiv. Ur: Naturvårdsverket, Friluftsliv för alla- Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken. Rapport 6700 Nuläget i Skåne Region Skåne, Stiftelsen Skånska Landskap och många av de skånska kommunerna samt Länsstyrelsen Skåne arbetar med att tillgängliggöra naturen för Skånes invånare och besökare genom arbetet med skåneleden, andra leder, rastplatser, strövområden och naturreservat. Det finns mycket information om tillgängliga områden på olika hemsidor men det saknas ett helhetsgrepp för att hitta det samlat. Skåne har 6 st naturum och 1 naturcentrum fördelat i länet som arbetar för att tillgängliggöra naturen och det pågår många olika projekt för att nå alla målgrupper, såväl skolelever som nyanlända. Årligen sammanställs en broschyr för aktuella naturguidningar i samverkan med länsstyrelsen och föreningslivet för att få människor att hitta ut i naturen. Det saknas en sammanställning över naturområden för människor med olika typer av funktionsnedsättningar Behov och förslag på åtgärder i Skåne 1. Förbättrad webb för Skånes naturreservat Förbättrad och uppdaterad information om Skånes naturreservat och nationalparker på länsstyrelsens hemsida samt komplettera med information om tillgängliga leder och anordningar i en karttjänst som underlättar för besökare att hitta ett område nära sig. På webben bör det även vara tydligt var det finns anpassningar för olika typer av funktionsnedsättningar.

10 (Mål 1, 3, 7, 10) Ansvarig: Naturvårds- och Naturskyddsenheterna på Länsstyrelsen När: Förstudie: Utveckla en gemensam skånsk friluftslivsportal på webben. Det finns mycket information om friluftsliv och tillgängliga områden på olika hemsidor. Genom att samla alla besöksvärda naturreservat, nationalparker, strövområden och friluftsområden mm oavsett om det är länsstyrelsen, Stiftelsen Skånska landskap eller kommuner mfl. som äger/förvaltar området på ett och samma ställe blir det lättare för besökaren att hitta ut. I portalen bör även leder och anordningar (rastplatser, grillplatser, parkeringsplatser, hållplatser etc) som underlättar för besökaren finnas beskrivna. Även områden anpassade för olika typer av funktionsnedsättningar bör finnas samlade för att underlätta för alla att hitta ut. Förstudien bör titta på möjligheten om Länsstyrelsens karttjänst Ledinventeringen kan utgöra en grund för en portal. (Mål 1, 2, 4, 5, 6, 7, 10) Ansvarig: Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i samverkan med övriga aktörer När: Årlig uppdatering av karttjänsten Ledinventering Skåne Karttjänsten Ledinventering Skåne samlar alla leder i länet (vandring, cykel, kanot, ridning) samt skyddade områden och strövområden med anordningar uppdateras och kvalitetssäkras årligen. (Mål 1, 2, 4, 5, 6, 7, 10) Ansvarig: Naturvårdsenheten och enheten för samhällsplanering på Länsstyrelsen När: Årligen 4. Ökad samverkan mellan Skånes naturum/naturcentrum naturum/naturcentrum är viktiga för att få ut folk och upptäcka naturen både ur ett hälsoperspektiv och för att bidra till ökad miljömedvetenhet. Detta är särskilt viktigt för de grupper som idag är ovana att vistas i naturen och kan vara svåra att nå. Ökad samverkan och erfarenhetsutbyte mellan naturum kan bidra till att fler hittar ut i naturen. (Mål 1, 2, 3, 8, 10) Ansvarig: Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen och samtliga naturum/naturcentrum (Kullaberg, Stenshuvud, Söderåsen, Skanör Falsterbo, Vattenriket, Skrylle & Fulltofta naturcentrum) När: Löpande 5. Sammanställning av naturguidningsbroschyr För att locka ut människor i naturen sammanställer Länsstyrelsen en broschyr med över 350 guidade naturupplevelser i samarbete med ideella föreningar, kommuner mfl. Syftet med

11 guidningarna är att de ska ge mersmak och locka till egna utflykter i Skånes natur. (Mål 1, 2, 3) Ansvarig: Naturvårds- och Naturskyddsenheterna på Länsstyrelsen i samarbete med ideella föreningar, kommuner, naturum mfl När: Årligen 2: Starkt engagemang och samverkan Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket Målformulering med preciseringar Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara ett starkt engagemang och samverkan där personligt och ideellt engagemang står i centrum. Organisationerna bör i högre grad än i dag samverka. Ökad samverkan kan bidra till att fler människor ägnar sig oftare åt friluftsliv. Det bör även finnas etablerade strukturer för dialog och samordning av friluftslivet lokalt, regionalt och nationellt. Preciseringar: 1. Andelen kommuner i Sverige som har lokala friluftsråd eller liknande ökar kontinuerligt. 2. Länsstyrelserna eller någon annan regional huvudman samordnar arbetet med friluftsliv regionalt och vägleder kommunerna. 3. Det finns ett etablerat nätverk för friluftsliv mellan statliga myndigheter och myndigheterna samverkar med de ideella friluftsorganisationerna, de kommersiella aktörerna, kommunerna och markägarna i syfte att tillgängliggöra svenskt natur- och kulturlandskap. 4. Människors utevistelse i natur- och kulturlandskapet ökar. Ur: Regeringens skrivelse 2012/13:51, Mål för friluftslivspolitiken

12 Nuläget i Sverige Det finns etablerade nätverk för dialog och utveckling av friluftslivet. Tankesmedjan för friluftsliv är uppskattad. Nationellt behöver nätverket utvecklas för att bidra till politikens mål. Länsstyrelsernas roll i genomförandet är delvis oklar och det saknas resurser, men majoriteten uppger att de arbetar med målen och samverkar med andra aktörer. 18 procent av kommunerna har lokala friluftsråd, en andel som varit konstant de senaste åren. LONAmedlen är av stor vikt för att i samverkan mellan kommun och det ideella skapa friluftslivsåtgärder. De ideella föreningarna står för en viktig del av friluftslivet, men engagemanget i föreningar tenderar att förändras. Ökade statliga bidrag till friluftsorganisationerna bidrar till måluppfyllelse. Utövandet är stabilt. Utvecklingen av målet bedöms som neutral Ur: Naturvårdsverket, Friluftsliv för alla- Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken. Rapport 6700 Nuläget i Skåne I Skåne finns det många aktörer som arbetar för att förbättra friluftslivet i länet. Skåne har genom en god samverkan mellan region Skåne, stiftelsen skånska landskap och kommunerna en bra infrastruktur för friluftsliv genom Skåneleden för vandring, de nationella cykellederna Kattegattleden och Sydostleden och kommande sydkustleden. Genom stiftelsen MTB Skåne arbetas det även med att få till MTB-leder. Skåne har ett starkt föreningsliv med många olika friluftsorganisationer som tar ett stort ansvar för att få skåningarna att uppleva naturen. Genom att Länsstyrelsen har fått ett samordningsansvar för friluftsliv har en regional tankesmedja anordnats Det finns några friluftsråd i länet. Ett exempel är området kring sjöarna Immeln, Halen och Raslången som är välbesökt av kanotister under högsäsong. För att utveckla området hållbart har länsstyrelsen tillsammans med berörda kommuner (Östra Göinge, Kristianstad, Olofström,), markägare, turismföretagare och räddningstjänsten startat ett friluftsråd. Behov och förslag på av åtgärder i Skåne 6. Samverkan mellan Länsstyrelsen och Region Skåne samt Stiftelsen Skånska Landskap En stor del av de föreslagna åtgärderna utgår från länsstyrelsens vidare arbete med friluftsliv. Region Skåne och stiftelsen Skånska Landskap är stora aktörer för att förverkliga friluftslivspolitiken i Skåne. Dels genom sitt arbete med att utveckla friluftslivets infrastruktur

13 när det gäller vandring och cykling tex via Skåneleden och de nationella cykellederna Kattegattleden, sydostleden och den planerade sydkustleden. Och dels via Strövområdena och Fulltofta naturcentrum som Stiftelsen Skånska Landskap ansvarar för. Under remisstiden avser länsstyrelsen att lyfta in viktiga åtgärder för att tydliggöra andra aktörers roll. (Mål 2) Ansvarig: Länsstyrelsen i samverkan med Region Skåne och stiftelsen Skånska Landskap. När: Samverkan mellan Länsstyrelsen och Markägarrepresentanter En stor del av de föreslagna åtgärderna utgår från länsstyrelsens vidare arbete med friluftsliv. Det är viktigt att markägarnas perspektiv finns med i handlingsplanen då en stor del av människors friluftsliv utgår från allemansrätten och möjligheten att vistas ute i naturen oavsett markägare. Under remisstiden avser länsstyrelsen att träffa LRF och Jordägarförbundet för att diskutera hur markägarintresset kan tydliggöras i föreslagna åtgärder samt se om det finns behov av andra åtgärder. Ansvarig: Friluftslivssamordnaren på Länsstyrelsen i samverkan med LRF och Jordägarförbundet. När: Inrätta ett skånskt friluftslivsnätverk För att utveckla Skånes friluftsliv behöver många olika aktörer samverka för att kunna utveckla en god infrastruktur med olika leder och naturområde som är tillgänglig för olika aktiviteter och målgrupper. Genom ett Skånskt friluftsnätverk där olika aktörer och möts löpande underlättas samverkan samtidigt som förståelsen ökar för olika perspektiv och önskemål. I nätverket är det önskvärt att föreningar såväl som markägare finns representerade. (Samtliga mål) Ansvarig: Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i samverkan med andra aktörer i Skåne När: Årliga träffar 9. Årlig Skånsk Tankesmedja för friluftsliv Genom att aktörer som verkar för att lyfta friluftslivspolitiken i Skåne möts och ges möjlighet att utbyta erfarenheter och inspireras av varandra utvecklas arbetet med friluftsliv positivt. (Samtliga mål) Ansvarig: Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i samverkan med andra enheter och andra aktörer i Skåne När: Årligen (hösten)

14 10. Internt Friluftslivsnätverk på Länsstyrelsen Arbetet med friluftslivsfrågor berör många av länsstyrelsens enheter, för att lyfta frågan internt krävs att berörda enheter prioriterar samverkan mellan enheter (Samtliga mål) Ansvarig: Friluftslivssamordnaren i samverkan med berörda enheter (Naturprövning, naturskydd, naturvård, miljöstrategiska, samhällsplanering, kulturmiljö, social hållbarhet, Landsbygd samverkan) på Länsstyrelsen När: Årligen (möten minst 2 gånger/år) 11. Nyhetsbrev om Skånes friluftsliv Genom att skapa möjligheter för aktörer som arbetar med att förverkliga friluftslivspolitiken att sprida goda exempel och att utbyta erfarenheter utvecklas arbetet med friluftsliv positivt. Målgruppen för nyhetsbrevet är i första hand myndigheter, kommuner, region, föreningar, företagare, markägarorganisationer som i någon form verkar för (Samtliga mål) Ansvarig: Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i samverkan med andra enheter och andra aktörer i Skåne När: Löpande (ca 4 gånger/år) 12. Samverkan inom kommuner Enligt kommuner med goda erfarenheter av friluftslivsarbete krävs samverkan mellan olika enheter inom en kommun för att lyfta friluftslivsarbetet. Genom att utse en samordnare för friluftslivet i kommunen tydliggörs arbetet för att nå friluftslivsmålen. (Mål 2, 10) Ansvarig: Respektive kommun När: Senast Lokala friluftsråd För att synliggöra olika friluftsintressen och markägarnas intressen samt fånga upp föreningarnas kunskap om friluftslivet och behov kan lokala friluftsråd inom kommunen spela en viktig roll. Genom att olika intressen möts ökar förståelsen för varandra och potentiella konflikter mellan olika utövare förhindras samtidigt som kunskapen kan nyttjas inom samhällsplaneringen. För att utveckla friluftslivet inom kommunerna kan inrättandet av lokala friluftsråd underlätta. (Mål 2, 6) Ansvarig: Respektive kommun i samverkan med ansvarig förvaltare på länsstyrelsen När: 2019

15 3: Allemansrätten Ansvarig Myndighet: Naturvårdsverket Målformulering med preciseringar Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara att allemansrätten är grunden för friluftslivet. Målet bör innebära att allemansrätten värnas och allmänhet, markägare, föreningar och företag har god kunskap om allemansrätten. Preciseringar: 1. De regler och den tillsyn som förtydligar allemansrätten tillämpas effektivt. Syftet är att allemansrätten ska vara fortsatt stark. 2. Allmänhetens, markägares, föreningars, företags och myndigheters kunskap om allemansrätten och dess möjligheter och begränsningar är god. 3. Dialog med bl.a. intresseorganisationer, markägare, företag och myndigheter om allemansrätten genomförs för att öka kunskapen, ge större förståelse och finna lösningsmodeller om intressemotsättningar eller konflikter uppstår när det gäller allemansrättsrelaterade frågor. Ur: Regeringens skrivelse 2012/13:51, Mål för friluftslivspolitiken

16 Nuläget i Sverige De undersökningar som genomförts av allmänhetens kunskap om allemansrätten visar att de grundläggande kunskaperna är goda. Regelverket som sätter gränserna för allemansrätten har inte förändrats under de senaste åren, några förtydliganden av allemansrättens gränser har inte skett. Tillsynen för att stävja överträdelser av allemansrättens gränser är svag. Ett sätt att förbättra tillsynen skulle kunna vara att ge fler personer ordningsvakts befogenheter. För att behålla och öka kunskapen om allemansrätten är det viktigt att arbetet som Naturvårdsverket och andra organisationer gör fortsätter och att det finns en finansiering för detta. Det bör finnas en beredskap och kunskap inom Naturvårdsverket för samhällsförändringar och nya fenomen och hur allemansrätten ska anpassas till detta. Utvecklingen av målet bedöms som neutral Ur: Naturvårdsverket, Friluftsliv för alla- Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken. Rapport 6700 Nuläget i Skåne Många aktörer i Skåne bidrar positivt till att öka kunskapen om allemansrätten. Samtidigt som kunskapen om allemansrätten är god finns det också behov av att tydliggöra allemansrättens skyldigheter såväl som rättigheter. Kunskapen om allemansrättens begränsning mot annan lagstiftning såsom terrängkörningslagen, nedskräpning etc behöver öka. Allemansrättens möjligheter när det gäller besöksnäringen är god men för framtiden är det viktigt att värna om den för att bibehålla en hållbar utveckling. I Skåne där andelen allemansrättslig mark är låg är det angeläget att involvera markägarna om trycket på vissa områden är stort. Behov och förslag på av åtgärder i Skåne 14. Verka för att öka kunskapen om allemansrätten hos allmänheten och turister. Allemansrätten är grunden för att människors möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser. Kunskapen om allemansrättens möjligheter och skyldigheter behöver alltid finnas med i olika sammanhang när man kanaliserar ut folk i naturen i olika sammanhang. Översyn av befintlig information om allemansrätten på länsstyrelsens nya webb och sammanställa var det finns informationsmaterial att använda Se över behovet av ökad kunskap om allemansrätten hos föreningar, kommuner, företagare

17 Alla skolelever bör få återkommande information om allemansrätten Ideella organisationer kan via Naturvårdsverket söka medel för att driva projekt för att sprida allemansrätten Se över möjligheterna till en gemensam kampanj, tex likt länsstyrelsen i Jämtlands allemansrätts-vykort. (Mål 2, 3, 10) Ansvarig: Alla aktörer (Länsstyrelsen, naturum, Kommuner, Friluftsorganisationer, naturturismföretagare, markägare) När: Löpande 15. Sprida kunskap om allemansrätten i skolan Allemansrätten är grunden för att människors möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser, genom att tidigt i förskola/skola lära sig om allemansrättens möjligheter och skyldigheter får alla oavsett bakgrund möjlighet till god kunskap om allemansrätten. (Mål 3, 8, 10) Ansvarig: Respektive kommun samt naturum När: Löpande 16. Översyn av möjligheter till tillsyn enligt allemansrätten Många upplever att tillsynen och efterlevnaden av allemansrätten behöver förbättras. I länet finns några naturvårdsvakter som har en ordningsvakts befogenheter men det är alldeles för få för att fånga upp eventuella överträdelser. Genom att göra en översyn på olika upplägg som finns med naturvårdsvakter, tillsynsmän och olika typer av volontärer som hjälper folk att göra rätt kan efterlevnaden av allemansrätten öka. Det är viktigt att tydliggöra vad som gäller och hur man hanterar olika överträdelser och vilka befogenheter som finns via olika upplägg. (Mål 3, 10) Ansvarig: Naturvårdsenheten och naturprövningsenheten på Länsstyrelsen i samverkan med andra aktörer När: 2019

18 4: Tillgång till natur för friluftsliv Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Målformulering med preciseringar Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara att det finns tillgång till natur för friluftslivet. Detta bör innebära att samhällsplanering och markanvändning tar hänsyn till friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap. Preciseringar: 1. Antalet områden av lokalt, regionalt och nationellt intresse för friluftsliv som är kända och kartlagda med värdebeskrivningar ökar. 2. Andelen översiktsplaner som behandlar och visar tillgången till natur- och kulturlandskap med olika upplevelsevärden i hela kommunen ökar och uppdateras kontinuerligt. 3. Friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap säkerställs genom hållbart brukande, fysisk planering och bevarande. 4. Modeller för att lösa eventuella målkonflikter mellan olika intressen är etablerade. Ur: Regeringens skrivelse 2012/13:51, Mål för friluftslivspolitiken

19 Nuläget i Sverige Det finns verktyg för att tillgodose friluftslivets tillgång till attraktiva kultur och naturlandskap inom såväl fysisk planering som hållbart brukande, men de används inte likadant på alla plan. Det mesta friluftsaktiviteterna sker i miljöer nära hemmet som inte är skyddade, men studier visar att brist på tillgång till miljöer för friluftsliv delvis hindrar människors möjlighet till friluftsliv. Skogslandskapet riskerar att delas i ett produktionslandskap med låg medelålder och ett skyddat landskap med hög ålder med nuvarande skogsbruk. Det är oklart hur detta påverkar friluftslivet. En viktig insats för att nå målet är en god vägledning liksom kompetensutveckling i hur friluftsliv kan belysas tydligare i planeringsarbetet inom såväl det offentliga samhället som de areella näringarna. Utvecklingen av målet bedöms som neutral Ur: Naturvårdsverket, Friluftsliv för alla- Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken. Rapport 6700 Nuläget i Skåne Andelen allemansrättsligt tillgänglig mark är låg i Skåne, samtidigt som den är ojämnt fördelat över länet. I de områden där det bor flest människor är andelen tillgänglig mark lägst. Det finns 3 nationalparker och över 300 naturreservat för människor att vistas i, enligt SCB har skåningen i snitt 2,8 km till ett skyddat område. Samtidigt sker de mesta friluftsaktiviteterna i människors närmiljöer. Endast 5% av Skånes befolkning har tillgång till skyddad natur inom 300m. Naturområden i anslutning till tätorterna där folk bor är särskilt viktiga och det är viktigt att kommunerna tar fram med strategiska planeringsunderlag om grönstrukturer och friluftsliv för att friluftslivsmålen ska ta plats i samhällsplaneringen. Behov och förslag på av åtgärder i Skåne 17. Kommunerna tydliggör friluftslivet i samhällsplaneringen. Kommunerna tar fram strategiska planeringsunderlag om grönstruktur och friluftsliv, detta kan ske via kommunala friluftsplaner. Friluftslivet bör implementeras i kommunernas översiktsplaner för att tydliggöra tillgången av natur för friluftsliv och säkerställa att tätortsnära naturområden skyddas från exploatering. (Mål 5, 4, 1, 2, 9, 10) Ansvarig: Respektive kommun När: Löpande

20 18. Inspirationsdag på temat Kommunala friluftsplaner En friluftsplan behöver innehålla kartering av friluftslivsområden, övriga grönområden (parkmark, natur etc), anläggningar för friluftsliv och rekreation, undersökningar av hur områden används, värdering av områden samt plan/strategi för tillgänglighet, utveckling av befintliga områden, behov av nya områden och behov av att skapa grönytor i tätbebyggt område. En friluftslivsplan fastställer kommunens centrala vilja med friluftslivet, fungerar som grund för ansvarig förvaltning i dess arbete med friluftsliv och instruktion för övriga berörda verksamheter samt är ett viktigt underlag för kommunens fysiska planering. Naturvårdsverket har tagit fram en metodik för kartläggningen av friluftslivsområden som har testats under Syftet med temadagen är att inspirera kommuner att ta fram friluftsplaner och få information om vilka möjligheter som finns för att söka stöd. (Mål 1, 4, 5, 10) Ansvarig: Naturvårdsenheten Länsstyrelsen Skåne 19. Kunskapssammanställning av hanteringen av friluftsliv i kommunernas översiktsplaner För att öka kunskapen om hur friluftslivsmålen och tillgång till natur för friluftsliv hanteras i de skånska kommunernas samhällsplanering bör en analys över hur friluftsliv hanteras i översiktsplaner genomföras. Kunskapssammanställningen utgör ett underlag för fortsatt arbete med friluftsliv inom samhällsplanering. (Mål 5, 4, 1) Ansvarig: Naturvårdsenhetens och enheten samhällsplanering på Länsstyrelsen i samverkan med SLU (eller annat universitet) När: Broschyr: Planera för friluftsliv Se över behovet att ta fram en broschyr/rapport med på hur friluftslivsmålen kan förverkligas i en översiktsplanerna. Syftet med broschyren är att samla tillgänglig kunskap om hur samhällsplaneringen kan bidra till ett rikare friluftsliv och bättre folkhälsa. (Mål 5, 10) Ansvarig: Naturvårdsenhetens och enheten för samhällsplanering Länsstyrelsen Skåne i samverkan med kommuner När: Utvärdering av geografisk fördelning av friluftslivsområden Idag bedrivs friluftsliv i skyddade områden, strövområden, kommunala friluftsområden och privatägd mark, det finns behov av att göra en analys hur dessa områden fördelar sig över länet samt hur besökstrycket är. Dels för att tydligare kunna styra olika aktiviteter till olika områden för att minska trycket och riskerna för konflikter och dels för att uppmärksamma var i länet det är viktigt att utveckla fler områden som är lämpliga för olika friluftslivsaktiviteter. I utvärdering ingår det även att se över hur det tillgängliga friluftslivsområdena är för olika

21 målgrupper, tex naturovana, de som saknar egen bil och olika varianter av funktionsnedsättningar mm. (Mål 4) Ansvarig: Friluftslivssamordnaren på länsstyrelsen i samverkan med Naturvårdsenheten, Naturskyddsenheten på Länsstyrelsen i samverkan med övriga aktörer När: Kontinuerlig bevakning av friluftsfrågor i översiktsplaneprocessen enl. PBL Länsstyrelsen bevakar friluftsfrågan i översiktsplaneprocessen enligt plan- och bygglagen särskilt i sammanfattande redogörelser och de tidiga samråden inför ett nytt översiktsplanearbete. (Mål 1, 4, 5, 9, 10) Ansvarig: Enheten för samhällsplanering Länsstyrelsen Skåne När: Löpande 23. Implementering av Målbilderna - Hänsyn till friluftsliv och rekreation i skogsbruket Skogsstyrelsen har tillsammans med skogsbruket tagit fram målbilder för god hänsyn i samband med skogsbruksåtgärder. 5 av målbilderna berör hänsyn till friluftsliv och rekreation i skogsbruket. Genom att implementera dessa i skogsbruket ökar kunskapen om friluftsliv och rekreation i skogen och hänsynen vid skogsbruksåtgärder förbättras. (Mål 4, 10) Ansvarig: Skogsstyrelsen i samverkan med skogsbruket När: löpande 13. Lokala friluftsråd Ansvarig: Respektive kommun i samverkan med ansvarig förvaltare på länsstyrelsen När: 2019

22 5: Attraktiv tätortsnära natur Ansvarig myndighet: Boverket Målformulering med preciseringar Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara att det finns attraktiv tätortsnära natur för friluftslivet. Målet bör innebära att befolkningen har tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden. Preciseringar: 1. Tillgången till sådant tätortsnära natur- och kulturlandskap som är attraktivt för friluftslivet ökar genom bevarande, utveckling och nyskapande. 2. Nåbarheten till och inom tätortsnära natur- och kulturlandskap ökar genom vägar, stigar, vandringsleder, cykelvägar, ridvägar och kollektivtrafik samt genom information om dessa möjligheter. 3. Andelen av det tätortsnära natur- och kulturlandskapets kvaliteter och upplevelsevärden som är bevarade och utvecklas genom strategisk planering, förvaltning, dialog och skötsel ökar kontinuerligt. Ur: Regeringens skrivelse 2012/13:51, Mål för friluftslivspolitiken

23 Nuläget i Sverige Nuvarande insatser uppskattas gynna friluftslivsmålet i en positiv riktning nu och de närmaste åren, men samtidigt finns många starka intressekonflikter i det tätortsnära landskapet där annan markanvändning prioriteras framför friluftsliv. En stor del av friluftslivet till vardags utövas i det tätortsnära natur- och kulturlandskapet. För de flesta finns det närmaste grönområdet inom gångavstånd och ett skyddat naturområde inom cykelavstånd. Det pågående arbetet på nationell, regional och framför allt lokal nivå skapar goda förutsättningar för att den tätortsnära naturen finns tillgänglig, har bra kvalitet och är känd. Lokala naturvårdsatsningen, LONA, har spelat en viktig roll i detta arbete. För att kunna bedöma nåbarheten till och kvaliteten inom tätortsnära naturområden, behövs bättre underlag. Den betydande risken att tätortsnära natur tas i anspråk för bebyggelse samt andra utmaningar som många tätorter står inför, betyder att flera insatser behövs för att säkerställa en positiv Utvecklingen av målet bedöms som neutral Ur: Naturvårdsverket, Friluftsliv för alla- Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken. Rapport 6700 Nuläget i Skåne Tillgången till skyddade områden är relativt god, i genomsnitt har skåningen 2,8 km till skyddad natur. Men variationen inom länet är hög och där andelen allemansrättslig mark är låg finns det flest människor. Detta innebär att trycket på den tätortsnära naturen är hög framförallt i sydvästra Skåne. Samtidigt innebär bristen på bostäder och förtätningen av städerna att allt fler grönområden bebyggs och attraktiva tätortsnära miljöer minskar. Enligt SCB har endast 5% av Skånes befolkning mindre än 300 m till ett skyddat område därav har kommunerna stort ansvar att säkerställa att tätortsnära naturområden skyddas från exploatering Behov och förslag på av åtgärder i Skåne 24. Grönare städer skapar attraktiv tätortsnära natur Boverkets stöd för grönare städer skapar attraktiv tätortsnära natur som tillgängliggör natur och grönska för de grupper (Äldre, barn, människor i socioekonomiskt svaga områden) i samhället som har svårast att hitta ut i naturen. Det är även viktigt att se till att miljöerna är trygga för de som nyttjar dom. (Mål 5) Ansvarig: Respektive Kommun När:

24 25. LONA skapar förutsättningar för friluftslivet- informera och sprid goda exempel Lokala naturvårdsatsningen möjliggör för kommuner och föreningslivet att göra goda insatser för att skapa goda förutsättningar för friluftsliv i naturen. LONA kan fås för att bilda tätortsnära naturreservat för friluftsliv, åtgärder i tätortsnära natur, samt för att ta fram kommunala friluftsplaner. Genom att sprida exempel och informera om LONA kan fler goda exempel bli verklighet. LONA-databasen är en kunskapssamling över genomförda projekt genom åren och kan användas som goda exempel. Ett stöd till kommunerna oh föreningarna kan vara genom att samla info om goda exempel på olika teman (tillgänglighetsanpassade rastplatser, naturpedagogik för nyanlända, informationssatsningar om allemansrätten mm). Länsstyrelsen lyfter möjligheten till att sprida LONA i alla sammanhang. (Mål 1, 2, 3, 5, 6, 10) Ansvarig: Naturskyddsenheten och naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i samverkan med kommuner och föreningar. När: Årligen 26. LONA-bidrag till Tätortsnära tillgängliga reservat Kommunerna kan söka LONA bidrag för att bilda tätortsnära kommunala reservat med hög tillgänglighet för friluftslivet. Genom att öka andelen tätortsnära natur ökar möjligheten för människor att hitta ut i naturen i vardagen vilket bidrar till en bättre folkhälsa. (Mål 5, 7) Ansvarig: Kommuner och föreningar i samverkan med Naturskyddsenheten och naturvårdsenheten på Länsstyrelsen När: Årligen 27. Skydd av tätortsnära natur Länsstyrelsen bildar tätortsnära reservat och följer genomförandeplanen för skydd av tätortsnära natur i Skåne (Dnr ). (Mål 7) Ansvarig: Naturskyddsenheten på Länsstyrelsen i samverkan med markägare När: Kommunerna tydliggör friluftslivet i samhällsplaneringen. Ansvarig: Respektive kommun När: Löpande 18. Inspirationsdag på temat Kommunala friluftsplaner Ansvarig: Naturvårdsenheten Länsstyrelsen Skåne När: 2018

25 19. Kunskapssammanställning av hanteringen av friluftsliv i kommunernas översiktsplaner Ansvarig: Naturvårdsenhetens och enheten samhällsplanering på Länsstyrelsen i samverkan med SLU (eller annat universitet) När: Broschyr: Planera för friluftsliv Ansvarig: Naturvårdsenhetens och enheten för samhällsplanering Länsstyrelsen Skåne i samverkan med kommuner När: Kontinuerlig bevakning av friluftsfrågor i översiktsplaneprocessen enl. PBL Ansvarig: Enheten för samhällsplanering Länsstyrelsen Skåne När: Löpande

26 6: Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling Ansvarig myndighet: Tillväxtverket Målformulering med preciseringar Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara att bidra till en hållbar landsbygdsutveckling och regional tillväxt i alla delar av landet. Detta bör innebära att friluftsliv samt natur- och kulturturism bidrar till att stärka den lokala och regionala attraktiviteten och medverkar till en stark och hållbar utveckling och regional tillväxt. Natur- och kulturturism bör uppmärksammas och prioriteras som strategiska verksamheter inom besöksnäringen. Upplevelserna bör kännetecknas av hållbarhet, kvalitet, värdeskapande, tillgänglighet och säkerhet. Preciseringar: 1. Fler företag i alla delar av landet, i städer såväl som på landsbygden, utvecklar marknaden för natur- och kulturturism. 2. Natur- och kulturturismen har fortsatt organiserat sig och utvecklat framgångsrika metoder för hållbara upplevelser och ett samarbete med turistnäringens övriga aktörer och markägare. 3. Infrastruktur och kommunikationer av olika slag fungerar väl och skapar en god tillgänglighet för turistnäringen och dess besökare. 4. Modeller för samverkan och dialog mellan exempelvis turistföretag och markägare är etablerade och genomförs. 5 Kunskap om kvalitet och hållbarhetsfrågor hos turistföretagen ökar. Ur: Regeringens skrivelse 2012/13:51, Mål för friluftslivspolitiken

27 Nuläget i Sverige Sveriges natur och kultur skapar attraktionskraft i hela landet. Turismen utvecklas positivt både nationellt och internationellt och har potential för fortsatt tillväxt i hela landet, inte bara genom ökad omsättning utan också med ökat antal arbetstillfällen. Näringens platsbundenhet gör att besöksnäringen också är en viktig del i främjandet av regional tillväxt. Det finns dock många utmaningar med hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social) av turism på små orter på landsbygd och i glesbygd, så som begränsat kundunderlag, begränsad service och brist på kollektiva transportsystem. Utvecklingen av målet bedöms som neutral Ur: Naturvårdsverket, Friluftsliv för alla- Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken. Rapport 6700 Nuläget i Skåne Potentialen för naturturism i Skåne är god. Tourism in Skåne har i samverkan med naturturismföretagare och andra aktörer tagit fram en handlingsplan för skånsk naturturism under Kullaberg är sedan 2017 Europarc-certifierad och Söderåsen jobbar på att bli certifierad, syftet är att utveckla de välbesökta områdena på ett hållbart sätt tillsammans med lokalbefolkningen och turismaktörer Behov och förslag på av åtgärder i Skåne 28. Översyn av möjligheterna till naturturism i skyddade områden Länsstyrelsens olika verksamheter berör naturturism på olika sätt. För att besöksnäringen och naturturism ska kunna utvecklas hållbart i naturen behöver Länsstyrelsen samverka mellan olika enheter. Länsstyrelsen bör genomföra en intern workshop kring hur länsstyrelsen kan arbeta för att underlätta naturturism samtidigt som det sker hållbart och på ett rättssäkert sätt. Översynen bör resultera i att olika regelverk tydliggörs och hur man söker dispens/tillstånd, kanalisering av företagare till lämpliga områden, diplomering av guider, vilka stöd som finns etc. (Mål 6, 7, 10) Ansvarig: Naturvårdsenheten (inklusive naturum), Naturprövningsenheten, Natursskyddsenheten samt enheten för Landsbygd samverkan på Länsstyrelsen När: 2018

28 29. Workshop- Hållbar naturturism Workshop för naturturismföretagare om möjligheter till stöd, behov av tillstånd, kunskap om allemansrätten och hållbart nyttjande av naturen samt tillgång till naturområden. Samt fånga upp synpunkter som inkom i samband med seminariet: Skåne- en topprankad naturturismdestination 15 november Naturum Kullaberg håller på att ta fram en miljöutbildning för hållbar turism för företagare runt Kullaberg i samverkan med Tourism in Skåne. (Mål 6) Ansvarig: Länsstyrelsen i samverkan med LRF, Tourism in Skåne (?) naturum Kullaberg När: Vintern 2018/ Analys av skyddade områden som en resurs för friluftslivet och naturturism Analys över hur tillgängliga de skyddade områdena är för olika typer av friluftsliv och naturturism. I analysen bör ordningsföreskrifter, befintliga anordningar och leder ingå för att få ett helhetsperspektiv över tillgängligheten i Skånes skyddade områden. Behov av kompletterande anordningar och leder för tex MTB, ridning, olika funktionsnedsättningar, tillgänglighet med barnvagnar bör ingå. Analysen bör även utmynna i att lyfta områden som kan vara lämpliga för naturturism (Mål 7) Ansvarig: Naturskyddsenheten, Naturprövning samt Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i samverkan med kommuner och andra aktörer När: 2018

29 7: Skyddade områden som resurs för friluftslivet Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket Målformulering med preciseringar Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara att skyddade områden är en resurs för friluftslivet. Målet bör innebära att skyddade områden med värden för friluftslivet skapar goda förutsättningar för utevistelse genom förvaltning och skötsel som främjar friluftsliv och rekreation. Preciseringar: 1. Alla nya beslut om naturreservat eller nationalparker har föreskrifter som inte är onödigt ingripande när det gäller friluftsliv och organiserad verksamhet. 2. Skyddade områden, som är utsedda som särskilt besöksintressanta, har föreskrifter och skötselplaner som uppdaterats när det gäller friluftsliv och organiserad verksamhet. 3. Riktlinjer och metoder för zonering som planeringsverktyg för friluftsliv inom skyddade områden finns och används i samtliga län samt i kommuner med lämpliga områden. 4. Antalet skyddade områden vars syfte är att främja friluftsliv ökar kontinuerligt. 5. Områden som skyddas utan stöd av miljöbalken eller på frivillig väg och som bedöms ha betydelse för friluftslivet bör i dialog med berörda markägare uppmärksammas. Ur: Regeringens skrivelse 2012/13:51, Mål för friluftslivspolitiken

30 Nuläget i Sverige Med de ökade anslagen för värdefull natur kan föreslagna och planerade insatser anses gynna friluftslivsmålet i en positiv riktning. En uppdatering av föreskrifter har gjorts i 16 nationalparker, vid nationalparksutvidgningar och nybildade områden. Planeringsverktyget zonering tillämpas i bildandet och utvidgning av nationalparker. En genomgång av syftesbeskrivningarna visar att hälften av de skyddade områdena har friluftsliv i syftet. Naturvårdsavtal för att skydda områden betydelsefulla för friluftsliv har utformats. Utformade vägledningar ger stöd vid förvaltning av skyddade områden. Nationalparker är attraktiva att besöka och de åtgärder i form av entréer, information85, tillgänglighet och leder uppskattas av besökarna vilket besökarundersökningen visar. Vilt bör förvaltas för att skapa värde för friluftsliv och turism. Natur- och kulturvärden är viktiga resurser för livskvalitet och regional utveckling. Utvecklingen av målet bedöms som positiv Ur: Naturvårdsverket, Friluftsliv för alla- Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken. Rapport 6700 Nuläget i Skåne Skåne har 3 nationalparker och över 300 naturreservat, många av dessa områden är välbesökta av både boende i länet och turister. Länsstyrelsen, tillsammans med kommuner och stiftelsen skånska landskap förvaltar en stor del av de skyddade områdena som vårdas för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden. I förvaltningen ingår det även att sköta anordningar och leder som finns för friluftslivet. Kullaberg är sedan 2017 Europarc-certifierad och Söderåsen jobbar på att bli certifierad, syftet är att utveckla de välbesökta områdena på ett hållbart sätt tillsammans med lokalbefolkningen och turismaktörer. Behov och förslag på av åtgärder i Skåne 26. LONA-bidrag till Tätortsnära tillgängliga reservat Ansvarig: Kommuner och föreningar i samverkan med.naturskyddsenheten och naturvårdsenheten på Länsstyrelsen När: Årligen 27. Skydd av tätortsnära natur Ansvarig: Naturskyddsenheten Länsstyrelsen i samverkan med markägare När:

31 28. Översyn av möjligheterna till naturturism i skyddade områden Ansvarig: Naturvårdsenheten (inklusive naturum), Naturprövningsenheten, Natursskyddsenheten samt enheten för Landsbygd samverkan på Länsstyrelsen När: Analys av skyddade områden som en resurs för friluftslivet och naturturism Ansvarig: Naturskyddsenheten, Naturprövning samt Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i samverkan med kommuner och andra aktörer När: Förstudie om behov av förändrade ordningsföreskrifter Ordningsföreskrifterna i de olika naturreservaten varierar, i vissa område finns många ordningsföreskrifter som begränsar allemansrätten i stor omfattning medan andra områden har få ordningsföreskrifter. I områden där olika reservat gränsar till varandra kan olika ordningsföreskrifter göra det otydligt för besökaren vad som egentligen gäller. Ordningsföreskrifterna bör om möjligt vara samordnade för att underlätta för besökaren. En översyn av behovet av förändrade ordningsföreskrifter för att tillgängliggöra rätt områdena för olika typer av friluftsliv (cykel, ridning, tältning mm), naturturism och evenemang bör även göras. (Mål 7) Ansvarig: Naturskyddsenheten, Naturprövning samt Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i samverkan med kommuner och andra aktörer När: Digitalisera befintliga leder och anläggningar i de skyddade områdena Genom att uppdatera och kvalitetssäkra materialet i naturvårdsverkets databas skötseldos avseende leder och anläggningar blir informationen tillgänglig som öppen data. Den öppna datan kan därefter användas i olika karttjänster för att tillgängliggöra naturreservaten (Mål 1, 7) Ansvarig: Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen När: Kampanj- Hitta din plats Länsstyrelsen satsar mycket på att skydda naturområden och vårda dessa för att möjliggöra för Skånes befolkning att ha ett aktivt friluftsliv. Genom att sprida kunskapen om besöksvärda skyddade områden bidrar det att folk kommer ut och får uppleva naturen, och därmed bidrar det till ett ökat naturengagemang, miljömedvetenhet och förbättrad folkhälsa. (Mål 1, 7) Ansvarig: Naturvårdsenhet pålänsstyrelsen När: 2018

32 34. Naturvårdsavtal för skogens sociala värden Numer finns möjligheten att skriva naturvårdsavtal för skogens sociala värden och friluftsliv. Det har skrivits få sådana avtal i Sverige och än så länge har inget sådant avtal skrivits i Skåne. Senast 2019 bör det finnas minst ett naturvårdsavtal för skogens sociala värden i Skåne. (Mål 5) Ansvarig: Skogsstyrelsen i samverkan med markägare När: senast : Ett rikt friluftsliv i skolan Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket Målformulering med preciseringar Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara ett rikt friluftsliv i skolan. Detta bör innebära att förskolor, förskoleklasser, grundskolor och motsvarande skolformer samt fritidshem bedriver friluftslivsverksamhet och undervisning om förutsättningar för en god miljö och hållbar utveckling i enlighet med verksamheternas styrdokument. Barn och elever bör ges goda möjligheter att vistas utomhus. Preciseringar: Som preciseringar kan användas att barn och elever inom förskola, skola och fritidshem: 1. ges goda möjligheter till friluftsliv och utomhusvistelse, 2. får kunskaper om förutsättningar för en god miljö och hållbar utveckling, 3. att hänsyn tas till individens förutsättningar och behov att få tillgång till ett rikt friluftsliv. Ur: Regeringens skrivelse 2012/13:51, Mål för friluftslivspolitiken