Sveriges friluftsmål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges friluftsmål"

Transkript

1 Sveriges friluftsmål Friluftslivet ger oss hälsa, naturförståelse och regional utveckling. Det är utgångspunkten för de tio mål för friluftslivspolitiken som regeringen beslutade om i december Tillgänglig natur för alla Tillgänglighet handlar om människors kunskap om att friluftsområden existerar och deras föreställningar om hur tillgängliga områdena är. Att känna sig välkommen till, lockad och stimulerad av naturen är avgörande för att områden ska användas. Många insatser görs Mycket arbete pågår i landet för att öka tillgängligheten i natur- och kulturlandskapet. Allt fler kommuner tar fram strategiska planeringsunderlag för grönstruktur och friluftsliv samt olika typer av informationsmaterial som kartor och broschyrer. Det vanligaste är att kommunerna har satt upp skyltar i naturområden, använder sig av digital kommunikation, tryckta broschyrer, annonser eller kartor. Riktade insatser görs både för befolkningen i stort liksom för särskilda grupper. Uppföljningen av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015 visar att andelen kommuner med aktuella planeringsunderlag för grönstruktur och natur har ökat sedan Nästan hälften av kommunerna hanterar friluftslivsfrågorna mer specifikt i sin översiktsplan. Det innebär att friluftsfrågor har vägts av gentemot andra intressen. Mer än hälften av Sveriges kommuner, 65 procent har säkerställda friluftsområden med god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och särskilda grupper. Majoriteten av kommunerna anger att de arbetar med naturvägledning. Nästan hälften av kommunerna har anordnade guidningar, andra arbetar

2 med naturvägledning i form av utomhuspedagogik och kulturarvspedagogik. Många kommuner strävar efter att stimulera företagande och ideella organisationer. Utvecklingsriktningen för målet är positiv. Nuvarande insatser ses gynna friluftslivsmålet i en positiv riktning. I Boverkets målbeskrivning efterfrågas bland annat regionala långsiktiga planer för tillgänglighetsarbetet samt riktade satsningar för att förbättra tillgängligheten på ett urval av platser. Boverket lyfter även vikten av fortsatt vägledningsarbete samt behov av bättre underlag. 2. Starkt engagemang och samverkan De ideella organisationernas engagemang är avgörande för att kunna erbjuda aktiviteter och kunskap om friluftsliv. Inom Svenskt Friluftsliv finns 24 organisationer som tillsammans har närmare föreningar och totalt cirka 1,63 miljoner medlemmar. Flera undersökningar som gjorts visar att utövandet av friluftsliv är stabilt. Kommuner och ideella organisationer viktiga Organisationernas möjligheter till verksamhet styrs av engagerade och kunniga medlemmar och ledare, men också av möjlighet till statligt och kommunalt stöd. Att skapa ökat engagemang, intresse och förståelse för friluftsliv både inom skola och på fritid är en nyckelfaktor för att friluftslivet ska öka. Riksdagen har starkt betonat värdet av de insatser som ideella föreningar bidrar med som en viktig del av demokratin och samhällsutvecklingen. Kommunerna har en viktig roll i friluftslivsarbetet. Samverkan mellan kommuner, föreningar och markägare ger möjligheter till åtgärder lokalt. Fler kommuner når höga poäng i undersökningen Sveriges friluftskommun, vilket ses som att friluftslivet får en större plats på kommunernas agenda. Många insatser görs Det finns etablerade nätverk för dialog och utveckling av friluftslivet. Tankesmedjan för friluftsliv är en årligen återkommande och

3 uppskattad mötesplats för friluftslivets aktörer. En majoritet av länsstyrelserna uppger att de arbetar med målen och samverkar med friluftslivets aktörer. Drygt hälften av landets kommuner uppger i en undersökning att de har sökt lokala naturvårdsbidrag (LONA) för friluftsaktiviteter. 18 procent av kommunerna har lokala friluftsråd, en andel som varit konstant de senaste åren. Utvecklingsriktningen av målet bedöms vara neutral. Positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. Uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015 visar att LONAmedlen utgör en väsentlig resurs för att genomföra åtgärder på lokal nivå, i samverkan mellan kommuner och föreningar. Det är viktigt att detta stöd kvarstår och kanske till och med ökar, då det är ett bra sätt att stödja friluftslivet lokalt, är en slutsats. De ideella organisationernas engagemang är avgörande för att kunna erbjuda aktiviteter och kunskap om friluftsliv. För att organisationerna fortsättningsvis ska kunna erbjuda friluftsaktiviteter och fortbildning behöver stödet vara långsiktigt. En översyn av socialavgiftslagen är önskvärd för att utreda om friluftsorganisationerna bör omfattas av undantaget på samma sätt som idrottsföreningar, är ett exempel som lyfts fram. 3. Allemansrätten Med allemansrätten följer krav på hänsyn till natur och djurliv, till markägare och till andra människor i naturen. Därför är det viktigt att vi har god kunskap om hur vi ska bete oss för att inte störa eller förstöra när vi vistas i natur- och kulturlandskapet. De vanligast förekommande överträdelserna är olaglig terrängkörning, nedskräpning och skadegörelse. Insatser som görs Det finns en rad organisationer som bedriver ett aktivt arbete med att öka kunskaperna om allemansrätten. Till exempel har Naturvårdsverket sedan lång tid information om allemansrätten på

4 flera språk både på papper och i digitalt format. Stiftelsen Håll Sverige Rent har ett uppdrag att sprida information och öka kunskapen om allemansrätten. Även andra organisationer som Svenskt Friluftsliv och dess medlemsorganisationer och LRF informerar om allemansrätten. När det gäller lagstiftning som kringgärdar allemansrätten är det i de flesta fall polisen som bedriver tillsyn. När det gäller nedskräpning har kommunerna ett tillsynsansvar. Länsstyrelsens naturbevakare bedriver tillsyn inom nationalparker och naturreservat. Tillsyn i strandskyddsområden har kommunerna och i vissa områden Länsstyrelserna. Information och vägledning ses som viktiga inslag för att vi alla ska göra rätt när vi vistas i naturen. Uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015, visar att det finns en generellt hög kunskapsnivå hos befolkningen när det gäller allemansrätten. Omkring 90 procent av de som deltagit i undersökningar har svarat rätt på grundläggande kunskapsfrågor om vad vi får göra i naturen. Utvecklingsriktningen för målet är neutral. Allmänhetens kunskap om allemansrätten är oförändrat hög. Uppföljningen visar att arbetet med att sprida information om allemansrätten behöver fortsätta. Även insatser för att minska problemen med olaglig terrängkörning och nedskräpning behöver fortsätta. Det behövs mer tillsyn både i och utanför skyddade områden. 4. Tillgång till natur för friluftsliv Friluftsmålet om tillgång till natur för att kunna bedriva friluftsliv handlar om att samhällsplanering och markanvändning tar hänsyn till friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap. Målet innebär bland annat att:

5 antalet områden av lokalt, regionalt och nationellt intresse för friluftsliv som är kända och kartlagda med värdebeskrivningar ökar. andelen översiktsplaner som behandlar och visar tillgången till natur- och kulturlandskap med olika upplevelsevärden i hela kommunen ökar och uppdateras kontinuerligt. friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap säkerställs genom hållbart brukande, fysisk planering och bevarande. modeller för att lösa eventuella målkonflikter mellan olika intressen är etablerade. Det är många intressen som ska samsas kring hur landskapet används. Grunden är lagd för att åstadkomma en positiv utveckling, men studier visar att brist på tillgång till miljöer för friluftsliv delvis hindrar människors möjlighet till friluftsliv. Uppföljningen av friluftsmålen, som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015, visar att många friluftsaktiviteter sker i miljöer som ligger nära hemmet och som inte är skyddade. Det finns verktyg för att tillgodose friluftslivets tillgång till attraktiva kultur- och naturlandskap inom såväl fysisk planering som hållbart brukande, men de används inte likadant på alla plan. Utvecklingsriktningen bedöms vara neutral. Framtida behov av insatser för att uppnå målet Enligt uppföljningen behövs en kombination av olika insatser för att målet ska få en positiv utvecklingsriktning. Bland annat efterfrågas tydligare vägledning för hur friluftsliv kan belysas i kommunernas planering samt att uppföljning sker av hur friluftslivets intressen tillgodoses i planeringsarbetet. En annan fråga som bedöms vara viktig är hur vi kan uppnå hållbar terrängkörning på land och i vatten inom friluftslivet. 5. Attraktiv tätortsnära natur En stor del av friluftslivet till vardags utövas i det tätortsnära naturoch kulturlandskapet. Vad som anses vara tätortsnära avgörs lokalt, men forskning visar att användandet avtar med avståndet. Därför är det viktigt med tillgång till rekreations- och friluftsområden inom rimligt avstånd, vilket anses vara mellan 1-3 kilometer. Detta är

6 särskilt viktigt för grupper som barn eller funktionshindrade som har svårare att ta sig ut eller förflytta sig långa sträckor. Det finns många starka intressekonflikter i det tätortsnära landskapet där annan markanvändning prioriteras framför friluftsliv. Mycket tyder på att den oskyddade tätortsnära naturen tas i anspråk för bebyggelse och förändrad markanvändning och att ytorna därmed minskar. Insatser som görs Kommuner har sedan länge instiftat naturreservat med friluftslivets intressen som grund. 205 av landets naturreservat och naturvårdsområden, det vill säga fem procent, har skapats i tätortsnära områden. Länsstyrelserna har också särskilda program för skydd av den tätortsnära naturen som har bidragit till att flera tätortsnära land- och vattenmiljöer har bevarats. Under 2014 har Skogsstyrelsen i samarbete med skogsnäringen, andra myndigheter och ideella organisationer tagit fram målbilder för god miljöhänsyn i skogsbruket. Uppföljningen av målet som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015, visar att många strategiska och fysiska åtgärder för att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i tätortsnära områden har genomförts med hjälp av LONA (Statligt stöd för Lokala naturvårdssatsningar). De vanligaste åtgärderna är restaurering av parker och grönområden, anläggning eller renovering av gång- och cykelvägar samt informationsinsatser i och till grönområden och parker. I vägledningen Planera för rörelse! lyfter Boverket särskilt värdet av den tätortsnära naturen för friluftsliv och rekreation i vardagen. Vägledningen belyser hur plan- och bygglagen kan användas för planering av områden för friluftsliv i och omkring tätorter. Utvecklingsriktningen för målet är netural. Nuvarande insatser ses gynna friluftslivsmålet i en positiv riktning, samtidigt finns många starka intressekonflikter i det tätortsnära landskapet där annan markanvändning prioriteras framför friluftsliv.

7 Boverket avser att, i samråd med berörda aktörer, utveckla vägledning om tätortsnära grönområden som särskilt lyfter fram friluftlivets sociala och kulturella värden, hur attraktiviteten ser ut för olika grupper i samhället. Det behöver tas fram regionala program i samtliga län för skydd av tätortsnära natur. Tillgängligheten till och inom de skyddsvärda områdena bör vara en viktig aspekt i programmen. 6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling Sveriges natur och kultur skapar attraktionskraft i hela landet. Turismen utvecklas positivt både nationellt och internationellt och har potential för fortsatt tillväxt, inte bara genom ökad omsättning utan också med ökat antal arbetstillfällen. Näringens platsbundenhet gör att besöksnäringen är en viktig del i främjandet av regional tillväxt. Det finns dock många utmaningar med hållbar utveckling av turism på små orter. Det handlar bland annat om tillgång till service och kollektiva transporter. Insatser som görs Enligt Tillväxtverket som är ansvarig myndighet för friluftsmålet hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling, behövs fler hållbara turistdestinationer som är internationellt konkurrenskraftiga. Fem destinationer som har potential att utvecklas till hållbara destinationer valdes ut av Tillväxtverket efter en ansökningsomgång. Dessa är Bohuslän, Kiruna, Stockholms skärgård, Vimmerby och Åre. Satsningen är på totalt 60 miljoner kronor, varav 50 miljoner har fördelats på de fem destinationerna som i sin tur bidrar med 10 miljoner var under åren Enligt Tillväxtverkets siffror ökade turismens totala omsättning i Sverige med 13,2 miljarder kronor eller med 5,2 procent till 268,5 miljarder kronor under 2014.

8 EU:s regionalfond investerade under perioden cirka 300 miljoner kronor per år i infrastruktur i Sverige, varav cirka 190 miljoner i de sju nordligaste länen. Tillsammans med satsningar av kommuner, Trafikverket och andra finansiärer handlade det om mer än fyra miljarder kronor under sju år. Väl fungerande och hållbara gods- och persontransporter, som förbättrar tillgängligheten för besökare, medborgare och näringslivet, ses som en förutsättning för att uppnå konkurrenskraft och sysselsättning i hela landet. Utvecklingsriktningen för målet är neutral. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen av friluftslivsmålet nu och de närmaste åren. Här är några av de insatser som Tillväxtverket vill arbeta vidare med, som ska leda till en positiv utveckling för målet: Utveckla och kommunicera kunskap i form av statistik, branschanalyser och modeller till stöd för turismföretagens utveckling. Stöd till utvecklingen av destinationer och kluster, tematisk samverkan, produkter och tjänster samt försäljning inom turism. Arbeta för utvecklade transporter och infrastruktur och öka synergierna med andra behov i samhälls- och infrastrukturplaneringen. 7. Skyddade områden som resurs för friluftslivet Runt om i landet görs insatser för att öka möjligheterna för friluftsliv och värna natur- och upplevelsevärden. Stora insatser görs för att anlägga entréer, leder, vindskydd och skyltning för att öka tillgängligheten till naturen. Det är länsstyrelserna eller kommunerna som genomför åtgärderna och följer upp hur områdena används. Sverige har en ganska stor areal skyddad natur. 13 procent av landets totala yta är skyddad på något sätt. Av de skyddade områdena tar naturreservaten upp störst utrymme, 84 procent. Nationalparkerna upptar 14 procent men är istället ofta stora till ytan. De skyddade områdena domineras av skogsmark, därefter kommer öppen mark i fjällen. Natur- och kulturlandskapet är en viktig resurs för livskvalitet och regional utveckling. Var vi än bor i landet har

9 samtliga kommuner någon typ av skyddat område som ger möjlighet till naturvistelse. Våra nationalparker är attraktiva att besöka och de åtgärder som gjorts för att öka tillgängligheten uppskattas av besökarna. Våra viltstammar är ett annat exempel på resurs som behöver förvaltas för att skapa värde för friluftsliv och turism. Många insatser görs Sedan 2013 pågår insatser för att införa ett varumärke och visuell identitet åt Sveriges Nationalparker. Syftet är att höja upplevelsevärdet och göra Sveriges vackraste natur tillgänglig för fler människor. Projektet drivs av Naturvårdsverket i samarbete med nationalparkerna ska samtliga nationalparker ha fått utsmyckning, informationstavlor och entréer på plats. Naturturismföretagare och andra aktörer som bedriver en friluftsverksamhet i en nationalpark kan få möjlighet att använda logotypen som ett sätt att marknadsföra sin verksamhet. Riksdagen har beslutat att friluftslivets värden ska beaktas när nya områden skyddas. Genom att öka antalet skyddade områden i närheten av större tätorter bidrar det till ökade möjligheter till naturvistelser för fler. Kommuner som vill bilda naturreservat kan få statligt bidrag. Naturvårdsverket och Hav- och vattenmyndigheten arbetar med handböcker och vägledningar för att öka förutsättningarna för särskilda insatser i förvaltningen för friluftsliv. Uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015 visar att den främsta anledningen till att allmänheten vill besöka Sveriges nationalparker är naturen, därefter frisk luft och möjligheten att uppleva avkoppling. Naturum är besökscentrum i attraktiva skyddade naturområden som bidrar till att skapa nyfikenhet för naturen. Under 2014 hade 1,5 miljoner människor besökt något av landets naturum. Webbplatsen Sverigesnationalparker.se lanserades den 24 maj 2014 och har under första året haft besökare. 71 procent av webbplatsbesökarna kommer från Sverige, följt av Tyskland,

10 Danmark, Nederländerna och USA. Strategin för svensk viltförvaltning innebär att fler av de skyddade områdena ska bli attraktiva för besöksnäring och viltturism. Naturvårdsverket har också särskilda medel för åtgärder för värdefull natur som har fördelats bland annat för att främja friluftsliv. Utvecklingsriktningen för målet bedöms vara positiv. Med de ökade anslagen för värdefull natur kan föreslagna och planerade insatser anses gynna friluftslivsmålet i en positiv riktning. Genom att peka ut särskilt besöksintressanta områden kan arbetet med att kartlägga status och trender för friluftsliv påbörjas i ett avgränsat antal områden. Ett större utbud av guidade turer och personliga möten ses som viktiga moment i utvecklandet av att erbjuda upplevelser som kännetecknas av kunskap, säkerhet och kvalitet för alla. Det finns behov av att utveckla vägledning för skötselplaner så att friluftslivets värden kan säkerställas och förvaltas långsiktigt samt kommuniceras till berörda. 8. Ett rikt friluftsliv i skolan Det finns ett starkt stöd för friluftsliv i styrdokumenten för förskola och skola, framförallt i kursplanen för idrott och hälsa. Men för att upprätthålla en god kompetens hos lärare inom ämnet friluftsliv behövs tillgång till olika former av stöd och fortbildning. Många insatser görs Många ideella organisationer bidrar till utbildning av lärare. De flesta erbjuder undervisning och fortbildning för utomhuspedagogik. Det är däremot färre som erbjuder aktiviteter och fortbildning för friluftslivets egen skull, till exempel för upplevelser i natur- och kulturlandskapet. Några exempel på insatser som ideella organisationer gör: Sportfiskarnas projekt KlassDraget innebär att den lokala fiskeföreningen hjälper skolan att arrangera en friluftsdag där fiske ingår som en central del.

11 Friluftsfrämjandets program I Ur och Skur används för undervisning om natur, miljö och friluftsliv. Friluftsfrämjandet har också en omfattande friluftsledarutbildning. Naturskoleföreningen driver naturskolor som har friluftsliv på agendan. Håll Sverige Rent bedriver sedan 2012/13 en kampanj för att öka kunskapen om allemansrätten. En viktig målgrupp i detta har varit skolbarn, med riktat material till lärare och elever. Naturskyddsföreningen och Naturskoleföreningen erbjuder fortbildning av lärare och material i projektet Skogen som klassrum. Uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015 visar att tillgång till natur- och kulturlandskap nära skolor är en förutsättning för att barn och unga ska kunna bedriva friluftsliv på skoltid. Boverket har därför tagit fram vägledning och allmänna råd om utomhusmiljöer vid förskolor och skolor. Sveriges Friluftskommun 2015 visar att drygt hälften av alla kommuner har säkerställda skolskogar, utpekade i detaljplan, översiktsplan eller genom avtal med markägare. Enligt det nationella samverkansorganet Skogen i skolan fanns det 1024 stycken registrerade skolskogar år Utvecklingsriktningen för målet är oklar. Med anledning av brist på nationell uppföljning av friluftslivets roll i skolan är det inte möjligt att ange utvecklingsinriktning. En regelbunden utvärdering av skolornas friluftsverksamhet behövs för att få en bild av friluftslivet i skolan. En behovsanalys av utbildningsbehovet för friluftsliv är nödvändig för att i längden kunna erbjuda de utbildningar som efterfrågas. En återkommande nationell kartläggning av tillgången till natur i närheten av skolor skulle ge en bild av tillgången samt visa på förändringen över tid. För att tillgodose behovet av natur i nära anslutning till skolorna behöver kommunerna bland annat uppmärksamma tillgången till natur genom kartläggning, planering och beslut om säkerställande. 9. God kunskap om friluftslivet Vad vet vi om friluftsutövandet i Sverige? Vilka personer är det som utövar friluftsliv, hur skiljer sig utövandet mellan olika åldersgrupper

12 och vilka aktiviteter utövar vi helst? För att beslutsfattare, myndigheter och andra aktörer ska kunna planera och genomföra insatser behöver de kunskap om friluftslivets förutsättningar, nu och över tid. Det är tack vare forskning och statistik som vi kan uttala oss om hur saker förhåller sig, tenderar eller faktiskt är. Lärosäten med friluftsliv Forskning om friluftsliv förekommer idag på olika lärosäten i varierande omfattning och med olika inriktning. Lärosäten där det bedrivs forskning om friluftsliv idag: Mittuniversitetet, har forskning om naturturism, friluftsliv i skyddad natur, friluftsliv i fjällen, samt besökarstudier. Göteborgs universitet, har forskning om friluftsliv i kustmiljöer, barns friluftsliv, besökarstudier. Gymnastik- och idrottshögskolan och Örebro universitet, har forskning om lärande inom friluftsliv. Umeå universitet, har forskning om naturturism, regional utveckling. Sveriges lantbruksuniversitet, har forskning om friluftsliv i skog, friluftslivets ekonomi. Forskning bedrivs även vid Blekinge Tekniska Högskola. Statistik om friluftsliv Det finns en rad myndigheter och organisationer som bidrar med statistik kring friluftsliv och närliggande områden. Tillväxtverket har statistik om turism/besöksnäring. Havs- och vattenmyndighetens tar fram statistik om fisketurism och fritidsfiske. Naturvårdsverket har bland annat statistik kring skyddad natur och hur kommunerna arbetar med friluftslivsfrågor. Riksidrottsförbundet, Svenska jägarförbundets och andra ideella friluftsorganisationer har statistik angående medlemsantal, aktivitetstimmar, omsättning, med mera. SCB samlar in statistik som är användbar för att bedöma friluftslivsutövandets förutsättningar, till exempel statistik kring markanvändning och "tätortsnära natur". Uppföljning av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter 2015 visar att enskilda studier, framtagna av olika aktörer för olika ändamål, kan vara svåra att jämföra. Datainsamlingen avseende friluftsliv, liksom forskningen avseende detsamma, är fragmenterad. En utmaning för friluftsforskningen är att forskarna arbetar relativt oberoende av varandra. Det saknas koordination och interaktion till exempel för att identifiera och initiera nya forskningsprojekt inom gemensamma frågeställningar.

13 Utvecklingsriktningen bedöms vara negativ. Utan ytterligare åtgärder riskerar forskningsläget, statistikinsamling samt kommunikation och utbyte av erfarenheter mellan forskare, myndigheter och civilsamhälle att försämras. För att kunna uppfylla målen i friluftspolitiken består de forskningsoch kunskapsrelaterade behoven inför framtiden av två delar; dels kunskapsproduktion, dels kunskapsvård. Det behövs fortsatt forskning för att samla in nya empiriska uppgifter, analysera och presentera detta. Det behövs också kunskapsvård, att de kunskaper som tagits fram tidigare är lätt tillgängliga och går att jämföra över tid. 10. Friluftsliv för god folkhälsa Att vistas i naturen är bra för hälsan, såväl fysiskt som psykiskt. Ur ett folkhälsoperspektiv är det framförallt intressant att se hur utövandet av friluftsliv fördelar sig bland olika grupper i befolkningen. Och vilka effekter det har på hälsa och välbefinnande. En undersökning visar att äldre personer vistas allt oftare i naturen samtidigt som åringar utövar minst friluftsliv. Det är mer vanligt att de som bor i glesbefolkade kommuner vistas ute i skog och mark än de som bor i storstäder och förortskommuner. Inrikes födda utövar friluftsliv oftare än utrikesfödda. Insatser som görs Det pågår en rad insatser på olika nivåer i samhället för att främja människors möjligheter till utevistelse. En förutsättning är en hälsosam samhällsplanering som har en medvetenhet om hur den fysiska miljön påverkar folkhälsan. Drygt hälften av länets kommuner uppger att de söker lokala naturvårdsbidrag (LONA) för att öka möjligheten för allmänheten att utöva friluftsliv. Insatserna handlar bland annat om att anlägga cykelvägar, leder och grillplatser för att öka tillgängligheten i natur- och kulturlandskapet. Civilsamhället har också en viktig roll. Inom Svenskt Friluftsliv finns 24 organisationer fördelat på föreningar som bedriver en rad av verksamheter kring utevistelse och rekreation.

14 Det saknas i dagsläget tillräckliga underlag för att bedöma utvecklingsriktning för målet. Uppföljningen av friluftsmålen som Naturvårdsverket har gjort tillsammans med målansvariga myndigheter visar att friluftslivsarbetet behöver samverka kring att öka utevistelsen för hela befolkningen men framförallt för barn och unga. Eftersom livsstilen grundläggs tidigt i livet är det angeläget att uppmärksamma och arbeta för att främja friluftslivet i tidiga åldrar. Under 2015 har Folkhälsomyndigheten påbörjat en kartläggning som ska ge en djupare förståelse för hur utövande av friluftsliv påverkar individers hälsa. Det finns även ett behov av: att se vilka effektiva metoder som finns på befolkningsnivå och som har evidens för att skapa ett mer jämlikt friluftsliv att ta fram en modell för uppföljning kring vilka metoder som används i landets kommuner för att främja friluftslivsutövandet uppmärksamma nya aktörer som kan söka bidrag för friluftslivsprojekt.

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Remissvar: Uppföljning av Friluftslivsmålen (NV )

Remissvar: Uppföljning av Friluftslivsmålen (NV ) 2015-11-13 Sid 1 info@ Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Remissvar: Uppföljning av Friluftslivsmålen (NV-06193-15) Inledning Naturvårdsverket har i uppdrag att redovisa de 10 mätbara friluftsmålen till

Läs mer

Trender för utbildningar inom naturvägledning och friluftsliv. 5/4/2016 Utbildningar, inspirationsträff naturum 2015 Bild 1

Trender för utbildningar inom naturvägledning och friluftsliv. 5/4/2016 Utbildningar, inspirationsträff naturum 2015 Bild 1 Trender för utbildningar inom naturvägledning och friluftsliv 5/4/2016 Utbildningar, inspirationsträff naturum 2015 Bild 1 Mål för friluftslivspolitiken Tillgänglig natur för alla (Boverket) Starkt engagemang

Läs mer

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15 Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28

Läs mer

Samling i Oslo Peter Fredman

Samling i Oslo Peter Fredman Samling i Oslo 2016-04-18 Peter Fredman Framtidens friluftsliv Regeringens proposition 2009/10:238 Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Friluftsliv för alla. Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken

Friluftsliv för alla. Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken RAPPORT 6700 DECEMBER 2015 Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax:

Läs mer

Handlingsplan för Skånes friluftsliv

Handlingsplan för Skånes friluftsliv Handlingsplan för Skånes friluftsliv Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv* där allemansrätten är en grund för friluftslivet.

Läs mer

Friluftspolitisk strategi

Friluftspolitisk strategi Datum /2014-11-04/ Friluftspolitisk strategi Kommunstyrelsen 2014-11-04 Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04 178 Dokumentägare: Förvaltningschef, Samhällsbyggnadsförvaltningen Ersätter dokument: Naturvårdsprogrammet

Läs mer

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

Friluftsliv för alla. Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik

Friluftsliv för alla. Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik Friluftsliv för alla Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik Vad är friluftsliv? vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser

Läs mer

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Friluftsliv och naturturism i skyddad natur Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Naturpärlor för fler med friluftsliv och naturturism Naturturismföretag, ideella organisationer och skolor erbjuder

Läs mer

Förslag till mätbara mål för friluftlivspolitiken

Förslag till mätbara mål för friluftlivspolitiken Bilaga Förslag till mätbara mål för friluftlivspolitiken Redovisning av ett regeringsuppdrag Remissversion NATURVÅRDSVERKET Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 4 SAMMANFATTNING 5 SUMMARY 6 UPPDRAGET 7 Hur har arbetet

Läs mer

En renässans för friluftslivet?

En renässans för friluftslivet? En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars

Läs mer

Regeringens skrivelse 2012/13:51

Regeringens skrivelse 2012/13:51 Regeringens skrivelse 2012/13:51 Mål för friluftslivspolitiken Skr. 2012/13:51 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 december 2012 Fredrik Reinfeldt Lena Ek (Miljödepartementet)

Läs mer

Friluftsliv och naturupplevelser

Friluftsliv och naturupplevelser 2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se https://youtu.be/stbfxlfzgf4 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp

Läs mer

Besöksnäringsstrategi

Besöksnäringsstrategi Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk

Läs mer

r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans

r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans r 1 Friluftspolitisk policy Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans l Friluftspolitisk policy Allmänna i 2019-02-04, 20 bestämmelser l Kommunfullmäktige...J Friluftspolitisk policy

Läs mer

Friluftsfrämjandet GUIDAR SMÅ OCH STORA ÄVENTYR, SEDAN 1892

Friluftsfrämjandet GUIDAR SMÅ OCH STORA ÄVENTYR, SEDAN 1892 Friluftsfrämjandet GUIDAR SMÅ OCH STORA ÄVENTYR, SEDAN 1892 - VI FRÄMJAR ETT AKTIVT FRILUFTSLIV FÖR ALLA! Brun Gästrikland Blå Södermanland Grön - Stockholm Naturen är en naturlig mötesplats Ett aktivt

Läs mer

EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI

EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI LINKÖPING SKA VARA EN AV SVERIGES BÄSTA LANDSBYGDSKOMMUNER Linköpings omland är en stor och viktig del av Linköpings kommun. Landytan utanför

Läs mer

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun

Läs mer

ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR

ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR 2 November 2015 Ulrika Karlsson Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-06 1 Innehåll Hållbart organiserat friluftsliv och naturturism vad

Läs mer

Program. Utomhus i stan. Tankesmedja för friluftsliv 2015. 28 29 april i Örebro

Program. Utomhus i stan. Tankesmedja för friluftsliv 2015. 28 29 april i Örebro Program Tankesmedja för friluftsliv 2015 Utomhus i stan 28 29 april i Örebro Två spännande dagar om friluftsliv i och kring tätorter Är det friluftsliv att vara utomhus i stan? Varför behövs friluftsliv

Läs mer

Förslag till mätbara mål för friluftlivspolitiken

Förslag till mätbara mål för friluftlivspolitiken Förslag till mätbara mål för friluftlivspolitiken Redovisning av ett regeringsuppdrag Remissversion NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress:

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Friluftslivsmål 6. Therese Lindberg, Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Friluftslivsmål 6. Therese Lindberg, Tillväxtverket Friluftslivsmål 6 Therese Lindberg, Tillväxtverket 1 I Tillväxtverkets regleringsbrev för 2015 finns ett krav på återrapportering, detta har stämts av med Näringsdepartementet enligt följande: Tillväxtverket

Läs mer

Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010

Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010 SUNDSVALL Sveriges Friluftskommun 2010 Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010 Sundsvalls kommun är sverigebäst på friluftsliv genom en medveten satsning på att öka sundsvallsbornas

Läs mer

Friluftslivets ekonomiska värden

Friluftslivets ekonomiska värden Friluftslivets ekonomiska värden friluftslivet berör många aktörer Vi behöver fakta kring friluftslivets betydelse, inte minst i ekonomiska termer. Friluftslivets stora bredd är också dess akilleshäl.

Läs mer

2 (3) Handlingar Ledarstipendium Delårsrapport 2018 Handlingar Delårsrapport 2018 FN A3-Drift- och invanalys med prognos per xlsx FN.xl

2 (3) Handlingar Ledarstipendium Delårsrapport 2018 Handlingar Delårsrapport 2018 FN A3-Drift- och invanalys med prognos per xlsx FN.xl 1 (3) Kallelse till Fritidsnämnden Onsdagen den 19 september 2018, kl. 15:30 Havremagasinet, Utsikten 1 I tur att justera: Ersättare: Tid och plats för justering: Ronny Hult (S) Sviatlana Siankevich (S)

Läs mer

Friluftslivet och politiken

Friluftslivet och politiken Friluftslivet och politiken Sammanfattning av Svenskt Friluftslivs friluftspolitiska program 2016 Den här skriften är en sammanfattning av Svenskt Friluftslivs friluftspolitiska program som antogs av Svenskt

Läs mer

LIFE Reclaim, vad är det?

LIFE Reclaim, vad är det? LIFE Reclaim, vad är det? Hur påverkas boende och entreprenörer kring Venakärret och Tysslingen en socio-ekonomisk uppföljning av LIFE-projektet Reclaim Länsstyrelsen i Örebro län har genomfört en undersökning

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi 2017-03-02 2015/KS044872 Gunilla Berg Tyresö kommun / 2017-03-02 2 (6) Innehållsförteckning Inledning Vad är turism och besöksnäring? Varför en lokal strategi?

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Datum /2015-01-14/ Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Godkänd av förvaltningschefsgruppen 2015-01-15 Datum 1(1) Antagen av: Förvaltningschefsgruppen Dokumentägare: Förvaltningschef,

Läs mer

ALLEMANSRÄTTEN BÅDE TILL GLÄDJE OCH FÖRTRET

ALLEMANSRÄTTEN BÅDE TILL GLÄDJE OCH FÖRTRET ALLEMANSRÄTTEN BÅDE TILL GLÄDJE OCH FÖRTRET Regional tankesmedja för friluftsliv i Västra Götalands län 9 november Sanja Kuruzovic Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-21 1

Läs mer

Vi främjar svenskt fritidsfiske och fisketurism

Vi främjar svenskt fritidsfiske och fisketurism Vi främjar svenskt fritidsfiske och fisketurism Daniel Melin och Magnus Andersson Fiskerienheten Bakgrund Juli 2011 Främjande av fritidsfiske och fisketurism Rådgivande gruppen Svenskt fritidsfiske och

Läs mer

Hållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping

Hållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping Hållbar produktutveckling 2016-19 Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling Cykelkonferensen 2017 i Jönköping Källa: Arena för Tillväxt Besöksnäringen bygger på samverkan mellan aktörer

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Sundsvall 2010 års friluftskommun. Vid konferensen "Folk och natur 2010 - Framtidens friluftsliv" utsågs Sundsvall till Sveriges Friluftskommun 2010.

Sundsvall 2010 års friluftskommun. Vid konferensen Folk och natur 2010 - Framtidens friluftsliv utsågs Sundsvall till Sveriges Friluftskommun 2010. Sundsvall 2010 års friluftskommun Vid konferensen "Folk och natur 2010 - Framtidens friluftsliv" utsågs Sundsvall till Sveriges Friluftskommun 2010. Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden

Läs mer

EN AV DE STÖRSTA FOLKRÖRELSERNA KAN INTE HA FEL. Nu behövs ett friluftslyft

EN AV DE STÖRSTA FOLKRÖRELSERNA KAN INTE HA FEL. Nu behövs ett friluftslyft EN AV DE STÖRSTA FOLKRÖRELSERNA KAN INTE HA FEL Nu behövs ett friluftslyft Vi vill göra mer. Inaktivitet kostar Sverige 6 miljarder kronor. Vi vill hjälpa till att minska den kostnaden. I den här skriften

Läs mer

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Myndighetsmöte friluftsliv, Peter Fredman Mittuniversitetet / Etour

Myndighetsmöte friluftsliv, Peter Fredman Mittuniversitetet / Etour Myndighetsmöte friluftsliv, 2014-10-16 Peter Fredman Mittuniversitetet / Etour Bakgrund Propositionen (2010): Framtidens friluftsliv Regeringens skrivelse (2012): Mål för friluftspolitiken Naturvårdsverket

Läs mer

Tyck till om din framtid!

Tyck till om din framtid! Tyck till om din framtid! 16 000 Krokomsbor 2030 var ska alla bo? Var ska vi bygga? Under 2018 och 2019 ska Krokoms kommun bestämma hur tätorten Krokom med omnejd ska växa på lång sikt. I det arbetet vill

Läs mer

Stockholms skärgård uppdrag och samarbete. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Stockholms skärgård uppdrag och samarbete. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholms skärgård uppdrag och samarbete Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsens uppdrag Styrs av uppdrag från regeringen, lagar och förordningar. Verka för att nationella politiken

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN

HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN Förvaltarträff 2018 Skåne, 4 oktober Foto: Michael Engman / Engmanbild. Jenny Lindman-Komstedt, Camilla Näsström, Naturvårdsverket 2018-10-08 Naturvårdsverket Swedish

Läs mer

MEDLEMSORGANISATIONER

MEDLEMSORGANISATIONER 3 januari 2019 Sid 1 Till: Skolverket registrator@skolverket.se Remissvar avseende förslag till ändringar i läroplaner om Mer rörelse i skolan (U2018/011430/S) samt utökning av den garanterade undervisningstiden

Läs mer

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport

Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport 2018-09-10 Bakgrund Prioriterat uppdrag 2018 uppdatera objektskatalogen (prioriterat sedan tidigare) ta fram en friluftsplan (prioriterat sedan

Läs mer

Ansökan, Lokala naturvårdssatsningen - LONA. Projekt: Rekreation- och friluftsplan. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner.

Ansökan, Lokala naturvårdssatsningen - LONA. Projekt: Rekreation- och friluftsplan. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner. Ansökan, Lokala naturvårdssatsningen - LONA Projekt: Rekreation- och friluftsplan Län Stockholms län Kommun Nacka Kommunens projektansvarige Kommunens projektansvarige Liselott Eriksson Postadress Enhet/förvaltning

Läs mer

Motion (MP) Värmdö - Sveriges bästa friluftskommun

Motion (MP) Värmdö - Sveriges bästa friluftskommun Tjänsteskrivelse 2016-08 - 29 Handläggare Marie Lindström Utredningsenheten Kultur - och fritidsnämnden Motion (MP) Värmdö - Sveriges bästa friluftskommun Förslag till beslut Motionens respektive yrkanden

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Hållbar produktutveckling

Hållbar produktutveckling Hållbar produktutveckling Ulrika Nisser Tillväxtverket Hur utvecklar vi hållbar naturturism Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-05-20 1 Hållbar produktutveckling med fokus på

Läs mer

Projektplan för Uppdrag Friluftsliv 2018

Projektplan för Uppdrag Friluftsliv 2018 Projektplan för Uppdrag Friluftsliv 2018 Webbadress: https://www.lansstyrelsen.se/orebro/stat-och-kommun/natur/friluftsliv.html#0 Projektnamn: Projekt Friluftsliv Fastställd av: Dokumentansvarig: Ulf Sandström

Läs mer

Söderhamns Besöksnäringsstrategi Söderhamn är det naturliga valet som besöksmål

Söderhamns Besöksnäringsstrategi Söderhamn är det naturliga valet som besöksmål Söderhamns Besöksnäringsstrategi 2015-2020 Söderhamn är det naturliga valet som besöksmål Världens största och snabbast växande Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat

Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat Fotograf: Torbjörn Arvidson Inrätta tätortsnära naturreservat Örebro växer Utmaningar Sveriges sjunde stad har >144 000 inv Befolkningsökning 1500-2000 nya Örebroare Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun

Läs mer

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta

Läs mer

Bilaga till Natur- och friluftsplanen

Bilaga till Natur- och friluftsplanen Bilaga till Natur- och friluftsplanen FAKTA OCH PLANERINGSUNDERLAG Nuläge, förutsättningar och värden Version nov 2017 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1 Om Natur- och friluftsplanen... 6 1.2 Om

Läs mer

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan Fiskeutvecklingsplan Styrdokument för utveckling av fritidsfisket Skellefteå kommun 2016-2030 Fritidsfiske Fritidsfisket är den åttonde vanligaste friluftsaktiviteten i Sverige och en aktivitet som många

Läs mer

Stockholms stads strategi för det rörliga friluftslivet

Stockholms stads strategi för det rörliga friluftslivet Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (8) 2018-01-08 Handläggare: Thomas Kultti 08 508 19 101 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-02-01 Stockholms stads strategi för det rörliga friluftslivet 2018-2022 Svar

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Välkommen till Mötesplats social hållbarhet. Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting

Välkommen till Mötesplats social hållbarhet. Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting Några praktikaliteter www.mötesplatssocialhållbarhet.se WiFi: choiceguest

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Introduktion till Målbilder för hänsyn till friluftsliv och rekreation

Introduktion till Målbilder för hänsyn till friluftsliv och rekreation MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN friluftsliv och rekreation Introduktion till Målbilder för hänsyn till friluftsliv och rekreation Sverige har mål för friluftspolitiken som bland annat säger att det hållbara

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet Lena Kling Sofia Wieselfors Näringsdepartementet 1 En nationell cykelstrategi

Läs mer

Åtgärder för en effektivare byggprocess

Åtgärder för en effektivare byggprocess Enskild motion SD235 Motion till riksdagen 2018/19:453 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en effektivare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER

BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER Syftet med Sveriges nationalparker är att bevara våra olika landskapstyper i sitt naturliga tillstånd. Naturen ska vara bevarad och opåverkad av människan

Läs mer

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional

Läs mer

Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden

Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden och verksamhetsplan 2019 Kultur och fritidsnämnden Innehållsförteckning Verksamhetsplan... 3 Uppdrag... 3 Driftbudget... 3 Styrkort... 4 Verksamhetsplan... 5 Verksamhetsmått... 5 Utblick 2020-2021... 6

Läs mer

Remiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Remiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge 1 (6) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Handläggare: Karin Willis Tillväxt- och regionplanenämnden Remiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära

Läs mer

Har Norrbotten en. hållbar framtid? Du bestämmer! Dialogunderlag till workshops Regional utvecklingsstrategi 2030

Har Norrbotten en. hållbar framtid? Du bestämmer! Dialogunderlag till workshops Regional utvecklingsstrategi 2030 Har Norrbotten en hållbar framtid? Du bestämmer! Dialogunderlag till workshops Regional utvecklingsstrategi 2030 Vi har bara blivit 264 norrbottningar fler på 63 år. Unga kvinnor fortsätter att flytta

Läs mer

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi Det goda livet, idag och imorgon. På landet, i staden och mitt emellan. Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Skara

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Kommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen! Presentation av Knäckebrödshult Kommunalt skogsbruk för regional tillväxt och landsbygdsutveckling

Kommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen! Presentation av Knäckebrödshult Kommunalt skogsbruk för regional tillväxt och landsbygdsutveckling Kommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen! Presentation av Knäckebrödshult Kommunalt skogsbruk för regional tillväxt och landsbygdsutveckling Kristianstad och friluftsliv Framtidens friluftsliv och

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Fysisk aktivitet i samhällsplaneringen

Fysisk aktivitet i samhällsplaneringen Fysisk aktivitet i samhällsplaneringen Kunskapen finns nu gäller det bara att implementera den Regeringsuppdraget Boverket får i uppdrag att ansvara för ett samverkansprojekt med uppdrag att samordna och

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

SV Gotland Verksamhetsplan 2018 SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna

Läs mer

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN Aktivitet 2 inom SeaGIS 2.0 Presentation i Vasa 13 mars 2018 Örjan Pettersson, Umeå universitet Kenneth Nordberg, Åbo Akademi VARFÖR BLÅ TILLVÄXT? Utgångspunkter

Läs mer

Turism i Kosterhavets nationalpark

Turism i Kosterhavets nationalpark Turism i Kosterhavets nationalpark - Förslag till samverkansmodell mellan turism och förvaltning. Bakgrund Syftet med Kosterhavets nationalpark, liksom för övriga nationalparker, är att skydda värdefull

Läs mer

Hur arbetar Skogsstyrelsen med skogens sociala värden? -möjligheter och utmaningar

Hur arbetar Skogsstyrelsen med skogens sociala värden? -möjligheter och utmaningar Hur arbetar Skogsstyrelsen med skogens sociala värden? -möjligheter och utmaningar Skogsstyrelsens definition av skogens sociala värden Skogens sociala värden är de värden som skapas av människans upplevelser

Läs mer

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden. Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön i svenska land, vatten- och havsområden. (M2015/684/Nm)- Bakgrund och motiv Propositionen: En svensk strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio version 2012-05-02 Dnr 1300432 Läsanvisning Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet "Uppföljning av mål för miljöstrategiskt

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Som en del av paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv står vi bakom deras remissvar (bifogat nedan)

Som en del av paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv står vi bakom deras remissvar (bifogat nedan) Skolverket registrator@skolverket.se Datum: 2019-01-04 Remissvar avseende förslag till ändringar i läroplaner om Mer rörelse i skolan (U2018/011430/S) samt utökning av den garanterade undervisningstiden

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer