Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen nederbörd. Både grödans utveckling och kväveupptaget går långsamt i höstvetet. Enligt veckans mätning har nästan inget kväve tagits upp varken i nollrutor eller i fält sedan förra mätningen. I genomsnitt har 16 kg N/ha tagits upp i nollrutorna medan upptaget i fält i genomsnitt var 26 kg N/ha. Vi gjorde veckans mätning den 15 maj, utom i Veckholm där vi mätte den 12 maj. Någon enstaka millimeter regn har kommit på vissa platser och marktemperaturen var i måndags 7-10 grader. Vi har även haft några nätter med så mycket som 6-8 minusgrader på vissa platser och vi kan se att flera av fälten är påverkade av frosten. Utvecklingen har inte riktigt tagit fart ännu. Ungefär hälften av de höstvetefält som vi mäter i är fortfarande i bestockningsfasen medan övriga är i stråskjutning. I genomsnitt är upptaget oförändrat jämfört med förra veckans mätningar både i nollrutor och i fält. Bild 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 15 maj 2017
Lågt upptag även jämfört med tidigare år Jämfört med tidigare år ligger upptaget både i nollrutorna och i fält lägre än vid motsvarande utvecklingsstadium under 2014-2016 (Bild 2). Samtidigt ser vi att upptaget ökar efter DC 30 under tidigare år, och vi har flera fält som ännu inte kommit in i DC30. Så om vi får varmare väder så bör vi kunna få ett större upptag under kommande veckor. Upptaget under 2013 är lägre än årets siffror, men 2013 var ett mycket torrt år med låga skördar. Bild 2. Kväveupptag i nollrutor och i fält vid olika utvecklingsstadier under åren 2013-2017. Högre marktemperatur och mer markfukt behövs för mineraliseringen För att mineraliseringen ska komma igång krävs både en högre marktemperatur och mer markfukt. Mineraliseringen sker genom att mikroorganismer i marken bryter ner organiskt kväve först till ammoniumkväve och sedan vidare till nitratkväve. Mineraliseringen ökar med ökad marktemperatur och för att få ordentlig fart på mineraliseringen behöver marktemperaturen vara över 10 grader. Högst mineralisering är det vid 25-35 grader. Det behöver dessutom vara så mycket vatten i jorden så att växter och mikroorganismer kan ta upp vatten (över den så kallade vissningsgränsen). Mineraliseringen ökar sedan med ökad markvattenhalt och minskar igen när vattenhalten går över fältkapacitet (när jorden innehåller
Relativ kvävemineralisering Relativ kvävemineralisering Uppland/Västmanland, vecka 20, 2017 precis så mycket vatten så det inte blir någon avrinning). Optimalt för mineraliseringen brukar vara ungefär när 50-70% av porvolymen i marken är fylld med vatten. Bild 3 är hämtade från en modell som heter APSIM och visar schematiskt förhållandet mellan kvävemineralisering och markfukt respektive temperatur (www.apsim.info). Marktemperatur o C Vissningsgräns Fältkapacitet Mättnad Markfukt Bild 3. Schematiskt förhållande mellan kvävemineralisering och marktemperatur respektive vattenhalt i marken (www.apsim.info). Nitrifikation av gödselkväve Även det mineralkväve som tillförs som ammoniumkväve i gödselmedlen behöver omvandlas av mikroorganismer till nitratkväve för att växterna ska kunna ta upp det. Denna process kallas nitrifikation. I gödselmedel som till exempel NS 27-4 är hälften av kvävet i form av ammoniumkväve och hälften i form av nitratkväve. Även denna omvandling är beroende av temperaturen och kan ta cirka 4-6 veckor om marktemperaturen är 5-8 grader och ett par veckor om marktemperaturen är runt 10 grader. Nitratkvävet i mineralgödseln är dock tillgänglig direkt när gödselkornen har lösts upp. Presentation av varje plats Sist i brevet visar vi diagram över kväveupptaget och foto för varje nollruta. Detta uppdateras med nya mätvärden och foton varje vecka. Nästa mätning Nästa mätning planeras måndag den 22 maj. Katarina Börling och Ulrika Listh, regionkontoret i Uppsala
1 Västerås I Västerås är det ett kraftigt och fint bestånd efter höstraps. Upptaget har varit oförändrat sedan förra veckans mätningar. 1 Västerås Jordart ML-SL Mullhalt 0 Stallgödsel ja Förfrukt höstraps Sådatum 11 september Skott/m 2 på våren 960 Förväntad skörd 7000 kg/ha 09 april 100 11 maj 115 tot-n (Rötad svinflyt) 1 Västerås (ff höstraps) DC30, 15 maj, 2017 (Foto: Henrik Forsberg)
2 Veckholm I Veckholm mäter vi i två fält, båda med höstvete som förfrukt. Fälten har dock ganska olika förutsättningar, vilket visar att variationen kan vara stor mellan olika fält på samma gård. Det ena fältet 2a, är sått med Norin medan det andra, 2b är sått med Julius. Fält 2b är sått en vecka senare än 2a och ligger dessutom längre från sjön vilket gör att lantbrukaren upplever att det är kallare där och växer långsammare. Fälten har även olika historik när det gäller tillförsel av stallgödsel. Fält 2a har fått stallgödsel inom en 10-årsperiod medan fält 2b inte fått stallgödsel på de senaste 30-40 åren. 2a Veckholm 2b Veckholm Jordart ML ML Mullhalt 3 3 Stallgödsel nej nej Förfrukt höstvete höstvete Sådatum 01 september 06 september Skott/m 2 på våren 1000 810 Förväntad skörd 8000kg/ha 8000 kg/ha 28 mars 130 130
2a Veckholm (ff höstvete) DC31, 12 maj 2017 (Foto: Hanna Olsson) 2b Veckholm (ff höstvete) DC24, 12 maj 2017 (Foto: Hanna Olsson)
3 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs mäter vi i år på tre olika platser i samma fält. Plats 3a är plöjt och har höstvete som förfrukt. Plats 3b och 3c har vårraps som förfrukt men är olika etablerade. Plats 3b är kultiverat före sådd medan 3c är direktsått med en SeedHawk (dubbelt radavstånd). Det är ganska stor skador av frost i den del av fältet som är direktsått (se bild på nästa sida). Vi kan dock inte se någon påverkan av det i mätningarna just nu. 3a Enköpingsnäs 3b Enköpingsnäs 3c Enköpingsnäs Jordart ML ML ML Mullhalt nmh nmh nmh Stallgödsel nej nej nej Förfrukt höstvete vårraps vårraps Sådatum 15 september 19 september 19 september Skott/m 2 på våren 740 720 390 Förväntad skörd 7000 kg/ha 7000 kg/ha 7000kg/ha 28 mars 80 80 80
3a Enköpingsnäs (ff höstvete) DC 30, 15 maj 2017 3b Enköpingsnäs (ff v-raps, kultiverat) DC 30, 15 maj 2017 3c Enköpingsnäs (ff v-raps, direktsått) DC 30, 15 maj 2017. Till höger: Frostskador på grödan.
4 Svinnegarn I Svinnegarn kan vi se skillnader mellan de olika platserna, men främst i fälten och inte så mycket i nollrutorna. Det är relativt tydlig påverkan av frosten på fälten. 4a Svinnegarn 4b Svinnegarn Jordart LL LL Mullhalt 0 0 Stallgödsel ja ja Förfrukt ärt höstvete Sådatum 15 september 15 september Skott/m 2 på våren 770 400 Förväntad skörd 8500 kg/ha 7000 kg/ha 28 mars 81 81 19 april 54 54
4a Svinnegarn (ff ärt) DC 23, 15 maj 2017 4a Svinnegarn (ff höstvete) DC 23, 15 maj 2017
5 Enköping I Enköping är det ett väl bestockat bestånd, men det har ännu inte kommit in i stråskjutningsfasen. Jordart 5 Enköping mmh SL Mullhalt 4,4 Stallgödsel Förfrukt Sådatum nej höstraps 08 september Skott/m 2 på våren 720 Förväntad skörd 8500-9000 kg/ha 27 mars 83 16 april 73 5 Enköping (ff höstraps) DC 24, 15 maj 2017
6 Torstuna I Torstuna har utvecklingen stått still under den senaste veckan och båda fälten är påverkade av frosten (se bild på nästa sida). 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart ML ML Mullhalt mmh 6 Stallgödsel nej nej Förfrukt höstvete ärt Sådatum 15 september 17 september Skott/m 2 på våren 480 600 Förväntad skörd 6500 kg/ha 7000 kg/ha 07 april 130 130
6a Torstuna (ff höstvete) DC 23, 15 maj 2017. Till höger: Frostpåverkad gröda. 6b Torstuna (ff ärt) DC 23, 15 maj 2017. Till höger: Frostpåverkad gröda.
7 Örsundsbro I Örsundsbro är kväveupptaget fortfarande mycket lågt både i nollruta och fält. 7 Örsundsbro Jordart ML Mullhalt 2,4 Stallgödsel ja, lite Förfrukt korn Sådatum 20 september Skott/m 2 på våren 500 Förväntad skörd 6500 kg/ha 08 april 108 7 Örsundsbro (ff korn) DC 23, 8 maj 2017
8 Uppsala I Uppsala har vetet gått in i stråskjutning och skillnaden mellan nollruta och fält är tydlig. 8 Uppsala Jordart ML Mullhalt 0 Stallgödsel nej Förfrukt korn Sådatum 12 september Skott/m 2 på våren 530 Förväntad skörd 7000 kg/ha 28 mars 130 8 Uppsala (ff korn) DC 30, 15 maj 2017
9 Lövstalöt Även i Lövstalöt har höstvetet precis gått in i stråskjutning och nollrutan syns tydligt. 9 Lövstalöt Jordart ML Mullhalt mh Stallgödsel nej Förfrukt höstvete Sådatum 12 september Skott/m 2 på våren 660 Förväntad skörd 7500 kg/ha 28 mars 130 9 Lövstalöt (ff höstvete) DC30, 15 maj 2017
10 Börje I Börje har det varit en skillnad mellan de olika platserna redan från första mätningen, men det är främst en skillnad i fälten och inte så mycket i nollrutorna. 10a Börje 10b Börje Jordart ML ML Mullhalt 5,1 5,1 Stallgödsel nej nej Förfrukt höstvete ärt Sådatum 06 september 19 september Skott/m 2 på våren 620 810 Förväntad skörd 6500 kg/ha 7500 kg/ha 09 april 120 130
10a Börje (ff höstvete) DC 30, 15 maj 2017 (Foto: Henrik Forsberg) 10b Börje (ff ärt) DC 30, 15 maj 2017 (Foto: Henrik Forsberg)