ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER

Relevanta dokument
Jakt- och Fiskesamerna

Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012

Jakt- och Fiskesamerna

Vuovdega. Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/

Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen

SAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA!

Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.

Dags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste!

Kulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

Jokkmokksdeklarationen

minoritetspolitiska arbete

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Möte med miljöministern

Samhällskunskap/Identitet

Stoppa exploateringen av vårt land

att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker sig över staternas gränser,

Konsultation i frågor som rör det samiska folket

Konsultation i frågor som rör det samiska folket (Ds 2017:43)

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)

Stockholm den 15 december 2009 R-2009/1878. Till Jordbruksdepartementet. Jo2009/2535

YTTRANDE dnr Miljö- och energidepartementet STOCKHOLM

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N

Sámiid bellodat Partije Saemienkrirrie Sáme belludahka Sämij byölladahka

Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40)

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Exploateringen av Norrland ökar! Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel. Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar!

Ställningstagande inför den fortsatta processen för att bilda en framtida nationalpark i området Vålådalen Sylarna Helags

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.

REGERINGSRÄTTENS DOM

Verksamhetsberättelse 2013

En ny politik för det samiska folket

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

VI SAMER PARTIPROGRAM

Motion till riksdagen: 2014/15:849 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) Samers rättigheter

Svenska Sametingets kommentarer till Sveriges 22:a och 23:a periodiska rapport till Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

Box ÖVRE SOPPERO

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse

Rennäringslag (1971:437)

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Yttrande över SOUs betänkande 2017:60 Nästa steg? -Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK

För alla samers rätt till sin samiska identitet

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

RAPPORT REGERINGSUPPDRAGET EN SÄRSKILD SATSNING FÖR ATT STÄRKA SAMISKA KVINNORS STÄLLNING I SAMHÄLLET (IJ2008/490/DISK)

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Motion 2015:21 av Olle Burell och Johan Åkesson, ILO-konvention nr 169

Hemställan om ändring av 28 b jaktförordningen (1987:905)

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

GIIJTO! GIITU! Tack för mig

Sametinget. Ett parlament och en förvaltningsmyndighet. Samisk kultur Samiska språket Samiska näringar - rennäringen

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Yttrande Ku2017/01534/DISK Dnr Ks. Betänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik.

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Motion från Könkämä sameby angående renskötaridentitetskort

TRÅANTE DEKLARATIONEN Tråante 2017

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

NORDISK SAMEKONVENTION

Lennart Rohdin. Linköping, 8 december 2015

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Våld i nära relationer i ett nationellt perspektiv. 25 november Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor

Aktuella frågor inom minoritetspolitiken Erik Adell Hellström

Handikappolitiskt Program

Lennart Rohdin. Haninge, 20 februari 2018

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Näringsdepartementets dnr. N2016/05385/FJR Remissvar angående promemoria om 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27)

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland

Handlingsplan för samiskt språk och samisk kultur Uppdatering 2013

Ingenting om oss utan oss

SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017

A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö Anders Blom

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

88 Verksamhetsplan till Sametingets minoritetspolitiska uppdrag

Regler för distriktsanslag till barn- och ungdomsorganisationer i Östergötland

Nationella minoriteter i förskola och skola

Sametinget UNGDOMSPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724)

Relationer i ett samiskt samhälle

Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen

Mänskliga rättigheter i Sverige

Verksamhetsberättelse 2014

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Transkript:

ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER

Våra huvudmål inför kommande mandatperiod 2017 En av de viktigaste frågorna för Álbmut är att staten ska vidta åtgärder så att alla samer, inklusive samer utan medlemskap i sameby, har lika tillgång till land och vatten och i detta syfte införa nödvändiga lagändringar för att undvika onödiga skillnader mellan samer ur detta perspektiv. Därför arbetar vi för att Sverige ska erkänna folket samerna även i praktisk politik och anpassa lagstiftningen till den status de har inskrivet i Regeringsformen. Álbmut slår vakt om och vill förstärka Sametingets självbestämmande och integritet i betydelsen av artikel 1 i de båda MR konventionerna från 1966 samt Urfolksdeklarationen och slutdokumentet från FNs världskonferens för urfolk år 2014. Álbmut kommer att fortsatt arbeta för att Sametinget tilldelas uppgifter och ansvar för frågor inom alla områden som berör samer tex. Länsstyrelsernas uppgifter angående markfrågor, ansvar för repatriering av samiska kvarlevor, administrering av jakt och fiske. Samt arbeta vidare med att samer tar del av värdet av de naturresurser som utvinns i samiska område som tex. intrångsersättningar och vinstandelar ifrån gruvnäring, vind- och vattenkraft omfördelas via Sametinget så att de kommer folket samerna till del. Albmut vill med din hjälp åstadkomma förändringar och förverkliga drömmen om en utökad samisk gemenskap. Sametingspartiet Álbmut Vi är ett sametingsparti som har folkperspektivet som utgångspunkt, med inriktningen på att makten utgår ifrån det samiska folket. Framtid ska gå före Forntid För samers lika rätt och möjligheter

Samers lika rätt och möjligheter Lars-Paul Kroik Varför har inte alla samer tillgång till sin samiska rätt? Den samiska rätten (Renskötselrätten) är en civilrättslig bördsrätt. För att kunna ta del av den krävs medlemskap i sameby. Álbmut arbetar för att staten ska vidta åtgärder så att alla samer, inklusive samer utan medlemskap i sameby, har lika tillgång till land och vatten och att lagstiftningen ändras så att onödiga skillnader mellan samer tas bort. Vem bestämmer vilka som ska betraktas som Samer och kunna bli antagen på Sametingets röstlängd? Álbmut anser att ingen, har rätt att ifrågasätta en annan persons etnicitet. Álbmut stöder FN systemets kriterier för att definiera ett urfolk: Självidentifikation, igenkännande och erkännande. Álbmut arbetar för att endast den som omfattas av ett beslut har överklagansrätt i förhållande till beslutet. Hur ska vi ta emot och bemöta samer som på grund av svensk samepolitik gått miste om sin samiska identitet? Alla samers lika värde De samer som sent upptäckt och bejakar sin samiska identitet får inte avvisas utan ska istället uppmuntras i sin strävan att förverkliga sina möjligheter att bejaka sin samiska identitet och kunna vara den man är och vill vara och därmed bli harmoniska, effektiva och kreativa människor och med detta bidrar till samisk kultur och det samiska samhället. Jag vill att det samiska samhället ska vara till för alla samer oavsett bostadsort, födelseort, yrke, eller läggning. Samma sak ska gälla för HBTQ rörelsen. En del är urbana samer. Därför är frågan om alla samers lika värde viktigt. Marita Granström

Varför är det viktigt med ett levande samiskt språk? Ett levande språk Ett levande språk stärker samisk identitet och samhörighet. Vi prioriterar hemspråksundervisning och språkstudier för vuxna. Vi vill arbeta för att skapa en naturlig och jämbördig dialog mellan föräldrar och kommuner för de föräldrar som enligt Lag (2009:724) om Nationella minoriteter och minoritets språk vill sätta sina barn i samisk förskola. Samma sak ska gälla för dem som vill ha samisktalande personal i äldrevården. Karl-Einar Enarsson Rennäring och renmärken På vilket sätt är renskötseln så viktig för samisk kultur? Álbmut anser att renskötseln är ett av de viktigaste uttrycken för samisk kultur och har sin givna plats under folkstyret och dess frågor ska hanteras professionellt. Vi arbetar för att renskötseln ska utvecklas och bevaras och att Sametinget ska företräda rennäringen. Álbmut arbetar för att alla renmärken som avlysts ska åter registreras på sina ursprungliga ägare även om de inte kommer att driva renskötsel. Eva Bergström

Behövs samiskt självbestämmande och i så fall till vilken grad? Samer är ett erkänt folk och har därför rätt till självbestämmande, rätt till land, vatten och resurser. Sametinget är Folket samernas främsta företrädare. Álbmut kommer att fortsatt slå vakt om och förstärka Sametingets integritet och självbestämmande i enlighet med Urfolksdeklarationen och inom ramen för det svenska samhället. Sametinget ska vara det organ som uttrycker den samiska folkviljan som avsikten är. Detta eftersom Sametinget är ett utryck för demokrati och samiskt självbestämmande. Självbestämmande Lillian Mikaelsson Konsultationsordning Lars-Paul Kroik Varför är det så viktigt att ha en fungerande och effektiv konsultationsordning med Staten och övrig omgivning? Sametingets roll i det svenska självstyret kräver en effektiv konsultationsordning med Staten som innebär att den ska vara baserad på en jämbördig dialog samt bilaterala samtal och förhandlingar. Álbmut arbetar därför med att inbyggda systemfel ska tas bort som tex. att byta ut föråldrad lagstiftning och ersätta den med en enhetlig och samordnad lag som innebär att det blir naturligt och enklare för Sametinget att uttrycka en klar och entydig uppfattning i principiella och viktiga frågor.

Intrångsfrågor Är det nödvändigt att Sametinget har inflytande och kontroll över mark- och intrångs frågor? Markerna är basen för samisk kultur. Därför vill Álbmut att Sametinget ska tilldelas ansvaret för alla frågor som rör oss samer. Som sakägare ska Samtinget överta de uppgifter som Länsstyrelsen har idag då det gäller t ex mark- och intrångsfrågor. Ytterst handlar det om självbestämmande. Utan våra marker är vi som torra löv för vinden. Marita Granström Kulturbyggnader Karl-Einar Enarsson Varför måste samer som inte är medlemmar i sameby bränna ner sina byggnader inom åretruntmarkerna och som tillhört dem i generationer? Enligt rennäringslagstiftningen får endast byggnader och andra anläggningar som används i renskötseln sättas upp och användas. Álbmut arbetar för att bortskaffande eller nedbränning av samisk egendom i form av byggnader eller andra anläggningar inom åretruntmarkerna ska upphöra. Samisk egendom ska ha samma status vare sig man är medlem i sameby eller inte i enlighet med samernas folkrättsliga ställning och Grundlagens formuleringar.

Vi som ställer upp till Sametingsvalet 2017 Lars-Paul Kroik Partiledare, Borensberg Särskilt intresse: Samers lika rätt och möjligheter E-post adress: lars-paul@albmut.se Marita Granström Sektionsledare/IT-koordinator, Sundsvall Särskilt intresse: Vem ska betraktas som samer E-post adress: marita@albmut.se Karl Einar Enarsson Vägledare, Umeå Särskilt intresse: Ett levande samiskt språk E-post adress: karl.einar@albmut.se Eva Bergström Skräddare, Kiruna Särskilt intresse: Rennäringsfrågor och renmärken E-post adress: eva@albmut.se Lilian Mikaelsson Pensionär och renägare, Älvsbyn Särskilt intresse: Samiskt självbestämmande E-post adress: lilianalbmut.se Jon Sarri Gruvarbetare, Kiruna E-post adress: jon@albmut.se Hans Göran Holmberg Pensionär, Blåvikssjön Storuman E-post adress: hans@albmut.se Stina Sarri Dialyssjuksköterska, Kiruna E-post adress: stina@albmut.se Erika Lasko Undersköterska, Rosvik, Piteå. E-post adress: erika@albmut.se Jan-Olov Jansson Kyrkvärd, Säter E-postadress: jan.olov@albmut.se Alla samer har lika rätt till sin historia, sin kultur och till sitt land.

ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER Rösta på partiet Albmut - Almetjh - Almasj - Folket VI BEVAKAR DIN URFOLKSRÄTT! Ordförande: Lars-Paul Kroik; lars-paul@albmut.se Ledamot: Marita Granström, marita@albmut.se Ytterligare information: www.albmut.se Besök vår Facebook sida: Álbmut Du kan visa vad du vill genom att rösta i Sametingsvalet den 21 maj 2017!