EN DOKUMENTATION LOKALEKONOMI 2014 Uppland 2014 arrangerades fyra regionala Lokalekonomidagar över hela landet. Det här är en dokumentation från konferensen i Knivsta, Uppsala län.
FAKTA Lokalekonomidagarna är en mötesplats för nätverkande och kunskapsutbyten. De arrangerades första gången 2003 vid Växjö universitet. Initiativtagare är Hela Sverige ska leva i samarbete med Coompanion Sverige, Ekobanken och JAK Medlemsbank. 2014 arrangerades Lokalekonomidagarna för andra gången i rad, i samarbete med lokala aktörer på fyra olika platser: 4 mars i Uppland/ Knivsta, 18 mars i Småland/ Vimmerby, 25 april i Västra götaland/göteborg och 5 maj i Norr- och Västerbotten/Vilhelmina, Arvidsjaur. lokalekonomidagarna.se Alf Hornborg från Lunds universitet utmanade med sin idé om poängar.
Lokal ekonomi i ord och handling Succé för Lokalekonomidagarna i Knivsta 90 anmälda personer kom till Lokalekonomidagarna i Knivsta kommunhus i Uppsala län den 4 mars. Boo Östberg, ordförande i Bygg- och miljönämnden i Knivsta, hälsade välkomna och satte tonen genom att berätta om den hållbarhetsmatris för Knivsta som han varit med om att ta fram och som tar hänsyn till den ekonomiska, ekologiska och sociala utvecklingen i kommunen som en helhet. Det är viktigt att konstatera att det inte är pengar som utgör en begränsning utan resurser, inklusive vatten, jord och sol detta betyder att vi måste röra oss bort från en tillväxtbaserad syn på utveckling och gå över till en cirkulär ekonomi där helheten räknas in, sade han bland annat. Efter Boo Östbergs uppmuntrande inledning tog en mängd seminarier och en stor workshop vid. Boo Östberg från Knivsta kommun entusiasmerade deltagarna. Poäng ersätter peng i lokala samhällen Alf Hornborg, professor i humanekologi vid Lunds universitet, utmanade med att förklara att pengar faktiskt är roten till allt i stort sett i alla fall ont. När vi försöker arbeta fram en hållbar samhällsmodell måste vi se förbi den utbredda förhoppningen att teknisk utveckling kommer att leda oss till ett hållbart samhälle, helt enkelt för att tekniken inte är fristående från eller oberoende av globala prisrelationer, menade han. Som alternativ till ett pengasystem som uppmuntrar ett ohållbart liv erbjöd Alf Hornborg ett system byggt på poängar som till stor del ska ersätta pengar i lokala samhällen. Utan ränta och inklusive en slags motsvarighet till medborgarlön, ser han en chans att bygga ett mer hållbart, lokalt utvecklat och jämlikt samhälle.
Mikaela Backman från Handelshögskolan i Jönköping berättade om vikten av lokala bankkontor för nyföretagande. Lokala banksektorn viktig för nyföretagande Mikaela Backman från Handelshögskolan i Jönköping berättade om den forskning hon gjort, som visade hur viktig den lokala banksektorn är för nyföretagande. Hon visade att sedan 1993 har tillgången till lokala bankkontor på landsbygd och gles landsbygd minskats drastiskt, samtidigt som det finns en stor koncentration av bankkontor i Stockholm kanske inte så förvånande Crowdfunding starka tillsammans Claire Ingram, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm, berättade om crowdfunding. Hon förklarade att det är ett gruppfinansieringssystem som sker via internet. Nya småföretagare kan få både en välbehövlig investeringsskjuts och bra PR genom att sprida sina idéer och eftersom staden är ett finansiellt centrum i Sverige och hela Norden. Hon drog slutsatsen att den lokala banksektorn är viktig för nyföretagande, och att särskilt storleken på bankkontoren har betydelse ju större bankkontor, desto mer oberoende beslut om att till exempel bevilja lån kan de ta, och desto större chans att de är specialiserade. få allmänhetens stöd redan innan idén blivit verklighet. I Sverige växer crowdfunding-fenomenet och låg i oktober 2013 på 37 miljoner kronor. De allra flesta som ger pengar via crowdfunding gör det för att de tycker att projektet de satsar på verkar bra och vill stödja det (49 procent), och 25 procent för att de känner dem som startade projektet. Bara 13 procent deltar i crowd-
Många informella samtal hölls i pauserna. De föreläsningar som tog upp lokala inspirerande exempel fångade publikens uppmärksamhet. Claire Ingram från Handelshögskolan i Stockholm talade om crowdfunding. funding för att de vill få ut någonting själva av projektet. Några av de främsta fördelarna med crowdfunding är att en bas för användare/kunder etableras på ett väldigt tidigt stadium av företagets utveckling, och det kan fungera som en tidig marknadsundersökning, menade Claire Ingram. Ideella tidskuponger ideellt arbete I en ivrigt debatterande workshop under Stephen Hintons ledning fick deltagarna lära sig hur en marknadsplats med ITK kan fungera. ITK Ideella Tidskuponger är en volontär valuta som bygger på ideell tid som läggs på arbete i exempelvis ideella organisationer och som kan bytas mellan människor. Valutan används inte mellan familj och nära vänner. Generellt motsvarar 20 ITK 20 minuters arbete. Första uppgiften under workshopen var att skapa en profil innehållande namn, vad man är bra på, vad man vill engagera sig i ideellt och som är bra för miljön. Sedan fick deltagarna produktifiera det de är bra på, alltså den tjänst de ska utföra och omvandla sin tid till ITK. Efter det delades ITK-sedlar ut som fylldes i av var och en. Den svåraste biten var att hitta en manlig och en kvinnlig garant som intygade att man var bra på det som utlovades. Vid det här laget uppstod ivrig diskussion, och det var nästan svårt för Stephen Hinton att få tillbaka ordet och fortsätta. Under alla övningar som involverade ITK:n var humöret gott och energinivån hög.
Lunchen bestod av en uppskattad lokalproducerad buffé. Ett av inslagen under dagen var bikupor där deltagarna kastade fram några snabba tankar om dagen. Dalern egen lokal valuta Sedan följde Björn Roxendal som berättade om den lokala valutan Dalern. Finanskrisen och misstron mot bankerna har fått bybor i Stjärnsund, Garpenberg, Kloster och Dormsjö att införa en egen lokalvaluta. Sedan i höstas köper och säljer man tjänster, mat, prylar, kurser eller behandlingar av och till varandra och betalar med den lokala valutan daler och meningen är att stimulera lokal ekonomi och lokal gemenskap, sade Björn Roxendal. Kommentarer och frågor som han ofta får när han berättar om dalern inkluderar: Så kan man väl inte göra?, Är det lagligt? och Är det inte bara hittepå? Men visst är pengar bara påhittat, lokal valuta som kronor, brukar han svara. En lokal valuta, sade han, ger däremot en känsla av gemensam makt och att vi har kontroll över bygden eftersom statens kontroll samtidigt minskar. Att diskutera ekonomi på ett konstruktivt sätt Sören Bergström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet, diskuterade förutsättningarna för en lokal ekonomi, och Oscar Kjellberg från Lokalekonomerna pratade om olika strategier för omställning under svåra tider som deflation och depression. För att kunna visa på fördelarna med lokal ekonomi behövs ett språk som inte bara är uttryckt i pengar. I allmänhet, menar Sören Bergström, måste man prata om ekonomi på andra sätt innan man pratar om den i pengar: Sätt inte pengarna i vägen för förståndet, som han uttryckte det. Oscar Kjellberg och Sören Bergström har kommit fram till att det behövs uttryck och begrepp som både naturvetare, ekonomer och politiker kan använda för att förstå varandra och kunna diskutera ekonomifrågor på ett konstruktivt sätt. De håller därför på att skriva en bok som ska vara en hjälp i detta.
LEK-dagens fyra volontärer. Från vänster: Sofia Ohlsson, från Resilienta.se, Malin Ohlsson, student SLU, Lovisa Neikter, student SLU och Eva Engström, student SLU. Det surrades i kuporna Årets första LEK-dag bjöd på många uppskattade inslag. Thomas Norrby, statskonsulent i landsbygdsutveckling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, berättade om projektet Ställ om Storvreta, och Lisa Fröbel från Åre Lokalkapital om det crowdfundade företaget Fjällbete AB. Boo Östberg visade framgångsrika exempel från Långhundra som har en helhetssyn på lokal utveckling. De tre konkreta exemplen blev väldigt populära eftersom de visade på olika och innovativa sätt att tänka kring ekonomi, hållbarhet och social utveckling. Några bikupor planerades också in under dagen, där deltagarna fick några minuter på sig att vända sig till närmaste granne och komma på några frågor som de ville ställa till föreläsarna. Boo Östberg fick frågan om han ville att Knivsta skulle bli vänförening med Fisksätra i Nacka kommun, och självklart ville han det. Är det en bra idé med en basinkomst för alla medborgare? var en annan fråga som kom upp. Och en viktig fråga var: Hur mycket kan man förväntas göra på ideell basis? I Knivsta förväntas tjänstemän utveckla centralorten, men utanför förväntas vi jobba gratis har ni tankar kring detta? Boo Östberg svarade att engagemang måste vara roligt och att även om utvecklingen kommer att gå framåt så krävs i det här läget en ordentlig insats av alla människor. Thomas Norrby menade att det just nu pågår en omförhandling av samhällskontraktet där frågan Vem har ansvar för vad? ställs på sin spets. Vi kan inte förvänta oss att skattepengarna ska räcka till det som staten och kommunen vill göra för oss men inte kan vi måste ta ett större ansvar i lokalsamhällena, kommenterade han. I slutet nämnde deltagarna vad de tog med sig från dagen: Någon svarade poängarna och påfylld energi, en annan ett nytt företagarnamn, och någon tanken att i skuggan av krig och svält så är det faktiskt väldigt, väldigt bra på landsbygden i alla fall. Det krävs ett helhetsgrepp och en helhetssyn för att förändra samhället och samma språk måste talas av kommunpolitikerna och invånarna, menade en annan. Ekonomi är så komplext, men det är bättre att tala om annat än just pengar först, tyckte någon. LEK-dagen i Knivsta upplevdes som inspirerande och tankeväckande. Ett önskemål var att lyfta frågorna ur andra vinklar, till exempel hur lokal ekonomi påverkar genusförhållanden, ett annat att skriva ut på schemat att vissa föreläsningar är på en lite högre nivå så att det går att välja seminarium utifrån förkunskaper. Uppskattade som alla föreläsare var, så påpekade en deltagare från Knivsta kommun att det bästa ändå nästan var de många pauserna och chanserna till mingel, eftersom det är där det händer, när deltagare pratar med fritt och hittar varandra. Till exempel utgjordes lunchen självklart lokalproducerad av en uppskattad plockbuffé som underlättade för social kontakt. Och kontakt fick folk till exempel samtalade några arbetssökande med bland andra Coompanion om framtida arbeten och engagemang i den lokala utvecklingen.
Projektledare Cicci Andersson (t v) och moderator Josefin Heed var mycket nöjda med årets första LEK-dag. Hur tyckte du att det gick på årets första LEK-dag? 2014 års första Lokalekonomidag i Knivsta känns verkligen hoppingivande. Vi har med en bra blandning föredragare och lokala exempel satt fingret på hur lokalekonomi och omställning är sammanvävda och att varken marknadskrafter eller teknik kommer att göra jobbet. Meningen är ju att Lokalekonomidagen ska vara en del av lösningen genom att problematisera, tillgängliggöra idéer, kunskap och kontakter och det tyckte jag vi uppfyllde mycket väl. - Cicci Andersson, projektledare Lokalekonomidagarna - läs mer på www.lokalekonomidagarna.se Omställning Sverige transitionsweden.se