Miljöos MOS. Den ekologiska lokala valutan Engåva till miljön - en gåva till dig själv

Transkript

1 Miljöos MOS Den ekologiska lokala valutan Engåva till miljön - en gåva till dig själv Anledningen till projektet är att det saknas en koppling mellan att göra goda saker för miljön och pengar. En kritik mot dagens penning system är att det driver användning av jordens resurser och tjänster samt användning av fossilt bränsle på ett icke effektivt sätt. Vad som behövs är ett system som uppmuntrar folk att agerar miljöriktigt, hållbart och resurseffektivt. Om man fick betalt för att bete sig miljöriktigt skulle många fler göra det. Man kan hålla en bred tolkning av vad det är att bete sig miljöriktigt: Att använder det mest miljöriktigt alternativ Att utveckla naturturismen Att utbilda i miljö och natur Att arbetar med levande landsbygd Att producera hållbart Att återanvända och återvinna Fler lösningar till komplementär valutor har dykt upp på senare år. En av dem heter Minutos, som är en informell valuta som bygger på att folk litar på varandra och hjälper varandra.

2 När vi började utveckla detta projekt idé frågade vi oss: vore det möjligt att skapa en lokal, informell, miljövaluta där folk betalar varandra inom utbyten som är mer hållbara? Vi tror att det är fullt möjligt och spännande att prova idén på en liten skala. Detta utvecklingsprojekt går ut på att 1. Anpassa Minutos till att bli en lokal miljövaluta 2. Anpassa Minutos till att endast rör sig om volontär och frivilliga insatser i första skedet 3. Test lansera denna valuta i en kommun för att se om det är gångbart och om det visar potential till att förbättra miljön och landsbygden i Upplandsbygd Eftersom Minutos kräver inget central hantering, allt görs med printrar, stämpel och kopieringsmaskiner kan testet utföras informellt utan större investeringar

3 Dem som deltar i projektet omfattar Projekt teamet, som fungerar som projekt nav, och koordinerar de olika aktiviteterna med frivilliga boende i kommunen samt ett centralt beläget café eller möteslokal där projektet träffas varje vecka. Omställningsgruppen deltar genom att bjuda in medlemmarna till att vara användare av valutan. Studieförbunden deltar genom att erbjuda miljöutbildning och deltagarna får valutan som tack för deltagandet. Kommunen erbjuds att delta genom att samarbeta med grupper som utför något bra för miljön och provar att ge valutan som tack. Verksamheter och Aktiviteter Vi kommer att utveckla valutan, med tillhörande kuponger, informationsblad, register, mm från det ursprungliga och anpassar det till vår kommun och syfte. Sedan kommer vi att lansera det och hålla regelbundna möte för att följa utvecklingen och driver på användningsområden. Emellan möten kommer vi att utveckla användningsområden 1) Att lämna in andrahandsprylar och får betalt i valutan. (Kumulera i en prylbytardag) 2) (I samband med kommunen) utvecklar aktiviteter där kommunen betalar i minutos för, till exempel invånare som samla kompost och tar det till en central kompost

4 3) Att bilda en lokal kompetens bank av tjänster folk är villiga att erbjuda, speciellt miljö tjänster 4) Vi samarbetar med studieförbund och håller en studiecirkel i minutos där deltagarna får betalt i minutos för att delta. 5) Att vi byter mat som vi odlat eller lagat själva på en mat- bytar träff där allt räknas i minutos 6) Att vi bygger upp en bank av frivilliga som är redo att göra en insats för miljön på fritiden och gör åtagande i ett visst antal timmar per år (max 400). Genomförandet Första steget är översättning av det befintliga lanseringsmaterialet från främst Tyska. Nästa steg är förberedelserna med organisering och bokning av informationssträffar Samtidigt arbetar arbetsgrupper med dem 6 användningsområden ovan Provperioden pågår tills sista utvärderingsträffen där vi samlar intrycken och bestämma nästa steg. KÖN: Projektet syftar till att säkerställa att det finns minst 40/60 balans mellan könen, därmed är vårt mål att minst 40% av ett kön representeras i projektet, oavsett om det är man eller kvinna. KOMMUNIKATION PLAN Kommunikation inom projektorganisationen:

5 En daglig projektdagbok kommer att föras och uppdateras med information om aktiviteter både frivilliga och kostnadsbaserade verksamhet enligt projektplanen, och för varje milstolpe och fas av projektet. Projektets dagbok kommer att finnas tillgänglig vid alla tidpunkter och omfattar inlämning av alla veckovisa lägesrapporter och slutrapporten. Projekt statusrapporter kommer att definiera frågorna enligt, men inte begränsat till, RAID modell. [Risks (risker), actions (åtgärder) issues (frågor) och dependencies (beroende)] En sammanställning kommer att ge en lägesrapport baserad på veckobasis i form av en ABCD rapport. (Activities (aktiviteter), Benefits (nytta) Concerns (bekymmer) och Done (vad har gjorts) Kommunikation mellan projektledaren och olika aktörer inom projektorganisationen kommer att vara följande: Planerade avstämningsmöten kommer att äga rum i person eller per telefon. Både områdesansvariga och projektledare kan kalla sådana möten. Genom personlig kontakt, e-post och / eller telefon med följdfrågor. Rapporter om projektets framsteg kommer att skickas via e-post var 14 dagar som en ABCD rapport. Projektledaren skickar per e-post ett "nyhetsbrev" som sammanfattar den gångna veckan och framgångar enligt kriterierna. Kärnkommittén: Alla medlemmar i gruppen kan initiera ett möte och projektledaren ansvarar för att bjuda in och förbereda för dessa extra möten. Rapporter om projektets framsteg kommer att göras enligt Leader Uplands uppsatta krav och kriterier. Formen av dessa rapporter styrs av "EU grundande rapporteringssystem." Protokoll kommer att föras vid alla möten och skickas via e-post till medlemmarna i gruppen. Projektet baseras mycket på nätverk med lokala organisationer och företag, varför avstämnings möten kommer att vara vanliga. Rapporter om projektets framsteg kommer att skickas via e-post 1-2 gånger / månad. Project Team: De enskilda medlemmarna i projektgruppen bidrar med kompetens och kunskap utifrån olika aspekter relevanta för att projektet skall levererar framgångsrikt.. Dessa inkluderar en djup förståelse för kraven kring införandet av lokala valutor, samt begrepp och mekanismer viktiga för att leverera och implementera en lokal valuta plattform, de utmaningar som ställs genom lokala geografiskt, kulturella, politiska och ekonomiska faktorer. Utbildningen / medvetenhet, motivation och acceptans av lokal valuta lösningar genom att bearbeta lokala företag, boende med stöd av de lokala myndigheter. Phillip Wayer: Idén till detta projekt initierades av Philip Wayer. Genom sitt arbete inom ISSS, som är inriktad på resiliens på lägsta lokala nivå, har Philip träffat representanter för lokala valutor och deltagit och stött Omställning Sverige vid Transition konferensen i London 2012 och tydligt förstår de potentiella fördelarna med att genomföra en lokal valuta plattform. Stephen Hinton Stephen är en av grundarna av Omställnings rörelsen i Sverige och känner väl till komplementära valutor och deras införande. Stephen är även utbildare på Omställningens kurs i utveckling av

6 lokal engagemang i hållbar utveckling. Stephens erfarenhet av att stödja lokal samhällsutveckling, och hans erfarenhet som en av grundarna till ekobyn Änggärdet kommer projektet väl till pass. B Projektets mål och målgrupper Målgrupp Invånare i kommunen som vill gör nytta för miljön och gör det under avslappnade sociala former Kommunen som vill engagera invånare i deras miljöarbete Lokala affärsidkare såsom café som vill inhysa aktivitet och därmed få ökade omsättning Vilka Nytta? Lokala invånare får Ökade kunskap om pengar, hållbarhet och varandra Ökande gemenskapen kring ett gemensamt projekt En gemensam valuta om dem vill fortsätta efter provtiden Kommunen får Nya gränssnitt mot invånare som är miljöengagerade Omställningsrörelsen får Erfarenhet att sprid miljövalutor till andra kommuner C: MÅL D: Framtid Visionen är att invånare i området fortsätter att skapa och använda valutan. Dem uppleva allt störa trygghet med varandra och hitta på nya saker att göra, nya utbildningar och nya tjänster. Eftersom det inte har samma tröskel som att starta företag prova invånare olika färdigheter, såsom bakning, pilflätning, biodling, utveckling av trädgårdssysslor, renovering av möbler, kläder osv, Dem har större anledning att hjälpa varandra för att dem vet att dem tillhör en stor grupp som ställer upp för varandra när dem alltid har sina sedlar med sig. E Övriga upplysningar Videon: Kontaktar Stephen Hinton stephen.j.hinton@gmail.com

7