Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 5.9.2016 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från Maltas parlamentet om förslaget till direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion (COM(2016)0026 C8-0031/2016 2016/0011(CNS)) Enligt artikel 6 i protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna får de nationella parlamenten, inom åtta veckor från den dag då ett utkast till lagstiftningsakt översänds, till Europaparlamentets talman och rådets och kommissionens ordförande lämna ett motiverat yttrande med skälen till att de anser att det aktuella utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Maltas parlamentet har sänt bifogade motiverade yttrande över förslaget till ovannämnda direktiv. Enligt Europaparlamentets arbetsordning har utskottet för rättsliga frågor ansvar för att subsidiaritetsprincipen respekteras. NP\1103498.docx PE587.797v01-00 Förenade i mångfalden
BILAGA REPRESENTANTHUSET, MALTAS PARLAMENT MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN REPRESENTANTHUSET, MALTAS PARLAMENT: FÖRSLAG TILL RÅDETS DIREKTIV OM FASTSTÄLLANDE AV REGLER MOT SKATTEFLYKTSMETODER SOM DIREKT PÅVERKAR DEN INRE MARKNADENS FUNKTION Maltas parlamentet konstaterar att huvudsyftet med förslaget är att fastställa regler mot skatteflyktsmetoder, men anser att Europeiska kommissionen går utöver (överskrider sina befogenheter i förhållande till) det som är tillåtet enligt Europeiska unionens fördrag. Samtidigt som Maltas parlamentet ställer sig positivt till åtgärder för att bekämpa skatteflykt menar det att lösningen inte bör bygga på upprättandet av en uppsättning gemensamma regler som gäller på samma sätt för alla utan att medge någon flexibilitet. Flexibilitet är ett inslag i en rad åtgärder som OECD rekommenderar, men saknas i detta förslag. Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna är relevanta i fall då unionen och medlemsstaterna har delad behörighet på ett område, då det gäller fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Om så inte är fallet uppstår inte denna fråga. Unionen har självfallet inte ensam behörighet i skattefrågor. Således är den enda andra möjligheten (såsom kommissionen konstaterar) att unionen och medlemsstaterna har delad behörighet i skattefrågor, i enlighet med fördraget med hänsyn till den inre marknadens funktionssätt i allmänhet. Frågan är huruvida unionen är behörig att anta åtgärder för skatteharmonisering av sådan karaktär som den specifika åtgärd som föreslås. Motiveringen till förslaget innehåller avsnitt om subsidiaritet och proportionalitet. Dessa avsnitt är snarast förklarande till sin karaktär och motiverar inte med några kvalitativa eller kvantitativa indikatorer påståendet att dessa mål inte kan uppnås i tillräcklig utsträckning genom åtgärder som vidtas av medlemsstaterna var för sig. Med beaktande av det sammanhang i vilket detta förslag läggs fram (det vill säga direktbeskattning) skulle man ha förväntat sig ett mer stringent förhållningssätt. Europeiska unionens fördrag (fördragen) innehåller inte några direkta bestämmelser om harmonisering av lagstiftning om direktbeskattning. De innehåller enbart en allmän bestämmelse om tillnärmningen av lagar (artikel 115), och då uteslutande i fall då detta är tydligt motiverat med anledning av den inre marknaden (... som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. ). Att enbart upprepa detta i förslaget (inbegripet i titeln) innebär inte att man undantas från kravet på att med hjälp av giltiga skäl visa huruvida subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har följts, i enlighet med artikel 5 i protokoll nr 2 om tillämpningen av dessa principer. Man måste ha i åtanke att en enkel bedömning av skillnader mellan nationella lagstiftningar inte räcker till för att rättfärdiga ett åberopande av fördragets bestämmelser om tillnärmning av lagar. I motiveringens avsnitt om subsidiaritet anges det att om en medlemsstat på egen hand inlemmar OECD:s rekommendationer (eller delar av dem) i sin nationella skattelagstiftning skulle det kunna försämra den nuvarande fragmenteringen på den inre marknaden och befästa nuvarande ineffektiviteter och snedvridningar som uppstår på grund av interaktionen mellan PE587.797v01-00 2/5 NP\1103498.docx
olika åtgärder. Förslaget och dess bilagor förefaller inte förklara på vilket sätt dessa skillnader mellan de nationella reglerna skulle hämma de grundläggande rättigheterna och således ha en direkt påverkan på den inre marknadens funktion eller medföra avsevärda snedvridningar av konkurrensen. 1 Det kan vara möjligt att använda sig av denna bestämmelse (artikel 115) för att förhindra framtida handelshinder i händelse att medlemsstater vidtar olika åtgärder 2, men hindren måste vara sannolika och de föreslagna åtgärderna måste vara utformade för att undanröja sådana hinder 3. Det kan också konstateras att snedvridningarna av konkurrensen måste vara avsevärda för att det ska vara motiverat att anta åtgärder på unionsnivå. Det är inte möjligt att göra en utvärdering på denna basis med hjälp av den motivering som kommissionen lagt fram. Kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen när det gäller artiklarna 8 och 9 om utländska kontrollerade bolag. Subsidiaritetsprincipen innebär att EU får vidta åtgärder enbart om målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna. OECD har i samband med sina BEPS-verksamheter konstaterat att det behövs flexibilitet på många områden, så att de olika länderna kan genomföra rekommendationerna på ett sätt som är förenligt med de politiska målen för deras allmänna skattesystem. OECD har i synnerhet gjort följande anmärkningar i sin rapport om BEPS-åtgärd 3: Eftersom varje land prioriterar politiska mål på olika sätt ger rekommendationerna utrymme för flexibilitet i fråga om tillämpningen av reglerna om utländska kontrollerade bolag för att bekämpa BEPS på ett sätt som är förenligt med det berörda landets politiska mål för det övergripande skattesystemet samt med landets internationella rättsliga skyldigheter. Detta visar tydligt att det inte behövs någon gemensam uppsättning regler om utländska kontrollerade bolag för Europeiska unionen, såsom föreslås i artiklarna 8 och 9. Kommissionens förslag strider också mot proportionalitetsprincipen i fallet med artikel 4 (bestämmelse om räntebegränsning). Kommissionen anser att de föreslagna åtgärderna inte går utöver den minsta skyddsnivån för den inre marknaden samt att förslaget inte heller går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål och därför är förenligt med proportionalitetsprincipen. I detta hänseende motsätter sig utskottet kommissionens påstående att direktivet är förenligt med proportionalitetsprincipen. Detta beror på att bestämmelsen om ränteavdrag också påverkar rent nationella situationer. Rent nationella situationer är inte kopplade till den inre marknaden, varför detta förslag går utöver vad som är nödvändigt för att skydda denna marknad. Det bör noteras att det inte genomförts någon konsekvensbedömning av detta förslag. I artikel 2 i protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i enlighet med artikel 5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs det att kommissionen ska hålla omfattande samråd innan den föreslår en lagstiftningsakt. Vid dessa samråd ska den lokala och regionala dimensionen de planerade åtgärderna i förekommande 1 Målen C-376/98, Tyskland mot parlamentet och rådet, punkt 106; C-300/89, titandioxid, EU:C:1991:244, punkt 23. 2 Målen C154/04 och C-155/04, Alliance for Natural Health, EU:C:2005:449, punkterna 29 32; C-210/03, Swedish Match, EU:C:1995:237, punkt 35; C-376/98, Tyskland mot parlamentet och rådet, punkt 86; C-377/98, Nederländerna mot parlamentet och rådet, EU:C:2001:523, punkt 15; C-491/01, British American Tobacco, punkt 61. 3 Mål C-58/08 Vodafone m.fl., EU:C:2010:321, punkt 33 och nämnda rättspraxis. NP\1103498.docx 3/5 PE587.797v01-00
fall beaktas. I mycket brådskande fall ska kommissionen inte hålla samråd. Kommissionen ska motivera sitt beslut i förslaget. Kommissionen har angett följande skäl till det uteblivna samrådet: 1. Det finns en stark koppling till OECD:s BEPS-åtgärder. 2. Det offentliggjorda arbetsdokument från kommissionens avdelningar innehåller omfattande underlag och analyser. 3. De berörda parterna har medverkat aktivt i samråd om de tekniska aspekterna av de föreslagna reglerna på ett tidigare stadium. 4. I synnerhet finns det en brådskande verklig efterfrågan på samordnade åtgärder inom EU på detta område med internationell politisk prioritering. Det står helt klart att kommissionen genom sitt beslut (att inte göra någon konsekvensbedömning) underlåtit att hålla ett samråd som skulle beakta de lokala aspekterna i Malta, något som krävs enligt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Följande bör noteras: 1. Malta är inte medlem av OECD och en studie som genomförts av OECD beaktar inte de maltesiska omständigheterna. Vidare rekommenderar OECD i sina rapporter inte att alla rekommenderade åtgärder ska gälla för alla som en minimistandard, vilket kommissionen föreslår i detta direktiv. Argumentet att det räcker med de samråd som hållits inom ramen för OECD är således inte giltigt. OECD har avsiktligen möjliggjort flexibilitet i fråga om tillämpningen av rekommendationerna. Det bör också noteras att åtgärd 3 (utländska kontrollerade bolag) och åtgärd 4 (bestämmelse om räntebegränsning) inte är minimistandarder enligt OECD, eftersom det konstaterats att de olika sammanhangen i olika jurisdiktioner är av betydelse. 2. Det ovannämnda arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar innehåller inte någon bedömning av detta förslags konsekvenser för Malta. 3. De samråd om förslagets tekniska aspekter som hölls på ett tidigare stadium avsåg det föreslagna systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, ett förslag som helt klart skulle ha negativa konsekvenser för Malta. Dessutom kan diskussioner om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen inte betraktas som ett berättigat skäl att låta bli att genomföra en konsekvensbedömning eftersom målen och räckvidden för direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inte alls stämmer överens med målen och räckvidden för det aktuella direktivet. Kraven i fråga om ett gemensamt skattesystem i hela EU (vilket är vad den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen avser) skiljer sig från kraven avseende ett separat direktiv om skatteflykt. 4. Kommissionen har inte angett något tillfredsställande skäl till att det faktiskt skulle röra sig om ett mycket brådskande fall som föranlett kommissionens beslut att inte genomföra någon konsekvensbedömning. Den nämner enbart rådets slutsatser av den 18 december 2014 och det faktum att vissa EU-medlemsstater, som också är OECDmedlemmar, har åtagit sig att införliva resultaten av OECD:s BEPS-projekt i sina PE587.797v01-00 4/5 NP\1103498.docx
nationella lagstiftningar samt att göra det snarast. Dessa faktorer i sig är inte tillräckligt tunga för att förhindra en konsekvensbedömning av detta förslag. Med beaktande av förslagets inverkan på staternas suveränitet, med beaktande av dess allvarliga förutsedda konsekvenser i sin nuvarande lydelse särskilt för de ekonomier som är beroende av tjänster som planerats för en period på flera årtionden och med beaktande av att det inte har några fördelar, vare sig för flera medlemsstater eller unionen, i jämförelse med dess skador, eller att dessa fördelar snarast är spekulativa eller tvivelaktiga, har Maltas parlament fattat följande beslut: Maltas parlamentet motsätter sig förslaget och avger detta motiverade yttrande i enlighet med det förfarande som stadgas i artikel 6 i protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, som fogats till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Anġlu Farrugia Talman NP\1103498.docx 5/5 PE587.797v01-00