Bögar med hiv slåss på två fronter. En mot viruset. En mot omgivningens attityder.

Bögar med hiv slåss på två fronter. En mot viruset. En mot omgivningens attityder. INTEGRERING AV HIVPOSITIVA I RFSLs ARBETE

Integrering av hivpositiva i det hivpreventiva arbetet RFSL riktar sitt hivförebyggande arbete till män som har sex med män (MSM), dvs homo- och bisexuella män och andra män som har sex med män. VI OCH DOM Från hivepidemins början och en bit in på nittiotalet upplevde RFSL en vi och dom mentalitet i gaysamhället. Vi var de osmittade och dom de smittade. Den kunde ta sig uttryck i att hivnegativa bögar inte trodde att hivpositiva vistades på samma träffställen som andra bögar. Antingen fanns hivsmittade personer på kamratföreningar som Posithiva Gruppen eller så var man så sjuk att man var inlagd på sjukhus. Att hivpositiva män knöt sexuella kontakter på samma träffställen som hivnegativa män kunde många inte ens tänka sig. Om hivpositiva bögar ändå hade sex så var det med andra hivpositiva trodde man. Och skulle det ändå vara så att man träffade en hivpositiv partner förväntades det att han skulle berätta om sin hiv och samtidigt ta hela ansvaret för att praktisera säkrare sex. HIVPREVENTION RIKTAD TILL HIVNEGATIVA Hivpositiva homosexuella män har inte alltid känt att RFSLs hivpreventiva arbete riktats också till dem. Budskapen har tolkats som att man ska skydda sig mot smitta underförstått att man ska akta sig för/undvika hivpositiva män. En annan tolkning har varit att man värnar mer om den hivnegatives hälsa än om den hivpositives. SYNLIGGÖRA HIVPOSITIVA 1995 tog RFSLs hivkansli initiativ till att bättre integrera hivpositivas behov och erfarenheter i verksamheten. Man betonade vikten av att hivpositiva homo- och bisexuella män skulle synliggöras i gaysamhället och att hivpositiva på ett tydligare sätt skulle engageras i det hivpreventiva arbetet. En öppet hivpositiv medarbetare anställdes den 1 mars 1995 och en referensgrupp av hivpositiva bildades som ett bollplank.

Från kris till vardag ur ett hivpositivt perspektiv Uttrycket från kris till vardag kan användas för att beskriva hur situationen förändrats för hivpositiva sedan kombinationsbehandling HAART (Highly Active Anti Retroviral Treatments) togs i bruk i Sverige 1996. KRIS Före kombinationsbehandlingarna levde man med vetskapen att inga effektiva behandlingar fanns och att insjuknande och död i aids statistiskt sett skulle inträffa 10-12 år efter smittotillfället. Till detta kom rädslan för utanförskap och stigmatisering om det kom fram att man var hivpositiv. Hivnegativa personer å sin sida levde med rädslan för att smittas eller att ens hivpositive partner skulle få aids och dö. VARDAG Introduktionen av kombinationsbehandlingen 1996 ledde till att andra och delvis nya behov växte fram. Och det är denna nya vardag som projektet integrering av hivpositiva har inriktat sig på, nämligen att utforma det fortsatta hivpreventiva arbetet efter de radikalt förändrade förutsättningarna. När man började med medicinering innan kombinationsbehandlingarna fanns, betydde det att infektionen hade accelererat och att insjuknande och död var nära förestående. Behandlingen sattes in först när man fått symtom på sin sjukdom. Med kombinationsbehandlingen var det tvärtom börja behandling tidigt och gärna innan man fått några som helst symtom. Med eller mot sin vilja konfronterades man med sjukdomen långt innan man fått symtom och blev påmind om den i större grad än tidigare. Man var sjuk fast man kände sig frisk. Tack vare kombinationsbehandlingarna mådde hivpositiva generellt både fysiskt och psykiskt bättre. Infektionens förlopp bromsades och insjuknande och död i aids minskade drastiskt. Läkarna visade sina patienter siffror och diagram där immunsystemet återhämtade sig och virusmängden i blodet sjönk. Många personer med hiv talade om att man fått en ny chans eller ett nytt liv. Men det innebar inte att andra problem man brottades med

automatiskt försvann. Från att ha varit inriktad på att dö skulle man ställa in sig på att leva igen. En mental kullerbytta. Andra svårigheter i samband med HAART är medicinföljsamheten och att finna motivation att ta sina mediciner vid rätt tidpunkt och ha rätt kosthållning. Missade doser kan leda inebära att virusnivåerna ökar. Det i sin tur kan leda till resistensutveckling och därmed minskade möjligheter till en effektiv behandling. STRESSFAKTORER SOM PÅVERKAR Förutom att man lever med en livshotande sjukdom kan också hivbehandlingen leda till underliggande stress som påverkar vardagen och livsvillkoren på olika sätt. Det kan vara krav som man ställer på sig själv eller som man upplever från omgivningen t ex: Omställningen från att ha betraktats som potentiellt död i aids till att ses som en person med nästan vilken kronisk sjukdom som helst. Nu är boten här nu kan ni leva ett normalt liv! Kravet när man startar sin behandling att hålla fast vid den, inte avbryta den och inte missa några doser. Oro över behandlingens effekter; kortsiktiga och långsiktiga biverk ningar. Hur länge kommer behandlingen att vara verksam? Oro att tvingas återgå till arbetslivet om man är långtidssjukskriven, har sjukbidrag eller sjukpension. Nu när du blivit så frisk ska du väl börja arbeta. Känslan av att ligga samhället till last. Det kan gälla medicinkostnaden eller det faktum att man trots behandlingen inte är så frisk, varken psykiskt eller fysiskt, att man kan återgå till arbetslivet. Ytterligare börda när läkaren mer än tidigare betonar vikten av säkrare sex mellan två hivpositiva personer. Risk föreligger för överföring av medicinresistenta virus och andra aggressiva virusstammar. Förstärkt oro över att den hivnegative partnern kan bli smittad inte bara av hiv utan också risken att viruset är resistent. Det kan försämra möjligheten till en effektiv behandling. Praktiserande av säkrare sex som följd av minskade virusmängder i blodet. Mindre smittsam? Förutom nya frågeställningar som kombinationsbehandlingarna lett till finns också tidigare komplikationer kvar. Det tydligaste exemplet är smittskyddslagstiftningen med förhållningsregler och konsekvenserna av dessa om man inte följer dem.

STÄRKA, INFORMERA, INKLUDERA När man får sitt hivpositiva besked har man behov av olika typer av information. En systematiserad förmedling gör att man slipper leta reda på information på egen hand. RFSLs erfarenhet är att det känns bättre att få möjlighet till information tillsammans med andra hivpositiva. Och att någon hivpositiv är med och leder verksamheten. Betydelsen av samtal mellan hivnegativa och hivpositiva är viktig för utvecklingen av det hivpreventiva arbetet. Frågor om hiv, säkrare sex, liv, död, kärlek och konsekvenser av kombinationsbehandling. Projektet kom att arbeta med att stärka det sexuella välbefinnandet hos hivpositiva MSM. informera och utbilda hivnegativa MSM om hivpositiva MSMs levnadsvillkor. inkludera hivpositiva på ett självklart sätt i det fortlöpande hivpreventiva arbetet på utbildningar, konferenser, i informationsmaterial med mera. En positiv bieffekt av projektet blev också att den breda allmänheten fick kunskap om hivpositivas levnadsvillkor genom intervjuer i dagspress och TV-program som gjordes med projektledaren under perioden 1995 2002. SÄRSKILDA INSATSER INOM RAMEN FÖR PROJEKTET På följande sidor ges olika exempel på metoder och tillvägagångssätt som RFSL använder sig av för att nå målgruppen; workhops, seminarier, annonsering, informationsmaterial med mera.

KURSER OCH SEMINARIER Kärlek, sex & hiv Workshopen Kärlek, sex och hiv är ett samarbetsprojekt mellan RFSLs hivkansli, RFSL-Rådgivningarna i Skåne och Stockholm samt Posithiva Gruppen. Behov Utgångspunkten för projektet är hivpositiva homo- och bisexuella mäns särskilda behov. I flera rapporter betonas svårigheter med ensamhet, isolering, problem med relationer och sexualitet bland hivpositiva. Brist på öppna och ärliga relationer till omgivningen inklusive behandlande läkare är ytterligare komplikationer. Detta finns bland annat beskrivet i RFHPs rapport Psykosocialt stöd till hivpositiva av Lena Almvik-Gustavssen, 1997 och Psykhälsans rapport Var tog den lustfyllda sexualiteten vägen av Mikael Westrell, 1997. Deltagare Seminariet baserades på processinriktade övningar och samtal. För att alla i gruppen skulle få möjlighet att komma till tals begränsades deltagarantalet till högst 14 deltagare. Mål Att ge en möjlighet för hivpositiva homo- eller bisexuella män att starta och stimulera en process hos gruppen och de enskilda att fokusera på möjligheter och egna behov Tid Helpension på mindre kursgård ett veckoslut fredag söndag. Start fredag med lunch och avslutning söndag eftermiddag. Metod Psykodynamiska övningar, massage, kroppsuppfattningsövningar, diskussioner. Centralt genom hela helgen är bekräftelse av den enskildes resurser att definiera sin situation och egen kraft att finna lösningar på egna problem och frågeställningar

Detta sker genom bekräftelse av behov egenvärde egna resurser förmåga att sätta och flytta egna gränser övning i att se och respektera andras gränser Sammanfattning Kärlek, sex & hiv-seminarierna har visat betydelsen av möten där enbart hivpositiva homosexuella män deltagit. vad det betyder att kursledarna själva är homosexuella och någon av dem också öppet hivpositiv vikten av en plattform där man utan oro för konsekvenser törs prata om till exempel svårigheter med att informera om sin hivstatus och om varför man inte alltid praktiserar säkrare sex. Frågeställningar som många deltagare inte vågar prata om med sin behandlande läkare eller kurator HAART-skola, Highly Active Anti Retroviral Treatment Bakgrund Sedan kombinationsbehandlingarna började användas i Sverige 1996 har det kommit fram särskilda behov och önskemål från hivpositiva själva. Det som för den utomstående kan tyckas självklart, nämligen att med hull och hår och utan ifrågasättande ta sin behandling och vara glad för de framsteg som gjorts, är för den hivpositive inte alltid lika enkelt. Hivbehandling med proteashämmare får i olika grad psykologiska konsekvenser. Omställningen beskrivs ibland som en mental kullerbytta där man tvingas ställa om sitt liv. Från att ha betraktats som potentiellt död i aids blir man plötsligt inkastad i ett normalt liv med ålderspension som det slutliga målet. Andra tankar är; vilka biverkningar kan man räkna med, hur länge håller de i sig och hur vet man att behandlingen är så bra som den behandlande läkaren säger? Och hur ska man bära sig åt för att inte glömma ta tabletterna? På olika kurser och weekendseminarier arrangerade av RFSL och Posithiva Gruppen, har det kommit fram att det finns behov av mer

kunskap och information kring kombinationsbehandling. Under våren 1998 diskuterade RFSL, Venhälsan och Posithiva Gruppen hur man skulle kunna möta dessa behov. Hur kan man hjälpa den enskilt hivpositive att fatta beslut att fortsätta en påbörjad behandling, besluta när det är lämpligt att starta, eller helt och hållet avstå? Jo, genom ökad kunskap och information förmedlad i ett antal seminarieträffar där deltagarna uppmuntras till större delaktighet i sin behandling och samtidigt blir mer motiverade att fatta beslut kring den. Projektet fick namnet HAART-skola (Highly Active Anti Retroviral Treatments) och vi valde att rikta oss till hivpositiva som går på Venhälsan på Södersjukhuset i Stockholm. Genomförande Seminarierna hölls i Posithiva Gruppens lokaler. Varje kväll leddes av en läkare, en sjuksköterska och en värd (hivpositiv). Fyra pass á tre timmar. Antalet deltagare maximerades till 8-10 personer för att alla skulle få möjlighet att lära känna varandra och komma till tals. Som grundmaterial producerades Heart to HAART en broschyr om hivinfektion och hur mediciner och behandling fungerar. Innehåll Första kvällen: Deltagarpresentation och förväntningar. Hivhistorik och hivinfektionens förlopp. Andra kvällen: Behandlingsprinciper. Information om vilka preparat som finns tillgängliga, biverkningar och effekter som kan uppstå samt olika kombinationsmöjligheter. Tredje kvällen: Långtidsbiverkningar, hur påverkar behandlingarna vårt dagliga liv? Fjärde kvällen: Framtiden Hur påverkar en HAART-behandling våra liv, sexualitet, arbete och så vidare. Upplägg Kvällarna var upplagda i föreläsningsform med möjlighet för deltagarna att avbryta och ställa frågor. I mindre grupper diskuterades problemställningar och hur man kunde lösa dessa. Exempel; för- och nackdelar med kombinationsbehandling, olika knep för att inte glömma bort att ta sin medicin vid vissa tidpunkter. Efter varje träff gjordes en utvärdering. Sammanfattning HAART-behandling ställer krav både på patienten och den behandlande läkaren. HAART-behandling uppmuntrar till att aktivt delta och ha inflytande över den medicinska hivbehandlingen. Skolan skapar ett bra samarbete mellan patient och behandlande läkare, vilket är en förutsättning för en lyckad behandling (Patient Empowerment).

Genom HAART-skolan har RFSL erfarit att samtal, jämföra och dela med sig av egna och ta del av andras erfarenheter främjar välbefinnande och livskvalitet att det är en viktig del i det hivpreventiva arbetet att ta del av hivpositivas erfarenheter Att HAART-skolan är ett bra exempel på att man utifrån människors egna behov, upplevelser och uttalade önskemål kan ge verktyg att gå vidare i livet. I det här fallet att hantera sin hivinfektion och eventuella kombinationsbehandling En lyckad behandling uppnås genom utbildning och kontinuerlig information om hivinfektionen, behandlingar, biverkningar, kostråd och preparatens verkan Workshop - snack om sex, relationer & raggning Bakgrund Många hivpositiva män som har sex med män måste hantera olika problem som uppkommer på grund av hivinfektionen. Ett av dem är sexlivet. (Med livet i Fokus strategier hos kvinnor och män med hiv för att återerövra livskvalitet, Lena Nilsson-Schönnesson, rapport nr 2001:8 FHI och Vart tog den lustfyllda sexualiteten vägen, Mikael Westrell, 1997) Svårigheter som hivpositiva MSM beskriver kan bland annat vara att berätta för sin partner om sin smitta (informationsplikten) rädslan för avståndstagande och hur man hanterar en sådan situation ingen att prata med om man haft oskyddat sex eller kondomhaveri att inte veta hur man ska hantera sexlusten som kommit tillbaka efter det att man startat kombinationsbehandling smittsamhet vid kombinationsbehandling Genomförande 8 timmar under en helgdag. Antalet deltagare maximerades till att omfatta högst 12 personer för att alla skulle få möjlighet att lära känna varandra och komma till tals. 1 gruppledare som själv är hivpositiv och homosexuell man. Slutsats Genom att skapa mötesplatser där man kan samtala och diskutera med andra i samma situation får gruppen förutsättningar att hantera problem-

ställningar som kan uppstå i sexlivet. Exempel på det kan vara relationer, säkrare sex och raggning. Genom att få reda på mer om hur hivpositiva homo- och bisexuella mäns sexliv fungerar får RFSL kunskap som är användbar i det hivpreventiva arbetet. Att berätta eller inte berätta Bakgrund Hivpositiva personer är enligt svensk smittskyddslagstiftning skyldiga att berätta för sina sexpartner om sin hivsmitta innan man har sex. Samtidigt som man egentligen vill berätta är det inte alltid man gör det, trots förhållningsregler och goda föresatser. Det skapar ångest och oro som uttrycker sig i att man upplever sig som en brottsling att man känner sig misslyckad för att man inte vågade berätta rädsla att partnern ska få kännedom om smittan och anmäla eller sprida ryktet på stan att man inte alltid praktiserar säkrare sex Ytterligare andra avstår helt från nära relationer därför att man på förhand vet att man inte kommer att berätta om sin hiv. Målsättning Skapa en plattform där hivpositiva kan samtala, diskutera, dela erfarenheter kring problemställningen Konkretisera problemställningens hinder och ge möjlighet till reflektion kring varför man berättar/inte berättar samt konsekvenserna av detta Hämta inspiration och få vägledning till att fatta egna beslut Ge praktiska verktyg till att hantera problematiken, en större trygghet i kommande sexuella relationer och praktiserandet av säkrare sex Målgrupp Hivpositiva homo- och bisexuella män. Genomförande Workshop omfattande 3 timmar där också ledaren är hivpositiv. En broschyr Att berätta eller inte berätta har tagits fram och distribuerats till hivpositivas kamrat- och stödföreningar, hivkuratorer, mottagningar för hivpositiva, RFSLs avdelningar och andra träffställen där män som

har sex med män möts. ANNONSERING I GAYMEDIA I RFSLs arbete med säkrare sex- och hivannonser ingår att föra in hivpositiva där det är relevant. Det har skett kontinuerligt alltsedan projektet integrering av hivpositiva startade. Målgruppen för annonseringen har varierat. Ibland har det varit annonser som framställt både hivpositiva och hivnegativa och ibland annonser riktade enbart till målgruppen hivpositiva homo- och bisexuella män. Här följer några exempel. Jag skulle aldrig Men det gör du 1996 publicerades kampanjen Jag skulle aldrig Men det gör du. Målgruppen var välidentifierade homo- och bisexuella män med budskapet att hivpositiva har sex också med hivnegativa även, om den förmodat hivnegative genomsnittsbögen förnekar eller inte fattar att så är fallet i verkligheten. Rubrikerna för de fyra annonserna var: 1 Jag skulle aldrig kyssa en hivpositiv men det gör du 2 Jag skulle aldrig suga en hivpositiv men det gör du 3 Jag skulle aldrig knulla en hivpositiv men det gör du 4 Hivpositiva och hivnegativa har sex med varandra varje dag Kampanjen bestod av två sidor där första sidan var ett helsidesfoto associerat till ovanstående teman samt texten Jag skulle aldrig Andra sidan började med texten Men det gör du och en bild på glidmedel och kondomer. Därefter följde ett säkrare sexbudskap som var anpassat till de olika annonserna. Annonserna infördes vid fyra tillfällen i RFSLs tidning KomUt och i gaytidningen QX. Det finns ingen bot mot hiv bara bromsmediciner I annonsen beskrivs hur kombinationsbehandlingen fungerar, när den sätts in och negativa och positiva effekter av behandlingen. Vidare finns resonemang kring virusmängd och huruvida smittsamheten minskar eller ej hos personer under behandling. Att du är hivnegativ gör dig inte moraliskt överlägsen 2001 publicerades annonsen i RFSLs tidning Kom Ut. Annonsen bestod av en bild på en öppet hivpositiv homosexuell man med texten: Bögar slåss på två fronter. En mot viruset. En mot omgivningens attityder.

Att lyfta fram hivpositivas särskilda livsvillkor genom helsidesannonser i gaypress är en del av synliggörandet. Det bidrar också till ökad insikt och kunskap bland andra homosexuella.

Med den annonsen ville RFSL lyfta fram hivpositivas speciella levnadsvillkor. Förutom att leva med en dödlig sjukdom med allt vad det kan innebära, tvingas man också att leva med diskriminering, utanförskap och negativa attityder från samhället. Jag bryr mig och har sex I samband med Världsaidsdagen 2001 producerades annonsen för RFSLs tidning KomUt, med texten: Det finns folk som tror att man lever i celibat bara för att man har hiv. Jag har valt en annan väg. Till den som inte tror att säkrare sex räcker för att man ska kunna ta vem man vill, säger jag: Bullshit! Syftet var att uppmärksamma hivnegativa bögar på att kondom fungerar samtidigt som den ger ett skydd mot hiv och är en möjlighet att ha sex med killar som har hiv Visa att hivpositiva har sex och tar sitt ansvar det vill säga praktiserar säkrare sex I annonsen fanns också en text kring de vanligaste smittvägarna och hur man skyddar sig och sin partner när det gäller hiv.

INFORMATIONSMATERIAL Säkrare sex för hivpositiva bögar Om överföring av könssjukdomar, resistenta virusstammar och vikten att skydda sig och sin partner. Publicerad på RFSLs hemsida AbPos, 1998. Heart to HAART En guide för att underlätta behandling av hivinfektion, 1999. Bara för att det finns mediciner behöver man inte chansa RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet, 2001. Att berätta eller inte berätta En guide kring saker att tänka på innan man berättar om sin hiv för en tilltänkt partner, 2002. Focus Hiv 8-sidig skrift som gavs ut som bilaga 1997 i RFSLs tidning KomUt och gaytidningen QX. Bilagan fokuserar på de nya hivbehandlingarna och konsekvenserna av dessa för hivpositiva och hivnegativa, säkrare sex, medicinföljsamhet, psykologiska effekter av att få livet tillbaka. Focus Hälsa En 16-sidig tidning om lesbiska och bögars hälsa som gavs ut 2000 som bilaga i KomUt och QX. Tidningen distribuerades också till relevanta kliniker och mottagningar inom den allmänna hälso- och sjukvården. Hivpositivas situation uppmärksammades genom en artikel om HAARTbehandlingen och hur hivpositiva patienter själva kan ta kontroll över sin situation genom att delta i RFSL och Venhälsans HAART-skola. Två broschyrer i fickformat som distribueras i ett specialdesignat broschyrställ på RFSLs lokalavdelningar och andra träffpunkter för homooch bisexuella män.

ÖVRIGT Krönikor i RFSLs medlemstidning KomUt I Kom Ut har projektledaren haft en återkommande krönika, där han tagit upp tankar, problem eller händelser ur ett hivpositivt perspektiv. Totalt har ett 40-tal krönikor producerats. Personliga möten på RFSLs avdelningar Projektledaren har besökt RFSLs avdelningar och här har det personliga mötet varit den viktigaste ingångspunkten. Det har visat sig ha stor betydelse för det hivpreventiva arbetet och enskilda personer att man kan spegla och diskutera kring frågor om hiv, säkrare sex, liv, död, kärlek och eventuella konsekvenser av kombinationsbehandling med en hivpositiv. För många var det första gången man träffade och kunde prata med någon som var hivpositiv. Forum för hivpositiva på Internet I Sverige finns ett flertal kamratföreningar för personer med hiv. En del homo- och bisexuella män vill eller kan av olika skäl inte vara med i föreningarna i Göteborg, Malmö och Stockholm. Många bor utanför storstadsregionerna och möjligheten att träffa andra personer med hiv är liten eller obefintlig. För att tillhandahålla relevant information skapades sajten Absolutely Positive på RFSLs hemsida www.rfsl.se där man kan hämta specialriktad information om exempelvis säkrare sex, sexuell hälsa, mediciner och behandling. Dessutom startades AbPos mailinglist. Bakgrunden till mailinglistan var att göra det möjligt också för hivpositiva homo- och bisexuella män utanför storstadsregionerna att dela med sig och lyssna till andras erfarenheter, tankar, känslor, åsikter och kunskaper. Aktiviteten på listan varierar över tid och har idag år 2003 50 medlemmar. Föreläsningar Samhällets intresse för hivpositiva personers levnadsvillkor har varierat under projektets gång. Även här har det personliga mötet varit av avgörande betydelse. Projektledaren har deltagit i konferenser och haft föreläsningar för bland annat personal som arbetar med ungdomar, sjukvårdspersonal, kuratorer och andra professionella hivarbetare.

Exempel på träffar där hivpositiva kan mötas för samtal kring problemställningar och lyssna till varandras erfarenheter. Projektet har prioriterat att synliggöra hivpositiva bögar i gruppen homo- och bisexuella män och kvinnor. Ett ganska litet antal skolor har besökts, trots att efterfrågan tidvis varit stor. Projektet har i dessa fall istället hänvisat till Posithiva Gruppen, Riksförbundet för hivpositiva (RFHP) och Noaks Ark. Radio, TV och dagspress Intresset från TV, dagspress och radio har tidvis varit stort men minskat något under senaste åren. Projektledaren har vid ett stort antal tillfällen deltagit och fungerat som språkrör för gruppen hivpositiva i Sverige.

Sammanfattning av insaterna Den hivpositive befinner sig alltjämt i en svår situation. Genom olika typer av kurser, seminarier och workshops får hivpositiva homo- och bisexuella män möjlighet att ta tag i problemställningar och situationer som man inte alltid själv ser spegla sig i andra hivpositiva homosexuella mäns situation dela med sig av andras erfarenheter skaffa information och kunskap på olika områden Målsättningen med det arbete som utförts inom ramen för projektet har varit att ge hivpositiva homo- och bisexuella män verktyg till att ta kontroll över sina liv, ta tillvara egna resurser, ställa krav på vård och omsorg och att inte låta sig att bli ett offer bara för att man råkar ha hiv. Ett stort antal hivpositiva bögar har deltagit i RFSLs kurser, konferenser och referensgrupper. Det är tack vare deras kunskap, erfarenhet och generositet som det har varit möjligt att inkludera och synliggöra gruppens särskilda livsvillkor i det hivpreventiva arbetet. Walter Heidkampf, projektledare

RFSL 2003 RFSL Hivkansli, Sveavägen 57-59, Stockholm Postadress: Box 350, 101 26 Stockholm Tel 08-457 13 05 E-mail: hivkansli@rfsl.se