E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet



Relevanta dokument
Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd

Utveckling & effektivitet av nätbaserat stöd för närstående

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stöd till dig som är anhörig

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Mindfulness i primärvårduppföljning

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning i Skåne

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

anhörigstöd Höst 2015

Anhörigstöd. Program hösten ulricehamn.se. Foto: Helena Lundberg

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Hjärnkoll förändrar attityder

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Träning i medveten närvaron. Mindfulness

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE

Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Folkhälsa Fakta i korthet

Bättre webb för barn och unga!

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Välkommen till kurator

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Stöd till anhöriga och närstående

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

HSN:s planering och uppföljning

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN

INFORMATION OM INVEGA

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

ANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN ulricehamn.se

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Självhjälpsgrupper. Självhjälpsgrupper i Jönköpings län. få stöd av medmänniskor

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Michael Westerlund Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet Stockholm

Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Sårdagbok. Välbefinnande och ditt Sår

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

otrygg, kränkt eller hotad

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Funktionsnedsättning och familjepåverkan. Johan Nicander Anhörigsamordnare Äldre och Funktionsnedsättning (LSS)

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Material till socialtjänsten

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Aktivitet Relation - Identitet

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Framgångsrik Rehabilitering

Kris och Trauma hos barn och unga

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Vi hjälper er att prata om det som är svårt

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

ATT LEVA MED PAH: DIALOGVERKTYG FÖR PATIENTER

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Transkript:

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet Hälsovetenskapens dag, Lund, april 2014

NÄRSTÅENDE Familj Vänner Kollegor Betydelsefulla andra

Börda/belastning (Fadden et al, 1987; Jones, 2002) Problematiska Familjeförhållanden (Badger, 1996; Krantz & Moos, 1987) Stress Behov av stöd & information (Fadden & Kuipers, 1987; Jones, 2002) Familjepåverkan

E-HÄLSA 80% av vuxna Internetanvändare har sökt på åtminstone 1 av 16 hälsorelaterade ämnen på Internet (Fox & Fallows, 2003) Varav 21% har sökt information om depression, ångest, stress, eller frågor som rör den psykiska hälsan (Fox & Fallows, 2003)

Exempel Informationssidor 1177.se Nätgemenskaper/forum netdoktor.se Fråga-svar tjänster psykologiguiden.se, umo.se Stödsidor molnhopp.nu Behandlingstjänster livanda.se Patientjournaler, e-tjänster - boka tid, förnya recept Mätning av hälsovärden/interventioner via mobila/nätapplikationer DBT Självhjälp (Cognitus), stop-tabac.ch, slutta.no,

umo.se

Typisk profil Näthälsosökare Nätbesökare, även PO Anpassa tjänster till målgruppen

För- och nackdelar med nätbaserade tjänster FÖRDELAR når ut till en bred målgrupp kostnadseffektiv anonymt bekvämt tillgång dygnet runt (24/7) når personer som drar sig för kontakt ansikte mot ansikte stigmatiserade grupper (t.ex. alkoholism, depression) Internet som informationskälla komplement till sedvanlig vård NACKDELAR kvalitet säkerhet (t.ex. konfidentialitet) kroppsspråk missbruk av identitet missbruk av virtuella stödgrupper i syfte att få uppmärksamhet, sympati, agera ut ilska och kontrollera andra (Feldman, 2000) m.m. flaming (personliga attacker)

Nätgemenskaper Tillgänglighet Anonymitet Empati Information, stöd, interaktion Dela erfarenheter med likasinnade Socialt stöd Inte är ensam Minskad social isolering, nya perspektiv Super users vs lurkers Hur utnyttja och optimera det nätbaserade stödet, bl.a. för närstående till personer med psykisk ohälsa?

FRÅGA & SVAR TJÄNSTER Motivation bekvämlighet anonymitet läkaren för upptagen generande/känsliga frågor söka information åt närstående, etc. (Umefjord et al 2003) Typisk användare kvinna ca 41 år (Umefjord et al 2003) svensk studie kvinna ca 21-35 år (Deldar et al 2011) iransk studie frågor angående närstående 13-15% (Umefjord, Deldar)

Hjälp att hjälpa Hjälp att hjälpa patienten 28 Förhålla sig till patientens beteende 26 Övertyga att söka hjälp 9 Hälsovårdsfrågor Ifrågasätter vården 11 Diagnos och behandlingsalternativ 9 Unga barns välfärd Oro över barns välfärd 6 Att prata med barn 2 Effekt på den egna hälsan Anhörigbörda 18 Söker förklaringar Framtiden Tabell II. Hjälp till vän/anhörig: typ av frågor och frekvens Förälder 13 Vuxet barn 7 Syskon 13 Partner 13 Mor-/farförälder 2 Annan relation/odefinierad 3 Vän 7 Annan relation 1 Tabell I. Vem skriver huvudsaklig relation till patienten

Sommarregn 1.0 - nätbaserat stöd för närstående (forskningsprojekt) Tanken bakom Det terapeutiska skrivandets hälsofördelar (Pennebaker, L Abate) FORUM DAGBOK Socialt nätverk och socialt stöd (Wellman, Skärsäter)

Webbplatsen som kommunikationsmedel Kommunikation med självet Skyldighet & påminnelse kontra nöje Avlastningsplats & avskildhet Tankesmedja & perspektiv Sommarregn 1.0

Kommunikation med andra Känsla av gemenskap Utbyte & perspektiv Kritisk massa & aktivitetsnivå Empowerment & öppenhet Anonymitet Sommarregn 1.0

SOMMARREGN 2.0 Nätbaserat stöd för närstående till en person med depression/schizofreni Information om sjukdom, behandling, resurser, närståenderoll 1. Psykoedukativ Privat 2. Dagbok Modererad 3. Forum Information granskad och godkänd av brukarpanel

Börda (Carer QoL, Brouwer 1996) Schizofreni Depression Tillfredsställelse som stödperson 89,5 % 84 % Problem i relationen till patienten 84 % 76 % Problem med att kombinera 68,5 % 56 % dagliga aktiviteter Problem med den psykiska hälsan 63 % 72 % Problem med den fysiska hälsan 53 % 40 % Inget stöd i rollen som stödperson 32 % 28 %

Stigma & Diskriminering (Disc-12, Indigo Study 1998) I båda grupperna hade: o Flertalet hemlighållit eller dolt patientens psykiska ohälsa o Mer än en tredjedel upplevt orättvis behandling från: psykiatrin familjen partnern eller att andra undvikit personen eller tagit avstånd på grund av den psykiska ohälsan

Forum schizofreni (n=19) Sommarregn 2.0 1. Att ta hand om (to care) en person med schizofreni 2. Krissituationer och vård 3. Hemlighållande kontra öppenhet 4. Interaktion och socialt stöd

Forum depression (n=25) Sommarregn 2.0 1. Att balansera relationen till patienten och vårdgivarrollen 2. Eget liv och stöd 3. Resurser och patientens språkrör 4. En skugga över fritiden, det sociala och professionella livet 5. Interaktion och socialt stöd

SLUTSATSER OM FORUMET Styrkor/svagheter Användning & Behov Utvecklingsmöjligheter Professionell återkoppling Egenvård Framtida forskning

MINDFULNESS FÖR NÄRSTÅENDE Ett sätt att rikta uppmärksamheten med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det som vi uppmärksammar (Kabat-Zinn) 8-v mindfulnessprogram via nätet (Schenström) Andning, body scan, meditation, yoga (8 v, 6/7, 2x10 min/dag) Närstående till personer med psykisk ohälsa (olika diagnoser) http://forskningsstudie.wordpress.com Pågående!

Med siktet på cyberspace dina tankar? Hur förhåller du dig till utvecklingen (t.ex. positiv, negativ, neutral)? Fördelar & nackdelar med olika tjänster? Möjligheter och hinder att ta till dig nya nätbaserade lösningar? Vad behövs för att kunna ta till dig och utnyttja olika lösningar (t.ex. stöd, utbildning, resurser, organisationsaspekter, ledarskap, incitament, osv)?

TACK! Sigrid.Stjernsward@med.lu.se Kaikkonen, Umedalen