10:e nationella forskningskonferensen i munhälsa Moderator: Birgitta Jönsson, adjunkt, Högskolan Dalarna Lokal: Föreläsningssal 6, Högskolan Dalarna 10.00 Inledningsanförande 11.30 Lunch Marita Hilliges, Rektor Högskolan Dalarna Vidgade perspektiv inom oral hälsa Leg. tandhygienist, Odont Dr Pia Andersson Äldres självupplevda orala hälsa, nyttjande av tandvård och tillfredställelse med vården Leg. tandhygienist, Odont. Dr Katri Ståhlnacke Munhälsorelaterad livskvalitet Leg. tandhygienist, Med. Dr Kerstin Öhrn 12.30 Arbeta Salutogent i tandvården - stärk känslan av sammanhang Leg. tandhygienist, Odont. Dr Ulrika Lindmark Kognitiva beteendeaspekter vid förändring av munhygienbeteende Leg. tandhygienist, Med. Dr Birgitta Jönsson Beteendevetenskapliga perspektiv på oral hälsa och parodontal infektionskontroll 14.10 Kaffe Leg. tandhygienist, Odont. Dr Kajsa Abrahamsson Tobak och oral hälsa Odont. Dr Margot Rolandsson 14.40 Oral hälsa hos unga individer med astma Leg. tandhygienist, Odont Dr Malin Stensson Moderna aspekter på kariesbehandling Leg. tandhygienist, Odont. Dr Katarina Konradsson From scholarship of teaching to implant, tobacco and inflammation
Leg. tandhygienist, Med. Dr AnnSofi Johanssen Slutord Yvonne Nyblom, Ordförande, Sveriges tandhygienistförening
Vidgade perspektiv inom oral hälsa Pia Andersson, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan Kristianstad Under forskarutbildningen testades ett instrument för att bedöma munhälsa i vården av sjuka och äldre personer. Den forskning som nu pågår sker inom tre områden: (i) oral hälsa för äldre, (ii) oral hälsorelaterad livskvalitet samt (iii) prevention och behandling av orala sjukdomstillstånd. Kunskaper om oral hälsa och allmänhälsa hos äldre personer är bristfälligt. Sedan 2001 har oral och allmän hälsa kartlagts i en slumpmässigt utvald population 60 år och äldre från Karlskrona kommun, i SNAC-Blekinge studien (SNAC= The Swedish National Study on Aging and Care). En beskrivning av munhälsan i den undersökta gruppen pågår och framöver ska analyser att ske mellan olika faktorer som berör munhälsa, allmänhälsa och självupplevd livskvalitet. The Oral Impacts on Daily Performance (OIDP) är ett instrument för att mäta munhälsans inverkan på individens dagliga liv utifrån fysiska, psykologiska och sociala aspekter. Instrumentet har översatts från engelska till svenska och testats avseende tillförlitlighet. I en av projektets studier har relationen mellan kliniska variabler och oral hälsorelaterad livskvalitet med användning av OIDP undersökts. Resultatet visade att personer som saknade mer än 10 tänder eller hade en begränsad gapöppning ( 40 mm) uppgav en eller flera faktorer som påverkade den orala hälsorelaterade livskvaliteten. I en fortsatt studie har relationen mellan kliniska variabler och OIDP undersökts i en population i Zambia. Rökningens effekter på allmänhälsan såväl som den orala hälsan är väl kända. Att bedriva tobaksavvänjning är en angelägenhet för tandhygienister inom det hälsofrämjande arbetet. Studier som har genomförts och pågår är i vilken omfattning tandhygienister bedriver tobaksavvänjning och hur arbetet sker samt om rökares och snusares inställning till tobaksavvänjning. Inom forskningsområdet prevention och behandling av orala sjukdomstillstånd pågår också studier om patienters tillfredställelse och förväntningar vid behandling av parodontit, där bland annat en grupp patienter remitterade för parodontal sjukdom deltar.
Äldres självupplevda orala hälsa, nyttjande av tandvård och tillfredställelse med vården Katri Ståhlnacke, Örebro Läns Landsting Syfte: Att studera ålder och oral hälsa, tandvårdsnyttjande och tillfredställelse med tandvården i en studiepopulation som kontinuerligt följts med enkätundersökningar vart 5:e år sedan 1992. Metod: En longitudinell enkätstudie av en population född 1942, boende i Örebro eller Östergötlands län. Denna population har studerats med hjälp av enkätundersökningar vart 5:e år; 1992, 1997, 2002 och 2007. Vid det senaste studietillfället 2007 inkluderades även populationen född 1932. Det innebär att ålderskohorter på 50, 55, 60, 65 och 75 år kan studeras. Antalet födda 1942 som svarat på enkäten var 1992 6346 personer, 1997 6513 personer, 2002 6372 personer och 2007 6078 personer. Antalet födda 1932 2007 var 3735 personer. Svarsfrekvens mellan 71 % - 75 %. Några respondenter från enkätundersökningen har deltagit i en intervjustudie runt upplevd ohälsa från dentala material. Textmaterialet har analyserats med Innehållsanalys. Resultat: Ålder visar sig i en regressionsanalys ha betydelse för självupplevd oral hälsa, 75- åriga personer upplevde sig ha en sämre oral hälsa än personer 65 år. Även socioekonomiska och sociala faktorer, levnadsvanor och tandvårdsvanor påverkade den orala hälsan. Att ha besökt tandhygienist påverkade den orala hälsan positivt. Beträffande besöksvanor till tandvården så finns en tendens att färre personer går regelbundet >1 gång/år, från 90 % av 50-åringarna 1992 till 82 % av 75-åringarna 2007. Däremot har andelen som har besökt tandhygienist ökat från 27 % år 1992 till 46 % år 2007. Andelen personer som i allmänhet är nöjda med den tandvård de fått ligger stabilt högt, >90 %, under åren. Ungefär 10 % av gruppen född 1942 upplevde år 2007 någon form av besvär från dentala material. Vid intervjuer framkom att besvärsbilden var komplex och att påverkan på livet av dessa besvär var stark. Konklusion: Det finns fortfarande ojämlikhet beträffande oral hälsa trots tandvårdslagens intention om hälsa på lika villkor.
Munhälsorelaterad livskvalitet Kerstin Öhrn, Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle Munhälsoforskning och odontologisk forskning har tidigare framför allt fokuserats på variabler som vårdgivarna har mätt såsom graden av sjukdom eller dysfunktion. Patienters perspektiv har därmed kommit i skymundan. Idag har det blivit allt vanligare att också inkludera patientrelaterade utfallsmått såsom tillfredsställelse med vård och munhälsorelaterad livskvalitet. Livskvalitet är ett vitt begrepp som kan inkludera nästan vad som helst. Inom medicin och vård har därför begreppet avgränsats till hälso-relaterad livskvalitet. Det begreppet innefattar fysiska, psykiska och sociala funktioner samt hur sjukdom och behandling påverkar en persons förmåga att hantera sitt dagliga liv. Munhälsorelaterad livskvalitet (OHRQoL) kan definieras på samma sätt men med tillägget att det rör sjukdomar och behandlingar i munnen. Det kan röra munnen som sådan, munnens påverkan på resten av kroppen och kroppens påverkan på munnen. Olika frågeformulär har konstruerats för att mäta OHRQoL, där de flesta har fokuserat på upplevda problem i munnen. Flera studier visar på ett tydligt samband mellan OHRQoL och antalet tänder, på så vis att de som har färre tänder kvar upplever en sämre OHRQoL. Sambandet mellan karies och OHRQoL är otydligare, det finns få studier med motsägande fynd. Däremot visar aktuell forskning att personer med parodontal sjukdom upplever en sämre OHRQoL. Det är därför av intresse att undersöka om en framgångsrik behandling av parodontit, som ju leder till en bättre munhälsa mätt av vårdgivare också kan leda till att patienter upplever en förbättrad OHRQoL. En första mindre studie kunde inte påvisa någon statistiskt säkerställd förbättring, men en större studie visar på en säkerställd förbättrad OHRQoL efter avslutad tandhygienistbehandling med två oberoende frågeformulär.
Arbeta Salutogent i tandvården - stärk känslan av sammanhang! Ulrika Lindmark, Avdelning för Naturvetenskap och Biomedicin, Hälsohögskolan i Jönköping Bakgrund: Att utgår från individens möjligheter och resurser för att sträva mot hälsa, det vill säga ett salutogent perspektiv skulle kunna ses som ett komplement till det patogena perspektivet inom tandvården. Den salutogena teorin (hälsans ursprung) handlar om problemorientering samt förmågan att använda tillgängliga resurser för att må bra. Begreppet Känsla av sammanhang (eng. Sense of coherence, SOC) är ett av flera begrepp inom denna teorin. Några tidigare internationella studier har visat på samband mellan oral hälsa och SOC, där individer med hög SOC har visat på samband ett mer hälsosamt munhälsobeteende samt bättre oralt status. Syfte: Målsättningen med studierna var att utifrån en svensk vuxen population (i) beskriva individers förmåga till upprätthållande av hälsa, baserat på känslan av sammanhang (SOC), och (ii) att analysera relationen mellan SOC, oralt hälsorelaterat beteende, kunskap om och attityder till oral hälsa samt (iii) att analysera relationen mellan SOC och oralt status. Material och metod: Materialet var baserats på epidemilogiska tvärsnittsstudier från två olika vuxna populationer i Sverige, 1999 samt 2003. Datainsamling har gjorts med hjälp av enkäter gällande SOC, kost, munhälsobeteende och attityder till oral hälsa samt kliniska och röntgenologiska data. Resultat: Resultaten visade att SOC samvariera med stigande ålder och i viss mån kön. Individer med hög SOC hade ett mer hälsosamt kostmönster och munhälsobeteende samt hade en mer positiv attityd till sina tänder. Hög SOC var också relaterat till bättre oral hygien. Konklusion: Känsla av sammanhang tycks ha ett samband med oral hälsa i olika avseende. Studierna kan förhoppningsvis bidra till att förstärka ett salutogent perspektiv och förhållningssätt inom tandvården, och genom detta också fokusera på ett hälsofrämjande arbete. Ytterligare studier, med olika metoder krävs för att bättre förstå bakomliggande faktorer av betydelse för individens SOC och som kan främja den oral hälsan.
Kognitiva beteendeaspekter vid förändring av munhygienbeteende Birgitta Jönsson, Högskolan Dalarna, Akademin hälsa och samhälle Den rådande patientundervisningsmodellen med avseende på munhygienbeteenden har byggt på relationen kunskap, attityd och beteende. Det har visat sig att vid upprepade information och instruktion så förändrades munhygienbeteendet i större utsträckning än enbart få det vid revisionskontroller. Alla har vi dock erfarenhet av att råd och information om behovet av en förändring helt enkelt inte följs av patienten trots upprepad information. Det finns många olika teorier och modeller som försöker förklara den mentala process (kognition) som ligger till grund för om beslutet att engagera sig eller inte i ett hälsobeteende. En av de vanligast förekommande teorierna när det gäller att förstå och förklara faktorer som påverkar hälsorelaterade beteendeförändringar är social kognitiv teori. Den bygger på att individ, beteende och omgivning påverkar och påverkas av varandra och att alla delar måste beaktas vid en intervention som har till syfte att få tillstånd en beteendeförändring. På senare år har fler experimentella studier där patientundervisningsprogram som baseras på kognitiva beteende strategier/tekniker (individuell analys och formulering av mål, handlingsplaner, självövervakning av beteende[dagbok]) används för att påverka munhygienbeteende visat att fler patienter använder approximala hjälpmedel dagligen, har en bättre munhygien och en friskare gingiva (lågt plack- och gingivalindex) jämfört med de patienter som erhöll rutinbehandling i form av information och instruktion. Det tycks därför finnas evidens för att kognitiva beteende interventioner är effektivare än endast information och instruktion. Tandhygienisten har en nyckelroll i det preventiva arbetet där patientundervisning har stor betydelse för att nå resultat. Det är därför angeläget att professionen arbetar evidensbasera vilket också ger tandhygienisten en stor möjlighet att bredda och öka sin kompetens.
Beteendevetenskapliga perspektiv på oral hälsa och parodontal infektionskontroll Kajsa H. Abrahamsson, Avd för parodontologi Institutionen för odontologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Det övergripande syftet är att undersöka kunskaper om, attityder till och värderingar av oral hälsa bland individer i olika ålder och med varierande grad av parodontal sjukdomsexponering. Två projektområden fokuserar den orala/parodontala hälsan (I) hos ungdomar/unga vuxna och (II) vuxna individer/patienter. Projektet som helhet har hittills resulterat i tio vetenskapliga publikationer. Inom delområde (I) pågår en epidemiologisk tvärsnittstudie bland 19-åringar I Västra Götaland i syfte att undersöka parodontalt hälsostatus samt här samverkande omgivningsoch beteendefaktorer. De resultat som hittills föreligger visar på en hög grad av plack och gingivit hos ungdomarna. Resultaten visar även att det föreligger skillnader mellan könen gällande parodontalt hälsostatus och munhygienvanor, till nackdel för pojkarna. Fler pojkar, jämfört med flickorna, planerade inte fortsatt regelbunden tandvård efter det att man lämnade den organiserade barn- och ungdomstandvården. Tre signifikanta riskfaktorer identifierades för att inte prioritera framtida tandvårdsbesök: tandborstning < 2 gånger per dag, rökning samt manligt kön. Vidare analyser pågår. Inom delområde (II) pågår studier med olika inriktning i syfte att kartlägga faktorer av betydelse för patienters medverkan i preventions- och behandlingsinsatser. Kvalitativa intervjustudier med patienter remitterade för behandling av parodontit belyser patienternas sårbarhet och vikten av en god kommunikation med vårdgivaren/teamet. I intervjuer med tandhygienister framom betydelsen av en god behandlingsallians med patienten, samt även att arbetsmiljöfaktorer och kollegialt stöd var betydelsefullt för att nå önskvärda kliniska resultat. I andra studier har vi prövat frågeinstrument som mäter patienters attityder till tandläkare och tandhygienister. Resultaten visar att attityder mot vårdgivare samvarierar med tandvårdsrädsla. Vidare framkom att patienternas attityder var något mer negativa till tandhygienister, jämfört med tandläkare, vad gäller frågor som kan ge upphov till skuld och skam över hur man sköter sin munhälsa. I en pågående interventionsstudie prövar vi nu om motiverande samtal kan påverka patienters egenansvar i den parodontala infektionskontrollen.
Tobak och oral hälsa Margot Rolandsson, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för hälsa och Miljö, Oral hälsa, Karlstads universitet Sammanfattning Inom hälso- och sjukvården utgör tandvården en av de instanser som ansvarar för hälsofrämjande insatser. Som komplement till det mer traditionella tandvårdsarbetet har många inom tandvården valt att arbeta för ett minskat tobaksbruk. En särställning i detta arbete utgör tandhygienisten vars arbetsuppgifter framförallt är inriktade på det förebyggande arbetet bland barn såväl som vuxna. Professionsutbildningarna har ett stort ansvar för att vara i frontlinjen vad gäller utbildningens innehåll, kvalitet och forskning. Inte minst berör detta den hälsofrämjande och förebyggande verksamheten. Det tobakspreventiva arbetet bör därmed ha en tydlig plats i tandhygienistprogrammet och vara baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet Syftet med denna föredragning är att beskriva tobaksbruket och dess förändringar över tid, unga idrottskvinnors tobaksbruk samt därutöver redogöra för studier om tandsjukdomarna karies/parodontit och deras relation till rökning och snusning. De årligen redovisade nationella studierna har visat att rökning minskar medan bruket av snus ökar och då främst bland unga kvinnor. I Sverige deltar många ungdomar i någon form av idrottsverksamhet en miljö vari ungdomar socialiseras. Studier har visat att tobaksbruket bland unga idrottsutövande kvinnor/män varierar utifrån idrottsgren. Bland de ungdomar som utövar någon form av teamsport har omkring 30% provat att röka och/eller snusa. En återkommande medial diskussion är huruvida det svenska snuset skall släppas fritt i Europa. Rapporter som nu också oroar samhället är det ökade bruket av vattenpipa bland ungdomar. I en översiktsstudie avseende snus och hälsa kunde inte något samband mellan snusbruk och cancer, lung- och hjärt/kärl sjukdomar påvisas. Studier har visat att varken rökning eller snusning ökar risken för kariesutveckling. Däremot ökar risken för svårare art av parodontit bland rökare jämfört med icke tobaksbrukare och snusare. Snusbruk tycks heller inte utgöra någon riskfaktor för parodontit.
Oral Hälsa hos unga individer med astma Malin Stensson, Avd för Natur och Biomedicin, Hälsohögskolan, Jönköping Bakgrund. Astma är tillsammans med karies två av de vanligaste sjukdomarna i världen. Studier har visat att det finns ett samband mellan astmasjukdom och ökad förekomst av orala sjukdomar men resultaten är motsägelsefulla. Majoriteten av studier visar dock att astmatiker löper en ökad risk för orala sjukdomar, särskilt karies. Möjliga orsaker till olika resultat kan vara att de flesta studier är tvärsnittsstudier, små testgrupper, spridda åldersgrupper, skillnader i medicinering och graden av astmasjukdom. Syfte. Syftet med forskningen är att studera orala hälsan hos individer med och utan astma. Material och Metod. Studierna är tre tvärsnittsstudier och en uppföljningsstudie. Deltagarna i studierna var indelade i olika åldersgrupper från 3 år till 24 år med och utan astmasjukdom. Karies, gingivit, plack och mutans streptokocker och laktobaciller i saliv registrerades. I de äldre åldersgrupperna mättes även salivsekretion och ph-värde i plack, gingivalvätska, och fickdjup Resultat. Tre och 6-åriga barn med astma hade en högre kariesförekomst, mer gingivit, drack mer söta drycker, munandades mer än barn i kontrollgruppen. Barn med astma utvecklade fler kariesskador mellan 3 till 6 år än barn utan astma. Riskfaktorer för att utveckla kariesskador vid 6 år var större intag av söta drycker, frekvent munandning och karies vid 3 års ålder. Ungdomar med medelsvår till svår astma hade högre kariesförekomst, mer gingivit, munandades mer frekvent, lägre salivsekretion och plack-ph än ungdomar utan astma. Unga vuxna med långvarig astma hade högre kariesförekomst, mer gingivit, lägre salivsekretion än unga vuxna utan astma. Slutsatser. Resultaten av dessa studier visar att unga individer med astma har en högre kariesförekomst, mer gingivit och munandas mer ofta än friska individer i samma ålder. I de äldre åldersgrupperna med astma var lägre salivsekretion och lägre ph-värde i plack mer förekommande jämfört med kontrollgrupperna. Dessa resultat understryker vikten av att utveckla förebyggande vårdprogram för unga personer med astma.
Moderna aspekter på kariesbehandling Katarina Konradsson, Tandhygienistprogrammet, odontologiska institutionen, Umeå universitet Karies är en av de oftast förekommande och mest kostsamma sjukdomarna. Kariesbehandling grundas på en helhetsbild utifrån diagnos, orsaksutredning och riskbedömning. Olika sätt att förebygga och behandla karies hos vuxna, vetenskapligt underlag, kunskapsluckor samt behov av framtida forskning diskuteras utifrån de nationella riktlinjerna. Teoretisk kunskap om behandling och prevention finns men har inte utvärderats hos vuxna personer. Attityder och kunskaper till kariesbehandling hos personer med kariesproblematik har inte heller studerats systematiskt. En central del i orsaksinriktad kariesbehandling är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt förändrat beteende. Detta kräver patientundervisning som utgår från personens egna behov. Ny forskning kan bidra till att belysa hur personer med kariesproblematik och tandvårdens professioner uppfattar dagens kariesbehandling. En ökad förståelse av dess begränsningar och möjligheter kan komma att ligga till grund för utformning av nya evidensbaserade undervisningsmodeller och koncept med syfte att förebygga och behandla kariessjukdom.
From scholarship of teaching to implant, tobacco and inflammation AnnSofi Johanssen, Karolinska institutet Ett pedagogiskt projekt där syftet är att skapa ett meningsfullt lärande och öka studentens tilltro till den egna förmågan hos sig som tandhygienister och sjukgymnaststudenter genom lärandeaktiviteter som innefattar att öva färdigheter på varandra. I projektet användes en modell, Scholarship in teaching and learning vilket är ett förhållningssätt i undervisningen och innehåller olika steg; söka efter befintlig kunskap, utveckla sin praktik, dokumentera, utreda vad som hände, peer-review och offentliggöra. Tandhygieniststudenterna genomförde en munhälsoundersökning på sjukgymnaststudenterna. Sjukgymnaststudenterna i sin tur utförde en hälsoundersökning på tandhygieniststudenter. Studenternas reflektioner av aktiviteten diskuteras i efterföljande seminarier. Behandling med käkbensförankrade tandimplantat är idag en vedertagen behandlingsmetod inom odontologin. Syftet med en enkät- och intervjustudie var att studera personernas attityder och erfarenheter av implantatbehandling. Dessutom beskriva förväntningar på implantatbehandling gällande bl.a. på estetik och kostnad samt funktionen av implantaten. Det är viktigt för individen och samhället att tobaksbruket minskar. Därför är det betydelsefullt att tandvården, speciellt tandhygienister arbetar för att förebygga tobaksbruk och få personer som röker eller snusar att upphöra med denna vana. Syftet med studierna var att var att beskriva tandhygienisters utövande av tobaksavvänjning i behandling av patienter som nyttjar tobak, samt att undersöka deras inställning till tobaksavvänjning i förhållande till olika tillstånd i munhålan. Crohn s sjukdom och parodontit är vävnadsnedbrytande kroniska inflammationssjukdomar med flera gemensamma drag. En tidigare studie har visat att personer med Crohn upplevde en sämre munhälsa jämfört med en kontrollgrupp. Tobaksbruk har också visats sig vara mer förekommande bland personer med Crohn s sjukdom och där rökning är en faktor som påverkar progression av dessa sjukdomar.