1 Centerpartiets skuggbudget för Flens kommun 2013-2016

1 Centerpartiets skuggbudget för Flens kommun 2013-2016 Jobb och företagande är centralt för en hållbar ekonomi. Det ger förutsättningar för att kunna finansiera välfärd och god samhällsutveckling och det ger människor möjlighet till ett självständigt liv och ett socialt sammanhang. Flensbygden har en stark industritradition, men kännetecknas också av en rik och omfattande tradition av gröna näringar. De senaste åren har besöksnäringen utvecklats alltmer och vi kan bara ana de möjligheter som finns i vår bygd för en utveckling av besöksnäringen. Det är människors initiativ, enskilt och tillsammans, som bygger framtiden och ger liv och energi till vardagslivet. Arbetet med färdplan Flen, med ortsutveckling i kommunens alla orter, är ett värdefullt arbete som stimulerar och stärker människors engagemang för utveckling av sin bygd. Flens kommun har ett strategiskt bra läge i hjärtat av Sörmland. Man behöver inte vara bosatt i flensbygden för att känna att detta är en fantastisk bygd att bo i och besöka. Centerpartiet vill ta vara på de goda förutsättningar som finns runt om i våra orter. Vi vill skapa förutsättningar för att fler vill bo i och bygga sin framtid i Flens kommun. Människor som flyttar till Flen ska känna sig välkomna oavsett om man tidigare har bott i Sverige eller i ett annat land. Vi lever i ett globalt sammanhang och vill tillvarata den kompetens svenskars kompetens. Invandrare har sedan länge deltagit i att bygga det moderna Sverige genom att etablera viktiga företag och näringar. För Centerpartiet är det självklart att politiken ska ge verktyg för att såväl gamla som nya svenskar ska kunna förverklig sina drömmar. För att bygga en hållbar framtid för Flens Kommun behöver utvecklingen vara både ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar. Flensbygden har i sig stora ekologiska värden i det omväxlande och sjörika landskapet. Dessa ska vi bevara och bruka på ett hållbart sätt. Flen som kommun kan bygga vidare på dessa värden genom att göra sin egen verksamhet mer miljömässigt hållbar. Centerpartiet anser att Flens kommun ska sträva efter att ha en koldioxidneutral verksamhet och arbeta systematiskt med energieffektivisering. En hållbar framtid bygger på ett medvetet sätt använda energi och drivmedel och prioritera förnyelsebar energi. Centerpartiets övergripande strategiska mål i detta budget- och strategidokument är; En framgångsrik attraktiv kommun bygd på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet 1

Innehållsförteckning Kapitel 1 Skuggbudget för Flens kommun 2013-2016 Innehållsförteckning 2 Flens kommuns vision 3 Kapitel 2 strategiska mål, 2;1 4 Kapitel 2, strategiska mål, 2;1 5 Kapitel 2, strategiska mål, 2;2 6 Kapitel, 2 strategiska mål, 2;3,2;4,2;5 7 Kapitel 2, strategiska mål 2;6 8 Kapitel 3 planerings och budgetförutsättningar 9 Kapitel 4 god ekonomisk hushållning 11 Kapitel 5 skattesats 13 Kapitel 6 budgetförändringar, satsningar och effektiviseringar 14 Kapitel 7 särskilda uppdrag 2013-2016 15 2

Centerpartiet står tillsammans med övriga partier bakom Flens kommuns vision: I Flens kommun är det enkelt att bo, verka och leva. Vi som bor i hjärtat av Sörmland är stolta över vår fantastiska natur och våra orters särprägel. Vår kommun är det självklara alternativet för dem som söker det goda livet med bra boende, goda kommunikationer och ett bra näringslivsklimat. Vi har skolor med hög kvalitet. Vi driver vår egen utveckling i ansvarsfull samverkan med omvärlden. Vi som verkar i Flens kommun tar plats, syns och påverkar utvecklingen i regionen. Vårt arbete gör skillnad! Med varsamhet och eftertanke värnar vi om vårt sjörika sörmländska landskap och tar ansvar för en hållbar utveckling. Vi är det vänligaste och mest gästfria besöksmålet i Sörmland. I Flens kommun har vi nära till varandra och delar gärna med oss av tillgångar och möjligheter. Tillsammans skapar vi en anda som bygger på öppenhet och omtanke. Flens kommun Sörmlands hjärta 3

2 Strategiska mål 1. En framgångsrik och attraktiv kommun byggd på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet 2. Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv 3. Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar 4. Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer 5. Vi driver vår egen utveckling och påverkar i regionen 6. En effektiv och tillgänglig organisation som kännetecknas av gott bemötande 2.1 En framgångsrik och attraktiv kommun byggd på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet Framgångsfaktorer ekonomisk hållbarhet: 1. Ett ekonomiskt resultat om minst 1 procent av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. 2. En konkurrenskraftig skattesats för positiv befolkningsutveckling 3. Beslut om riktlinjer för en resultatutjämningsreserv Indikatorer ekonomisk hållbarhet: Årsresultat och möjlighet till avsättning i resultatutjämningsreserv Skattesats i förhållande till andra kommuner i regionen Befolkningsutveckling Beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Framgångsfaktorer social hållbarhet: 1. Halvera kostnaden för försörjningsstöd till 2016 2. Hög delaktighet i förenings- och kulturaktiviteter 4

Indikatorer social hållbarhet: Kommunens kostnader för försörjningsstöd Föreningstäthet Andel som deltagit i olika kulturella aktiviteter under de senaste 12 månaderna Uppföljning av det salutogena förhållningssättet i äldreomsorgens verksamhet Framgångsfaktorer ekologisk hållbarhet: (Lika KS förslag under målet Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden) 1. Samverkan och dialog med näringsliv och boende för att ta ett gemensamt ansvar för en hållbar utveckling 2. En koldioxidneutral kommunal verksamhet 3. Sjöar med vattenkvalitet som uppfyller EU:s vattendirektiv (Centerpartiets kompletterande framgångsfaktorer) 4. Utarbetande av upphandlingspolicy med kriterier för miljöhänsyn 5. Plan för energieffektivisering inom kommunens alla förvaltningar 6. Fungerande kollektivtrafik i alla kommundelar för arbetspendling, studier och service 7. Energiförbrukning i kommunens verksamheter och bolag Indikatorer ekologisk hållbarhet: (Lika KS förslag under målet Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden) Nöjd medborgarindex, miljö Andel ekologiska livsmedel i kommunen Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala andel bilar (Centerpartiets kompletterande indikatorer) Beslut om upphandlingspolicy med kriterier för miljöhänsyn 5

Andel livsmedel som är producerade i enlighet med den lagstiftning som Sverige ställer på produktionen Beslut om revidering av energiplan för Flens kommun 2007-2010 2.2 Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv Framgångsfaktorer: (Lika KS förslag) 1. Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Flens kommun 2. Företagen skall i sina kontakter med kommunen ha en väg in med tydliga och snabba beslut och bra stöd/rådgivning 3. Goda kommunikationer för pendling till och från arbete och studier 4. Rätt utbildad arbetskraft 5. Låg ungdomsarbetslöshet 6. Kontinuerlig dialog och samverkan med näringslivet och andra aktörer såsom AF 7. En utvecklad besöksnäring där målet är att bli det vänligaste besöksmålet i Sörmland 8. Byggklar mark och ändamålsenliga lokaler (Centerpartiets kompletterande framgångsfaktorer) 9. God tillgång till bredband med hög kapacitet i kommunens alla delar 10. Ökad omsättning i besöksnäringen och de gröna näringarna 11. Möjligheten att inrätta ett gemensamt näringslivs och turismbolag ska prövas Indikatorer: (Lika KS förslag) Företagsklimat (SBS), företagarnas faktiska uppfattning Svensk näringslivs kommunranking av företagsklimatet av 290 kommuner (plats i rankingen) Öppet arbetslösa 18-24 år Nöjdhet med kollektivtrafiken i regionen enligt SCB:s medborgarundersökning Turistomsättningen Byggklar mark för industrier och annan verksamhet 6

(Centerpartiets kompletterande indikatorer) Andel av befolkningen som har tillgång till bredband med kapacitet på minst 100 Mbit per sekund Beslut om en bredbandsstrategi för Flens kommun Omsättning i de gröna näringarna Dialog med kommunens näringsliv om ett gemensamt näringslivs och turismbolag 2.3 Utvecklande och lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar Framgångsfaktorer och indikatorer lika KS förslag 2.4 Attraktiva och trygga boende och livsmiljöer Framgångsfaktorer och indikatorer lika KS förslag 2.5 Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen Framgångsfaktorer: (Lika KS förslag) 7 1. Ett aktivt ledarskap som utifrån våra utgångspunkter skapar förutsättningar samt vidtar åtgärder för en positiv utveckling 2. Vi deltar i regionala och nationella sammanhang och arbetar för vår kommun och dess invånare men också för regionens utveckling 3. Vi har en aktiv och systematisk omvärldsbevakning och lär av andras erfarenheter och delar med oss av våra. (Centerpartiets kompletterande framgångsfaktor) 4. En aktiv ortsutveckling som i samverkan med boende skapar attraktiva orter och levande landsbygd.

Indikatorer: (Lika KS förslag) Valdeltagande i kommunvalet Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet (Centerpartiets kompletterande indikatorer) Nöjd medborgarindex totalt Nöjd medborgarindex Andel som kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen 2.6 En effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av et bra bemötande Framgångsfaktorer: Centerpartiet ställer sig bakom KS förslag till framgångsfaktorer och vill komplettera med följande: 5. Förbereda för att införa LOV för ökad valfrihet och mångfald i kommunens verksamheter 6. Rutiner så att nämnder håller sin budget och har eget buffertutrymme 7. Till 2016 komma ner till att verksamheterna inte kostar mer än 1000 kronor per invånare mer än i genomsnittskommunen i Sverige Indikatorer: Nämnderna lämnar rapport till KS var 3;e månad för uppföljning och eventuell åtgärdsplan Nämnder och kontor arbetar efter LEAN modell Som framgår av ovanstående redovisning av Centerpartiets syn på och förslag till strategiska mål föreslår Centerpartiet att KS förslag till mål Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden utgår. Vi föreslår istället att framgångsfaktorer när det gäller ortsutveckling förs in under målet Vi driver vår egen utveckling och påverkar i regionen och att framgångsfaktorer när det gäller miljö förs in under ekologisk hållbarhet i Centerpartiets föreslagna strategiska mål En framgångsrik och attraktiv kommun byggd på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet 8

3 Planerings- och budgetförutsättningar 3.1 Budgetförändringar, satsningar och effektiviseringar Centerpartiet anser att Skolprojektet, som startades under våren 2012, drivs på ett mycket bra sätt. När projektet går från analysfas till en fas där åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen i kommunens skolor kommer att föreslås är det viktigt att det finns resurser för att finansiera dessa åtgärder. Centerpartiet ställer sig därför bakom majoritetens förslag att förstärka anslaget för skolprojektet med 3 miljoner till 2013. I majoritetens plattform för denna mandatperiod finns en skrivning om att pröva en utökning av rätten till barnomsorg från 15 till 20 timmar per vecka. Detta prov har mitt under detta budgetår omsatts i praktiken. Beslutet fattades under förevändningen att det inte skulle innebära någon kostnad utan kunde tas inom ramen. När majoritetspartierna presenterade sin budget för 2013 presenterades beslutet om att utöka rätten till avgiftsfri barnomsorg som en satsning. Enligt kommunens förvaltning motsvarar den utökade rätten till avgiftsfri barnomsorg 500 fler barnomsorgstimmar i veckan. Om man där till lägger att föräldrar som har sina barn mer än de avgiftsfria timmarna får en sänkt avgift står det klart att beslutet om utökad rätt till avgiftsfri förskola helt klart innebär en kostnad. Mot bakgrund av Flens kommuns ansträngda ekonomi och behov av åtgärder för ökad måluppfyllelse i grundskolan är det fel att prioritera fler fria barnomsorgstimmar framför ökade resurser till grundskolan. Centerpartiet anser därför att beslutet att erbjuda fler avgiftsfria barnomsorgstimmar än vad lagen kräver ska rivas upp. Vi beräknar mot denna bakgrund att kostnaden för barnomsorg kan minskas med 1,4 miljoner kronor. Dessa 1,4 miljoner vill vi inom Barn- och utbildningsnämndens ram istället rikta till grundskolan. Sedan årsskiftet ägs och förvaltas Flens kommuns skollokaler av Flens Kommun Fastigheter AB. Fastighetsbolagets uppgift är att tillgodose kommunens behov av lokaler till en så liten kostnad som möjligt. Eftersom Fastighetsbolaget fick köpa kommunens lokaler till sitt bokförda värde och kan låna pengar av kommunen till en ränta som är klart under bolagets kalkylränta finns det anledning att se över den hyressättning som Fastighetsbolaget har för exempelvis skollokaler. Jämför man Flens kommun med andra kommuner har vi höga lokalkostnader för skolans verksamhet. Höga lokalkostnader för skollokaler innebär dessutom att Flens kommun tvingas betala onödigt höga lokalbidrag till fristående skolor i kommunen och i andra kommuner när elever från Flens kommun väljer att gå i fristående skolor. Ett sätt att minska skolverksamhetens lokalkostnader är att göra en rättvisande fördelning av kostnaden för samutnyttjade lokaler. I dagsläget använder exempelvis verksamheter inom Kulturoch fritidsnämndens ansvarsområde lokaler som fullt ut betalas av Barn- och Utbildningsnämnden. Genom att inte göra en rättvisande fördelning mellan olika verksamhetsområden blir skolans lokalkostnader onödigt höga och Barn- och Utbildningsnämnden belastas med motsvarande onödigt höga lokalbidrag för elever som valt att gå i fristående skolor. 9

Allra tydligast blir behovet att se över lokalkostnader och hyressättningsprinciper när man tar lokalkostnaderna för gymnasieskolan som exempel. Bildnings Centrum Prins Wilhelm invigdes 1999. Lokalerna en avskrivningstakt på 20 år, vilket är väldigt hög avskrivningstakt för lokaler av det slaget. Fastighetsbolaget kunde vid årsskiftet ta över lokaler i BCPW som var avskrivna mer än till hälften. Om man sedan läser i kommunens delårsrapport ser man att nästan hälften av kommunens gymnasieelever går i fristående gymnasieskolor i andra kommuner. Detta innebär i princip att för varje krona kommunen lägger på lokalhyra i Prins Wilhelm gymnasiet skickar vi en krona i lokalbidrag till fristående skolor i andra kommuner. Mot Bakgrund av att Fastighetsbolaget av sitt planerade underhåll på 10 miljoner för detta år endast kommer att kunna hinna med underhåll för 6 miljoner gör vi bedömningen att Flens kommuns skolor skulle kunna ges en temporär hyressänkning om 3 miljoner per år, utan att för den skull minska takten i det underhållsarbete Fastighetsbolaget låter göra. Under tiden denna hyresreduktion gäller kan nya principer för fördelning av lokalkostnader och hyressättning arbetas fram. Om merparten av hyressänkningen riktas till gymnasieskolans lokalkostnader skulle kommunen som helhet dessutom få ut så stor indirekt effekt som möjligt. Vi räknar i vårt budgetalternativ med minskade lokalbidrag till fristående skolor om 2 miljoner som en indirekt effekt av de minskade lokalkostnaderna. Vi vill inte öronmärka de resurser som genom detta kan sparas på lokalkostnader, utan väljer att lägga dessa på ett högre resultat för Flens kommun. Detta för att skapa handlingsutrymme för framtida behov inom exempelvis skolprojektet. En stor social och ekonomisk utmaning för Flens kommun är att minska antalet försörjningsstödstagare. Den kommunala kostnaden för försörjningsstödet har ökat kraftigt under de senaste åren. Den sociala utmaningen är möjligheten för delaktighet och egen försörjning, samt att färre barn ska leva under små ekonomiska förhållanden. Ett arbete med att minska kostnaderna för försörjningsstödet har påbörjats, bland annat med ett närmare samarbete mellan kommunen och arbetsförmedlingen. Det inledda arbetet är bra och majoritetspartiernas förslag om att anställa försörjningsstödstagare inom den kommunala organisationen är också bra. Centerpartiet anser dock att arbetet med att minska antalet försörjningsstödstagare och därmed kommunens kostnader bör göras tydligare och kraftfullare. Det vill vi göra genom att sätta upp en framgångsfaktor för social hållbarhet om att halvera kommunens kostnader för försörjningsstöd till 2016. Förutom de åtgärder som majoritetspartierna föreslår, vill vi sätta tydligare krav på aktivitet för försörjningsstödstagare. Idag finns drygt 90 personer med försörjningsstöd i Flens kommun som skulle kunna gå direkt ut på arbetsmarknaden. En viktig del i att få ut försörjningsstödstagare i arbete är att bättre använda sig av de stöd till arbete och praktik som kan erbjudas via Arbetsförmedlingen. Genom ett mer systematiskt arbete i kommunen, i nära samarbete med Arbetsförmedlingen, vill vi under nästa år få ut 30 personer från försörjningsstöd till arbete eller praktik i företag i kommunen. Vi räknar med en kostnadsminskning i försörjningsstöd med 2 miljoner kronor för detta under 2013. Centerpartiet anser att Flens kommun kan göra effektiviseringar inom den politiska organisationen inom kommunen. Under denna mandatperiod har majoritetspartierna beslutat att inrätta en särskild personalnämnd. Personalnämndens uppdrag är otydligt och bidra därför till en otydlighet i hur personalfrågor hanteras inom kommunen. Centerpartiet anser därför att personalnämnden bör 10

läggas ned. Frågorna skulle istället kunna hanteras bättre och tydligare i ett personalutskott under kommunstyrelsen. Det skulle innebära mindre administration för kommunens förvaltning. Kostnaderna för arvodering av ett presidium skulle dessutom falla bort. Under mandatperioden har Flens kommun bildat Flens Kommun Fastigheter AB. Den fastighetsförvaltning som kommunens fastighetsbolag nu hanterar låg tidigare på Tekniska nämnden. Tekniska nämnden administreras tillsammans med Bygg- miljö- och räddningsnämnden av Samhällsbyggnadsförvaltningen. Eftersom en stor del av Tekniska nämndens ansvarsområde fallit bort anser Centerpartiet att de tekniska frågorna som nämnden ansvarar för kan hanteras i ett utskott under BMR-nämnden. Genom att lägga ned Tekniska nämnden och hantera frågorna i ett utskott skulle även detta innebära minskad administration och läge kostnader när arvoderingen av ett presidium faller bort. En viktig del i att effektivisera den politisk organisation är att lägga ett effektiviseringskrav på de politiska partierna. När väljer att lägga ett generellt effektiviseringskrav på kommunens nämnder anser Centerpartiet att även de politiska partierna ska dra sitt strå till stacken. Vi föreslår därför att partistödet sänks från dagens 30 procent av ett basbelopp till respektive parti och varje mandat i fullmäktige till 25 procent per parti respektive mandat. Totalt räknar vi i vårt budgetalternativ att ovanstående beskrivna effektiviseringar i den politiska organisationen och sänkningen av partistöd innebär kostnadsminskningar om 0,8 miljoner för 2013. 3.2 God ekonomisk hushållning Den 13 september 2012 överlämnade regeringen propositionen Kommunala resultatutjämningsreserver (2011/12:172) till riksdagen. I propositionen föreslås att möjligheten för kommuner och landsting att själva utjämna intäkter över tid, och därigenom möta konjunkturvariationer, förstärks. Detta ska ske genom att kommuner och landsting ges möjlighet att bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Dessa resultatutjämningsreserver gör det möjligt att på ett ansvarsfullt sätt reservera en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Införandet av reserverna innebär en ökad flexibilitet i det lagstadgade balanskravet, men också ett förtydligande av det övergripande mål om god ekonomisk hushållning som kommuner och landsting ska ha i sin verksamhet. Förutsättningarna för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling blir helt enkelt bättre. Ett förtydligande vad gäller god ekonomisk hushållning som följer av lagförslagen i propositionen är att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Om en kommun eller ett landsting har en utjämningsreserv, ska riktlinjerna beskriva hanteringen av reserven. 11

Lagförslagen i propositionen ska beslutas av riksdagen den 28 november 2012 och börjar gälla från 1 januari 2013. I majoritetens förslag till strategisk plan 2013-2016 med budget för 2013 finns balanskrav och förutsättningarna för god ekonomisk hushållning refererade. Bland annat kan man läsa det riktiga konstaterandet att Det ska finnas mål för god ekonomisk hushållning dels i form av finansiella mål och riktlinjer och dels i form av verksamhetsmål. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att kommunens majoritet med Socialdemokraterna, Alternativ 2000 och Vänsterpartiet väljer att inte sätta upp några finansiella mål och riktlinjer i sin strategiska plan för Flens kommun. Än mer anmärkningsvärt blir det mot bakgrund av att det i innevarande års budget finns uppsatta finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning, mål som alltså inte förts in i den nu föreslagna strategiska planen. Centerpartiet anser att Flens kommun ska sätta upp mål/framgångsfaktorer för god ekonomisk hushållning inom ramen för ett strategiskt mål om En framgångsrik och attraktiv kommun byggd på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Dels för att Flens kommun behöver arbeta för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling och dels för att vi anser att Flens kommun ska efterleva de krav på god ekonomisk hushållning kommunallagen kommer att ställa på oss från kommande årsskifte. Det finansiella mål som finns i Flens kommuns budget för 2012 är formulerat enligt följande Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter och utjämning senast år 2014. Centerpartiet anser att detta är ett bra formulerat mål. Majoritetens val att inte ta med detta mål i sin strategiska plan, utan istället föreslå framgångsfaktorn Ett ekonomiskt resultat som skapar förutsättningar för att hantera omvärldsförändringar och oförutsedda händelser, är ett steg tillbaka. Vår bedömning är att detta mål inte lever upp till det kommande lagkravet om beslutade riktlinjer för god ekonomisk hushållning. I det regelverk som kommer att gälla från årsskiftet framgår också att en av förutsättningarna för att en kommun ska kunna sätta av pengar till en resultatutjämningsreserv är att kommunen först uppnår ett resultat om 1 procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Resultat över 1 procent kan sedan sättas av till reserven. Mot denna bakgrund anser Centerpartiet att en lämplig framgångsfaktor för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling i Flens kommun är; Ett ekonomiskt resultat om minst 1 procent av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. För att kunna göra avsättningar till en resultatutjämningsreserv och på så sätt kunna använda en del av ett överskott från goda tider till att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur måste kommunen också besluta om riktlinjer för hur reserven ska hanteras. Centerpartiet anser att en möjlighet att jämna ut kommunens resultat mellan goda år och år av lågkonjunktur är en viktig del i att bygga en långsiktigt hållbar ekonomi i Flens kommun. Vi anser därför att Beslut om riktlinjer för en resultatutjämningsreserv är ytterligare en lämplig framgångsfaktor i kommunens strategiska plan. 12

3.3 Skattesats Flens kommuns nuvarande majoritet med Socialdemokreterna, Alternativ 2000 och Vänsterpartiet valde att inför detta år höja skattesatsen med 75 öre från 21,58 till 22,33 kronor per 100-lapp. Centerpartiet anser att detta var ett olyckligt strategiskt beslut för Flens kommun. Dels för att skattehöjningen valdes istället för att göra effektiviseringar och arbeta med ständiga förbättringar i kommunens verksamheter. Dels för att Flens kommun behöver en konkurrenskraftig skattesats för att vara mer attraktiv för människor att bo kvar i och flytta till. Att majoritetspartiernas skattehöjning inte var någon långsiktig lösning för ekonomin i Flens kommun syns såväl i delårsbokslutet som i majoritetens budgetförslag för 2013. I delårsbokslutet framgår att kommunens nämnder fortsatt dras med stora underskott och att årets resultat räddas av en engångseffekt i form av en återbetalning från AFA Försäkring. I majoritetens budgetförslag för 2013 återkommer man nu med delar av de effektiviseringsåtgärder som Centerpartiet föreslog som alternativ till beslutet om skattehöjning inför detta budgetår. Det är bra och nödvändigt för att få grepp om Flens kommuns ekonomi. Problemet är bara att det tas i fel ordning. Effektiviseringsåtgärderna borde ha gjorts först, för att om möjligt behålla en konkurrenskraftig skattesats. Tillsammans med de skattehöjningar som majoriteten i Södermanlands läns landsting med Socialdemokraterna, Folkpartiet och Miljöpartiet beslutat om och aviserar för nästa år har personer boende i Flens kommun fått se sin skattesats höjd med 2 kronor per intjänad 100-lapp sedan 2008. Totalt innebär detta att personer boende i Flens kommun kommer att betala 33,30 kronor i skatt per intjänad 100-lapp till kommunen och landstinget. Flen har länets näst högsta kommunalskatt. Endast Vingåkersborna har en högre skattesats. I Eskilstuna förs, efter landstingets aviserade skattehöjning, resonemang om att sänka kommunalskatten för att kunna konkurrera med andra kommuner i Mälardalen. När det i Eskilstuna, som har en skattesats som är 15 öre lägre än i Flen, förs resonemang om sänkt skattesats för att vara konkurrenskraftig, måste detta resonemang föras även i Flen. Centerpartiet föreslår därför att skattesatsen i Flens kommun bör sänkas med 10 öre till 22,23 kronor per 100-lapp för 2013. Vi ser detta som ett nödvändigt steg för att göra Flen till en framgångsrik och attraktiv kommun med en positiv befolkningsutveckling och avsätter därför 2,7 miljoner i vårt budgetalternativ för denna skattesänkning. 13

Sammanställning: Budgetförändringar, satsningar och effektiviseringar Lokalkostnader Minskade lokalbidrag till fristående skolor som följd av minskade lokalkostnader Fri förskola av god kvalité 15/vecka Satsning på grundskolan 3 milj. 2 milj. 1,4 milj. -1,4 milj. 30 personer ur försörjningsstöd till arbete/praktik till företag i kommunen 2 milj. Effektivisering av politisk organisation och sänkt partistöd Skattesänkning med 10 öre Netto förstärkning av kommunens resultat Majoritetens beräknade resultat Resultat med Centerpartiets budgetalternativ 0,8 milj. -2,7 milj. 5,1 milj. 3,626 milj. 8,726 milj. 4 Sammanställning särskilda uppdrag 2013-2016 Vi gör nedan en sammanställning av de mest övergripande uppdragen och planeringsinsatserna fram till 2016. Flera uppdrag finns också som framgångsfaktorer. I de fall det är flera nämnder som berörs är det alltid kommunstyrelsen som har det övergripande ansvaret för uppdraget. Uppdragen ska genomföras så att det finns flera alternativ att ta ställning till, bland annat konsekvenser för verksamhet och ekonomi. Det är också en fördel om det går att hitta sponsorer och samarbeten med företag, organisationer och andra kommuner när det är lämpligt. 14

Särskilda uppdrag Kommunstyrelsen ges i uppdrag att under 2013 ta fram mål för god ekonomisk hushållning dels i form av finansiella mål och riktlinjer och dels i form av verksamhetsmål, i enlighet med de krav som kommer att finnas i kommunallagen från den 1 januari 2013. Se avsnitt 2.1 och 3.2 Kommunstyrelsen ges i uppdrag att under 2013 ta fram riktlinjer för en resultatutjämningsreserv, så att möjligheten att jämna ut kommunens resultat mellan goda år och år av lågkonjunktur kan tas till vara. Se avsnitt 2.1 och 3.2 Kommunstyrelsen, Socialnämnden och Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att ta fram en plan för att halvera kommunens kostnader för försörjningsstöd till 2016. Se avsnitt 2.1 och 3.1 Kommunstyrelsen ges i uppdrag att under 2013, tillsammans med Flens Kommun Fastigheter AB och i dialog med nämnder som hyr lokaler av fastighetsbolaget, arbeta fram nya principer för fördelning av lokalkostnader och hyressättning av lokaler. Se avsnitt 3.1 Kommunstyrelsen ges i uppdrag att under 2013 arbeta fram rutiner som stöd för att nämnder och styrelser ska kunna hålla budget och skaffa sig ett eget buffertutrymme. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att under 2013 inleda en planeringsprocess så att kommunens verksamheter till 2016 ska kunna arbeta LEAN-inriktat. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att arbeta fram en plan och strategi så att kommunens verksamheter 2016 inte kostar mer än 1000 kronor mer per invånare än i genomsnittskommunen Kommunstyrelsen ges i uppdrag att pröva möjlighet att inrätta ett gemensamt näringslivsoch turismbolag med kommunens näringsliv och företagarorganisationer Kommunstyrelsen ges i uppdrag att under 2013 utarbeta en ny upphandlingspolicy med kriterier för miljöhänsyn. Bygg- miljö och räddningsnämnden ges i uppdrag att under 2013 revidera Flens kommun nuvarande energiplan (2007-2010). Kommunstyrelsen ges i uppdrag att under 2013 utarbeta en bredbandsstrategi för hela kommunen. Barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att lyfta grundskolans it och pedagogiska hjälpmedel under förutsättning att nämnden lägger en budget i balans för 2013. 15

Kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att utreda samordningsmöjligheter och möjligheter till energibesparing mellan en ombyggnad av Hammarvallens sim- och sporthall och anläggandet av en fotbollsplan med konstgräs. Bygg- miljö och räddningsnämnden ges i uppdrag att i enlighet med framgångsfaktorn om sjöar med vattenkvalitet som uppfyller EU:s vattendirektiv göra en översyn av Gårdssjön i syfte att 2015 kunna avvända den som badsjö.