Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1
Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår överskottet? Förenklad beskrivning av jämförelsevärdet Hur man tar fram schabloner? Teoretisk beräkning Jämförelser med verkligheten Justerad beräkning Uppdelning av överskott Typgård 2
Vad är en växtnäringsbalans? IN Nedfall UT Produkter N-fixering 3
Vad är ett överskott? Produkter Kvävenedfall Kvävefixering - Produkter som lämnar gården = Överskottet för hela gården 4
Vad är ett överskott? Produkter Kvävenedfall Kvävefixering - Produkter som lämnar gården = Överskottet för hela gården Överskottet för hela gården Utlakning Ammoniakavgång Denitrifikation = + Mineralisering - immobilisering 5
Hur stora är överskotten? 140 120 100 80 60 40 20 0 V-odling Mjölk Kött Grisar Häst, får, fjäderfä 6
Överskott på gårdar med nötkreatur 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Mjölkkor Köttdjur Fast Djupströ Flyt 7
Överskott på gårdar med nötkreatur Fast Djupströ Flyt Mjölkkor och kvigor Antal 1475 37 1614 Överskott 128 174 130 D.E./ha 0,88 0,99 0,92 Tjurar och dikor Antal 98 115 84 Överskott 73 90 88 D.E./ha 0,43 0,54 0,59 8
Växtodlings -balans 70% Stallbalans 40 % 50 % Stallgödsel -balans 9
Överskott och effektivitet för spannmålsgrödor 60 90% 50 80% 70% 40 60% 30 50% 40% 20 30% 10 20% 10% 0 0% Maltkorn Havre Vårkorn Rågvete Fodervete Vårvete Höstvete N-överskott N-effektivitet 10
80 70 60 50 40 30 20 10 0-10 Överskott och effektivitet övriga grödor 11 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Matpotatis Ärter Vårkorn Vall 2 skördar Sockerbetor Höstvete Höstraps Vårraps Timotej m.fl. N-överskott N-effektivitet
Vallodling Gödsling: Skörd: 6 ton per ha Rp 160 g Överskott: Kväveeffektivitet: 190 kg N 144 kg N 46 kg N 76% 12
Stämmer jämförelsevärdet? Ur Greppas databas, 2384 växtodlingsgårdar 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Verkligt överskott Jämförelsevärde 13
Växtodlings -balans 70% Stallbalans 40 % 50 % Stallgödsel -balans 14
Stallbalans Foder strö Produkter Kött, mjölk, ägg o.s.v. Livdjur Utsöndrat 15
Beräkning av kväveutsöndring Livdjur Foder Mjölk+kött Till gödsel +6 kg +161 kg - 50 kg = 117 kg 16
Växtodlings -balans 70% Stallbalans 40 % 50 % Stallgödsel -balans Överskott orsakat av djuren 17
Schablonvärde för en mjölkko på flytgödsel In med foder Ut med produkter (netto) Stallbalansen Stall & lagr. förluster Före spridning Varav ammoniumkväve 50% Direkt kväveeffekt (49%) Långsiktig effekt Total effekt Total kväveeffekt Schablonvärde för en mjölkko 167 50 117 12 105 53 26 24 50 42% 67 18
Schablonvärden för beräkning av jämförelsevärden En mjölkko 8000 kg mjölk per år Gödselslag Flytgödsel Fastgödsel + urin Djupströgödsel Total N- eff 20% 20% 15% Överskott kg N 94 94 122 19
Beräkning av jämförelsevärde Överskott per hektar av resp. gröda + Överskott per djur för resp. djurslag 20
Överskott på gårdar med nötkreatur Fast Djupströ Flyt Mjölkkor och kvigor Antal 1475 37 1614 Överskott 128 174 130 Jmf-värde 126 166 133 D.E./ha 0,88 0,99 0,92 Tjurar och dikor Antal 98 115 84 Överskott 73 90 88 Jmf-värde 80 106 98 D.E./ha 0,43 0,54 0,59 21
Överoptimal giva Dålig teknik Växtodlings -balans % Foderstat Foderstyrning Produktionsplanering Stallbalans % Var uppstår överskottet? Vilka åtgärder kan vara aktuella? % Stallgödselbalans Dålig teknik Fel teknik (utrustning, tidpunkt, nedbrukning 22
Fosforbalans för en gård om gödslingsråd tillämpas P-AL klass I II III IV V Över/underskott per hektar +20 +10 +/-0-5 -15 23
Utmaningar/Fallgropar Stora interna flöden Naturliga beten Bortförsel av stallgödsel Skev fördelning av stallgödseln N-fixering 24
Stora interna flöden 50-100 % av växtnäringstillförseln kommer från gårdens växtodling Osäkerhet kring: Lager Mängd Analys 25
Naturbeten Ej med i vn-balansen Tillförsel via tillväxt Exempel 60 kvigor*150 dagar*600 g tillväxt/dag= 135 kg N, 40 kg P och 9,2 kg K 26
Bortförsel av stallgödsel Osäkerhet kring: Mängd Analys 27
Skev fördelning av stallgödsel Gårdar med stora avstånd Rastfålla Exempel ensilageutfodring i foderhäck på betet (5ha) 120 dagar, 80 kor, 8 kg ts 77 ton ts Tillförseln 77-23 ton ts bete 54 ton ts á 17 % råprotein -20 % som blir mjölk/kött 250 kg N/ha, 25 kg P/ha, 150 kg K/ha Gödslar kor enligt klocka eller konsumtion? 28
Utfodring/teknik Foderspill Flerfodersystem Fler kraftfodergivor/dygn Gruppera kor - fullfoder 29
Växande djur Uppfödningstid Foderstat Skötsel 30
Djurhälsa Mastit Fertilitet Benlidande 31
Grovfoder Vallproduktion Förluster (fält-foderbord) Foderkonservering 32
Sammanfattning Fallgropar Inköpt foder Vallproduktionen Fråga!!! Glöm ej vår uppgift, förmedla kunskap 33
Idélista för mjölkgård Justera överoptimala givor PK Anpassa till markkarteringen och skörd Bättre kvävestyrning Optimera spridning av stallgödseln Anpassa till skörden Radgödsling Delade givor Analyser, N-min, växtanalys Minimerad höstbearbetning Ej vallbrott på hösten, speciellt inte vall med klöver Fånggröda 34
Växtodlings -balans 144 167 Stallbalans 75 % 36 108 50 117 27 % Överskott: 130 kg/ha 20 % 23 94 Stallgödsel -balans Utlakning: 20 kg/ha Denitrifikation: 20 kg/ha Ammoniak: 35 kg/ha Organisk pool: 20 kg/ha 35
N-fixering Det kan Janne!!!! Men kan lantbrukarna????? 36
Art N-giva Skörd Baljväxt andel Fixering Mängd fixerat N, kg N per ha kg ts per % kg per g per kg ha ha baljväxt Rödklöver 0 8773 72 169 28 80 9958 41 101 24 160 10263 30 65 21 Rödklöver?, vall 1 8150 54 90 20?, vall 2 11787 49 114 20?, vall 3 10509 53 100 18 Röd + 20 9249 55 144 28 vitklöver 400 12212 22 54 20 Rödklöver 0 16400 81 340 26 120 15900 68 275 25 Rödklöver 0 16209 47 180 24 50 18000 26 100 22 Vitklöver 0 13400 71 276 29 150 13500 52 188 27 Vitklöver 30 9680 49 163 34 Vitklöver 3 5064 50 83 33 24 5628 39 71 32 48 6281 36 68 30 72 6315 34 60 28 Lusern 20 12860 100 281 22 37
Modell för beräkning av kvävefixering N fix =ts baljväxt * N-halt * (1+P rot+stubb + P överföring-jord + P överföring-djur + P immobiliserat ) * P fix 38
Parametrar till N-fixmodell Gröda N-halt Pfix Prot+stubb Pöverföring-jord Pöverföring-djur Pimmobiliserat Faktor Ärter 0.039 0.70 0.40 - - - 0.0382 Åkerböna 0.050 0.70 0.40 - - - 0.049 Lusern, renbestånd 0.036 0.75 0.40 - - 0.30 0.0459 Rödklöver-gräs, 2 sk, vall 1 0.035 0.80 0.40 0.03-0.30 0.0484 0.75 0.0454 Rödklöver-gräs, 2 sk, vall 2 och 3 0.035 0.80 0.40 0.10-0.30 0.0504 0.75 0.0473 Rödklöver + gräs, 3 sk, vall 1 0.039 0.80 0.40 0.03-0.30 0.0540 0.75 0.0506 Rödklöver + gräs, 3 sk, vall 2 och 3 0.039 0.80 0.40 0.10-0.30 0.0562 0.75 0.0527 Vitklöver + gräs, 3 sk, vall 1 0.043 0.80 0.60 0.05-0.30 0.0671 0.75 0.0629 Vitklöver + gräs, 3 sk, vall 2 och 3 0.043 0.80 0.60 0.20-0.30 0.0722 0.75 0.0677 Bete, vitklöver + gräs, vall 1 0.050 0.70 0.60 0.05 0.20 0.30 0.0753 Bete, vitklöver + gräs, vall 2 och 0.050 0.70 0.60 0.20 0.20 0.30 0.0805 äldre Gröngödsling, vall 1 0.050 0.50 0.60 0.05-0.30 0.0488 39
Kväveeffektivitet för vallar Art N-giva Klöver halt N-eff N- balans Rödklöver 0 72 69 93 80 41 60 110 160 30 47 169 Röd + vitklöver 20 55 74 85 400 22 68 179 Rödklöver 0 81 64 257 120 68 60 284 Vitklöver 0 71 70 188 150 52 67 206 Vitklöver 30 49 84 57 Vitklöver 3 50 77 39 24 39 84 28 48 36 76 48 72 34 76 51 Lusern 20 100 61 238 40
N-fix i STANK Vall, typ Areal ha Skörd kg ts/ha Baljväxthalt Kvävegiva Råpro tein Kväve- Kväve halt i klöver effekt Fixering kg N/ha kg N totalt Rödklöver-gräs, 2 sk, vall 1 1 6000 25% 100 125 3,50% 68% 76 76 Rödklöver-gräs, 2 sk, vall 2 3,50% och 3 Rödklöver + gräs, 3 sk, vall 1 3,90% Rödklöver + gräs, 3 sk, vall 2 3,90% och 3 Vitklöver + gräs, 3 sk, vall 1 4,30% Vitklöver + gräs, 3 sk, vall 2 4,30% och 3 Bete, vitklöver + gräs, vall 1 5,00% Bete, vitklöver + gräs, vall 2 5,00% och äldre Renbetånd av baljväxt 10 8000 100% 0 367 3,60% - 367 3670 Gröngödsling, vall 1 3,50% Övriga vallar 0,00% 41
Kvävefixering vid en klöverhalt på 25% med olika skördenivåer och kvävenivåer 140 120 100 80 60 40 20 0 Nya 0 50 100 150 200 300 500 1000 2000 3000 5000 7000 10000 Skördenivå kg ts/ha Kvävegiva 42
Kvävefixering vid en klöverhalt på 10% med olika skördenivåer och kvävenivåer 50 45 40 35 30 7000 10000 25 5000 20 15 10 1000 2000 3000 kg ts/ha 5 0 500 Nya 0 50 100 150 Kvävegiva 200 300 43
Skörd och rp i skörden Vall, typ Skörd kg/ha Gss Gmb Gsk Gns Ss Ssk Nn Nö Råprotein i skörden g/kg ts Rödklövergräs, 2 sk 10 000 8 000 7 500 8 000 8 000 7 000 6 500 4 700 120 Rödklöver + 8 500 6 800 6 400 6 800 6 800 6 000 - - 170 gräs, 3 sk Vitklöver + 8 500 6 800 6 400 6 800 6 800 6 000 - - 170 gräs, 3 sk Bete, vitklöver + gräs 7 500 6 000 5 600 6 000 6 000 5 300 - - 190 Renbetånd av 12 500 - - 10 000 10 000 - - - 200 lusern Rödklöverfrö vall 5 000 - - 4 000 4 000 - - - 100 Gröngödsling 7 500 6 800 5 600 6 800 6 800 5 300 4 900 3 500 180 44
Överskott och djurtäthet konv och ekol gårdar 350 y = 82,554x + 57 300 ÖVerskott 250 200 150 100 50 y = 60,543x + 27 Konv Ekol Linjär (Konv) Linjär (Ekol) 0-50 0 1 2 3 4 Justerad djurtäthet 45
Överskott och kg mjölk/ha konv och ekol gårdar 350 300 y = 0,0106 x + 72 Överskott 250 200 150 100 50 y = 0,0100x + 39 Ekol Konv Linjär (Ekol) Linjär (Konv) 0-50 0 5000 10000 15000 20000 25000 Kg mjölk per ha 46
Nyheter i STANK in MIND Ny stallgödselrapport Dokumentation av stallgödselberäkningar Skillnad mellan överskott och avvikelse från behov Hur kategorier definieras i databas Kvävefixering Betesdriften Djurkategorier 47
Vad händer med kvävet? Beräknat för 10 slaktsvin N bakom svans 36 kg N från stall 31 kg N efter lagring 30 kg NH 4 efter lagring 21 kg Organiskt kväve, 30 % Stallförluster, 14 % Lagringsförluster, 4 % 5 kg 1 kg 21 kg AMMONIAKFÖRLUSTER 48
Vad händer med kvävet? N bakom svans N från stall N efter lagring Organiskt kväve NH 4 efter lagring N eff + långsiktig effekt från org N Stall Lagring AMMONIAKFÖRLUSTER 49