Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Relevanta dokument
Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7)

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner

Asynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

Lösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl

Repetition Likströmsmaskin Permanentmagnetiserad synkronmaskin Asynkronmaskin. Elenergiteknik Industriell Elektroteknik och Automation

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Elektriska drivsystem Föreläsning 4 - Introduktion av roterande maskiner

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 5 - Likströmsmaskinen

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik

Likströmsmaskinen. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Motorprincipen. William Sandqvist

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Elektriska drivsystem, 6-8 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material

Likströmsmaskinen. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Fö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen

Elektricitet och magnetism. Elektromagneter

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet

Några övningar som kan vara bra att börja med

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Sedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material

X-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.

Bra tabell i ert formelblad

IE1206 Inbyggd Elektronik

Synkrongeneratorn och trefas

Elektriska drivsystem Föreläsning 3 - Elektromekaniska omvandlingsprinciper

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. SYNK: Synkronmaskinen

Varvtalsstyrning av likströmsmotorer

Tentamen Elenergiteknik

OMRIKTARTEKNOLOGI, LITTERATURINFORMATION

EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen

Varvtalsstyrning av likströmsmotorer

Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält.

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Systemkonstruktion Z2

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av asynkornmotorn

Elektroteknikens grunder Laboration 2

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN

4. Elektromagnetisk svängningskrets

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Upp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A

Laboration 1 Elektromekaniska omvandlingsprinciper

LNB727. Asynkronmaskinen

Likströmsmotorns ankarlindning och kommutator

Kandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring

Magnetism och EL. Prov v 49

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag

Föreläsning 5, clickers

Elenergiteknik Förberedelse inför laboration 2 1(7)

Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp

Synkrongeneratorn och trefas

Elenergiteknik Laboration 2

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration.

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Synkronmaskinen. Laboration Elmaskiner 1. Personalia: Godkänd: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.

Motorer o motorval. Materialet är baserat på Bengt Simonssons material som används i kursen Elektroteknikens Grunder för M

Kraftelektronik. Spänningen över en induktans kan skrivas. Strömmen i en induktans motsvarar upplagrad energi enligt

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Där r är ortsvektorn mellan den punkt där fältet beräknas och den punkt där linjeelementet dl av strömbanan finns.

LABORATION 2 MAGNETISKA FÄLT

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM

Definition av kraftelektronik

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Fysik TFYA86. Föreläsning 8/11

Nikolai Tesla och övergången till växelström

Transkript:

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande elektriska maskiner. Energitransporten kan ske i båda riktningar generatordrift då energi transporteras från det mekaniska systemet till det elektriska. Omvänt betyder motordrift att energi flyttas från det elektriska systemet till det mekaniska. Omvandlingsprocessen är i princip reversibel, vilket innebär att alla motorer kan användas som generatorer och vice versa.

Varför magnetism? Energiomvandling elektrisk magnetisk mekanisk eller elektrisk mekanisk Elektriska maskiner Reversibla Elektromagneter Ej reversibla

Magnetiskt eller elektriskt fält? 1. Kraft på en strömförande ledare i ett magnetiskt fält 2. Kraft mellan plattorna i en kondensator w Energitätheten per volymsenhet för de båda fälten 1 1 2 1 2 wmagn B wel 0E 2 magn 0 2 där den magnetiska flödestätheten B kan bli ca 1T och den elektriska fältstyrkan E kan bli 3 10 6 V/m 2 1 5 3 1 12 12 410 J / m w 8,85 10 9 10 7 el 24 10 2 Den magnetiska energitätheten är suveränt störst. 40 J / m 3

Roterande och translatorisk rörelse (I) Ur den stora flora av elektromekaniska energiomvandlare som förekommer kan två grundläggande typer av mekanisk rörelse hämtas, nämligen roterande respektive translatorisk eller vibrerande, se figur 7.1. Figur 7.1. Roterande rörelse (vänster) och translatorisk eller vibrerande rörelse (höger).

Roterande och translatorisk rörelse (II) Roterande elektromekaniska energiomvandlare har nästan alltid magnetiska fält som energibärare. Finns i effekter från bråkdelar av watt upp till de största generatorerna på c:a 1 Gigawatt. Anordningar för translatorisk eller vibrerande rörelse är t.ex elektromekaniska reläer, högtalare, mikrofoner, vissa typer av givare.

Mekanisk konstruktion (I) av roterande maskiner Figur 7.2. Figur 7.3. Figur 7.4. Figur 7.5.

Mekanisk konstruktion (II) Figur 7.6. Illustration av magnetflödena i en roterande maskin. rotor Figur 7.7. Rotorns uppbyggnad med laminerade skivor.

Mekanisk konstruktion (III) Lagersköld Statorhus Stator Lagersköld Axel Rotor Eventuella släpringar eller kommutator Lindningshärva Figur 7.8. Motorns uppbyggnad.

Elektrisk konstruktion (I) ROTOR ROTOR Figur 7.9. Varje faslindning blir nu cylindrisk i ena ledden. Här visas en fas. Luftgap

Elektrisk konstruktion (III) Luftgapet mellan stator och rotor måste hållas litet. Lindningshärvorna placeras i spår i statorns och rotorns periferi, se figur 7.14. Figur 7.14. Spår för lindningar.

Energi i induktiv krets W 1 2 LI 2 1 2 i 1 2 N i 1 2 Ni B A 1 2 B 2 la W 1 2 B 2 l fe A 0 fe fe l A 0 Energin finns bunden (mestadels) i luftgapet

Rotation (I) - Resistanser, läckinduktanser och inducerad emk Läckflöde: Bidrar inte till luftgapsflödet men däremot till det totala statorflödet genom L L i m i Omagnetiserad rotor Figur 7.20. Luftgapsflöde ( ) och läckflöde ( ).

Liten repetition Magnetiskt flöde, mmk, reluktans Amperes lag I NI NI NI NI F Hds H l fe B l fe l fe A l fe A Magnetomotorisk kraft, mmk Reluktans Flöde

Induktion 1 Ändring av flödet genom en slinga ger inducerad spänning e d dt N d dt Konstant flöde ger ingen inducerad spänning Snabbare förändring av flödet ger högre spänning Fler varv ger högre spänning Sammanlänkat flöde

Induktion 2 Rotera en slinga i ett magnetfält ˆ sin ˆ sint e e d N dt N ˆ cost e ˆ cost e eˆcost

Induktion 3 ˆ sint e ˆ cost Inducerad spänning ligger 90 före flödet Inducerad spänning är proportionell mot flöde och varvtal

Magnetisk kraftverkan Strömförande ledare i magnetfält Kraftverkan vill jämna ut fältfördelningen F BIl

Sedan tidigare Inducerad spänning Kraft på strömförande ledare i magnetfält d e N dt F BIl Detta kan bli en elmotor!

Permanentmagnetiserad (PM) elmotor jämför med synkronmaskin Magneter på rotorn som i synkronmaskinen Ström i lindning i statorn F=Bil Magneter i statorn som i likströmsmotor Ström i lindning i rotorn F=Bil 22

Magnetisering i stator: Skapa kraft och vridmoment F=Bil Kraft på ledarna upptill Kraft på ledarna nedtill Vridmoment på rotorn moturs 23

Maximera kraft och vridmoment Magneterna ger ett flöde riktat neråt Lindningarna ger ett flöde riktat åt vänster Maximalt vridmoment vid 90 vinkelskillnad Ström ut ur bilden Ström in i bilden 24

Låt rotorn rotera Rotorflödet ställer sig i statorflödets riktning, vridmoment försvinner Om rotorflödet inte satt fast i rotorn utan kunde fortsätta vara riktat åt vänster medan rotorn rör sig... Byt strömriktning i ett ledarpar i taget 25

Kommutator En mekanisk växelriktare monterad på rotorn kallad kommutator kopplar om strömmarna i rotorn så att riktningen på rotorflödet bibehålls Det är en likströmsmotor! 26

Vridmoment! Det totala luftgapsflödet bildas av statorflöde och rotorflöde i samverkan Statorflöde och rotorflöde vill ligga i samma linje. Rotorn rör sig när den påverkas av detta vridmoment

Vridmomentbildning (I) Elmaskinens uppgift i ett elektriskt drivsystem är oftast att leverera ett önskat moment till axeln. Momentstyrningen är oftast den innersta och snabbaste loopen i återkopplingen. För att kunna styra en elmaskins moment är det naturligtvis viktigt att förstå hur maskinen bildar vridmoment

Momentbildning och inducerad spänning för likströmsmaskinen stationärt Vridmoment: Inducerad spänning: T e a m i a m Figur 8.2. Principbild av genomskuren DC-motor.

Likströmsmaskinens ekvivalenta schema Rotorlindningen kan ses som resistans och induktans, a står för ankare (eng. armature) R a och L a är små, varför blir strömmen inte hög? I en slinga som roterar i ett fält induceras spänning Kommutatorn likriktar vilket ger e a e d dt Inducerad spänning (emk) är beroende av varvtal och flöde

Likströmsmaskinens matematiska modell Rotorkretsen kan skrivas som u a R a i a L a di dt a m u a Försvinner i stationaritet

Likströmsmotorns vridmoment Vridmoment är kraft gånger hävarm Hävarmen konstant F=Bil F=Bil För PM-stator är B konstant Längden konstant Likströmmen i avgör kraften F Vridmomentet P mek T e a i a m i a T m i a T m i a m är flödet från permanentmagneternas magnetisering i a är rotorströmmen

Separatmagnetiserad likströmsmaskin I stället för permanentmagnet kan en elektromagnet användas Flödet är då inte fixerat utan kan väljas med fältspänningen Fältlindning u a u f

Seriemagnetiserad likströmsmotor + u a - Rotorströmmen samma som fältströmmen Momentet oberoende av strömmens tecken Växelström går bra! T m i a Kallas allströmsmotor (dammsugare, borrmaskin)

Varvtal vid konstant u a Konstant u a, ökande T i a ökar, spänningsfaller över R a ökar ω minskar m T L R a i a u a a a a a e i R u m a a m el L e i T T m m L a a T R u Stationaritet ger + u a -

Konstant varvtal + u a R a TL m m u a - u a Konstant ω, ökande T i a ökar, spänningsfaller över R a ökar u a måste ökas m R a i a T L

Likströmsgenerator Samma sak fast tvärt om Generatordrift: e a > u a, i a negativ P negativ + u a - I tomgång är u a = e a, alltså kan man mäta upp e a Vid belastning sjunker u a pga spänningsfallet över R a Separat magnetisering e a kan varieras vid konstant varvtal

Exempel En permanentmagnetiserad likströmsmotor har följande data: Ankarresistans R a =0,25 Ω Ankarinduktans L a =20 mh Magnetflöde Ψ m =1,2 Vs Motorn matas med 180 V och driver en vinsch som används för att lyfta saker. a) Vilket är motorns varvtal vid tomgång? b) Vid ett stationärt driftfall belastas motorn med lastmomentet 18 Nm. Vilket är då varvtalet och vilken effekt drar motorn?

Kraftelektronik för LM För att minska varvtalet måste spänningen minskas Resistans i serie ger värmeförluster Lösning: slå till/från spänningen snabbt

Kraftelektronik för LM Konstant varvtal trots switchad spänning

Kvadranter i i i i u u u u 1-kvadrant 2-kvadrant 2-kvadrant 4-kvadrant Kraftelektronisk omvandlare i + u - Likströmsmotor: Varvtal ~ spänning Moment ~ ström

Sammanfattning Elmotor har ofta permanentmagneter och lindning F=Bil ger på en strömförande ledare i magnetfält Strömmar i stator och rotor skapar varsitt Moment bildas när strävar efter att ha samma riktning Maximalt moment vid ---- vinkelskillnad I likströmsmaskinen håller kommutatorn vinkeln konstant --- Permanentmagnetiserad likströmsmotor Vridmoment T= m gånger Inducerad likspänning e a = m gånger Spänningsekvation u a =R a i a +L a di a /dt+ Separatmagnetiserad LM har egen likspänningskälla eller Motor i dammsugare/borrmaskin kallas Seriemagnetiserad LM matas med växelspänning