En gemensam riskhanteringsprocess

Relevanta dokument
Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Att delta i en lokal ISF

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Bilaga. till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Länsstrategi för arbetet mot våld i nära relationer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Bilaga Från standard till komponent

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Överenskommelse om samverkan för krishantering i Jämtlands län

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Regional samordning och inriktning

Strategi för förstärkningsresurser

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Stöd till länsstyrelserna och fortsatt utveckling av forumet. Henrik Larsson, Lena Andersson

Aktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016

Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Handlingsplan för Samhällsstörning

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Förtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Regional ledningssamverkan

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Information och kriskommunikation

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Ansvar, samverkan och handling

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Antagande av Gemensam målbild Samverkan Stockholmsregionen

Lokal och regional krisberedskap. Dag 2. Risk- och sårbarhetsanalyser

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Styrdokument för krisberedskap

STAB vad är det? En stab är aktörsintern

SOES övningsplan

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Process 8 Skyddsstrategi

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Baspresentation

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län

Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:1

Vägledning för gemensam Rakelanvändning

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen. Tomas Ahlberg

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Version 2

Finansieringsprinciper

Varför öva och öva tillsammans?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

UB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga

Regional plan för krisstöd till drabbade

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Information från Länsstyrelsen Skåne

Vetenskapsrådets informationssäkerhetspolicy

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Internkontrollplan

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Falkenberg

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Våra roller vid en kris

Verksamhetsplan Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum

Reglemente för internkontroll

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013

Samordnad kommunikation

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Transkript:

En gemensam riskhanteringsprocess Länsstyrelsen Västerbotten En modell för att integrera RSAarbetet i länets aktörsgemensamma arbete inom krisberedskap och skydd mot olyckor

Upplägg på presentationen Mål

En gemensam riskhanteringsprocess Mål

Samverkan i Västerbottens län 21 juni 2016 Avsikten med att samverka över organisationsgränser vid samhällsstörning är att helheten av åtgärderna ska möta hjälpbehoven i samhället på bästa möjliga sätt.

Samverkansstrukturen i Västerbottens län Regionala rådet Chefsnivå Regionala samordnings gruppen Handläggarnivå AG Älvgrupper (3 st) AG Utbildning & Övning AG RSF/ CBRNE AG Samband AG Kriskommunik ation Arbetsgrupper

Vad har vi kommit överens om? Utgångspunkter för samverkan i länet Gemensamma grunder för samverkan och ledning 1.4.2 Riskhanteringsprocess Sammanhållen riskhanteringsprocess som grund för samverkan inom krisberedskap och skydd mot olyckor Förhållningssätt för samverkan - värdeord Samverkansformer och rutiner före, under och efter samhällsstörningar Reviderade samverkansrutiner för kriskommunikation Vi ska inte göra saker bara för att det är roligt Det gemensamma arbete som sker i projekt, aktiviteter och insatser är en del av en sammanhållen riskhanteringsprocess. Genom denna ska vi identifiera och värdera risker, behov, erfarenheter och förslag till åtgärder för att utan för att det finns ett tydligt behov!! främja helhetsperspektivet och för att uppnå en ändamålsenlig inriktning och samordning av arbetet. Tekniska förutsättningar för samverkan Bilaga med förtydligande av rutiner och arbetsformer revideras vid behov

En gemensam riskhanteringsprocess Inte bara riskanalys utan omfattar även arbete med åtgärder för att hantera sårbarheter och brister i förmåga Fokus på denna presentation är dock de delar som rör analys och planering av arbete utifrån analysen

En gemensam riskhanteringsprocess Mål

En regional riskhanteringsprocess Tratten RSA Utgår från Länsstyrelsen Dalarnas modell för riskhantering Åtgärdslista Åtgärdslista Verksamhet inriktning mål aktivitetsplaner arbete Syftet är att riskanalysarbetet (RSA-rapport osv) ska vara en integrerad del i arbetet med krisberedskap och skydd mot olyckor, inte ett eget sidospår. Stärkt krisberedskap och skydd mot olyckor!

En gemensam riskhanteringsprocess Mål

Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor RSA Beslutar om inriktning för regionalt arbete efter förslag från Regionala samordningsgruppen Åtgärdslista Åtgärdslista Verksamhet inriktning mål aktivitetsplaner arbete Stärkt krisberedskap och skydd mot olyckor! Regionala samordningsgruppen för krisberedskap och skydd mot olyckor Ska utifrån riskhanteringsprocessens analys ge förslag om inriktning på verksamheten till Regionala rådet Omsätta Regionala rådets direktiv till uppdrag till arbetsgrupperna Arbetsgrupper Ger regionala samordningsgruppen underlag till inriktning för sitt verksamhetsområde Gör aktivitetsplan utifrån uppdrag från Regionala samordningsgruppen

Regionala samordningsgruppen för krisberedskap och skydd mot olyckor Uppdrag till arbetsgrupperna (t ex resurskrävande åtgärder) Arbetsgrupper för specifika frågor Aktivitetsplan Januari Aktivitetsplanerna till samordningsgruppen för kännedom Regional RSArapport Fastställs senast 31/10 jämnt år Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor Inriktning nästa års verksamhet Oktober Årscykel för det gemensamma arbetet med krisberedskap och skydd mot olyckor April Regionala samordningsgruppen för krisberedskap och skydd mot olyckor Förslag om inriktning nästa års verksamhet *Resurskrävande åtgärdsförslag tas upp i särskild ordning Regional RSArapport Input till RSG* Juli Aktörsspecifika RSA och åtgärdslistor Input till RSG* Arbetsgrupper Input till RSG*

En gemensam riskhanteringsprocess Mål

Processen i vardagen Ambitionen självgående grupper som arbetar likartat utan att allt ska detaljstyras Stöd för arbetet i vardagen är Åtgärdslistan Aktivitetsplan, mall Stöddokument till aktivitetsplan

Åtgärdslistan Sekretess? - Tydlig markering - Bara RSA-sekretess, ingen försvarssekretess i listan - Särskild hantering av åtgärdslistan

Aktivitetsplan (mall till arbetsgruperna)

Stöd för arbetsgruppernas upprättande av aktivitetsplan (bl.a. stödfrågor med koppling till RSA)

Stödfrågor vid värdering av brister/sårbarheter När ni inom arbetsgruppen har identifierat en ny brist/sårbarhet, värdera den med hjälp av nedanstående frågor för att bedöma om bristen/sårbarheten är tillräckligt allvarlig för att kräva en åtgärd: Vilken brist/sårbarhet ser ni behöver hanteras? Vilka konsekvenser kan bristen/sårbarheten få om den inte hanteras? Har bristen/sårbarheten betydelse vid en, flera eller alla slags samhällsstörningar? Är bristen/sårbarheten omedelbar vid en samhällsstörning eller yttrar den sig först efter en viss tid (i så fall, efter hur lång tid)? Överlag: ju större konsekvenserna är, ju mer generell och ju snabbare bristen/sårbarheten yttrar sig, desto viktigare att åtgärda. Vem/vilka påverkas särskilt av bristen/sårbarheten? (Kvinnor, män, flickor, pojkar, äldre tänk både på olika grupper av invånare som kan drabbas och på könsfördelningen i de verksamheter som påverkas/ska hantera händelsen.) Vem kan åtgärda bristen/sårbarheten? (Kan arbetsgruppen göra det själv, i samverkan med andra eller kan åtgärden endast genomföras av andra?)

Stödfrågor och checklista vid framtagande av aktivitetsplan Gå igenom den regionala åtgärdslistan för brister/sårbarheter som berör er arbetsgrupp. Har ni identifierat ytterligare brister/sårbarheter som inte finns med i listan? Påverkar den övergripande inriktningen från regionala rådet arbetsgruppens område och/eller har ni fått särskilda uppdrag från regionala samordningsgruppen? Vilken eller vilka aktiviteter behövs för att åtgärda brister/sårbarheter som berör er arbetsgrupp? Uppskatta, om möjligt, grovt kostnaden (i arbetsinsats och/eller pengar) för varje aktivitet/åtgärd. Är kostnaden att genomföra en aktivitet/åtgärd rimlig i förhållande till de konsekvenser som kan uppstå om den bristen/sårbarheten inte hanteras? OBS stödfrågorna är ett tankestöd, ni behöver inte dokumentera allt skriftligt! Med stöd av frågorna ovan, gör en aktivitetsplan för er arbetsgrupp. Aktivitetsplanen ska skickas till regionala samordningsgruppen för kännedom. En stor aktivitet (väldigt resurskrävande) ska lyftas, med skriftlig motivering, till Regionala rådet senast 15 september året innan, för godkännande. Sådana aktiviteter kommer tillbaka till er som ett särskilt uppdrag från Regionala rådet inför er planering av nästa års aktiviteter.

En gemensam riskhanteringsprocess Mål

Fortsatt arbete och önskan om stöd från MSB Vi måste bli bättre på att definiera målbild för krishanteringsförmåga Vilken nivå på förmåga vill vi ha? Vilken nivå på förmåga förväntas vi ha? Jämka arbetssätt och termer inom RSA med andra processer, exempelvis Förmågebeskrivning och indikatorer Utvärderingsmetodik skarpa händelser Mål och utvärdering övningar

Varför? För att få en skarpare analys och värdera olika ingångsvärden i riskanalysen på ett (mer) likvärdigt sätt RSA Åtgärdslista Åtgärdslista Verksamhet inriktning mål aktivitetsplaner arbete Stärkt krisberedskap och skydd mot olyckor!

Fortsatt arbete och önskan om stöd från MSB Indikatorer för bedömning av myndigheters generella krisberedskap (utdrag)

Fortsatt arbete och önskan om stöd från MSB

Fortsatt arbete och önskan om stöd från MSB Indikatorer för bedömning av myndigheters generella krisberedskap Kan vi använda dessa vid analys av inträffade händelser och eller utvärdering av övningar idag? Delvis, men ytterligare arbete behövs Vissa saker måste göras av varje aktör men en del kan förbättras generellt

Fortsatt arbete och önskan om stöd från MSB Processer och metod för utvärdering av händelser och övningar Idag finns en omfattande litteratur och stöd, från bland annat MSB, för utvärderingar och övningar Terminologi och vad man utvärderar har likheter men också skillnader i metodiken för RSA-arbete

Fortsatt arbete och önskan om stöd från MSB Vidareutveckla indikatorerna för bedömning av en myndighets förmåga Helhetssyn i utvärderingsarbete och erfarenhetsåterföring, än mer ensa termerna inom t ex övningsområdet med riskanalysområdet RSA Åtgärdslista Åtgärdslista Verksamhet inriktning mål aktivitetsplaner arbete Stärkt krisberedskap och skydd mot olyckor!

En gemensam riskhanteringsprocess Mål