GÄVLE INFÖR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Utdrag ur Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkande och SMHI:s regionala klimatscenarier

GÄVLE INFÖR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Utdrag ur Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkande och SMHI:s regionala klimatscenarier VARMARE VINTRAR HÄFTIGARE REGN Gävle kommun LÄNGRE VEGETATIONSPERIOD FLER TROPISKA NÄTTER SMHI 2007

2007-11-29 Världen står inför omfattande klimatförändringar. Hur stora de blir och hur vi kommer att drabbas vet vi inte i detalj. De beräkningar som görs vilar på en vetenskaplig grund och visar på både risker och möjligheter i framtiden. Alla delar av världen kommer att påverkas och vårt arbete med att minska utsläppen av växthusgaser måste fortsätta lång tid framöver. Gävle kommun kommer att påverkas av klimatförändringarna. I dag vet vi ännu inte vilka åtgärder vi måste göra i dag för att kunna möta förändringarna i framtiden. Den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen har i stora drag visat hoten och möjligheterna för Sverige inför klimatförändringarna. Kommunledningskontoret har tagit fram detta kompendium med utredningen som underlag för att visa på kunskapsläget över hur Gävle kan påverkas av klimatförändringarna. Vi vill med detta kompendium skapa en grund för Gävle kommuns fortsatta arbete med att anpassa oss till ett förändrat klimat. Göran Arnell Kommundirektör Lars Westholm Miljöstrateg

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 2 SYFTE OCH AVGRÄNSNING 2 Syfte 2 Avgränsningar 2 SAMMANFATTNING 2 SCENARIER OCH MODELLER 3 KLIMATFÖRÄNDRINGAR I GÄVLE 4 Temperatur 4 SMHI:s analys för Södra Norrlands kustland 4 Torka 4 Värme och sol 4 Vegetation 5 Nederbörd 5 Snö och islossning 5 Byvind 5 KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA 6 Kommunikationer 6 Vägar 6 Telekommunikationer 6 Tekniska försörjningssystem 6 Elsystem 6 Värme- och kylbehov 6 Fjärrvärme 6 Dricksvattenförsörjning 7 Uppgifter från rapporten: Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat 7 Bebyggelse och byggnader 7 Havsnivå 8 Ras, skred och erosion 8 Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten 9 Byggnadskonstruktioner 11 Föroreningsspridning vid översvämningar, ras och skred 12 Människors hälsa 13 Extremtemperaturer 13 Ändrad luftkvalitet 13 Smittspridning 14 REFERENSER 15 Sid 1 (15)

Inledning Vi står inför ett förändrat klimat vilket kommer att ge stora konsekvenser för oss alla. I dag pågår ett omfattande arbete med att beräkna hur klimatet kommer att bli, vilka konsekvenser detta ger och hur vi kan arbeta för att minska klimatpåverkan. I Sverige har Klimat- och sårbarhetsutredningen presenterat ett slutbetänkande som tillsammans med bilagor och andra underlag bildar en omfattande kunskapsbank över hur Sverige kommer att påverkas i framtiden. För att försöka ge en bild av hur Gävle kommer att påverkas har detta kompendium upprättats. Det bygger på utredningens material kompletterat med material från SMHI:s regionala klimatscenarie för Södra Norrlands kustlandskap och är att betraktas som ett utdrag av utredningen med tonvikt lagd på Gävle. Syfte och avgränsning Syfte Detta kompendium ska ge en bild över hur klimatet i Gävle bedöms bli fram till 2100 och vilka generella konsekvenser detta kan ge. Kompendiet kan fungera som ett första steg i att bedöma vilka åtgärder som Gävle kommun kan behöva göra för att möta klimatförändringen. Avgränsningar Då utredningens huvudrapport omfattar över 700 sidor och har ett 40-tal bilagor måste detta utdrag bli mycket kortfattad och handlar enbart om hur klimatet bedöms bli och vilka generella effekter det kan ge i Gävle. De delar av utredningen som rör förslag till stöd och styrmedel för minskad sårbarhet är inte med. Inga bedömningar över det faktiska kunskapsläget i Gävle är med. Följande sektorer har inte tagits med i kompendiet: Järnväg, sjöfart, flyg, kusterosion, skogsbruk, jordbruk, fiskerinäring, turism, naturmiljön, Östersjön, globala effekter. Sammanfattning Klimatet i Gävle kommer främst att förändras genom en varmare och blötare vinter. Detta i kombination med den ökade nederbörden ger en utjämning av vattenflödena så att vårfloden kommer att bli mindre. Nederbörden blir större under hela året förutom under sommaren då den blir i stort sett oförändrad. Häftiga regn blir vanligare. Sommaren blir längre och varmare vilket ger en längre vegationsperiod och längre sammanhängande värmeböljor. Under vintern kommer snön att ligga kortare tid och sjöarnas is kan utebli. Östersjön blir isfri och salthalten blir lägre. Konsekvenserna riskerar att bl.a. bli översvämmningsskador p.g.a. häftiga regn, mer underhåll på byggnader, lägre uppvärmningsbehov men större kylbehov, ökad risk för dricksvattnet, större värmepåfrestningar hos människor och fler och nya infektionssjukdomar. Sid 2 (15)

Scenarier och modeller För att kunna förstå och bedöma hur klimatet kommer att förändras i framtiden används olika modeller för att ta fram scenarier som beskriver förändringar i temperatur, nederbörd, avrinning m.m. Ett antal modeller har utvecklats inom forskarvärlden och anpassats till olika regioner. I Sverige är det Rossby Center på SMHI som har utvecklat de modeller som används när vi gör bedömningarna över Sverige och Norden. Internationellt är det framförallt IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) som är FN:s klimatpanel som har sammanställt den vetenskapliga grunden för klimatbedömningar och underlag för beslut om åtgärder. Klimat- och sårbarhetsutredningen har valt att fokusera på två olika scenarier: A2 och B2. Båda beskriver en tämligen fragmenterad värld med ökad befolkning och långsam tekniskspridning. I B2-scenariet är dock utvecklingen fokuserad mot en hållbar utveckling i alla dess tre aspekter. Energianvändningen är större i A2 och andelen kol är mindre i B2. Utsläppen ökar snabbare i A2 bl.a. beroende på en snabbare befolkningsutveckling. Fram till 2050 är dock skillnaderna mellan de båda scenarierna vad gäller utsläppsutvecklingen relativt liten. I B2 kommer koncentrationen koldioxid vid slutet av seklet att hamna runt 550 ppm * vilket är en fördubbling jämfört med förindustriella koncentrationer. Det är även den nivån som det nationella miljökvalitetsmålet riktas mot. I A2 kommer koncentrationen att tredubblas och hamna kring 850 ppm. Figur 1: De globala utsläppen av koldioxid mätt i Gigaton (miljarder ton) i de två scenarier som används för att beräkna klimateffekterna i Sverige. I fortsättningen kommer endast dessa två scenarier att användas i denna skrift och då kallas de helt enkelt A2 och B2. * Parts Per Millions d.v.s. miljondelar. Sid 3 (15)

Klimatförändringar i Gävle Temperatur Temperaturen i hela Sverige kommer att öka och mellersta Norrlandskusten kommer att få en årsmedeltemperatur likt Smålandskusten. Stora delar av Norrland kommer att få de högsta temperaturökningarna vintertid i Sverige på upp till 6-7 C enligt scenario A2 bl.a. genom att snötäckets varaktighet och tjocklek minskar. Norrlandskusten får de största ökningarna där även en minskad isutbredning i Bottniska viken bidrar till ökningen. Den ökade sommartemperaturen kommer att bidra till en kraftig ökning av varma dagar och tropiska nätter. Mot slutet av seklet kan det röra sig om mer än 40 dagar då maxtemperaturen överstiger 20 C. Värmeböljor kommer att bli vanligare och långvarigare. Tropiska nätter har en temperatur som inte faller under 20 C och dessa kommer också att öka. 1 SMHI:s analys för Södra Norrlands kustland Den beräknade årsmedeltemperaturen ökar under den analyserade perioden. Scenarierna skiljer sig mer åt ju längre tiden går. Årsmedeltemperaturen ökar enligt beräkningarna med drygt 4 C fram till år 2100 enligt scenario B2 och med drygt 5 C enligt scenario A2. 2 Den största temperaturökningen kommer att ske vintertid då den ökar mellan 5 och 7 C beroende av scenario. Torka Den beräknade längsta sammanhållna torrperioden per år förändrar sig i genomsnitt lite, men visar en tendens att bli kortare jämfört med 1961-1990. Med torrperiod menas perioder med nederbörd som understiger 1 mm/dygn. 3 Värme och sol Den beräknade solskenstiden varierar, men förändras inte nämnvärt. Den längsta värmeböljan beräknas bli längre. Den maximala längden på en värmebölja beräknas öka betydligt, särskilt under de sista 30 åren. Fram till 2060 är ökningen av de perioder av sammanhängande dagar då dygnstemperaturen överstiger 20 C liten; ca. 4 dagar men till 2100 kan den bli mellan 5 8 dagar. 4 Figur 3: Beräknad temperaturförändring 1961-2100 jämfört med medelvärdet perioden 1961-1990. Kurvan visar löpande 10-årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos). Det grå området i perioden 2071-2100 visar spridningen av 4 regionala beräkningar med en atmosfär-hav-modell utifrån två globalmodeller och A2/B2. Rossby Centre, SMHI 2007. Figur 2: Beräknad temperaturförändring per årstid 1961-2100 jämfört med medelvärdet 1961-1990 för B2. 10-årsmedelvärde för vinter (blå), vår (grön), sommar (röd), höst (svart). Rossby Centre, SMHI 2007. Sid 4 (15)

Vegetation Den sista frosten på våren beräknas inträffa drygt 10 dagar tidigare omkring år 2010 jämfört med 1961-1990 och drygt 20 dagar tidigare för B2 och drygt 30 dagar tidigare för A2 vid seklets slut. Vegetationsperiodens längd beräknas öka med drygt 80 dagar i A2 och drygt 50 dagar i B2. 5 Nederbörd Den beräknade årsnederbörden varierar ganska mycket från år till år, men det finns en tydlig trend mot ökad nederbörd i båda scenarierna. Årsnederbörden beräknas öka med omkring 20 % till år 2080 därefter stiger A2 till drygt 30 % år 2100 medan B2 sjunker till 15 %. Förändringen i nederbörd de sista 20 åren kan vara en trend, men kan också vara naturlig variation. Den maximala nederbörden under 7 sammanhängande dagar beräknas öka med knappt 15 % till år 2100. Det beräknade antalet dagar med extrem dygnsnederbörd beräknas öka med 7 dagar. Dagar med mer än 10 mm nederbörd beräknas öka från 20 till 27 dagar till 2010 i båda scenarier. 6 Snö och islossning Perioden med snötäcke beräknas i genomsnitt bli drygt 30 dagar kortare till år 2010, drygt 80 dagar kortare för B2 och drygt 100 dagar kortare för A2 till år 2100. Det beräknade maximala vatteninnehållet i snön minskar betydligt. Islossningen i sjöar beräknas infalla i medeltal omkring en månad tidigare. Från och med perioden 2071-2100 beräknas isfria år inträffa i delar av distriktet. 7 Vind Det är inte klarlagt om det blir blåsigare eller inte i framtiden. Olika beräkningsmodeller ger delvis olika resultat. 8 En viss antydning till ökning av den maximala byvinden öka med omkring 1 m/s. 9 Figur 4: Beräknad nederbördsförändring 1961-2100 jämfört med medelvärdet perioden 1961-1990. Kurvan visar löpande 10-årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos). Det grå området i perioden 2071-2100 visar spridningen av 4 regionala beräkningar med en atmosfär-hav-modell utifrån två globalmodeller och A2/B2. Rossby Centre, SMHI 2007. Sid 5 (15) Figur 5: Beräknad nederbördsförändring per årstid 1961-2100 jämfört med medelvärdet 1961-1990 för B2. 10-årsmedelvärde för vinter (blå), vår (grön), sommar (röd), höst (svart). Rossby Centre, SMHI 2007.

Konsekvenser av klimatförändringarna Kommunikationer Vägar Konsekvenserna för vägnäten av klimatförändringar kommer att bli betydande. Den ökande nederbörden och ökade flöden innebär översvämningar, bortspolning av vägar och vägbankar, skadade broar samt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur innebär att skador förskjuts från tjälerelaterade till värme- och vattenbelastningsrelaterade samt minskade underhållskostnader för betongbroar. 10 Telekommunikationer Konsekvenserna för telekommunikationerna är beroende av elförsörjningen. Ökade risker för stormfällning påverkar system med luftledningar och även master. Luftledningar kommer att finnas kvar under ett antal år även om utvecklingen går mot radiolösningar och nedgrävning av kablar. De elektroniska kommunikationerna är även kraftigt elberoende. Med hänsyn tagen till både förändringar av klimatet och skogstillståndet samt den pågående ombyggnaden av elsystemet kommer störningar sannolikt fortsatt att drabba de elektroniska kommunikationerna. 11 Tekniska försörjningssystem Elsystem Klimatförändringarna innebär ökad nederbörd vilket skapar mycket goda förutsättningar för en successivt ökad vattenkraftproduktion. Detta kommer dock att kräva vissa investeringar i kraftverken. Även vindkraftproduktionen bedöms kunna öka något. En ökad stormfällning på grund av förändrat skogtillstånd, minskad tjäle och kraftigare vindar kommer säkerligen fortsatt att påverka elnäten negativt, trots den omfattande markförläggning av kablar som nu pågår. 12 Värme- och kylbehov Klimatförändringarna kommer kraftigt att påverka värme- och kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska kraftigt till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Det minskade värmebehovet kommer att innebära stora kostnadsbesparingar i form av minskad energianvändning. Temperaturen ökar generellt enligt klimatscenarierna med upp till cirka 4 grader i genomsnitt över landet. Ökningen väntas bli störst vintertid i Norrland. Sommartid är ökningen störst i södra Sverige. Klimatscenarierna visar en minskning av solinstrålning sommartid i norra Sverige, men en ökning vintertid. I södra Sverige sker en ökning av solinstrålning sommartid och en minskning vintertid. När det gäller behovet av uppvärmning vintertid kan solinstrålningen minska uppvärmningsbehovet i norra Sverige. Enligt uppskattningarna kommer kylbehovet i bostäder och lokaler öka kraftigt fram till 2100. Om trenden med stora glasade ytor i bostäder fortsätter, är det troligt att kylbehovet ökar ytterligare. Förändringarna av solstrålningen innebär att resultaten kan överskatta behovet av kylning i norra Sverige underskatta dem i södra Sverige. 13 Fjärrvärme Ökad nederbörd med höjda grundvattennivåer ger ökad risk för markförskjutningar och översvämningar, företeelser som allvarligt kan skada fjärrvärmenäten. Då fjärrvärmesystemen successivt bedöms kunna anpassas till ett förändrat klimat bör inte i någon större utsträckning påverkas av klimatförändringarna. 14 Sid 6 (15)

Dricksvattenförsörjning Konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen blir avsevärda. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer sannolikt att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Risken för avbrott och förorening av dricksvattnet ökar med ökade risker för översvämningar, ras och skred. 15 Uppgifter från rapporten: Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat 16 Sverige har varit gynnat ur vattenförsörjningssynpunkt, det har varit relativt lätt att finna bra vattentäkter med tillräcklig kapacitet. Hälften av Sveriges kommunala vattenförsörjning kommer från sjöar och rinnande vattendrag. I de scenarier som finns för klimatförändringar kommer Sverige även fortsättningsvis att vara gynnat ur vattenförsörjningssynpunkt, vattentillgångarna kommer att öka på många håll, förutom i de sydöstra delarna där tillgångarna minskar med viss risk för vattenbrist. Men för att kunna tillgodogöra oss den fördel ett modernt samhälle har av en fungerande vattenförsörjning måste vi hantera några hotbilder. Det gäller såväl dagens hotbilder, som kan förstärkas i ett förändrat klimat, som nya hotbilder eller nya förutsättningar. Svenska vattenverk är konstruerade för att klara smittämnen i form av bakterier. Under senare år har den mikrobiologiska hotbilden börjat förändras både genom ökande kunskaper och faktiska förändringar. Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus bedöms som större och kommer sannolikt att öka ännu mer på grund av successiva klimatförändringar och kraftig nederbörd. De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus. Avskiljningen via kemisk fällning/filtrering är då den enda barriären i många ytvattenverk och den är inte fullständig. För grundvatten är avskiljningen av virus i marken starkt beroende av olika klimat- och grundvattenförhållanden, som snabbt kan förändras vid extremväder. En annan del av dagens hotbild är risken att kemiska föroreningar av olika slag kan hamna i en vattentäkt. Vid exempelvis extrem nederbörd, skyfall eller översvämningar finns stor risk att föroreningar på olika sätt mobiliseras och sprids. Det finns skäl att tro att dessa hotbilder ökar på grund av klimatförändringar. Vår relativt enkla beredning (behandling) av råvatten (yt- eller grundvatten) till dricksvatten räcker i många fall sannolikt inte till i ett förändrat klimat. Förutom de mikrobiologiska riskerna kommer många svenska vatten successivt att få en ändrad kemi/biologi, till exempel finns tydliga trender att humushalterna och algblomningarna ökar redan idag i många svenska ytvattentäkter. Även distributionen av dricksvatten i ett ledningsnät kan på olika sätt få större påkänningar i ett klimat med större variationer. Bebyggelse och byggnader 17 Den ökade nederbörden och temperaturen kommer enligt klimatscenarierna att öka i stort sett hela landet. Antalet dagar med extrem nederbörd förväntas också att öka vilket kan ge lokala extrema flöden. För Gavleån och Testeboån har särskilda beräkningar gjorts för att bedöma riskerna och skadekostnaderna. För båda åarna väntas att de s.k. 100-års flödena kommer att inträffa mindre ofta än i dag. Detta beror troligen på att de mildare vintrarna ger lägre vårflöden. Dalälven har inte beräknats. F.n. genomför Gävle kommun detaljerade översvämmingskarteringar över Testeboån. Sid 7 (15)

Figur 6: Medelförändringen av havsnivån under december till februari 2071 2100 jämfört med 1903 1990 vid en global höjning av havsnivån med 9 cm (vänster) och 88 cm (höger). Källa: Meier et al. Havsnivå En höjd havsnivå väntas längs stora delar av kusten på grund av världshavens höjning. Höjningen blir störst i södra Sverige bl.a. beroende på att landhöjningen i norra Sverige till viss del kompenserar havsnivåhöjningen. 18 Längre norrut i landet blir inte förändringarna i havsvattenståndet lika stora och de studier som utförts av Sundsvalls kommun antyder att problemställningen för framtida bebyggelse kan hanteras med en medveten planering. Åtgärder och kostnader för framtida bebyggelse bedöms i huvudsak inrymmas i normal planering och byggande. 19 Mer detaljerade beräkningar över medelhöjningen under vinterhalvåret har gjorts. Östersjöns havsnivå påverkas av den globala havshöjningen. I de beräkningar som gjorts har tre nivåer på den globala höjningen använts: 9 cm, 48 cm och 88 cm. I det bästa scenariet (scenario A2 med de största utsläppen och 9 cm global höjning) minskar medelhavsnivån vintertid mellan 60 och 70 cm. Worst-case -scenario vid en global havshöjning på 88 cm visar istället på en höjning på mellan 20 och 30 cm. 20 Ras, skred och erosion Klimatförändringarna med större och intensivare nederbördsmängder liksom förändrade grundvattennivåer ökar sannolikt benägenheten för ras, skred och erosion. Särskilt landets sydvästra/västra delar och delar av den östra kusten är utsatta. Framförallt låg bebyggelse ligger inom de skrädbenägna områdena. Inom andra områden minskar i stället risken då snösmältningssäsongen blir förlängd och vårfloden minskar liksom de höga flödena. 21 Figur 7 visar en sammanvägning av förändringen av benägenheten för erosion p.g.a. klimatförändringen. Sid 8 (15)

Figur 7: Sammanvägning erosionsområden. Förändrad benägenhet för erosion längs vattendrag och sjöar på grund av förändring av hundraårsflöden respektive intensiva regn beroende på klimatförändring, avseende dagens situation (1961-1990) i förhållande till perioden 2071-2100. Bedömningarna omfattar endast markerade områden. Sid 9 (15)

Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna bli överbelastade. Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker. 22 Det är främst två klimatfaktorer som påverkar avloppsnäten: Ändrad nederbörd intensivare kortvariga regn risk för ändrad utbredning och karaktär på regnen ex mycket långa regn vilket kan resultera i: ökad risk för översvämningar och bräddningar vid korta intensiva regn ökade regnmängder att avleda långvariga regn på årstider med låg avdunstning, vattenmättad mark ger mycket stora vattenvolymer som skall hanteras Högre vattenstånd i recipienter vilket kan resultera i: ökad risk för översvämningar av bebyggelse sämre avledning av dagvatten om recipienten dämmer längre in i dagvatten systemen Risk för återströmning i brädd- och nödavlopp De skador som främst kan uppstå p.g.a. ändrade nederbördsmönster är källaröversvämningar men även andra typer av skador på infrastruktur. 23 Figur 8: Schematisk skiss över olika typer av långsiktig hållbar dagvattenhantering. Källa: SOU 2007:60. D Sid 10 (15)

Byggnadskonstruktioner Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och framtida byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd medför större risk för fukt och mögelskador samt överfulla avloppssystem och översvämningar av källare. Det yttre underhållsbehovet kommer att öka. Den ökade temperaturen ger ett minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka. 24 Figur 9: Olika klimatfaktorers påverkan på byggnader. Från SOU 2007:60 (Bilaga B 17). Sid 11 (15)

Konsekvenser för tak och fasader, fönster samt grunder: Takmaterial: Takpapp kan förslitas snabbare p.g.a. ökad temperatur, stark sol eller kyla. Ökade vindlaster kan förväntas öka skador på plåt och takpannor. Plåtpannor är känsliga för temperaturvariationer. Fasadmaterial: Ommålning av träfasader kan behöva ske oftare. Ökad nederbörd kräver väl fungerande takavvattningar. Ökad risk för frostsprängningar p.g.a. ökad frekvens av extrema regn och direkta slagregn. Fönster: Träfönster kan komma att behöva underhållas oftare. Grunder: Om perioder med ökad luftfuktighet förlängs kommer risken för skador relaterade till krypgrunder att öka. Föroreningsspridning vid översvämningar, ras och skred Den ökade risken för översvämningar och särskilt för ras och skred innebär att kemiska ämnen och smittämnen kan spridas från förorenad mark och gamla deponier. Det finns därför en ökad risk för förorening av framför allt lokala vattentäkter och betesmarker. 25 Ändrade nederbördsförhållanden, yt- och grundvattennivåer ökar risken för erosion, ras och skred, vilket kan frigöra kemiska ämnen och smittämnen. Markföroreningar som i dag ligger relativt orörliga i marken kan, som en följd av ras, skred och erosion, komma upp i markytan, där de kan utgöra ett hot mot människor och djur på plats eller längre ned i vattnets flödesriktning. Spridning av föroreningar riskerar påverka ekosystem, dricksvattenkvalitet, jordbruksmark, fiske mm. Av speciellt intresse är en ökad spridning av bakterier och andra mikroorganismer. Under vissa förhållanden kan även översvämning av förorenad mark med höga halter lätt urlakningsbara ämnen hamna i brunnar vars vattenkvalitet kan påverkas. De områden och verksamheter som kan bidra till en spridning av föroreningar vid översvämning eller ras, skred och erosion är bl.a. förorenad mark, deponier, industrier och industrimark, avloppsrening, bensinstationer, upplag av miljöskadliga ämnen m.m. Förorenad mark kan vara områden för soptippar, deponier, gruvavfall, gamla bensinstationer, impregneringsanläggningar, föroreningar avsatta i sediment i sjöar och vattendrag m.m. 25 Figur 10: Exempel på potentiellt förorenade områden kring centrala Gävle. Källa: Gävle kommun. Sid 12 (15)

Människors hälsa Extremtemperaturer Perioder med höga temperaturer blir vanligare och de högsta temperaturerna blir högre än i dag, vilket leder till en ökad dödlighet, särskilt för sårbara grupper. Framtida värmeböljor kan bli ett betydande problem som kräver motåtgärder. Extrem värme medför olika stora risker för olika individer beroende på deras hälsotillstånd. Det är framförallt äldre personer som löper stor risk. Denna grupp uppvisar flest antal dödsfall i samband med värmebölja. Sjukdomar som innebär särskild känslighet för värme är främst hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och försämrad njurfunktion. En studie av hur dödligheten förändras under förändrade temperaturer har gjorts i Stockholm och den visar att snittet av den procentuella ökningen av dödligheten är uppemot 15 procent vid 25 grader och uppemot 10 procent vid -15 grader. Det framgår också att dödligheten ökar betydligt kraftigare för höga temperaturer än för låga. Iakttagelser från värmeböljan i Europa under 2003 visar även att det sker en tydlig ökad dödligheten redan efter 2 dagars ihållande värme. Figur 9 visar hur den längsta sammanhängande perioden med dygnsmedeltemperatur > 20 grader kommer att öka från ca. 2-4 till 8-10 dagar per år. Det mildare vinterklimatet kommer att ge färre s.k. köldknäppar vilket innebär positiva effekter med en minskning av antalet köldrelaterade dödsfall och förfrysningar. 26 1961-1990 2041-2070 Figur 11: Förändring över antalet längsta sammanhängande period med dygnsmaxtemperatur > 20 C. Scenario B2, (T2max_maxHWaveGT20) från Rossby Centre, SMHI. Ändrad luftkvalitet Luftföroreningar kan väntas öka något på grund av klimatförändringen, men andra faktorer ger större förändring. Koncentrationen av luftföroreningar och depositionen av försurande och övergödande ämnen kommer inte vara densamma i framtiden jämfört med i dag. En klimatförändring kommer att påverka vindriktningar och nederbördsmönster liksom många andra väderberoende processer i atmosfären, som kemisk och fysikalisk omvandling som styr halten av luftföroreningar. En framtida klimatförändring kommer dessutom sannolikt leda till förändringar av mänskliga och naturliga utsläpp. Förändrade årstider och en förlängd växtsäsong kan komma att ge en förändring i utbredningen av pollenproducerande arter och i pollensäsongens start, längd och intensitet. I de södra och framförallt mellersta delarna av landet kommer lövträd att bli alltmer konkurrenskraftiga gentemot barrträden. Detta kan resultera i en större förekomst av lövträd och leda till en ökning av pollenallergier. Sid 13 (15)

Smittspridning Ett varmare klimat med ökad nederbörd ger en ökad risk för smittspridning. Spridningsmönster för smittsamma sjukdomar kommer sannolikt att förändras och helt nya sjukdomar och sjukdomsbärare kan komma in i landet. Osäkerheterna och risken för överraskningar är dock stora. Spridning av virus, bakterier och parasiter orsakar många slags sjukdomar. Spridningen bl.a. genom vatten, livsmedel och olika vektorer, dvs. djur, insekter, spindeldjur m.m. kommer sannolikt att öka i ett varmare klimat. Ett varmare klimat under sommarmånaderna förväntas öka antalet matförgiftningar. De mildare vintrarna ökar dessutom överlevnadsmöjligheterna för smittspridande arter som t.ex. gnagare, fåglar och fästingar. Riskerna från etablerade infektionssjukdomar som borrelia och TBE kommer att öka samtidigt som nya sjukdomar kan komma att etableras: badsårsfeber och visceral leishmaniasis. Figur 12: Konsekvenser för hälsoläget i Sverige. Från SOU 2007:60 (Bilaga B 17). Hudsjukdom som sprids av sandmygga. Sid 14 (15)

Referenser Då underlaget till största del kommer från Klimat- och sårbarhetsutredingens slutbetänkande: SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter Slutbetänkande av klimat- och sårbarhetsutredningen förkortas den nedan till SOU 2007:60. 1 SOU 2007:60. Kap.3.5.1. 2 Rossby Centre, SMHI 2007 http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/index.php?distrikt=10&target=start&v=16 3 Rossby Centre, SMHI 2007 http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/index.php?distrikt=10&target=tork&v=7 4 Rossby Centre, SMHI 2007 http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/index.php?distrikt=10&target=solo&v=11 5 Rossby Centre, SMHI 2007 http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/index.php?distrikt=10&target=vege&v=8 6 Rossby Centre, SMHI 2007 http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/index.php?distrikt=10&target=&target=nede&v=17 7 Rossby Centre, SMHI 2007 http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/index.php?distrikt=10&target=sno&v=6 8 SOU 2007:60. Kap. 3.5.3. 9 Rossby Centre, SMHI 2007 http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/index.php?distrikt=10&target=vind&v=5 10 SOU 2007:60. Kap.4.1.1. 11 SOU 2007:60. Kap.4.1.5. 12 SOU 2007:60. Kap.4.2.1. 13 SOU 2007:60. Kap.4.2.3. 14 SOU 2007:60. Kap.4.2.4. 15 SOU 2007:60. Kap.4.2.5. 16 Bergmark, Mats. 2007 Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat Sårbarheter för klimatförändringar och extremväder, samt behov av anpassning och anpassningskostnader Underlagsrapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen, Bilaga B 13. Arbetsgruppen för dricksvatten. 17 Alm et al. 2007 Översiktlig sårbarhetsanalys för översvämning, skred, ras och erosion i bebyggd miljö i ett framtida klimat, Underlagsrapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen Bilaga B 14. 18 SOU 2007:60. Kap.4.3.1. 19 Alm et al. 2007 Översiktlig sårbarhetsanalys för översvämning, skred, ras och erosion i bebyggd miljö i ett framtida klimat, Underlagsrapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen Bilaga B 14. 20 Meier et al. 2004. Modelling sea level variability in different climates of the Baltic Sea. SMHI, Rossby Centre, Norrköping, Sweden. 21 SOU 2007:60. Kap.4.3.2. 22 SOU 2007:60. Kap.4.3.4. 23 Bäckman et al. 2007 Klimatförändringars inverkan på allmänna avloppssystem Problembeskrivning, kostnader och åtgärdsförslag, Underlagsrapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen Bilaga B 16. 24 SOU 2007:60. Kap.4.3.5. 25 SOU 2007:60. Kap.4.3.6. 26 SOU 2007:60. Kap.4.6.1. Sid 15 (15)

Gävle 2007 Total tillförsel efter energibärare 2004 Kommunen Riket 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Fossila bränslen Procent Kol och koks Råolja och oljeprodukter Naturgas Biobränslen El- och fjärrvärme (i huvudsak kärnkraft, vind- och vattenkraft) Övriga källor Källa: Kommunala energibalanser, SCB Slutlig användning efter energibärare 2004 Kommunen Riket 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Fossila bränslen Procent Kol och koks Biobränslen Råolja och oljeprodukter El- och fjärrvärme (i huvudsak kärnkraft, vind- och vattenkraft) Naturgas Övriga källor Energiförluster (omvandlings- och överföringsförluster) I ett 40-tal kommuner är den slutliga användningen per energibärare högre än motsvarande tillförsel, se definitionsblad Källa: Kommunala energibalanser, SCB Slutlig användning efter sektor 2004 Koldioxidutsläpp efter sektor 2004 Mwh/inv Gwh Kommunen Riket Kommunen 120 10 000 9 000 100 80 60 40 Hushåll Övr. tjänster 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 Kommunen Hushållssektorn Alla sektorer Länet Hushållssektorn Alla sektorer Riket Alla sektorer OECD-länder Alla sektorer 1990 2000 2004 700 7 300 851 6 075 6 600.. 300 4 200 469 5 629 5 900 10 900 90 5 547 168 6 058 5 895.. 20 0 Transporter Off. Verks. Industri,bygg 2001 2004 2001 2004 2001 2004 Källa: Kommunala energibalanser, SCB 2 000 1 000 0 Utvecklingsländer Alla sektorer.. 1 900.. Utsläpp i kg/inv OBS kommun-länsvärden är underskattade jämfört med rikets värden. Se definitionsblad. Källa: Kommunala energibalanser, SCB SCB 2007

Gävle Koldioxidutsläpp från vägtrafiken efter näringsgren 2004 Kommunen Kommunen Länet Riket Jord-, skogsbruk och fiske 3 35 Tillverkning och energi m.m. 4 20 Tjänster 33 94 Transportföretag 36 109 Hushåll m.m. 92 311 Offentlig konsumtion 6 12 752 703 3 668 3 357 9 412 260 Totalt 175 580 18 152 Källa: Miljöräkenskaper, SCB Förvärvsarbetande i miljöföretag 2004 Avser utsläpp från person-, lastbilar och bussar (1 000 ton) Män Kvinnor Kommunen Länet Riket 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Procent Procent Sekundär Primär Primär Sekundär Avser andel (%) av förvärvsarbetande dagbefolkning (16+ år med arbetsplats i regionen) Källa: Miljöräkenskaper, SCB Skyddad natur 2004 Ekologisk odling 2005 Kommunen Km 2 % Riket Km 2 % Andel åkermark m. miljöstöd f. ekol. odl. Nationalpark 0 0 6 998 1 Kommunen Naturreservat 72 2 40 437 8 Naturvårdsområden 17 1 1 994 0 Länet Djurskyddsområden 88 3 49 424 9 Riket Totalt skyddad natur Inklusive vatten Källa: MI 41SM 0401, SCB 3 220 Markanvändning 2005 100 531 731 100 Källa: Jordbruksverket 0 10 20 30 40 50 Procent Kommunen Kommunen Km 2 % Länet Riket Km 2 % Km 2 % Åkermark Betesmark Skogsmark 56 12 1 221 3 1 76 Skogsimpediment 158 10 Tätortsareal 69 4 Övrig areal 99 6 759 139 14 319 1 777 229 977 4 1 79 10 1 5 27 855 7 271 224 385 62 542 5 286 82 938 7 2 55 15 1 20 SCB 2007 Total landareal Förändring i åkerarealen * 1 615 100-51 18 199 100 410 278 100-35 -25 * Förändring sedan 1951, procent Källa: Fastighetstaxeringen 2006, SCB

ÖVERGRIPANDE PLANERING Kommunledningskontoret, 801 84 GÄVLE Besöksadress Drottninggatan 22 Tfn 026-17 80 00 (vx), 026-17 80 89 (dir) Fax 026-12 54 56 lars.westholm@gavle.se www.gavle.se