Funktionsnedsättning och toalettbesök

Funktionsnedsättning och toalettbesök INTERVJUER OCH TANKAR OM ANVÄNDARES BEHOV AV TILLGÄNGLIGHET Kicki Reifeldt www.hmcsverige.se

, 2014 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Publikationen kan laddas ned via www.hmcsverige.se

Förord Den här skriften är ett resultat av intervjuer med 38 personer som har neurologiska skador eller sjukdomar. Intervjuerna genomfördes i deras hem. Under samtalet berättade intervjupersonen fritt om sina toalettbesök. De behov som beskrevs sammanställdes tillsammans med intervjuaren och värderades av den intervjuade personen. I efterarbetet har behoven sammanfattats och sorterats i kategorierna - kontroll, stöd, toalettrummets utformning och individuella behov. Syftet med arbetet var att ta reda på hur en person med funktionshinder tänker om sina toalettbesök och vad som är viktigast för att det ska fungera bra? Skriften vänder sig till förskrivare av tekniska hjälpmedel och yrkesgrupper som arbetar med bostadsplanering, ombyggnad och/eller nyproduktion av äldrebostäder. Den som får stöd i sina förflyttningar kallas för användare. Du som ger stöd kallas hjälpare. Kicki Reifeldt Funktionsnedsättning och toalettbesök 1

2 Funktionsnedsättning och toalettbesök

Gå på toaletten Hitta toaletten, öppna dörren och gå in, stänga och låsa om sig för att få vara ensam och ifred. Ordna med kläderna och sätta sig ner på toalettsitsen. Sitta ensam i lugn och ro, ingen kö utanför, avslappnad med fötterna i golvet. Torka sig, spola, ordna med kläderna, tvätta och torka händerna. En koll i spegeln. Ett alldeles vanligt besök på toaletten. Vi uppskattar också om det är rent och fräscht, att det inte är för trångt och att belysningen är bra. Men vad har du mest behov av, är det att låsa dörren eller kunna spola efter dig? Hur vi värderar våra behov är individuellt. Hur tänker en person med funktionsnedsättning om sina toalettbesök och vad är viktigast för att de ska fungera bra? I en studie genomförd på HjälpmedelsCenter Väst i Göteborg 1 2003-2006, intervjuades 38 personer med neurologiska sjukdomar eller skador. 2 Tolv av dem kunde gå kortare sträckor med hjälpmedel, övriga var rullstolsburna. Under samtalet berättade användaren fritt om sina toalettbesök. De behov som beskrevs under intervjun sammanställdes tillsammans med intervjuaren och värderades av användaren med poäng på följande sätt: 9 behov av avgörande betydelse 7 behov av stor betydelse 5 behov med viss betydelse 3 behov med liten betydelse 1 2010 blev HjälpmedelsCenter Väst en del av Hjälpmedelsinstitutets verksamhet. Efter att Hjälpmedelsinstitutet lades ner är vi ett fristående kunskapscentrum igen och heter. 2 MS (multipel skleros), Neuromuskulära sjukdomar (Duchennes och Limb girdle muskeldystrofi), Ataxier, CP (cerebral pares) och ryggmärgsskador. Funktionsnedsättning och toalettbesök 3

I efterarbetet har behoven sammanfattats och sorterats i kategorierna - kontroll, stöd, toalettrummets utformning och individuella behov. 4 Funktionsnedsättning och toalettbesök

Kontroll Min balans är nedsatt så jag kan inte springa ut i skogen och kissa när jag är ute och åker bil. Men öppnar man både fram och bakdörren på bilen kan man sätta sig emellan utan att synas! Att planera, ha god framförhållning och rutiner är viktigt för att ha kontroll över sina toalettbesök och poängsattes högt. Dagen börjar med att redan i sängen tänka igenom dagens program och var och när toalettbesöken ska planeras in. I nya miljöer gäller det att snabbt ta reda på var toaletten ligger och kontrollera att den är tillgänglig. Toalettbesöket planeras in tidsmässigt så nära en bokad färdtjänstresa som möjligt för att klara hela resan. Är bilen försenad och resan tar längre tid än beräknat spricker planen! För att toalettbesöket inte ska ta mer tid än nödvändigt utförs de så rutinmässigt som möjligt. Det sparar kraft. Många använder sig också av olika knep för att skjuta upp eller öka kontrollen av toalettbesöken. Exempel på knep är att inte dricka i nära anslutning till en bilresa, att använda stoppande nässpray och att kartlägga alla toaletter på väg till/från jobbet. Jag måste kissa det sista jag gör innan jag går och lägger mig. När jag tar av mig strumporna och blir kall om fötterna blir jag kissnödig fortare. Jag tar till det knepet när jag är trött och vill komma i säng. Funktionsnedsättning och toalettbesök 5

Stöd För en tredjedel av de intervjuade personerna har behovet av stödhandtag/grepp på rätt ställe avgörande betydelse för toalettbesöken. I brist på bra grepphjälpmedel används handfatet, tvättmaskinen, radiatorer och väggar att ta tag i och stödja sig mot. Avgörande för att orka sitta en längre stund i sin ensamhet och kunna krysta, ta av och på byxor/trosorna i sittande, är att sitta stadigt i balans på toalettstolen. Möjligheterna till det ökar med en bra form och understödsyta på toalettringen, att båda fötterna når ner till golvet och att det vid behov finns stödhandtag i rätt höjd på sidan av toalettstolen. Toalettrummets utformning Många behov av avgörande eller stor betydelse för toalettbesöken, riktas mot toalettrummets utformning, men först och främst bedöms tillgängligheten. Går det att ta sig in genom dörren med sitt hjälpmedel? Finns tillräckligt med svängrum för förflyttningarna, plats för rullstolen på rätt sida av toalettstolen och plats för hjälparen? Mattor och olika föremål eller skräp på golvet, sluttande och blöta (hala) golv innebär problem för många användare. Att få sitta på toaletten i fred och i lugn och ro var det behov som rankades högst av alla som deltog i intervjuerna. Det hänger ihop med att kunna öppna och stänga dörren. Samstämmigt är toalettstolens höjd av avgörande betydelse för användaren som förflyttar sig självständigt stående eller sittande till/från toalettstolen. Höjden är också av stor betydelse för att kunna sitta stadigt i balans med fötterna i golvet. En ren och fräsch toalettring är särskilt viktigt när användaren behöver justera sin sittställning genom att greppa om toalettringen. Det är också viktigt att nå toalettpappret, kunna tvätta händerna, se sig i spegeln och kunna hantera belysningen. 6 Funktionsnedsättning och toalettbesök

Individuella behov I kombination med behov av stöd, kontroll och bra utformat toalettrum, har var och en individuella behov av avgörande betydelse. Förflyttningen mellan rullstolen och toalettstolen måste ofta ske på ett visst sätt. Fötterna måste vara på rätt ställe, användaren måste ha fritt utrymme för att kunna använda sina armar, förflyttningen sker etappvis, för att ge några exempel. För att toalettbesöken ska bli bra, behöver användaren känna sig respekterad och ha en bra kommunikation med hjälparen. Funktionsnedsättning och toalettbesök 7

Förflyttning till/från toalettstolen med assistans Förflyttningar till/från toaletten skiljer sig från andra förflyttningar på flera sätt. Förutom att användaren behöver ett individuellt anpassat stöd ska samtidigt av- och påklädning och ibland byte av inkontinenshjälpmedel fungera. Hjälparen behöver komma åt att torka användaren efteråt. Toalettutrymmet är ofta trångt med liten plats för användaren, dennes rullstol och tekniska hjälpmedel. Det gör att hjälparen har begränsade möjligheter att inta bra arbetsställningar. Fallrisken ökar ju längre tid användaren står upp. Kan inte användaren stå säkert (med stöd) den stund som behövs för att ordna med kläderna är det ibland mer praktiskt att sköta av och påklädning i sängen och köra användaren till toaletten på en mobil dusch/toastol. Hur ser hjälparen på toalettförflyttningarna? För att ta reda på hur hjälparen ser på toalettförflytningarna intervjuades ett flertal hjälpare om vad de tycker var det viktigaste för att toalettbesöken ska fungera utifrån en bra arbetsmiljö. Sammanfattningsvis tycker hjälpare att toalettrummet ska ge utrymme för bra arbetsställningar och ha gott om utrymme för hjälpmedel. Förflyttningarna ska vara säkra för både hjälparen och användaren och enkla att utföra med så få moment som möjligt för att inte bli allt för tidskrävande Hjälparen vill ha klara och tydliga instruktioner på hur förflyttningarna utförs bäst och vad man kan förvänta sig att användaren klarar själv. Hjälpmedel De hjälpmedel som främst används i förflyttningarna till/från toalettstolen är uppresningshjälpmedel och uppresningslyftar eftersom det underlättar av- och påklädningen av byxor. Görs ett sittande lyft med en personlyft, innebär det ibland att byxorna ska tas av och på när hon sitter i sin lyftsele eller före/efter lyftet. 8 Funktionsnedsättning och toalettbesök

En lyftsele med stor öppning mellan benstöden (toalett/hygiensele) ger visst utrymme att dra ner byxorna under lyftmomentet. För att komma åt att dra upp byxorna efteråt måste lyftselens benstöd placeras mot knävecket. Det innebär att användaren, för att inte glida ner mellan benstöden, måste ha viss stabilitet i kroppen, kunna sträcka i höften och orka hålla ut till dess byxorna är på plats igen. TIPS! Det finns långbyxor som öppnas med dragkedja från linningen längs med hela byxbenet 3. När användaren lyfts eller reses upp från rullstolen ligger baksidan av byxorna kvar i rullstolen. Ett annat alternativ är byxor med öppning längs med utsidan. I mindre utsträckning används glidskivor. Det finns glidskivor med en öppning motsvarande en toalettring 4. Användaren sitter kvar på glidskivan under toalettbesöket. Förslagsvis glider användaren först över till toaletten med kläderna på och när hon sitter på toalettsitsen tas byxorna av genom att luta sig från sida till sida. Risker för hjälparen vid förflyttningar till/från toalettstolen Ett forskningsprojekt 5 avseende risker för hemtjänstpersonalens arbete i samband med assistans av en uppegående användare till och från toaletten, visade att hjälparen under cirka 70 % av arbetstiden arbetar med böjd rygg. Det ökar risken för belastningsrelaterade arbetsskador. Den största risken bedömdes vara i samband med att användaren fick hjälp att få på sig sina byxor. I det momentet ökar risken för att användaren tappar balansen och att hjälparen skadar ryggen i ett försök att sträcka sig efter användaren från en redan utsatt arbetsposition vid sidan av toalettstolen. Resultatet i studien ger indikationer på att hjälparna bör få ökad kunskap i förflyttningskunskap och uppmuntras till att arbeta framför användaren i stället för från sidan. 3 Liftbyxa (M_XXL) Sitting Feather AB. 4 Etac Dolphin, Etac Sverige AB. 5 Rapport TRITA-CHB 2011:4 Stockholm 2011 Ergonomi i hemmiljö badrummet som arbetsplats, Jenny Hjalmarsson, Tore J Larsson KTH-Centrum för hälsa och byggande. Funktionsnedsättning och toalettbesök 9

Byte av inkontinensskydd I samband med toalettbesöket läggs ofta ett nytt inkontinensskydd på plats. Det sker vanligtvis när användaren ligger ner i sängen eller står bredvid sängen eller toalettstolen. Ibland tas byxor och blöjor av och på när användaren sitter i en lyftsele. Enligt en studie genomförd vid Linköpings Universitet 2002 6, har inkontinensskyddets utformning stor inverkan på belastningen i hjälparens ländrygg och dennes uppfattning av fysisk ansträngning. Inkontinensskyddets utformning, samt typ och form på fastsättningstejpen, kan var för sig eller tillsammans komplicera arbetet för hjälparen. Ju längre tid det tar att få skyddet på plats desto längre tid står hjälparen med en kombination av vridning/böjning av ländryggen. 6 Ergonomi i hygienprodukter, T. Cederqvist, B. Magnusson, J.R.C. Axelson, Avdelningen för Industriell Ergonomi, Linköpings Universitet, 2002. 10 Funktionsnedsättning och toalettbesök

Äldres svårighet vid toalettbesöken i hemmet Landstinget Västmanland genomförde 2005 en studie om äldres svårigheter vid toalettbesöken i sitt hem. 7 Studiens typiska undersökningsperson är en mycket gammal kvinna som bor ensam i en lägenhet och har omfattande hemtjänst. Det stora problemet för de äldre var att ta sig in på toaletten på grund av trösklar och för smala dörröppningar med ett gånghjälpmedel. Toalettstolens felaktiga höjd och avsaknad av stödhandtag var också ett betydande problem för många. Smarta renoveringar underlättar vardagen I äldre flerfamiljshus är tillgängligheten ofta bristfällig. I Göteborg genomfördes 2011-2012 ett projekt där fastighetsägare och övriga samarbetspartners undersökte olika renoveringskoncept vid badrums- och stamrenovering. 8 Man kom fram till fem viktiga aspekter vid renovering. Bygg bort nivåskillnader. Bredda dörrpassager. Placera tvättställ, toalettstol och annan inredning så att det finns svängutrymme. Materialval, halkrisk och kontraster. God belysning. 7 En spricka i muren, B. Engström. 8 Bra badrum ger ökat kvarboende, Gôrbra för äldre, Senior Göteborg, Göteborgs stad och fastighetsägare (Bostadsbolaget och Familjebostäder). Funktionsnedsättning och toalettbesök 11

Exempel på goda lösningar Bredare dörr (82 cm) än normalt och inga nivåskillnader. Greppvänligt lås och dörrhandtag. Toalettstolen är förberedd för armstöd och kan utrustas med förhöjningsringar (för individuell inställning av toalettstolens höjd). 9 Duschhörna i stället för badkar. Duschstången så stabilt monterad att den kan användas till handtag. Extra djupt handfat så att användaren vid behov kan sitta ner och tvätta sig. Badrumsskåp som även kan nås av sittande användare. Kontraster i inredningen och god belysning. Nattbelysning för att inte användaren ska bli bländad efter promenaden till badrummet i ett nersläckt rum. Golvbeläggning med minskad halkrisk. 9 Författarens kommentar: En förhöjd toalettstol i fast höjd är för många användare ett problem eftersom de inte når ner med fötterna helt i golvet. Det inverkar på möjligheten att sitta avslappnat och i balans vilken är en förutsättning för att toalettbesöket ska fungera bra. 12 Funktionsnedsättning och toalettbesök

Badrumssystem Det finns badrumssystem med väggfasta skenor för fastsättning av stödhandtag, ryggstöd, handfat, duschstol, etc. Beroende på väggskenans utformning blir tillbehören höjdreglerbara eller flyttbara i sidled. För individuell höjdreglering kan handfatet och toalettstolen monteras på en elektrisk höjdreglerbar väggfast modul. Badrumsinredning för demensboende Förslag på badrumsinredning speciellt lämpad för demensboende: 10 Lutningsbar spegellösning som kan gömmas bakom en jalusi. Mjuk belysning som efterliknar dagsljus. Skåp med dörrar, utrustade med magnetlås. Stödhandtag i kontrastfärg. Sammanfattning och reflektioner Alla har intresse av att själv kunna välja tillfället för sitt toalettbesök. Det förutsätter att toalettbesöken kan ske utan större problem. Med en väl tillrättalagd fysisk miljö svängrum, rätt höjd på toastolen, stöd på rätt ställe undanröjs de största hindren. Med bra och relevanta hjälpmedel som ytterligare stärker upp den fysiska miljön underlättas toalettbesöket ännu mer. Finns det bra rutiner och klara besked till hjälparen hur hon på ett respektfullt sätt bäst assisterar användaren, finns förutsättningar för ett lyckat toalettbesök även utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. 10 Gaius Memory, Väinö Korpinen Oy. Funktionsnedsättning och toalettbesök 13

Inredning med dubbelfunktion Användaren tar tag i och stödjer sig mot det som finns till hands i badrummet. När toalettrummet anpassas med olika hjälpmedel, ökar antalet föremål i rummet vilket gör utrymmet onödigt trångt. En fristående förhöjning ovanför toalettstolen utgör en snubbelrisk. Hjälpmedel som skruvas fast (toalettstolsförhöjning) eller placeras löst ovanpå fast inredning kan lossna. Inredningsdetaljer blir grepp Designas i stället vanligt förekommande föremål och inredningsdetaljer i ett badrum så att de får en dubbelfunktion dvs. utformas greppvänligt, ökar greppalternativen för användaren. Det minskar fallrisken och toalettbesöken blir säkrare. Exempel på inredning som skulle kunna utformas för dubbelfunktion är handfat 11, en avskiljande halvhög vägg vid duschhörnan kantad med en greppvänlig form, handdukshängare, radiatorskydd, toalettpappershållare och badrumsskåpets handtag. Det förutsätter förstås en design och montering som håller för ändamålet. Toalettstol i rätt höjd Det är vanligt att man inreder med höga toalettstolar på vårdboenden för att underlätta för användaren att resa sig. Det innebär tyvärr att hon inte alltid når ner med fötterna i golvet under toalettbesöket. En låg toalettstol är tillgänglig och ger ett stadigt sittande för alla oavsett längd men är svår att resa sig från. En höjdreglerbar toalettstol är därför optimalt, antingen som en väggfast enhet 12 eller som fristående anpassning 13. 11 Tvättställ med integrerat stödgrepp, Pressalit AB. 12 Manuellt höjdreglerbar toalettstol - Select, Pressalit AB. 13 Lift, Svan Care AB. 14 Funktionsnedsättning och toalettbesök

Bra belysning Belysningen bör anpassas efter dygnet. Annars riskerar användaren som går upp nattetid och stiger in i badrummet från en mörk hall att bli bländad av den vanliga belysningen. Funktionsnedsättning och toalettbesök 15

Funktionsnedsättning och toalettbesök INTERVJUER OCH TANKAR OM ANVÄNDARES BEHOV AV TILLGÄNGLIGHET Alla har intresse av att kunna välja tillfället för sitt toalettbesök. Det förutsätter att toalettbesöken kan ske utan större problem. Med en väl tillrättalagd fysisk miljö (svängrum, rätt höjd på toastolen, stöd på rätt ställe, o.s.v.) undanröjs de största hindren. Med bra och relevanta hjälpmedel som ytterligare stärker upp den fysiska miljön underlättas toalettbesöket ännu mer. Finns det dessutom utrymme för bra rutiner och klara besked hur hjälparen på ett respektfullt sätt bäst assisterar användaren finns det riktig bra förutsättningar för ett lyckat toalettbesök även utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. är ett nationellt kunskapscentrum inom området förflyttningskunskap som startade 1995. Vi är experter på området och sprider vår kunskap genom utbildningar och skrifter. Våra utbildningar ger dig som arbetsterapeut, sjukgymnast och fysioterapeut redskap så att du kan handleda eller utbilda omvårdnadspersonal i förflyttning. Du som arbetar som hjälpmedelskonsulent får genom våra kurser den kunskap du behöver för att kunna utföra ditt arbete på ett kvalitativt sätt. Vi utbildar även hjälpmedelstekniker, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och rehabpersonal inom många olika aspekter av området förflyttning. Alla kursledare i förflyttningskunskap på Hjälpmedel- Center Sverige är legitimerade sjukgymnaster och arbetsterapeuter med lång erfarenhet av kliniskt arbete. Legitimationen står som garanti för att vårt arbete uppfyller de krav som Hälso- och sjukvårdslagen ställer. På vissa kurser samarbetar vi med kursledare som specialiserat sig inom andra områden, t.ex.smärtsjuksköterska, pedagog, utredare på läkemedelsverket och hjälpmedelstekniker. I våra skrifter sammanfattar expertisen sina kunskaper inom olika aspekter av förflyttning. Esperantoplatsen 5 411 19 Göteborg lina@hmcsverige.se kicki@hmcsverige.se www.hmcsverige.se