NATIONELLT KLINISKT KUNSKAPSSTÖD. Författarstöd APRIL Författarstöd 1

Relevanta dokument
Nationellt kliniskt kunskapsstöd

NATIONELLT KLINISKT KUNSKAPSSTÖD FÖR SPECIALISERAD VÅRD. Författarstöd MAJ 2017

Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Diagnos- och behandlingsrekommendationer för primärvården

Så jobbar SKL med framtidens primärvård. Nationellt kliniskt kunskapsstöd PrimärvårdsKvalitet Flippen i primärvården

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Bästa möjliga vård utifrån bästa tillgängliga kunskap. Nationellt kliniskt kunskapsstöd Therése Eklöv och Staffan Ekedahl Malmö 13 december 2017

Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd Primärvård

Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Interprofessionell samverkan astma och kol

Borreliadiagnostik - Tabell till stöd för tolkning av borreliaserologi, vid en förstagångs provtagning.

Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Sovra i materialet. Vad är viktigt? Vad kan tas bort? Korta ner långa texter.

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Therese Eklöv September 2016

An vi sn in g för R egion al a m edicin ska ri ktl i n jer i Västra Götal an dsregi on en

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Lathund för innehållsarbete

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Vägledning NMiS Neuromuskulära sjukdomar i Sverige

ME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert

Psykisk ohälsa under graviditet

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Sammanställning dokumentation seminarier 14 dec

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner

medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin

Kunskapsstödsutredningen

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

Rekommendationer i sammanfattning

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Information om Socialstyrelsens beredskapslagring av antidoter och infusionsvätskor

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

/2018 1(5) Socialdepartementet

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Öppna jämförelser i överblick 2014

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Halsont - faryngotonsillit

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

HÄLSODAGBOKEN PIDcare

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Borrelia infektion. Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet

Svar på regeringsuppdrag

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Från applikationsfokus till informationshantering. Sara Meunier, chefsarkitekt, Inera

Medicinsk vetenskap GR (B), Medicinsk vetenskap (GR) B, Vård vid ohälsa och sjukdom III, 7,5 hp

Kom igång med Hänvisningsstöd SLL

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

Vulvacancer, standardiserat vårdförlopp inom Region Örebro län

Svår mensvärk kan vara symtom på endometrios. Information för dig som arbetar i vården

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Seminarium 5b torsdag

4. Behov av hälso- och sjukvård

Skriva för webben och bildskärmen, eller kanske anpassa ditt budskap till skärmläsning

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg

Rutin för remisshantering God klinisk praxis

Transkript:

NATIONELLT KLINISKT KUNSKAPSSTÖD Författarstöd APRIL 2017 Författarstöd 1

Författarstöd 2

Inledning Detta är en kortfattad vägledning till stöd för hur innehållet i det nationella kunskapsstödet skrivs och struktureras. Dokumentet innehåller basala redaktionella riktlinjer för dig som skriver nationella diagnos- och behandlingsrekommendationer. Syftet är att hjälpa dig att utforma så tydliga, enkla och vägledande texter som möjligt. Nationellt kliniskt kunskapsstöd ska vara ett stöd för vårdpersonal att fatta beslut om utredning, behandling och uppföljning. Texterna ska vara kortfattade och praktiskt inriktade utifrån behoven hos användarna i mötet med patienten. Innehållet ska kunna förstås av hela vårdteamet runt patienten. Författarstödet tas fram under 2017 i projektet Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Gulmarkerade delar i materialet är under pågående utformning. 1. Skriv rakt på sak Inled med slutsatsen och bygg på med bakgrund och detaljer. Det viktigaste måste framgå av de två första styckena, övrig information följer i fallande viktighetsordning. 2. Skriv kort, vägledande och lättläst Välj kort och vägledande framför långt och resonerande. Användaren befinner sig ofta i en tidspressad situation och behöver snabbt hitta rätt. Instruera genom aktiva satser istället för passiva och undvik inskjutna satser. Exempel på hur en text om provtagning med långt resonerande och inskjutna satser kan göras kort, tydlig och vägledande: Skriv inte: För att ställa diagnosen C brukar det i regel vara lämpligt att verifiera nivån av A. Eftersom prov A även kan spegla andra typer av infektioner eller inflammation än just diagnos C, är det eventuellt lämpligt att även ta prov B. Negativt svar på prov B utesluter den ytterst ovanliga, men i dag alltmer vanligt förekommande, diagnosen D. Diagnosen D är vanligare i södra Sverige än i norra Sverige. Skriv istället: Ta prov A, samt prov B för att utesluta diagnos D. D är allvarligt och ska föranleda akut remittering till specialiserad vård inom infektion. Kommentar: I exemplet har epidemiologisk information flyttats till sin rätta underrubrik. Läsaren förutsätts känna till att just prov A är ospecifikt. En länk till Diagnos D ersätter information om tillståndet. 3. Skriv bara nationellt tillämpbar information Rekommendationerna ska vara tillämpbara i hela landet. Respektive landsting kompletterar med lokala tillägg om vårdnivå, remissregler, läkemedel och vårdtjänster. 4. Placera informationen under rätt rubrik Läsare ska snabbt kunna hitta information i många olika dokument. Fasta avsnittsrubriker och valbara underrubriker hjälper dig att placera information på rätt ställe. Var noga med rubriknivåerna: Författarstöd 3

Fast dokumenttitel, ex Acne vulgaris Fast avsnittsrubrik, ex Behandling Rubriknivå 1 = valbar underrubrik, ex Farmakologisk behandling Rubriknivå 2 = Använd endast vid behov Rubriknivå 3 = Använd endast vid behov (fet brödtext) Läs mer under Placera informationen under rätt rubrik. 5. Skapa luft På skärmen söker vi ofta omedvetet efter nyckelord. Bara var fjärde ord i en webbtext blir läst. Öka läsbarheten genom att dela upp långa avsnitt i flera stycken. 6. Förenkla med korta punktlistor Använd punktlistor för att lyfta fram och förtydliga viktig information. Punktlistor kan utformas på många olika sätt. En punktlista med tre-fyra punkter är idealiskt. Allt över sju är svårt att överblicka. En sifferserie om 678084 är lättare att memorera som 678 084. På samma sätt kan det vara lämpligt att korta en lång punktlista för att göra informationen överblickbar och lättare att minnas. 7. Länka rätt Referenser är en viktig del av kunskapsstödet. Använd avsnittet Relaterad information för att samla ett begränsat antal länkar till relevanta kunskapsunderlag och fördjupad information. Skapa lugn och ro för användarens läsning genom att placera länkar efter avsnitt. I långa avsnitt placeras länkar mellan textstycken. Lämpliga referenser Nationella riktlinjer eller annan relevant information hos statliga myndigheter Nationella kunskapsstöd som exempelvis Vårdhandboken, 1177 Vårdguiden, Rikshandboken för barnhälsovården, Läkemedelsboken, FASS och FYSS. Internationella kunskapsstöd Lagar, föreskrifter och förordningar Olämpliga referenser Kommersiella webbplatser, ex läkemedelsföretag, apotek, leverantörer av medicinteknisk utrustning Intresseföreningar Vetenskapliga artiklar Författarstöd 4

8. Gör enkla tabeller Tabeller ska vara enkla att tolka. Formulera en rubrik som talar om vad tabellen visar, vilken tidsperiod som avses, vilka variabler som ingår och hur siffrorna fördelats, till exempel i antal eller andelar. Ange endast en informationsmängd per tabellcell. Detta är särskilt viktigt för tabeller där preparat, styrka och dosering behöver särskiljas. Tabeller kan även användas för att skapa överskådlighet mellan olika utrednings- eller behandlingssvar. 9. Standardisera bilagor Följ de grafiska riktlinjerna och kvalitetskraven för bilagor. Fundera över om bilagan behövs eller om innehållet kan förmedlas i ordinarie text. Publicera inte någon annans dokument utan länka vid behov till bilagor som redan finns hos en myndighet eller annan trovärdig källa. 10. Använd bara bilder när det behövs Följ riktlinjerna och säkerställ de tekniska kvalitetskraven för fotografier, flödesscheman, diagram och illustrationer. 11. Använd moderna stavningsregler och rätt termer och begrepp Moderna stavningsregler innebär bland annat att ska stavas ska och symtom stavas symtom. Undvik begrepp som diabetiker och astmatiker - patienten har en diagnos men är inte sin sjukdom. 12. Placera informationen under rätt rubrik Hjälp läsaren att hitta svar på sina frågor genom att placera informationen under rätt avsnitt och underrubrik. Vårdansvar och samverkan Bakgrund Utredning Primärvård Specialiserad vård Sjukdomslära Epidemiologi Etiologi och riskfaktorer Samsjuklighet Symtom Anamnes Status Undersökningar Författarstöd 5

Behandling Laboratorieprover Bilddiagnostik Diagnoskriterier (används ytterst sällan) Differentialdiagnos Preventiv behandling Egenvård Farmakologisk behandling Kirurgisk behandling Profylax Omvårdnad Fysioterapi Arbetsterapi Remissrutiner Sjukskrivning Nutritionsbehandling Psykosocial behandling Komplikationer Klinisk uppföljning Kvalitetsuppföljning Patientinformation Relaterad information Om dokumentet Vårdansvar och samverkan I de flesta fall lämnas avsnittet tomt eftersom det ofta finns lokala skillnader i ansvarsfördelningen mellan olika vårdnivåer. Respektive landsting kompletterar med lokala tillägg. Om ansvarsfördelningen är densamma i hela landet placeras informationen på följande sätt: Primärvård Exempel: Tillstånden kan i regel behandlas inom primärvården. Specialiserad vård Exempel: Vid multipla erythema migrans/erythema migrans och feber rekommenderas kontakt med specialiserad vård inom infektion/pediatrik, patienten kan behöva remitteras akut. Samverkan Ange eventuell samverkan med andra myndigheter. Författarstöd 6

Bakgrund Skriv vid behov en övergripande, ytterst kortfattad vägledande information om tillståndet som inte passar under någon av avsnittets övriga underrubriker. Exempel: Borrelia kan manifestera på ett flertal olika sätt, till exempel genom erythema migrans, borreliaartrit, borrelialymfocytom, neuroborrelios och akrodermatit. Placera bakgrundsinformation under följande underrubriker: Epidemiologi Ange förekomst i en population som är representativ för svensk hälso- och sjukvård. Etiologi och riskfaktorer Ange orsaken bakom tillståndet. Ange om etiologin är okänd. Om det tidigare funnits antaganden om ett orsakssamband som i nya rön visar sig vara fel, kan även den informationen vara vägledande. Ange om det finns kända riskfaktorer. Samsjuklighet Ange känd samsjuklighet. Undvik att beskriva samsjuklighetsdiagnosens karaktäristika. Länka till diagnoser som redan finns i det nationella kliniska kunskapsstödet. Utredning Använd följande underrubriker: Symtom Ange de symtom som förekommer vid tillståndet. Ange eventuella red flags. Anamnes Ange viktiga och typiska anamnesuppgifter. Ange eventuella red flags. Status Ange viktiga och typiska statusfynd. Ange eventuella red flags. Undersökningar Ange de undersökningar som inte passar in under annan specifik underrubrik, till exempel spirometri eller rektoskopi. Ange även om ni avråder från en viss undersökning. Laboratorieprover Ange eventuella laboratorieprover som är viktiga för att ställa diagnos och gradera tillståndets svårighetsgrad. Ange om ni avråder från vissa laboratorieprover. Ge vägledning till värden som är typiska för diagnosen, exempel: Ta fritt T4 (som kan vara oförändrad), T3 samt TSH (som ofta är högt). Författarstöd 7

Stäm vid behov av rekommendationen med samverkansgruppen för medicinsk teknik. Bilddiagnostik Ange eventuella bilddiagnostiska undersökningar som är viktiga för att ställa diagnos eller gradera tillståndets svårighet. Ange om det finns skäl att avråda från en viss typ av bilddiagnostisk undersökning. Stäm vid behov av rekommendationen med programområdet för medicinsk diagnostik. Diagnoskriterier Ange om det finns särskilda kriterier som starkt talar för diagnosen. Ange även om tillståndet har en gradering eller stadieindelning. Differentialdiagnos Ange differentialdiagnoser. Undvik att beskriva differentialdiagnosens karaktäristika. Länka till diagnoser som redan finns i det nationella kliniska kunskapsstödet. Behandling Placera informationen under följande underrubriker: Preventiv behandling Länka i första hand till information om levnadsvanor som redan finns i det nationella kunskapsstödet. Skriv en kortfattad vägledning om information för diagnosen saknas. Egenvård Ange insatser som patienten själv genomför med stöd och råd från behandlaren. Farmakologisk behandling Ange dosering och behandlingstid. Länka till FASS när det gäller interaktioner, biverkningar, farmakokinetik, farmakogenetik, administreringsform och spädningsformer mm. Stäm vid behov av rekommendationen med programområdet läkemedel. Tänk på att det ofta finns lokala skillnader i substans- och preparatval. Respektive landsting kompletterar med lokala tillägg. Ange om en substans är olämplig vid vissa kombinationer av samsjuklighet (till exempel astma och hjärtsvikt). Om hög biologisk ålder innebär skäl att dosjustera eller välja en annan substans är även det en viktig vägledning. Ange bara preparatnamn om det finns särskilda skäl. Preparatnamn skrivs efter substansnamnet inom parentes. Ange samtliga preparat ur den aktuella substansgruppen om ett av dem nämns. Använd inte eller. Dessa tecken används endast av producenten när denna vill göra reklam för sin produkt. Författarstöd 8

Kirurgisk behandling Begränsa beskrivningen till det som kan vara bra för behandlande primärvårdsläkare eller vårdpersonal att känna till (för att remittera eller för att förbereda patienten på vad som kan bli aktuellt). Profylaktisk behandling Ange profylaktisk behandling av vikt för att undvika insjuknande eller försämring av det aktuella tillståndet, till exempel vaccination mot säsongsinfluensa vid KOL. Omvårdnad Ange vägledande och kortfattad information om omvårdnad vid tillståndet. Länka till Vårdhandboken för instruktioner på området. Fysioterapi Ange vägledande information om fysioterapi vid tillståndet. Begränsa beskrivningen till det som kan vara bra för behandlande primärvårdsläkare eller vårdpersonal att känna till (för att remittera eller för att förbereda patienten på vad som kan bli aktuellt). Arbetsterapi Ange vägledande information om arbetsterapi vid tillståndet. Begränsa beskrivningen till det som kan vara bra för behandlande primärvårdsläkare eller vårdpersonal att känna till (för att remittera eller för att förbereda patienten på vad som kan bli aktuellt). Nutritionsbehandling Ange vägledande information om nutritionsbehandling vid tillståndet. Begränsa beskrivningen till det som kan vara bra för behandlande primärvårdsläkare eller vårdpersonal att känna till (för att remittera eller för att förbereda patienten på vad som kan bli aktuellt). Psykosocial behandling Ange vägledande information om psykosocial behandling vid tillståndet. Begränsa beskrivningen till det som kan vara bra för behandlande primärvårdsläkare eller vårdpersonal att känna till (för att remittera eller för att förbereda patienten på vad som kan bli aktuellt). Remissrutiner I de flesta fall lämnas avsnittet tomt eftersom det ofta finns lokala skillnader i remissrutiner och remissinnehåll. Respektive landsting kompletterar med lokala tillägg. Sjukskrivning Länka i första hand till Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd. Författarstöd 9

Komplikationer Ange (vanligt förekommande) komplikationer och eventuella åtgärder för att undvika komplikationen. Ge även kort vägledning i vidare handläggning om komplikationen tillstöter. Klinisk uppföljning Ange på vilket sätt, av vem samt inom vilken tid patienten ska följas upp för att säkerställa att insatta åtgärder haft önskad effekt. Kvalitetsuppföljning Ange endast nationellt etablerade kvalitetsindikationer, till exempel nationella kvalitetsregister för den aktuella rekommendationen. Länka till Primärvårdskvalitet om diagnosen som rekommendationen avser ingår i kvalitetsregistret. Patientinformation Länka till patientinformation om det aktuella tillståndet på 1177.se. Relaterad information Länka i första hand till dokument med övergripande fördjupning hos myndigheter. Begränsa antalet hänvisningar till tre-fyra stycken. Ange inte referenser av bevisförande karaktär för att styrka innehållet i en rekommendation. Om dokumentet Ansvarig: Sveriges kommuner och landsting i samverkan Författare: Ansvarig ämnesgrupp Granskare: Berörda ämnesgrupper och nationella programråd som deltagit i granskning av den aktuella rekommendationen. Version: Genereras automatisk Medicinskt godkänt: Datum genereras automatiskt Giltigt till och med: Datum genereras automatiskt Märkning Ange diagnosnummer från ICD-10-SE för att öka dokumentets sökbarhet. Välj relevanta ämnesområde. Ange relevanta nyckelord. Författarstöd 10

Författarstöd 11

Författarstöd Nationellt kliniskt kunskapsstöd Klicka här för att ange text. Upplysningar om innehållet Förnamn, Efternamn, E-postadress Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN/Beställningsnummer: Ange nummer Text: Ange namn Illustration/foto: Ange namn Produktion: Ange namn Tryck: Ange namn Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN/Beställningsnummer nr Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se