Fastställd av socialnämnden 2012-04-18, 94

Fastställd av socialnämnden 2012-04-18, 94

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund och mål... 4 3. Verksamheten... 5 4. Antal ärenden... 6 5. Analys av ärenden... 7 5.1 Kön, ålder och boendeform... 7 5.2 Hushållets sammansättning... 7 5.3 Inkomst... 8 5.4 Betalningsutrymme för skulder... 8 5.5 Skulder... 8 6. Åtgärder och Avslutningsorsak... 9 6.1 Åtgärder... 9 6.2 Avslutningsorsak... 11 7. Förebyggande arbete... 12 8. Slutsats... 12

1. Sammanfattning Verksamheten med budget- och skuldrådgivning i Vimmerby kommun bedrivs av en halvtidstjänst och är placerad inom socialtjänsten. Budget- och skuldrådgivningen hjälper enskilda kommuninvånare med sin vardagsekonomi och sin skuldsituation. Budget- och skuldrådgivaren har dessutom följande skyldighet enligt 2 Skuldsaneringslagen: Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan enligt 9. Verksamheten dokumenteras med hjälp av något av Konsumentverkets dataprogram HEP eller BOSS. Materialet ur dataprogrammen HEP/BOSS visar på statistik gällande antalet ärenden i verksamheten under år 2011. Denna rapport bygger till stor del på den statistiken. BOSS kom under våren 2011 med första utbildningen 1/4. Programmet vidareutvecklades under hösten 2011 och nya utbildningar kommer att hållas våren 2012. De allra flesta besökande är ensamstående utan barn och har en låg inkomst. De flesta får sin huvudsakliga inkomst genom låg lön eller sjukförsäkringen. Jämfört med 2010 har en markant ökning skett ang. de som fått hjälp med att ansöka om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten, från 16 ärenden till 25, hjälp efter beslut har varit 3 ärenden och 1 omprövning. Det har tagit utrymme från rådgivningen där antalet ärenden därför minskat från 39 st 2010 till 25 st år 2011. Rådgivningen rymmer allt från samtal per telefon där man hänvisar till andra samhällsresurser till långvariga kontakter inför exempelvis en skuldsanering eller förändringsarbete parallellt med bistånd i form av förmedlingsmedel. Kontakterna vid frivilliga uppgörelser kan också bestå under flera år och omfattar både stödjande samtal och konkret praktisk hjälp i pressade ekonomiska situationer. Rådgivningen syftar till ekonomisk rehabilitering och till att förebygga ekonomiska problem i hushållen framöver. Den förebyggande verksamhet som ingår i arbetsuppgifterna har tidigare år bestått av informationstillfällen för långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna i sysselsättning vid Vimmerby arbetsträning(vat). Den verksamheten avvecklades under 2009. Tid har varje år avsatt för information vid ungdomsprojekt på uppdrag av arbetsförmedlingen, men under 2011 har Af inte använt denna resurs. Vidare finns ett mål om att informera i skolklasser. För detta ändamål har Konsumentverket tagit fram ett hjälpmedel, ett studiematerial som riktar sig

speciellt till ungdomar. Den stora ärendemängden har dock prioriterat sig själv och tid har inte funnits till detta. Informationsbroschyrer om budget- och skuldrådgivningen och tidskrifter som Koll på pengarna har placerats ut på lämpliga ställen i kommunen, så som vårdcentralens väntrum, biblioteket och kommunens olika väntrum. 2. Bakgrund och mål Kommunen har enligt 2 Skuldsaneringslagen en skyldighet att ge råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Vimmerby kommuns verksamhet med budget- och skuldrådgivning innefattar budgetrådgivning, skuldrådgivning, råd och stöd före, under och efter en skuldsanering. Målet för verksamheten är att rehabilitera skuldsatta personer och att stärka hushållens resurser och öka deras möjligheter att leva ett självständigt liv. Rådgivningen anpassas efter den sökandes behov och kan bestå av allt från telefonsamtal med råd och stöd i ekonomiska frågor till kontakter som sträcker sig över en lång period. När kontakten sker över längre tid gäller det ofta råd och stöd kring avbetalningsplaner och så kallade frivilliga uppgörelser med fordringsägarna. En stor del av arbetet omfattar också hjälp med ansökningar om skuldsanering enligt lagen. Skuldsaneringslagen skall; ge svårt skuldsatta personer möjlighet att lösa sina ekonomiska problem verka förebyggande vara borgenärsgynnande Genom verksamheten med budget- och skuldrådgivning kan man se vinster för kommunen, t.ex. att den enskilde konsumenten blir motiverad att få en egen försörjning. Ytterligare en vinst är att den enskilde konsumenten dessutom åter kan bidra till samhällsekonomin. Målet är att den enskilde konsumenten ska få en ekonomisk rehabilitering på både kort och lång sikt. I de flesta ärenden handlar det om att slutligen hitta långsiktiga lösningar på ekonomiska problem. Lösningarna kan vara av många olika slag alltifrån budgetrådgivning till mer omfattande skuldsanering. En forskningsrapport under år 2011 styrker att tidiga insatser från kommunala budget- och skuldrådgivningen skulle minska risken för att överskuldsatta hamnar i ett socialt utanförskap och att samhället årligen skulle spara miljarder på minskade utgifter för bl.a. sjukersättning och andra välfärdskostnader. En rådgivning av god kvalitet spelar stor roll när det gäller att förbättra livet för överskuldsatta människor. Det är idag kommunerna som svarar för resurserna till Budget- och skuldrådgivningen och kommunerna får en direkt vinst i form av minskade kostnader för socialbidraget men det är framförallt i försäkringssystemet som de

största besparingarna görs. Även landstingets vuxenpsykiatri och allmänsjukvård, samt arbetsförmedlingen, rättsväsendet m.fl. har mycket att tjäna. De faktorer som bedöms som särskilt viktiga när det gäller arbetet mot en framtida skuldfrihet för den sökande är att han eller hon är motiverad till förändring och är redo att anpassa sig till de krav som lagstiftningen ställer. Det kan gälla till exempel byte av bostad till en billigare om det är möjligt, att inte ta några nya lån eller krediter eller att reda ut gamla skönstaxeringar. Många skuldsatta är i stort behov av stöd under såväl den utredande processen som under och efter själva skuldsaneringen och det är då betydelsefullt att personen har ett fungerande nätverk omkring sig. Arbetet består till stor del av motiverande och stöttande samtal med de sökande som många gånger är både uppgivna och stressade. Ur ett folkhälsoperspektiv bedöms detta vara viktigt då ekonomisk stress är en faktor som kan påverka hälsan negativt. 3. Verksamheten En rådgivare, halvtid, placerad på Vuxenheten (försörjningsgruppen). I kommunen sorterar verksamheten under socialnämnden och kontoret är placerat i socialtjänstens lokaler. Budgeten är en del av försörjningsgruppens totala budget. Budget- och skuldrådgivningen har en halvtidstjänst. 53 ärenden behandlades av denna under 2011. Rekommendationen är 30 ärenden på en heltid, 15 ärenden på en halvtid. Detta för att kunna ha en rimlig arbetssituation och acceptabla väntetider. Max ett nybesök per dag. Jämfört med föregående år har efterfrågan på hjälp med att ansöka om skuldsanering ökat. Detta har inneburit att gamla och nya budgetrådgivningsärenden fick vänta c:a 12 veckor. Akuttider finns alltid för kompletteringar och omprövningar i skuldsaneringsärenden då det finns en process som måste följas. Problemet med långa väntetider hos Budget- och skuldrådgivarna i landet är ofta uppe till debatt i medierna. Trots att verket påtalat problemet har inte kommunerna dimensionerat verksamheten till mängden skuldsatta. Det är fortsatt lång väntetid och i Stockholm där de längsta köerna finns, kan man få vänta upp till två år på att få träffa en budget- och skuldrådgivare. Från verket har man satt 8 veckor som en gräns. Vimmerby kommuns Budget- och skuldrådgivning har ändå under störts delen av 2011 lyckats ligga runt den maximerade väntetiden. Det har dock inneburit att rådgivaren inte kunnat arbeta så mycket med förebyggande verksamhet som skulle behövas. Rådgivaren har inte heller kunnat delta i alla möten, handledningar och utbildningar. Handläggningstiden i varje ärende blir längre. Avslut och arkivering av akter i avslutade ärenden har fått stå

tillbaka. Ett arbete som det nu avsatts tid för under våren 2012. Dokumentation sker dock löpande i HEP och är intakt. Verksamheten märker av det både Konsumentverket och Kronofogden sa i prognosen 2010 att antalet skuldsatta som söker hjälp hos kommunerna, skulle komma att öka under åren om varslen som lagts då ledde till arbetslöshet och långkonjunkturen håller i sig. Det besannades då det alltid är en fördröjning i effekter av en finanskris. Den nya skuldsaneringslagen trädde i kraft 1/7 2011 och blev nu tillgänglig för fler vilket syns i antalet ärenden. Det nya var att skulderna inte behöver vara gamla och att även egna företagare kan ansöka. Många ärenden gäller hjälp att nå en frivillig uppgörelse med sina fordringsägare. 25 stycken skuldsaneringsansökningar har skickats till Kronofogdemyndigheten. Mer utförlig statistik över ärendeslag visas i avsnitt 6. Verksamheten marknadsfördes senast 2009 i kommuntidningen Mer Om Vimmerby Kommun, en tidning utgiven av kommunen som når alla hushåll, men aktuell information finns även på kommunens hemsida samt genom skyltning i biblioteket. Verksamheten har nära samarbete med närliggande kommuners budget- och skuldrådgivare, banker, kronofogdemyndigheten i hela landet, skatteverket, folkbokföringen, konsumentverket, inkassobolag, elleverantörer, ekonomiavd. Vimmerby kommun, försäkringsbolag och advokatbyråer, socialförvaltningens beroendeenhet, socialsekreterare försörjningsgruppen, Social Rehab, samt Vimarhems boendekonsulent. 4. Antal ärenden Under året har 53 ärenden behandlats, 22 nya har påbörjats, 21 pågick från 2010 och 10 ärenden har avslutats under året. Av de 53 ärenden som behandlats var 25 skuldsaneringsärenden. Antal besök var 108 st. Antal besökstimmar 384,5 st. Tidsåtgången kan vara väldigt olika från fall till fall. (Notera att telefonrådgivning inte alltid kommer med i statistiken i HEP däremot i nya programmet BOSS. Detta gäller i de fall en akt inte öppnas i HEP. Ett sådant samtal kan vara 1 timma långt, ibland längre ibland kortare).

I flertalet av avslutade ärenden gjordes 1 besök hos rådgivaren. Tidsåtgången var i genomsnitt 4 timmar per avslutat ärende men varierade mellan 1 till 10 timmar. Ärenden där klienten får hjälp med ansökan om skuldsanering är ofta komplicerade och hade längst handläggningstid. Sett i större perspektiv är detta arbete resursbesparande genom att stora vinster görs för samhället och den skuldsatte med ekonomiska problem. De flesta av de sökande fick kontakt med budget- och skuldrådgivningen genom eget initiativ och socialtjänsten men också anhörig eller vän och kronofogdemyndighetens skuldsaneringsenhet. Det var också vanligt att de hänvisades från banker. 5. Analys av ärenden 5.1 Kön, ålder och boendeform Budgetrådgivningen arbetade med sammanlagt 23 ärenden under året. Av dessa var 14 män och 9 kvinnor. De flesta sökande fanns i ålderskategorin 40-49 år, 30 %. En åldersgrupp som markant ökat är 60-69 år från 13 % till 21 %. Däremot har 30-39 minskat från 27 % till 17 %. 75,5 procent bodde i hyresrätt, 0 procent i bostadsrätt och 24,5 procent i villa/radhus. För de som söker rådgivning skiljer sig boendeformen mot genomsnittet i kommunen genom att fler av de sökande bor i lägenhet. Föga överraskande kan konstateras att de som söker den kommunala rådgivningen således i de flesta fall redan realiserat eventuella tillgångar i eget hus eller i bostadsrätt. Inte sällan har de fått sälja sitt hus på exekutiv auktion, till underpris, och söker rådgivningen med anledning av de skulder som återstår efter en förlustförsäljning av fastighet. Detta drabbar främst dom som tvingas sälja hus på små orter i kommunen med en svalare bostadsmarknad. Finanskrisens efterverkningar och de många varsel som råder vid traktens industrier med hög arbetslöshet som följd försvårar nu för dom som försöker sälja sina hus. Det finns stor oro hos klienterna för framtiden. 5.2 Hushållets sammansättning Av de 53 ärendena var 12 ensamstående med hemmavarande barn och 18 ensamstående utan hemmavarande barn. 11 var sambo/gifta med hemmavarande barn och 12 var sambo/gifta utan hemmavarande barn. Liksom för kommunen i övrigt var den vanligaste familjetypen ensamstående utan hemmavarande barn.

Siffrorna är en ökning i jämförelse med förra årets statistik. Av de 53 ärendena hade 16 procent underhållsskyldighet för ej hemmavarande barn. De underhållskyldiga var till största delen män, endast 1 kvinna var underhållsskyldig. 5.3 Inkomst Medelinkomsten brutto var 15 685 kr per månad 2010 men har sjunkit till 15 508 kr 2011 och har på så sätt fått ännu längre upp till 17 113 där den låg 2008. Beloppet är att jämföra med 24 529 kr per månad (2010) bland befolkningen i kommunen (källa kommunkansliet). En liten andel om 1,9 % hade försörjningsstöd, att jämföra med 11,5 % 2010. 2,0 % uppbar arbetslöshetsersättning, att jämföra med 4,3 % 2010. 5.4 Betalningsutrymme för skulder Betalningsutrymmet för skulder är det belopp som den skuldsatte kan erbjuda sina fordringsägare (betalningsförmågan). Det räknas fram på samma sätt som Kronofogdemyndighen beräknar hur mycket som kan mätas ut vid löneutmätning. Betalningsutrymmet var mindre än 500 kr per månad för 6,5 procent men större än 2500 kr per månad i 28,3 procent att jämföra med 20 procent 2010. Hela 52,2 procent av de avslutade ärendena saknade den skuldsatte betalningsutrymme helt att jämföra med 54 procent 2010. Att så många har lågt eller helt saknar betalningsutrymme försvårar frivilliga uppgörelser med fordringsägarna. Skuldsatta som saknar betalningsutrymme får i allmänhet gå vidare och ansöka om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. 5.5 Skulder Statistik över skulderna baseras på 46 ärenden. Som skulder räknas lån eller andra fordringar som helt eller delvis inte kan betalas. De flesta har förfallit till betalning och är föremål för utmätning hos Kronofogdemyndigheten.

Studielån som inte förfallit till betalning ingår inte och heller inte lån till den egna bostaden om hushållet betalar räntor och amorteringar. Skuldbördan var i genomsnitt 180 000 kronor och 39,2 procent av de skuldsatta hade skulder på mer än 300 000 kronor. Antalet skulder är i medeltal 9 stycken. Flest skulder har ungdomar i åldern upp till 19 år och störst skuldbelopp har personer i åldrarna 60-64 år. De mest förekommande skuldtyperna är i nämnd ordning, tele- och internetskulder, lån utan säkerhet, tv-avgifter, hyresskulder, elskulder, och andra skulder till kommunen (barnomsorg, VA, sophämtning osv), samt sjukvårdsskulder. Ytterligare skulder som ofta förekommer är övriga statliga skulder (CSN, underhållsstöd, bilskatt). Mediciner följer tätt därefter. Här kan man se en förändring de sista åren då det tidigare fanns mer konsumtionsskulder (olika avbetalningsköp och krediter på exempelvis tv, dator, möbler, vitvaror mm), postorderskulder. Kortlån, mobillån, s.k. SMS lån och snabblån har ökat i samband med att de introducerades på marknaden men förekommer ändå bara hos ett fåtal personer. 6. Åtgärder och Avslutningsorsak * I ett ärende ingår oftast flera åtgärder men endast en avslutningsorsak i HEP. Åtgärder är de arbetsinsatser som utförts i ärendet. Avslutningsorsak anger vilket resultat som uppnåtts i rådgivningen. 6.1 Åtgärder Budgetrådgivning I budgetrådgivning kan ingå att lägga upp en hushållsbudget vilket leder fram till en diskussion omkring olika budgetposter och en prövning av vilka ändringar som är möjliga. Dessutom kan ingå information om olika bidrag och hjälp med kontakt med Kronofogdens indrivningsteam angående löneutmätning. I år har 23 procent av de aktuella ärendena fått denna hjälp. De framträder inte tydligt i HEP- statistiken då man vid inrapportering av budgetrådgivning går miste om tidsintervall och nedlagd tid i dessa ärenden om man inte

rapporterar dom som skuldrådgivning. Men budgetrådgivning ingår i de flesta ärenden då en fungerande budget är ett krav i en ekonomisk rehabilitering. Skuldrådgivning Här består åtgärden av rådgivning och sammanställning av skulder samt beräkning av betalningsutrymmet. I 24 procent av de avslutade ärendena har den skuldsatte fått denna hjälp. Dellösning Uppgörelse med fordringsägarna av mera tillfälligt slag, exempelvis minskning av amorteringar, räntesänkning, anstånd och delbetalning av skuld. I 2 procent av årets avslutade ärenden har denna åtgärd förekommit. Här ger budget- och skuldrådgivaren praktiska råd ofta i det som kallas ett första samtal på telefon eller besök. Helhetslösning Uppgörelse mellan sökande och samtliga fordringsägare med syfte att betalningsproblemet skall upphöra. Detta innebär en fastställd betalningsplan och angiven tidsperiod. Saneringslån och ackordsuppgörelse kan också vara en helhetslösning. I 2 procent av ärendena har arbetet inriktats på att nå en helhetslösning. Hjälp inför skuldsanering Bistå gäldenären vid ansökan om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. 47 procent av årets ärenden har fått denna hjälp. Hjälp efter beslut om skuldsanering Stöd vid överklaganden eller annan typ av rådgivning efter beslut om skuldsanering. Beslut gäller både inledande, avslag och beviljad skuldsanering samt hävning och avvisade ärenden. Exempel på stöd är komplettering av ansökan om skuldsanering hos Kronofogden, hjälp vid omprövning av beslut och att bistå vid förhandling i Tingsrätt. 6 procent har fått någon form av stöd efter beslut om skuldsanering.

Övrigt Övrigt kan vara information om samhällets stöd i olika frågor, överklagande av myndighetsbeslut, exempelvis bostadsbidrag, underhållsstöd, restskatt och dylikt. Ärenden som inte aktförs och därför inte ingår i statistiken, men kräver sin tid. Erfarenheten visar att de som tar aktiv del i arbetet med sin skuldsanering har störst förutsättning att nå uppgörelser med sina fordringsägare och nå en hållbar lösning på sikt. De som behöver mycket stöd i processen behöver ofta ha kontakt med olika stödpersoner som tillsammans arbetar för en lösning på sikt. 6.2 Avslutningsorsak Som avslutningsorsak menas det resultat som uppnåtts i rådgivningen, t.ex. en frivillig lösning eller en skuldsaneringsansökan. Möjligheten att få igenom en frivillig lösning är ofta starkt beroende av den skuldsattes betalningsutrymme. Under året har 0 procent av ärendena avslutats med en frivillig lösning. Den främsta orsaken till att inte fler ärenden kunnat lösas på frivillig väg är att så stor del som mer än 61 procent hade mycket lågt eller helt saknade betalningsutrymme. Man kan också se en trend hos vissa inkassobolag att man generellt säger nej till frivillig uppgörelse och istället hänvisar till skuldsanering. Det räcker med att en enda fordringsägare säger nej för att hela betalningsplanen skall falla. 47 procent har avslutats med en skuldsaneringsansökan. Rådgivningen kan avbrytas antingen genom att gäldenären själv avbryter. (0 procent av rådgivningarna har avslutats på detta sätt 2011.) Eller genom att rådgivaren avbryter då gäldenären inte medverkar i den utsträckning man kan förvänta och begära, eller om t.ex. god man tillsätts. 4 % av ärendena har avslutas av denna anledning.

7. Förebyggande arbete Konsumentverkets informationsfolder om budget- och skuldrådgivning har använts i samband med bekräftelse av tidsbokning. Broschyren har även funnits tillgänglig på kommunens bibliotek och på socialförvaltningen samt på arbetsförmedlingen. Under året har det också skett samarbete med andra budget- och skuldrådgivare i regionala nätverk för att t ex föra fram skuldsättningsproblematiken. Budget- och skuldrådgivaren har genomgått Konsumentverkets utbildning samt deltagit på BUS- föreningens utbildningsdagar alla tidigare år. (På grund av hälsoskäl kunde handläggaren inte delta i 2011 års BUS-dagar). Handläggaren har deltagit i öppna föreläsningar vid Högskolecentrum när ämnet berört tjänsteområdet, t.ex en förläsning vid namn Överskuldsättning. Även deltagit i neuropsykiatrisk utbildning 2009. Deltagit på seminarier om budget- och skuldråd vid Mötesplats Kalmar 2009 och 2010. Samt under hösten 2009 genomgått utbildning i Treserva där arbetsverktyget förmedlingsmedel ligger. Våren 2011 deltog handläggaren i utbildning i nytt datorverktyg, BOSS. Budget- och skuldrådgivaren har också tidigare under många år deltagit i extern handledning där verktyg ges till mera genomgripande förändringsarbete som det ibland finns behov av. Det är ett arbete som oftast tar lång tid i anspråk, men som också bör få ta den tid som krävs för att förändringarna ska kunna bli bestående. Den som söker rådgivningen är ofta svårt påverkad av sin ekonomiska situation. De som kommer i kontakt med rådgivningen via socialtjänsten lyckas sämre med sin ekonomiska rehabilitering än när kontakten är på eget initiativ. Remittering från socialtjänsten är dock inte meningslös, utan snarare att i denna typ av ärenden är slutförandeprocenten lägre och denna kunskap är värdefull när den kommunala rådgivningen utvärderas lokalt. Att den sökande inte lyckas fullt ut innebär inte att rådgivningen varit bortkastad, den sökande återkommer ofta och då med erfarenheter från tidigare. I de ärenden som är aktuella sedan tidigare går den ekonomiska rehabiliteringen bättre. 8. Slutsats Hur en människa hanterar sina pengar är inte bara en ekonomisk fråga utan speglar också ofta sättet att hantera sitt liv. Det finns med andra ord starka kopplingar mellan ekonomiska och sociala förhållanden. Det är ofta svårt att i praktiken skilja på vad som är orsak och verkan när det gäller sambanden mellan sociala och ekonomiska problem.

Erfarenheter från rådgivningsarbete visar att likaväl som sociala problem kan ge upphov till ekonomiska problem, bidrar en trasslig ekonomi till och förstärker olika psykosociala problem. Det handlar ofta om onda cirklar. Men motsatsen gäller också. Egen kontroll och grepp om den egna ekonomin skapar självkänsla som i sin tur kan bidra positivt till att minska sociala problem. Den ekonomiska rådgivningen kan alltså skapa goda cirklar. Staten, genom exempelvis försäkringskassan, landstingen, enskilda företag och kommunerna, drabbas av olika kostnader när enskilda hushåll inte får sin ekonomi att gå ihop. Det gäller inte bara direkta kostnader i form av bidrag och sjukpenning utan även kostnader för administration, utebliven betalning av räkningar för kommunal service samt för vård och behandling av problem i samband med de ekonomiska problemen. Till de rent ekonomiska kostnaderna bör naturligtvis även de sociala och humanitära kostnaderna för den enskilde och dennes närstående läggas, kostnader som är svåra att värdera i pengar. Människor som söker ekonomiskt bistånd (socialbidrag) har ofta skulder av olika slag. Ibland händer det att kommunen tvingas bistå när pengarna inte räcker till mat och hyra eftersom hushållet valt att betala av på sina skulder i första hand. Att se detta bara som en fråga om ekonomiskt bistånd löser inte problemet vare sig för samhället eller för den enskilde. Rådgivningsmöjligheterna utanför kommunen är begränsade och dyra och vad den rådsökande behöver är en professionell neutral part att tala med som kan se till hela den ekonomiska och sociala situationen och som har kunskaper att kunna vägleda den skuldsatte. Det arbete som sker inom den kommunala budget- och skuldrådgivningen är inte formaliserad som handläggningen av skuldsaneringsärenden inom kronofogdemyndigheten. Det finns inga moment av myndighetsutövning, vilket skapar flexibilitet och variation i arbetssätt. Den kommunala budget- och skuldrådgivningen är mycket mer än enbart skuldsanering i en teknisk betydelse. Budget- och skuldrådgivningen i Vimmerby kommun är väl fungerande och statistiken visar att många söker sig till den och blir hjälpta via den.

Planer har funnits för framtiden att budget- och skuldrådgivaren skall gå ytterligare utbildningar och påbyggnadskurser i Budget- och skuldrådgivning, fördjupningskurser/ ämneskurser i bl.a. förhandlingsteknik och presentationsteknik vari ingår att utbilda och informera företag, skolor och allmänhet. Trycket på verksamheten ger i dagsläget inget utrymme för den förebyggande uppgiften. Verksamheten är också oerhört sårbar med endast en handläggare halvtid. Vid sjukdom, utbildning och semester ligger verksamheten helt nere och det finns ingen som kan svara på frågor än mindre handlägga ett ärende. Därför har man nu börjat se över möjligheten till en förstärkning på några timmar i veckan. Ann-Marie Brushane Budget- och skuldrådgivare