Kommunal budget- och skuldrådgivning Statistik över ärenden 2008

Transkript

1 Rapport 2009:9 Kommunal budget- och skuldrådgivning Statistik över ärenden 2008

2 Kommunal budget- och skuldrådgivning Statistik över ärenden 2008 Rapport 2009:9 Konsumentverket

3 Sammanfattning Konsumentverket har samlat in ärendestatistik från kommunala budget- och skuldrådgivningsverksamheter i 148 kommuner i olika delar av landet. Statistiken avser budget- och skuldrådgivningsärenden under Antalet ärenden uppgår till stycken varav är nytillkomna under året. Ärendenas innehåll varierar från ren budgetrådgivning till stöd vid ansökan av skuldsanering och hjälp till frivilliga överenskommelser med borgenärer mm. Syftet är att ge en bild av innehållet i denna verksamhet. (Telefonrådgivningen och det förebyggande arbetet framgår dock inte av denna statistikrapport.) Statistiken visar fördelning på olika ärendetyper: Hjälp inför skuldsanering. 32 procent av dem som sökte sig till budgetoch skuldrådgivare fick hjälp inför skuldsanering. Exempel på sådan hjälp kan vara ansökan eller komplettering av ansökan. 6 procent fick hjälp efter beslut om skuldsanering - exempelvis hjälp vid överklagan och omprövning. Budget- och skuldrådgivning. Knappt hälften fick budgetrådgivning och 67 procent fick skuldrådgivning. (De sökande kan ha genomgått fler än en åtgärd vilket innebär att summan av procentandelarna blir större än 100 procent.) Frivillig betalningsuppgörelse. 14 procent av ärendena avslutades efter att ha fått hjälp med någon form av frivillig betalningsuppgörelse. Vem söker hjälp? Den genomsnittlige sökande var kvinna eller man år, många var ensamstående utan hemmavarande barn och bodde övervägande i hyresrätt. Han/hon arbetade och hade en lön på brutto kronor i månaden. Antal skulder för den genomsnittlige sökande i åldern år var i genomsnitt 17 och median 11. Skuldstorlek var i medel kronor och median kronor. Könsfördelningen bland dem som sökte hjälp hos kommunal budget- och skuldrådgivare var mycket jämn: 50 procent var kvinnor och 50 procent var män. Relativt få unga söker hjälp. Andelen under 30 år var 7 procent. Var tredje som besökte budget- och skuldrådgivare var i åldern år. Boendeform. Drygt 80 procent av dem som sökte hjälp bodde i hyresrätt. 72 procent var ensamstående. Andelen ensamstående kvinnor med hemmavarande barn var 16 procent. Andelen ensamstående män med hemmavarande barn var 4 procent. 3

4 Underhållsskyldighet. 20 procent av männen hade underhållsskyldighet för ej hemmavarande barn. Motsvarande siffra för kvinnor var 6 procent. Totalt hade 16 procent av alla sökande underhållsskyldighet för ej hemmavarande barn. Inkomst Medelinkomsten per månad var kronor brutto. Drygt 5 procent saknade inkomst. Knappt 16 procent hade en bruttolön som överstiger kronor i månaden. Drygt 40 procent av dem som hade inkomst hade lön som huvudsaklig inkomsttyp. Nästan var tredje hade någon form av ersättning pga. sjukdom som huvudsaklig inkomsttyp. 15,2 procent hade pension och 3,9 procent hade arbetslöshetsersättning. Skulder Det genomsnittliga totala skuldbeloppet var kronor. Drygt var femte hade ett totalt skuldbelopp på mindre än kronor, medan var tionde hade skulder på över kronor. 66,2 procent hade skuld som härrör till lån utan säkerhet och nästan 42 procent hade skulder pga. kortkredit. Var tredje hade Tele- och Internetskulder. Var fjärde hade sjukvårdsskulder och var tionde hade skulder pga. tandvård och medicin. Drygt var femte sökande hade elskulder. Var femte hade även skulder för studiemedelsavgift och trafikförsäkringsavgift. Drygt var tionde hade underhållsskulder och nästan var femte hade hyresskulder. 16,2 procent hade skatteskulder och knappt 20 procent hade övriga statliga fordringar. 11 procent hade skuld efter näringsverksamhet. Drygt var tionde hade någon medlåntagare som var solidariskt betalningsansvarig för en eller flera skulder. Betalningsutrymme 32,1 procent av de som besökte budget- och skuldrådgivare saknade betalningsutrymme, dvs. hade 0 kronor att betala till sina fordringsägare. Drygt var fjärde hade ett betalningsutrymme på mer än kronor per månad. En jämförelse mellan åren 2007 och 2008 visar att antalet skulder har ökat något, medan den genomsnittliga skuldstorleken har minskat. Sjukvårds-, medicin- och tandvårdsskulder har fortsatt ökat medan skatteskulder har minskat. Vad det gäller huvudsaklig inkomsttyp så har arbetslöshetsersättning och pension som huvudsaklig inkomsttyp minskat medan inkomst pga. sjukdom har ökat. Antalet nyinkomna ärenden har minskat från år 2007 till Även ärendehandläggningstiden har minskat något. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Vem söker hjälp?... 3 Inkomst... 4 Skulder... 4 Betalningsutrymme... 4 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Resultat... 7 Kön och ålder... 7 Boendeform... 8 Familjetyp... 8 Månadsinkomst... 9 Huvudsaklig inkomsttyp... 9 Övriga uppgifter... 9 Totalt skuldbelopp Antal skulder Typ av skulder Typ av hjälp Avslutningsorsaker Kontaktsätt Betalningsutrymme för skulder Handläggningstider Den genomsnittlige sökande Jämförelse Bilaga 1: Kommuner som har skickat in statistik för 2008 ur Hepsystem 2008 Bilaga 2: Rapport 1 Ärendedata Bilaga 3: Rapport 2 Persondata Bilaga 4: Rapport 3 Inkomst Bilaga 5: Rapport 4 Skulder Bilaga 6: Rapport 5 Övriga uppgifter Bilaga 7: Arbetsverktyget Hepsystem 5

6 Inledning Konsumentverket har sedan år 2000 kvantitativt följt upp den kommunala budget- och skuldrådgivningen genom att samla in ärendestatistik från kommunerna. Insamlingen har skett via datorprogrammet Hepsystem som är det ärendehandläggningsverktyg som de kommunala budget- och skuldrådgivarna använder i sitt dagliga arbete. Hepsystem har utarbetats av Konsumentverket (se bilaga 7). I denna rapport redovisas statistik från budget- och skuldrådgivningsverksamheten i 148 av totalt 290 kommuner. Avsikten är att få ett underlag till hur skuldsättningen ser ut och beskriva situationen för dem som söker sig till rådgivningen samt ge en bild av verksamheten i stort. Det stora antalet ärenden och den geografiska spridningen torde borga för att slutsatserna med stor sannolikhet ger en rättvisande bild av dem som söker rådgivning hos budget- och skuldrådgivningen. Underlaget ger inte en helhetsbild av överskuldsättningsproblematiken i dagens Sverige utan visar vad som karaktäriserar de hjälpsökande och vilka ekonomiska problem dessa har. Statistiken bidrar dock till helhetsbilden och visar vissa utvecklingstendenser. Eftersom statistikföringen är frivillig vill Konsumentverket uttrycka sin tacksamhet till de kommuner som har bidragit. Förhoppningen är att ännu fler kommuner ska bidra med statistik för Statistiken är viktig eftersom den ger en översiktlig helhetsbild av vilka som söker hjälp hos budget- och skuldrådgivare samt vilken typ av skuldsättning de har. Genom att kommunala budget- och skuldgivare bidrar med statistik kan även tendenser på utveckling i samhället visas och vilka insatser som bör göras. Bakgrund Enligt skuldsaneringslagen ska kommunernas budget- och skuldrådgivare lämna råd och hjälp till skuldsatta personer. Denna hjälp innefattar bl.a. budgetråd, hjälp till olika former av uppgörelser med fordringsägare och stöd inför och under ett skuldsaneringsförfarande. I lagen slås också fast att Konsumentverket ska stödja budget- och skuldrådgivningen i kommunerna. Rådgivningen är individanpassad utifrån den sökandes problembild. Den sökande kan få råd om hur hushållsbudgeten behöver förändras för att den ska gå ihop, ofta går rådgivaren igenom skuldsättningen och ger information om olika handlingsalternativ. Om det finns en skuldsättning, som den sökande inte klarar av men inte uppfyller kriterierna för att få skuldsanering enligt skuldsaneringslagen, kan rådgivaren försöka att hitta långsiktigt fungerande uppgörelser mellan den skuldsatte och dennes fordringsägare på frivillig väg. En annan central uppgift är att ge bistånd till dem som ansöker om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen. Vidare ska rådgivaren ge stöd och råd under hela skuldsaneringsperioden till den som beviljats skuldsanering om han/hon önskar det. 6

7 Resultat Totalt har 148 kommuner skickat in sin statistik ur Hepsystem 2008 till Konsumentverket, vilket är en ökning med 11 kommuner jämfört med Vilka kommuner som har skickat in sin statistik framgår i bilaga 6. Konsumentverket har utifrån kommunernas statistik gjort en sammanställning på riksbasis. De personer som beskrivs i rapporten är de som under perioden 1 januari till 31 december 2008 fick hjälp av budget- och skuldrådgivare i ovan nämnda kommuner. Telefonrådgivningsärenden ingår dock inte i statistiken. Antalet ärenden som ingår i statistiken uppgår till om inte annat anges i respektive tabell. Av dessa ärenden är nyinkomna under året. Se bilagor. Kön och ålder Könsfördelningen bland dem som fick hjälp av kommunala budget- och skuldrådgivare var mycket jämn: 50 procent var män och 50 procent var kvinnor. Det finns däremot skillnader mellan könen när det gäller deras livssituation (se vidare under rubriken Familjetyp). Till den kommunala rådgivningen kommer personer i alla åldrar. Det är emellertid relativt få unga som söker hjälp. Andelen under 30 år var 7 procent. Var tredje var i åldern år. Drygt var fjärde var år och 13 procent var år. Se figur 1 och bilaga 2. Sökandes åldersfördelning Män Kvinnor Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent - 19 år 18 0% 33 1% 51 0% år 399 6% 442 7% 841 7% år % % % år % % % år % % % år % % % >= 70 år 331 5% 278 4% 609 5% Totalt % % % Bortfall Antal Åldersfördelning för de sökande Kvinnor Män år år år år år år >= 70 år Åldersgrupper Figur 1 Åldersfördelning för de sökande 7

8 Boendeform Drygt 80 procent av de sökande bodde i hyresrätt. 4,3 procent bodde i bostadsrätt medan 6,6 procent bodde i villa eller annan ägd bostad såsom radhus. Boendeform (envalsalternativ) Hyresrätt Bostadsrätt Villa/radhus Annat Bortfall Man Kvinna Totalt Procent 80,9% 4,3% 6,6% 8,2% Figur 2 Boendeform för de sökande Familjetyp 72 procent (39 procent kvinnor och 33 procent män) var ensamstående och resterande 28 procent var sammanboende (sambo eller gifta). Totala andelen ensamstående kvinnor med hemmavarande barn (16 procent) var fler än andelen ensamstående män med hemmavarande barn (4 procent). 23 procent av de ensamstående kvinnorna och 29 procent av de ensamstående männen hade inga hemmavarande barn. Totalt 36 procent av de sökande som fick hjälp av budget- och skuldrådgivare hade hemmavarande barn. Familjetyp Kön Med hemmavarande barn Utan hemmav. barn Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Ensamstående Man 513 4% % % Kvinna % % % Delsumma % % % Sambo/gifta Man % 920 7% % Kvinna 803 6% 611 5% % Delsumma % % % Totalt % % % Figur 3 Familjetyp Bortfall Av männen var 20 procent underhållsskyldiga för ej hemmavarande barn. Motsvarande siffra för kvinnor var 6 procent. Sökande med underhållsskyldighet för ej hemmavarande barn Kön Antal Procent av sökande för resp. kön Man Kvinna Totalt 1669 av svar Procent av ej svar 1759 sökande 16 Figur 4 Sökande med underhållsskyldighet för ej hemmavarande barn Könsfördelningen bland dem som fick hjälp av kommunala budget- och skuldrådgivare var som vi tidigare nämnt mycket jämn. Däremot finns det alltså skillnader mellan könen när det gäller deras livssituation Se figur 3 och bilaga 2. 8

9 Månadsinkomst Medelinkomsten per månad för de som sökte hjälp hos kommunal budgetoch skuldrådgivare var kronor brutto. 5,7 procent saknade inkomst och 54 procent hade en bruttoinkomst mellan och kronor. Endast 3,6 procent hade en bruttoinkomst som översteg kronor. Se figur 5 och bilaga 3. Bruttoinkomstfördelning (månadsinkomst) Bruttoinkomst Man Kvinna Totalt antal antal antal procent Medelinkomst kr Inkomst saknas ,7% ,7% ,3% ,7% ,2% ,9% Över ,6% Beräknat på antal ärenden: Bortfall Figur 5 Månadsinkomst (brutto) för de sökande Huvudsaklig inkomsttyp 41,6 procent av de som hade inkomst hade lön som huvudsaklig inkomsttyp och 33,7 procent hade någon form av ersättning pga. sjukdom som huvudsaklig inkomsttyp. 15,2 procent hade pension. 4,6 procent av samtliga sökande uppbär försörjningsstöd helt eller delvis. Se figur 6 och bilaga 3. HUVUDSAKLIG inkomsttyp Inkomsttyp Man Kvinna Totalt antal antal antal procent LÖN ,6% ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING ,9% SJUKFÖRSÄKRING ,7% PENSION ,2% ÖVRIG INKOMST ,7% Beräknat på antal ärenden STUDIEMEDEL ,0% (ej Försörjningsstöd) FÖRSÖRJNINGSSTÖD* ,6% Bortfall *Procentberäkningen visar andelen ärenden där den sökande helt eller delvis uppbär försörjningstöd Figur 6 Huvudsaklig inkomsttyp för de sökande Övriga uppgifter Bland alla ärenden som avslutades 2008 var 1 procent näringsidkare medan 11 procent hade skuld efter näringsverksamhet. 8 procent hade skuld efter avyttrad bostad. 2 procent var borgensman för någon annans skuld medan 2 procent hade borgensman. Var tionde hade någon medlåntagare som var solidariskt betalningsansvarig. Se figur 7 och bilaga 5. Övriga uppgifter Övrigt Män Kvinnor Totalt antal antal antal procent* Den sökande är näringsidkare % Den sökande har skuld efter näringsverksamhet % Den sökande har skuld efter avyttrad bostad % Den sökande är borgensman % Den sökande har borgensman % Beräknat på antal ärenden Den sök. är solidariskt betalningsansv./medlåntagare % 9226 * Den sökande kan såväl sakna som passa in på flera av kategorierna. Detta innebär att summan av procentandelarna kan skilja sig från 100% Figur 7 Övriga uppgifter 9

10 Totalt skuldbelopp Drygt var femte hade ett totalt skuldbelopp på mindre än kronor. Var tionde hade skulder på över 1 miljon kronor. Knappt var femte hade skulder mellan och kronor. Sammantaget hade knappt 75 procent ett totalt skuldbelopp under kronor. Sökande i åldersgruppen år hade ett genomsnittligt skuldbelopp på kronor, för åldersgruppen år var motsvarande siffra kronor. Fördelning av skuldsättningsgrad för sökande med skulder Sökandes totala skuldbelopp Man Kvinna Totalt tusen kronor antal antal antal procent Mindre än 101 tkr ,2% tkr ,0% tkr ,9% tkr ,1% tkr ,5% tkr ,2% tkr ,0% tkr ,3% tkr ,2% över tkr ,6% Totalt Ber. på antal ärenden: 6987 Bortfall Figur 8 Skuldbelopp Den genomsnittliga medelskulden var och medianskulden kronor. Se figur 9 och bilaga 4. Den sökandes skulder Beräknat på Antal skulder Beräknat på Genomsnitt skuld i tkr Ålder antal pers. Medel Median antal pers. Medel Median Totalt , Figur 9 Antal skulder per åldersgrupp Antal skulder Medelantalet skulder var 14,5 och medianantalet 10. Flest antal skulder hade åldersgruppen år (17 stycken) och minst antal skulder hade åldersgruppen 65- (9 stycken), men det var ganska jämnt fördelat över åldersgrupperna. Se figur 10 och bilaga 4. Den sökandes skulder Beräknat på Antal skulder Beräknat på Genomsnitt skuld i tkr Ålder antal pers. Medel Median antal pers. Medel Median Totalt , Figur 10 Antal skulder per åldersgrupp 10

11 Typ av skulder 66,2 procent hade lån utan säkerhet som skuld och 41,5 procent hade skulder som härrör till någon form av kortkredit. Drygt var tredje hade tele- och Internetskulder. Mer än var fjärde hade sjukvårdsskulder och drygt var tionde hade skulder pga. tandvård och mediciner. Elskulder hade drygt var femte sökande. Drygt var femte sökande hade skulder som studiemedelsavgift och trafikavgift och var sjätte hade skatteskulder och drygt 19 procent hade övriga statliga skulder. Var tionde hade underhållsskulder och nästan var femte hade hyresskulder. 17,2 procent hade TV-avgift som skuld. De sökande kan ha flera olika typer av skulder vilket innebär att summan av procentandelarna blir större än 100 procent. Se figur 11 och bilaga 4. Typ av skuld (flervalsalternativ) Man Kvinna Totalt antal antal antal procent* LÅN MED SÄKERHET EJ BOLÅN ,3% LÅN UTAN SÄKERHET ,2% BOLÅN ,1% LÅN EFTER AVYTTRAD BOSTAD ,4% KORTKREDIT ,5% AVBETALNINGSKÖP ,0% SKATTESKULDER ,2% TV-AVGIFT ,2% STUDIEMEDELSAVGIFT ,6% TRAFIKFÖRSÄKRINGSAVGIFT ,4% ÖVRIGA STATLIGA FORDRINGAR ,3% UNDERHÅLLSSKULDER ,9% HYRESSKULDER ,3% ELSKULDER ,3% SKULDER TILL KOMMUN ,5% SJUKVÅRDSSKULDER ,1% MEDICINSKULDER ,0% TANDVÅRDSSKULDER ,0% TELE- OCH INTERNETSKULDER ,0% POSTORDERSKULD ,8% ÖVRIGA SKULDER ,7% Ber. på antal ärenden: 6311 Bortfall 757 * De sökande har möjlighet att ha fler än en skuld vilket innebär att summan av procentandelarna kan bli större än 100 procent. Figur 11 Typ av skulder som de sökande har (som är förfallna till betalning) Typ av hjälp 32 procent av dem som sökte sig till budget- och skuldrådgivare fick hjälp inför skuldsanering. Exempel på sådan hjälp kan vara hjälp vid ansökan eller komplettering av ansökan. 6 procent fick hjälp efter beslut om skuldsanering, exempelvis hjälp vid överklagan, omprövning och inbetalningar enligt betalplanen. Knappt hälften fick budgetrådgivning och 67 procent fick skuldrådgivning. De sökande kan ha genomgått fler än en åtgärd vilket innebär att summan av procentandelarna blir större än 100 procent. 7 procent fick hjälp med att genom en frivillig uppgörelse att lösa hela sin skuldsituation likaså fick 7 procent hjälp med någon form av dellösning. Se figur 12 och bilaga 5. Åtgärd: Män Kvinnor Totalt Åtgärd antal antal antal procent* Budgetrådgivning % Skuldrådgivning % Dellösning % Helhetslösning % Hjälp inför skuldsanering % Hjälp efter beslut om skuldsanering % Beräknat på antal ärenden Övrigt % 8923 Bortfall * De sökande kan ha genomgått fler än en åtgärd vilket innebär att summan av procentandelarna blir större än 100 procent. Figur 12 Typ av åtgärd/hjälp för de sökande (avseende avslutade skuldärenden) 11

12 Avslutningsorsaker Anledningarna till att ärenden avslutas hos budget- och skuldrådgivarna är olika. Alla som söker hjälp har inte stora skuldproblem. 11 procent av alla ärenden avslutades genom budgetrådgivning och 22 procent avslutades med skuldrådgivning. 16 procent avslutades pga. att den rådsökande själv har avbrutit rådgivningen. 27 procent av ärendena avslutades med hjälp inför skuldsanering. Se figur 13 och bilaga 5. Avslutningsorsak: Män Kvinnor Totalt Avslutningsorsak antal antal antal procent Budgetrådgivning % Skuldrådgivning % Dellösning % Helhetslösning % Varav: Nedskrivning med betalplan % Varav: Ändrade villkor % Varav: Engångsackord % Varav: Avskrivning % Varav: Annat % Hjälp inför skuldsanering % Varav: Hjälp vid ansökan % Varav: Hjälp vid komplettering % Hjälp efter beslut om skuldsanering % Varav: Hjälp vid överklagan % Varav: Hjälp vid omprövning % Varav: Annat Stöd/Råd % Den sökande har avbrutit % Övrigt % Totalt % Figur 13 Anledningar till att ett ärende avslutas Kontaktsätt 42 procent kom till budget- och skuldrådgivaren på eget initiativ medan 17 procent kom via socialtjänst eller kurator och var tionde sökande via anhörig/vän. 15 procent kom via Kronofogden och 3 procent via fordringsägare. Se figur 14 och bilaga 5. Sökande fick kontakt: Män Kvinnor Totalt antal procent antal procent antal procent Eget initiativ Anhörig/Vän Socialtjänst/Kurator God man/förvaltare Fordringsägare KFM Skuldsanering KFM Indrivning Ärendet aktuellt sedan tidigare Annat Totalt Bortfall Figur 14 Hur den sökande fick kontakt med budget- och skuldrådgivaren 12

13 Betalningsutrymme för skulder En stor del av de sökande, 32,1 procent saknade betalningsutrymme, dvs. hade 0 kr att betala till sina fordringsägare. Knappt var tionde hade ett betalningsutrymme på kronor. Mer än var fjärde hade ett betalningsutrymme på mer än kronor. Se figur 15 och bilaga 4. Betalningsutrymme för skulder Betalningsutrymme Totalt kr antal procent Saknar betalningsutrymme (0) ,1% ,2% ,8% ,6% ,4% ,8% över ,2% Totalt 7065 Bortfall 3 Figur 15 De sökandes betalningsutrymme Handläggningstider Den genomsnittliga tiden från att ärendet kommit in till att budget- och skuldrådgivaren börjat arbeta med ärendet var knappt 2 månader och den genomsnittliga tiden från att ärendet inkommit till att ärendet avslutats var cirka 6,5 månader. Genomsnittlig tid från att ärendet påbörjats till att ärendet avslutats var knappt 5 månader. Se figur 16. Generell ärendedata (inom perioden): Antal inkomna ärenden (med datum): Antal påbörjade ärenden: Antal avslutade ärenden: 7962 st st st. Genomsnittlig tid från att ärenden inkommit till ärenden påbörjats: 7,7 veckor bortfall 461 st ärenden (saknar inkommit-datum) Genomsnittlig tid från att ärenden inkommit till ärenden avslutats: 27,7 veckor bortfall 270 st ärenden (avslutade ärenden) Genomsnittlig tid från att ärenden påbörjats till ärenden avslutats 20 veckor beräknat på 7497 st ärenden (avslutade ärenden) Figur 16 Ärendedata Den vanligaste avslutningsorsaken för ett ärende var hjälp inför skuldsanering och ärendehandläggningstiden för detta är i genomsnitt knappt 5 månader, dvs. från det att ärendet påbörjades till det att det avslutades. Se figur 17 och bilaga 1. Beräknat Beräknat Genomsnittlig tid i på antal Genomsnittlig tid i veckor på antal veckor från påbörjat Avslutningsorsak ärenden från inkommet till påbörjat ärenden till avslutat Budgetrådgivning 803 5, ,0 Skuldrådgivning , ,7 Dellösning 273 5, ,4 Helhetslösning 438 6, ,3 Hjälp inför skuldsanering , ,4 Hjälp efter beslut om skuldsanering 388 3, ,3 Den sökande har avbrutit , ,1 Övrigt 715 7, ,5 För alla avslutningsorsaker , ,0 Figur 17 Tidsintervall (inkommet - påbörjat - avslutat) per avslutningsorsak för avslutade ärenden 13

14 Den genomsnittlige sökande Den typiske sökande var kvinna eller man år, många var ensamstående utan hemmavarande barn och bodde övervägande i hyresrätt. Han/hon arbetade och hade en lön på brutto kronor i månaden. Antal skulder för den typiske sökande i åldern år var i genomsnitt 17 och median 11. Skuldstorlek var i medel kronor och median kronor för den typiske sökande. Jämförelse Om man jämför Konsumentverkets Hep-statistik 2008 med Hep-statistiken ifrån 2006 och 2007så ser man följande skillnader och trender: Antal nyinkomna ärenden ökade från stycken (2006) till stycken (2007) för att sedan minska till stycken (2008). Antalet kommuner som bidragit med statistik har varit ganska konstant: 148 (2006), 137 (2007) och 148 (2008). Ärendehandläggningstiden ökade generellt mellan åren , för att sedan minska något år Det har skett en utjämning mellan könen då andelen kvinnor har ökat från 48 procent (2006) till 50 procent (2007 och 2008), medan andelen män har minskat motsvarande grad. Andelen boende i hyresrätt har ökat från 80,7 procent (2006) till 82,4 procent (2007) för att sedan minska till 80,9 procent (2008). Andelen kvinnor utan hemmavarande barn har ökat från 21 procent (2006) till 23procent (2007 och 2008), medan män utan hemmavarande barn har minskat från 30 procent (2006) till 28 procent (2007) och sedan ökat något till 29 procent (2008). Underhållskyldighet för ej hemmavarande barn har minskat, främst för män som minskade från 23 procent (2006) till 20 procent (2007 och 2008). 14

15 Vad det gäller huvudsaklig inkomsttyp kan vi se att arbetslöshetsersättning har minskat från 6,4 procent till 4,5 procent (2007) och sedan fortsatt minska till 3,9 procent (2008) och att inkomst i form av sjukförsäkring har ökat från 27,2 procent (2006) till 31,9 procent (2007) och sedan fortsatt öka till 33,7 procent (2008). Vad det gäller pension som huvudsaklig inkomsttyp så har den minskat från 19,3 procent (2006) till 16,5 procent (2007) och fortsatt minskat till 15,2 procent (2008). Huvudsaklig inkomsttyp Inkomsttyp Totalt procent 2006 Totalt procent 2007 Totalt procent 2008 LÖN (brutto) 42,3% 42,2% 41,6% ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING 6,4% 4,5% 3,9% SJUKFÖRSÄKRING 27,2% 31,9% 33,7% PENSION 19,3% 16,5% 15,2% ÖVRIG INKOMST 3,9% 4,0% 4,7% STUDIEMEDEL 1,0% 0,9% 1,0% FÖRSÖRJNINGSSTÖD* 5,4% 5,0% 4,6% *Procentberäkningen visar andelen ärenden där den sökande helt eller delvis uppbär försörjningstöd Bruttoinkomst: Andelen som saknar inkomst har ökat från 4,9 procent (2006) till 5,7 procent (2008), men även de som har en bruttoinkomst på över har ökat från 10,6 procent (2006) till 15,5 procent (2008). Andelen som saknade betalningsutrymme ökade något från 28,1 procent (2006) till 32,1 procent (2008). Även de som hade betalningsutrymme över ökade från 25,5 procent (2006) till 28,2 procent (2008). Den genomsnittliga skuldstorleken har sedan 2006 ökat för åldersgrupperna: -19, 20-29, 50-59, se tabell nedan. Genomsnitt skuld i tkr Ålder Medel 2006 Medel 2007 Medel * * Extremvärde, enstaka personer hade stora skulder 15

16 Antalet skulder har ökat något. Sedan 2006 kan man tydligt se att antalet skulder per sökande har stadigt ökat. För åldersgrupperna -19 och har antalet skulder ökat mest, med fem respektive fyra skulder. Medans åldersgruppen är den som haft den minsta ökningen med en skuld under denna treårs period. Se tabellen nedan. Antal skulder Ålder Medel 2006 Medel 2007 Medel Sjukvårdsskulder har ökat från 21,5 procent (2006) till 26,1 procent (2008) hade 24,2 procent sjukvårdsskulder. Även medicin- och tandvårdsskulder har ökat. Tandvårdsskulder har ökat med 3,9 procent mellan Andelen sökande som har skuld efter näringsverksamhet har minskat från 17 procent (2006) till 14 procent (2007) och minskat ytterligare, 2008 till 11 procent. Skuld efter avyttrad bostad har minskat från 12 procent (2006) till 8 procent (2008). Andelen sökande som hade någon solidariskt betalningsansvarig har minskat från 13 procent (2006) till 11 procent (2007) och till 10 procent (2008). Andelen sökande som fått hjälp inför skuldsanering har sedan 2006 ökat från 21 procent till 32 procent var det 29 procent av de sökande som fick den hjälpen var det 6 procent av de sökande som fick hjälp efter beslut om skuldsanering, 2007 var siffran densamma, tittar man på 2006 års statistik ser man dock att ökningen är marginell då motsvarande siffra var 5 procent. Översikt bilagor: Bilaga 1: Kommuner som har skickat in statistik för 2008 ur Hepsystem 2008 Bilaga 2: Rapport 1 Ärendedata Bilaga 3: Rapport 2 Persondata Bilaga 4: Rapport 3 Inkomst Bilaga 5: Rapport 4 Skulder Bilaga 6: Rapport 5 Övriga uppgifter Bilaga 7: Hepsystem 16

17 Bilaga 1 Bilaga 1: Kommuner som har skickat in statistik för 2008 ur Hepsystem 2008 Kommun Ale Alingsås Arvika Bengtsfors Boden Bollebygd Bollnäs Borås Botkyrka Boxholm Bromölla Burlöv Degerfors Eda Eksjö Enköping Eskilstuna Fagersta Falköping Falun Filipstad Flen Forshaga Gislaved Gnosjö Gotland Grums Gällivare Gävle Göteborg* Götene Habo Kommentar Köper av Kungälv Köper av Härryda Se lista stadsdelar för vilka stadsdelar som ingår 1

18 Bilaga 1 Kommun Kommentar Hallstahammar Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hofors Huddinge Hudiksvall Hällefors Härryda Högsby Jönköping Kalix Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Knivsta Köper av Uppsala Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungälv Köping Landskrona Lekeberg Köper av Karlskoga 2008 Leksand Lerum Lidingö Lidköping Linköping 2

19 Bilaga 1 Kommun Ljungby Ludvika Luleå Lund Lysekil Malmö Malå Mark Mjölby Motala Mullsjö Mönsterås Mörbylånga Nacka Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Nykvarn Nyköping Nynäshamn Orsa Oskarshamn Oxelösund Partille Robertsfors Sala Sigtuna Simrishamn Skara Skellefteå Skurup Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Kommentar Köper av Skellefteå 3

20 Bilaga 1 Kommun Kommentar Sotenäs Stockholm* Se lista stadsdelar för vilka stadsdelar som ingår Storfors Köper av Karlskoga 2008 Sundsvall Sunne Surahammar Söderköping Södertälje Sölvesborg Tibro Tierp Timrå Tomelilla Torsby Tranemo Tranås Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Uppsala Vallentuna Vansbro Vara Varberg Vetlanda Vilhelmina Vingåker Köper av Katrineholm Vänersborg Värmdö Växjö Ystad Ånge Årjäng Åtvidaberg Älvsbyn 4