Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Dokumentnamn: Skydds- och begränsningsåtgärder Berörd verksamhet: Välfärd ÄO, FN Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2013-06-14 Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga Rutin för bedömning och åtgärder 2011-03-28 Fr. o. m den 15 juni 2010 har Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för service och omvårdnad upphört att gälla. Denna rutin är gemensam för Ulricehamn, Svenljunga Marks kommun och Samrehab i Mark och är ett kunskapsunderlag och stöd för hur dessa frågor kan och bör hanteras fram till dess att lag stiftas inom detta område. Sida 1 av 16

Innehållsförteckning Del 1 - Rutin Allmänt... 3 Lag... 3 Nödrätt... 3 Varför behövs rutinen?... 3 Samtycke... 4 Behörig att lämna samtycke... 4 Giltighet... 4 Olika typer av samtycke från enskild... 5 Dokumentation... 5 Individuella passiva larm... 5 Generella passiva larm... 6 Bälte och brickbord... 7 Sänggrindar... 7 Låsning/inlåsning... 8 Inlåsning - nödrätt... 9 Person som avvikit från boendeenheten... 10 Hur går man tillväga?... 10 Sidorna 12-15innehåller bedömningsunderlag/checklistor Bedömningsunderlag Sida 2 av 16

Del 1 - Rutin Allmänt Varje medborgare är enligt Regeringsformen grundlagsskyddad mot frihetsberövande och andra frihetsinskränkningar. Med frihetsberövande avses i huvudsak att mot någons vilja begränsa hans/hennes rörelsefrihet. Skyddet gäller för insatser såsom bälte, brickbord, larmmattor, rörelselarm, sänggrindar, inlåsning etc. Det är heller inte tillåtet med någon form av tvångsmedicinering. Den etiska grundståndpunkten måste vara att alla åtgärder ska vidtas för personens bästa. Det handlar om att ge den enskilde bästa möjliga livskvalitet. Av detta följer att man alltid bör sträva efter att undvika tvångs- och skyddsåtgärder och om de behöver tillgripas ska en mindre ingripande åtgärd användas i första hand, se avsnittet gällande gradering av tvångs- och skyddsåtgärder. Ingen skyddsåtgärd får vidtas på grund av för låg bemanning, bristande kompetens eller olämpliga lokaler. All användning av skyddsåtgärd skall vara individuell och föregås av ingående vård- och omsorgsplanering inklusive nytto- och riskanalys. Alternativa åtgärder bör ha provats innan skyddsåtgärder föreslås. Personalen bör erbjudas utbildning och handledning för att minska användandet av fysiska skyddsåtgärder. Rutinen avser personer med allvarlig kognitiv svikt/funktionsnedsättning och alla vård- och omsorgsverksamheter som vänder sig till vuxna personer som är 18 år och äldre och alltså inte till barn (0 17 år). Lag Undantag från skyddet mot frihetsberövande eller frihetsbegränsande åtgärder kan endast förskrivas i lag. Exempel på dessa lagar är Lagen (1988:870) om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM), Lagen (1991:1128) om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) och Smittskyddslagen (2004:168 SmL). Nödrätt Skyddet kan också i undantagsfall hävas genom bestämmelsen om nödrätt (24 kap. 4 BrB). Nödrätt innebär att om det inte går att avleda den enskilde och det är förenat med allvarlig fara för den enskildes liv och hälsa att t ex gå ut i vinternatten iklädd nattlinne kan personal ingripa mer handgripligt för att förhindra att den enskilde går ut. Nödrätten kan endast användas i akuta situationer och mycket restriktivt. Varför behövs rutinen? Fr. o. m den 15 juni 2010 har Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för service och omvårdnad upphört att gälla. Fysiska begränsnings- och skyddsåtgärder kan vara motiverat t.ex. när en person med kognitiva nedsättningar riskerar att skada sig själv eller någon annan och när personen inte bedöms ha kapacitet att ta in information om riskmoment och inte heller bedöms kunna följa rekommendationer. Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Sida 3 av 16

Samtycke Ett samtycke från den enskilde kan ge möjlighet att använda sig av skydds- och frihetsinskränkande åtgärder. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen bygger på frivillighet och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Det innebär också att den enskildes säkerhet måste tillgodoses utifrån de bestämmelser som gäller för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Hälso- och sjukvården ska bl.a. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen och tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Verksamheten inom socialtjänsten ska bl.a. bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne. Begreppet samtycke innebär i generell mening ett accepterande eller godtagande av föreslagna villkor. Brukarens samtycke till skyddsåtgärd skall alltid inhämtas vid en ny ordination. En ordination av en skyddsåtgärd skall alltid dokumenteras i journalen av legitimerad personal. Personer med demenssjukdom eller annan kognitiv nedsättning, har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte. Bedömning måste göras i varje enskilt fall och giltighetsvärderas vid varje tillfälle skyddsåtgärden ska användas. Att fatta beslut om åtgärder som exempelvis larm, sänggrindar och bälten utan individuella bedömningar av behov och utan samtycke strider mot hälso- och sjukvårdlagens krav på god vård. Till exempel kan ett grenbälte vara ett hjälpmedel om det bidrar till att den enskilde känner sig trygg och säker men en tvångsåtgärd om den enskilde visar att han eller hon inte vill vara fastspänd utan upplever det som obehagligt. Användandet av sänggrindar kan vara ett hjälpmedel om det bidrar till att den enskilde känner sig trygg och säker men en tvångsåtgärd om den enskilde visar att han eller hon inte vill ha sänggrinden uppfälld utan upplever det som obehagligt. Enhetschef har alltid ett övergripande ansvar för att bedömning av personens samtycke och åtgärdernas riktighet följer denna rutin och gällande lagstiftning. Behörig att lämna samtycke Samtycke kan endast lämnas av personen själv. Anhöriga, god man eller förvaltare kan inte samtycka eller kräva att socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ska använda skyddsåtgärder. Däremot skall närstående/god man alltid informeras om åtgärden. Giltighet Förutsättningar för ett samtyckes rättsliga giltighet är att: Den samtyckande är kapabel att förstå innebörden av samtycket Vederbörande har haft full insikt om relevanta omständigheter Samtycket har lämnats frivilligt Samtycket är allvarligt menat Sida 4 av 16

Även om ett samtycke uppfyller alla förutsättningar för giltighet vid tidpunkten för dess avgivande, medför detta inte att samtycket gäller för all framtid. Den enskilde kan när som helst återkalla sitt samtycke och då kan skyddsåtgärden inte vidtas. Olika typer av samtycke från enskild Inhämtande av samtycke ska alltid föregås av information till den enskilde om vad åtgärden eller åtgärderna avser. Personer med demenssjukdom eller annan kognitiv nedsättning, har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte. Uttryckligt Att den enskilde aktivt antingen skriftligen eller muntligen eller genom t.ex. en jakande nick ger sitt samtycke till en viss åtgärd Konkludent Den enskilde agerar på ett sådant sätt som underförstått visar att han/hon samtycker t.ex. genom att underlätta åtgärdens genomförande. Presumerat Bygger på att den som vidtar åtgärden förutsätter att den är förenlig med den enskildes vilja utan att samtycke kommit till uttryck. Denna typ av samtycke är inte tillämpbar i frågan om skydds- och begränsningsåtgärder. Dokumentation Beslut om skyddsåtgärd/frihetsinskränkande åtgärd och hur samtycket har inhämtats skall dokumenteras. Dokumentation om beslut och beslutsprocessen ska tillföras personens omvårdnadsjournal och den sociala dokumentationen. Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens personal ska kontinuerligt observera och utvärdera hur personen upplever den vidtagna fysiska skyddsåtgärden. Checklista ska fyllas i och åtgärd skall utvärderas utifrån individens behov och förutsättningar dock minst 2 gånger per år. Checklistan sparas i aktuell journal. Individuella passiva larm Passiva larm får endast användas efter att samtycke har inhämtats/konstaterats. Sida 5 av 16

Definition Med passivt larm, utprovat till en enskild individ, menas larm som aktiveras utan att man behöver utföra en viljemässig handling, till skillnad från de aktiva larmen som utlöses när man medvetet trycker på en knapp. Exempel på indikationer: Personer med fallrisk Personer som inte själv kan påkalla hjälp Nedsatt kommunikationsförmåga Nedsatt orienteringsförmåga Passiva larm t ex: Dörrlarm Passagelarm Larmmatta Rörelselarm Nödsändare Riskanalys och bedömning av behov görs med stöd av checklista. Genomförs tillsammans med omvårdnadspersonalen runt den enskilde. Analysen ska besvara frågan Varför behövs passivt larm? Ansvarig för riskanalys är enhetschef med stöd av bedömningar från sjuksköterska samt arbetsterapeut/sjukgymnast i tillämpliga fall. När det gäller nödsändare och i vissa fall rörelselarm är det kommunens demenssamordnare som utför riskanalys och beslut, beställning och byten oftast tillsammans med omvårdnads personal, enhetschef och i förekommande fall sjuksköterska. Inom handikappomsorgen är respektiver enhetschef ansvarig, tillsammans med övrig berörd personal för riskanalys och beslut. Beställning eller byte av nödsändare utförs även här av demenssamordnaren i kommunen. Generella passiva larm Definition Generella passagelarm signalerar via ljudsignal eller signal till personalens larmtelefon när någon passerar. Kan användas på dörr till boendeenhet. Dörrlarm På boendeenheter för personer med allvarlig kognitiv svikt/funktionsnedsättning kan någon form av larm installeras i ytterdörren som gör personalen uppmärksam på när någon lämnar boendet. Detta är en mindre ingripande åtgärd än att låsa. Ansvarig för bedömning och åtgärd Verksamhetschef i samråd med berörd enhetschef. Sida 6 av 16

Bälte och brickbord Bälte och brickbord får endast användas efter att samtycke har inhämtats. Exempel på indikationer: De som har återkommande fallolyckor Vårdtagare med yrsel, syn- eller balansrubbningar Nedsatt kognitiv förmåga/kommunikationsförmåga Riskanalys och bedömning av behov görs med stöd av checklista. Genomförs tillsammans med omvårdnadspersonalen runt den enskilde. Analysen ska besvara frågan Varför behövs bälte eller brickbord? Ansvarig för riskanalys är enhetschef med stöd av bedömningar från sjuksköterska samt arbetsterapeut/sjukgymnast i tillämpliga fall. Involvera gärna närstående, god man, förvaltare etc. i riskanalysen. Viktiga frågor att utreda innan åtgärd: Varför reser sig patienten? - Sittanalys - Smärtanalys - Nutritionsanalys - Eliminationsanalys - Social-/psykisk analys - Aktivitetsanalys - Miljöanalys Läkemedelsanalys - finns läkemedel som påverkar? - Balans - Muskelstyrka - Kognition - Rastlöshet - Vakenhetsgrad - Blodtryck - Trängningar Förskrivning av bälte och brickbord är att anse som personligt hjälpmedel som förskrivs och följs upp av arbetsterapeut enligt Handbok för förskrivning av hjälpmedel. OBS! När bälte eller brickbord används ska personal alltid finnas nära tillgänglig och ha tillsyn över den enskilde. Åtgärden innebär också att en plan upprättas för hur den enskilde skall aktiveras. Bälte och brickbord ska endast användas som en skyddsåtgärd. Fastspänning/fixering med bälte/brickbord får inte ske på ett sådant sätt att det kan vålla skador. Fastspänning/fixering i säng får under inga omständigheter förekomma. Sänggrindar Sänggrind som skyddsåtgärd får endast användas efter att samtycke har inhämtats. Det är viktigt att olika alternativa lösningar diskuteras och prövas, till exempel: Låg säng Övervakning/tillsyn Madrass på golvet Sida 7 av 16

Rörelselarm/larmmatta Höftskyddsbyxor Antihalksockor Exempel på indikationer: De som har återkommande fallolyckor Vårdtagare med yrsel, syn- eller balansrubbningar Nedsatt kognitiv förmåga/kommunikationsförmåga Riskanalys och bedömning av behov görs med stöd av checklista. Genomförs tillsammans med omvårdnadspersonalen runt den enskilde. Analysen ska besvara frågan Varför behövs sänggrind? Ansvarig för riskanalys är enhetschef med stöd av bedömningar från sjuksköterska samt arbetsterapeut/sjukgymnast i tillämpliga fall. Viktiga frågor att utreda innan åtgärd: Varför behövs sänggrind? - Tidigare fall från säng? - Fysiskt status? - Psykiskt status? Läkemedelspåverkan? - Sedativa - Diuretika - Neuroleptika Finns risk att patienten klättrar över sänggrinden? Förskrivning av sänggrind är att anse som personligt hjälpmedel som förskrivs och följs upp enligt Handbok för förskrivning av hjälpmedel. Låsning/inlåsning Inlåsning i rum, lägenhet eller boendeenhet är förbjuden enligt lag. Lägenhetsdörr i särskilt boende kan vara låst om det sker på den enskildes egen begäran. Inlåsning på närståendes, god mans eller personalens begäran strider mot vår grundlag och får därmed inte förekomma. Boendeenhetens ytterdörr kan vara låst, så som det är brukligt i de flesta människors hem under förutsättning att de boende själva kan låsa upp. Om den boende inte kan öppna dörren själv ska han eller hon utan dröjsmål få hjälp av personalen att öppna. Om det inte går att avleda den boende så måste personalen följa med. Sida 8 av 16

Riskanalys För att underlätta för den enskilde är det av stor vikt att en individuell planering snarast genomförs. Följande faktorer bör beaktas: Har den enskilde fått tillräckligt med information? Varför orolig/rastlös läkemedelspåverkan? Aktivitetsanalys. Analys av sociala vanor Personalens behov av nya kunskaper och kompetensutveckling. Behov av handledning? Finns personalresurser i tillräcklig omfattning? Boendets utrustning Dörrlarm På boendeenheter för personer med allvarlig kognitiv svikt/funktionsnedsättning kan någon form av larm installeras i ytterdörren som gör personalen uppmärksam på när någon lämnar boendet. Detta är en mindre ingripande åtgärd än att låsa. Inlåsning - nödrätt Som huvudregel gäller att åtgärder som innebär frihetsinskränkningar eller tvång inte får företas. Dock finns det vissa möjligheter att göra undantag. Nödrätt Regeln om nödrätt i brottsbalken 24 kap. 4 innebär att den är fri från ansvar som handlar i nöd för att avvärja fara för liv och hälsa. Gärningen måste dock vara försvarlig med hänsyn till farans beskaffenhet. Om den enskilde utsätter sig för fara för liv eller hälsa, är det alltså inte förbjudet att även utan dennes samtycke handla så att man räddar hans/hennes liv eller hälsa. Exempel Det kan t.ex. gälla om den enskilde är så starkt förvirrad att han eller hon inte kan klara att ensam ta sig fram i trafiken eller kan befaras hamna vilse och utsätta sig för risk att förfrysa. Det får från fall till fall avgöras om situationen är sådan att nödrätten ger möjlighet för personalen att för hindra att den enskilde lämnar bostaden. Låsning Då en person på grund av oro och förvirring inte kan förmås att stanna kvar på boendet och då den olåsta dörren i kombination med övervakning, individuella larm, passagelarm eller andra åtgärder inte bedöms vara tillräckliga, för att undanröja fara för liv och hälsa, gäller följande: Sida 9 av 16

Beslut om att låsa dörren till boendeenheten tas av enhetschef eller tjänstgörande sjuksköterska. Om möjligt ska beslutet tas i samråd. Beslutet ska dokumenteras och en plan upprättas för att snarast undanröja låsningen. Samtliga boende och/eller närstående/god man meddelas att enheten är låst och hur länge detta beräknas pågå. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef underrättas snarast om beslutet. Person som avvikit från boendeenheten Personal har ingen laglig kvarhållningsrätt eller möjlighet, att med lagstöd, på annat sätt rätt att hindra någon från att lämna bostaden. Situationer kan uppstå där personer med allvarlig kognitiv svikt lämnar boendet utan att någon personal uppmärksammat detta. Personer med allvarlig kognitiv svikt behöver ofta en hög grad av omhändertagande bl.a. för att de inte skall komma till skada om de på egen hand har lämnat sin bostad. Rutin Om någon avvikit från sitt boende och inte bedöms vara i stånd att själv ta sig tillbaka skall följande åtgärder göras: Personalen genomsöker omedelbart samtliga lokaler och närmaste omgivningar. Anhöriga underrättas. Enhetschef/verksamhetschef underrättas. Anmälan till polisen. Vid behov kalla in extra personal. Rapport till MAS. Om personen har nödsändare följs specifik rutin för åtgärder. Hur går man tillväga? Den som skall fatta beslut i frågan om skydds- eller begränsningsåtgärd ansvarar för att läsa igenom denna rutin i sin helhet, och för att bedömning görs enligt denna rutin samt att checklistan används. Checklistan ska säkra att alla tänkbara åtgärder är genomförda innan alternativet begränsningsåtgärd övervägs. Innebär begränsningsåtgärden att ett personligt hjälpmedel förskrivs ansvarar förskrivaren för uppföljning enligt förskrivningsprocessen. Var och en som enligt checklistan är med och bidrar/bedömer individens samtycke skall i sin respektive journal dokumentera både sin egen del i bedömningen och den gemensamma tolkningen av det som framkommer i checklistan. Information ska lämnas, och åsikter om planerade åtgärder bör inhämtas från närstående, god man eller förmyndare. Del 2, Gradering av tvångsåtgärder Nedanstående är hämtat ur rapporten För vems skull Om tvång och skydd i demensvården. Sida 10 av 16

1. Att utan samtycke flytta någon till ett särskilt boende. 2. Att låsa in någon som bor i ett särskilt boende. 3. Att med t ex brickbord eller bälte förhindra att personen kan resa sig upp ur stolen eller rullstolen eller med sänggrind hindra personen att komma upp ur sängen. 4. Att kontinuerligt övervaka den enskilde med kamera eller mikrofoner eller liknande teknik. 5. Att mot den enskildes vilja utföra omvårdnadsinsatser som t ex dusch, munhygien och byte av inkontinenshjälpmedel. 6. Att med larm (på t ex dörr eller larmmatta) eller GPS/liknande teknik kunna följa om den enskilde lämnar rummet/huset och/eller spåra var han/hon är. Läkemedelsbehandling: 7. Att utan den enskildes samtycke tillföra läkemedel som har en begränsande effekt, exempelvis läkemedel som är lugnande eller dämpande. 8. Att blanda medicin i mat eller dryck då man vet att personen annars kommer att vägra att ta den. Åtgärderna ovan är graderade efter allvarlighetsgrad där den mest ingripande är när en person, mot sin vilja, flyttas till ett särskilt boende. Som mest allvarliga bedöms åtgärderna 1 5 och som mindre allvarlig åtgärd 6-8. Läkemedelsbehandling kan uppfattas som en begränsningsåtgärd när det gäller att ge lugnande eller dämpande läkemedel i syfte att underlätta vård eller omsorgssituationer eller att blanda läkemedel i mat eller dryck när man vet att personen kommer att göra motstånd mot att ta medicinen. Den ordinerande läkaren måste avgöra vilka läkemedel som är av livsavgörande karaktär och informera närstående/god man Sidorna 12-15innehåller bedömningsunderlag/checklistor Sida 11 av 16

Bedömningsunderlag Syftet med denna checklista är följande: 1. Underlag för bedömning om begränsningsåtgärd kan vara rätt åtgärd. 2. Underlag för bedömning av den enskildes samtycke. Checklistan ska säkra att alla tänkbara åtgärder är genomförda innan alternativet begränsningsåtgärd övervägs. Datum: Klockan: Personnummer: Namn: Bedömare 1, namn: Befattning: Bedömare 2, namn: Befattning: Bedömare 3, namn: Befattning: Bedömare 4, namn: Befattning: Sida 12 av 16

Datum för insatt begränsningsåtgärd: Klockan: Utvärdering samt ny bedömning: Klockan: Följande insatser bedöms att patienten har lämnat samtycke till: Övrigt som haft betydelse för bedömning, t.ex. samråd, utlåtanden etc: Sida 13 av 16

CHECKLISTA Ja / Nej Förtydligande/Annat svar Har patienten en diagnos som innebär kognitiv nedsättning? Är patienten utsatt för risk att skadas eller riskeras annan person att skadas? Förtydliga hur. Har patienten informerats om skaderisker och eventuella konsekvenser av sitt beteende? Har patienten svårt att förstå eventuella negativa konsekvenser av sitt beteende? Har patienten svårt att förstå information? Har alla åtgärder som bedömts icke begränsande prövats innan begränsningsåtgärd? Vad har prövats? Förslag till andra åtgärder som bör prövas innan begränsningsåtgärd ordineras? Är basala behov generellt tillgodosedda? Patienten är t.ex: - Mätt och otörstig - Ej övertrött - Ej smärtpåverkad Finns det läkemedel som påverkar patienten negativt? Kan det vara något i miljön som gett upphov till den uppkomna situationen? Sida 14 av 16

Checklista, sida 2 CHECKLISTA Ja / Nej Förtydligande/Annat svar Har något i kommunikationen/bemötande med patienten brustit så att det finns anledning att göra om/göra nytt? Har alla alternativ till begränsningsåtgärd enligt er bedömning uttömts? Samtycker patienten till begränsningsåtgärd i den aktuella situationen? Hur har samtycket inhämtats? Vilken åtgärd bedöms bli aktuell samt ge minsta lidande för att minska risken för patienten att skada sig eller annan person i den aktuella situationen? Bedömer Ni att skydds- eller tvångsåtgärden, efter denna genomgång, är oundviklig för att patienten inte ska skada sig själv eller annan person? Vilka negativa fysiska effekter kan åtgärden få för personen? (nedsatt motorik, balans, muskelstyrka etc.) Är situationen och bedömningen samt föreslagen åtgärd dokumenterad enligt SOL och/alternativt enligt HSL? Har tidpunkt för ny bedömning noterats enligt SOL och/ alternativt enligt HSL? Sida 15 av 16

Checklista, sida 3 CHECKLISTA Ja / Nej Förtydligande/Annat svar Är alla införstådda med att bedömning och föreslagen åtgärd endast är tillåten om alla uppgifter i varje punkt är noga övervägd och hela denna checklista är ifylld? Är alla medvetna om att åtgärden måste utvärderas fortlöpande och endast gäller för den aktuella situationen? På vilket sätt säkerställs att samtycke inhämtas eller giltighet värderas vid varje enskild användning av begränsningsåtgärd? På vilket sätt säkerställs att samtycket respekteras? Finns beredskap för alternativ åtgärd och patienten inte samtycker eller vill ändra sitt tidigare samtycke? Är tidpunkt för utvärdering ifylld i checklistans övre del? Har anhörig/ närstående/ god man informerats/ delgivits beslut? Har verksamhetschef, och MAS/MAR informerats/delgivits beslut? Dokumentnamn Förvaringsplats Ansvar Arkiveringstid/gallring Sida 16 av 16